Tag Archive | gärningar

Säger Paulus att han inte nått MÅLET att undvika synd i Fil. 3:12?

Fil. 3:12 Inte som om jag redan har gripit det eller redan har nått det målet, men jag jagar efter att gripa det, eftersom jag själv har blivit gripen av Kristus Jesus.

Eftersom det finns en del som hävdar att Paulus i ovan text påstår att han inte nått målet vad gäller sin egen personliga rening och syndfrihet, så vill jag gärna påminna om hela sammanhanget. Kontexten gäller UPPSTÅNDELSEN och den nya glorifierade kroppen som ju är slutmålet för Paulus. Paulus talar inte om moralisk perfektion/fullkomlighet här på jorden, utan det fullkomliga tillståndet som han förväntar sig i Guds rike – och som är det målet som han har för ögonen. (Vad gäller Jesus bud till oss att vara fullkomliga kan du läsa mer om här.)

Fil. 3:2 Det är vi som är de omskurna, vi som tjänar genom Guds Ande och berömmer oss av Kristus Jesus och inte förlitar oss på yttre ting,

De omskurna är de som tjänar Guds Ande (till skillnad mot de som lyder köttet), och om man tjänar Guds Ande så är fokus alltid på Jesus Kristus. Endast de som är omskurna är de som är andligt levande och som en dag ska ärva Guds rike.

6 i fråga om iver en förföljare av församlingen, i fråga om rättfärdighet, den som vinns genom lagen, en oklanderlig man.7 Men allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull.

Fariséernas problem var rent generellt att de inte var rättfärdiga på insidan utan endast på utsidan, och de var väldigt duktiga på att lyda de ceremoniella buden (som de ibland även gjorde ännu svårare). Alla fariséer kanske inte kan dras under samma kam, men vi vet i alla fall att Paulus räknade sig som en farisé och att han var ivrig att lyda Gud och hans lagar – på det sätt som han uppfattade dem. Även om Paulus var en lärd man och hade högt anseende, så menar han att det inte är värt ett dugg i jämförelse med det som han funnit i stället och som är långt mer dyrbarare – Jesus Kristus. Han säger förstås inte att det numera inte är lika viktigt att lyda Gud sedan han funnit Jesus, för Jesus frälste oss inte i våra synder utan från våra synder.

8 Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus 9 och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron.

Paulus strävan handlar om att vinna segern som är i Jesus Kristus, och för att bli funnen i honom. Då handlar det inte längre om att följa Mose lag och de 613 buden, utan det handlar om att få det eviga livet som är av tro (som visar sig i lydnad till Gud från hjärtat) och inte för att man är född jude och därför fysiskt omskuren. Det är ju de som tjänar genom Guds Ande som är omskurna säger Paulus i Fil. 2:3. Rättfärdigheten i det nya testamentet kan erhållas genom att tro på Jesus, omvända sig, bli renad från sina synder och sedan fortsätta vandra heligt. Den varianten är inte av lagen, med alla dess ceremoniella bud, utan genom omvändelse och tro. (De ceremoniella buden gäller inte längre.) Paulus gör skillnad på laggärningar (hela Mose lag) och lydnad av Gud.

10 Då känner jag Kristus och kraften från hans uppståndelse och delar hans lidanden genom att bli lik honom i en död med honom, 11 i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda. 12 Inte som om jag redan har gripit det eller redan har nått det målet, men jag jagar efter att gripa det, eftersom jag själv har blivit gripen av Kristus Jesus. 13 Bröder, jag menar inte att jag redan har gripit det, men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför 14 och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus.15 Det är så vi bör tänka, ALLA VI FULLKOMLIGA. Tänker ni fel i något avseende, skall Gud uppenbara också det för er. 16 Dock, låt oss hålla fast vid det som vi har nått fram till.

Här ovan är det direkta sammanhanget till vår vers. Det handlar om uppståndelsen från de döda, som är det hopp som Paulus talar om. Dit har han ju inte nått fram än – när han skriver detta. Paulus jagar mot målet för att vinna segerpriset, men han kallar sig ändå “fullkomlig” ihop med andra människor. Han är inte fullkomlig rent fysiskt, men moraliskt och andligt så kan han vara fullkomlig. Han ber oss också att hålla fast vid det som vi kommit fram till.

17 Bröder, ta mig till föredöme och se på dem som lever efter den förebild ni har i oss. 18 Vad jag ofta har sagt till er, det säger jag nu under tårar: många lever som fiender till Kristi kors. 19 De får sitt slut i fördärvet. De har buken till sin gud och sätter sin ära i det som är deras skam, dessa som bara tänker på det jordiska.

Paulus – som också kallade sig helig, rättfärdig, oklanderlig och som haft “ett fullständigt rent samvete ända till idag” – menade att de övriga skulle ta honom till föredöme. Om han blandade rättfärdighet med orättfärdighet så vore han inget bra föredöme, utan han vore en stor hycklare eftersom han så ofta varnade sina lyssnare för att sluta synda eftersom synd leder till (andlig) död, samt att vi inte kan tjäna två herrar. Ändå så skulle han alltså själv leva efter köttet?

20 Men vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. 21 Han skall förvandla vår bräckliga kropp, så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet. Ty han har makt att lägga allt under sig.

Här summerar Paulus återigen situationen med att komma till poängen att det som är hans mål (allas mål) är en förvandlad kropp i himlen. En glorifierad kropp som den kropp Jesus haft allt sedan sin egen uppståndelse. Han säger inte att det är först med en glorifierad kropp som han kan börja tänka på att avhålla sig från synd. Inte ens Jesus var fullkomlig/färdig vad gäller sin kropp, förrän han uppstod.

Lukas. 13:32 Då svarade han dem: »Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig.

Paulus om sig själv (läs mer här):

1 Thess 2:10. Ni är vittnen, och även Gud, hur HELIGT, hur RÄTTFÄRDIGT och OSTRAFFLIGT vi uppträdde bland er som tror. —12. och vittnade att ni skulle VANDRA VÄRDIGT Gud, som har kallat er till sitt rike och sin härlighet.

Apg 23:1 Paulus såg på Stora rådet och sade: ”Bröder, jag har levt inför Gud med ett FULLKOMLIGT RENT SAMVETE ända till i dag”

Rom. 6:- Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse.

1 Kor. 9:24 Vet ni inte att av alla löparna som springer på en tävlingsbana är det bara en som får priset? Spring så att ni vinner det. 25 Men alla som tävlar underkastar sig i allt hård träning – de för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. 26 Jag löper alltså inte utan att ha målet i sikte. Jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. 27 I stället slår jag min kropp och tvingar den till lydnad, för att jag inte själv på något sätt skall komma till korta vid provet, när jag predikar för andra.

Det är skillnad på att lyda Mose LAG (tora) och att lyda Guds BUD (Anden)

Nov6

Mose lag innehåller 613 olika bud, och det har aldrig varit tänkt att vi hedningar ska behöva lyda de judiska ceremoniella buden som ingår i den lagen. Man skulle därför kunna säga att den här lagen uppfyllts i Jesus, och att vi nu lever under ett helt nytt testamente där vi inte är under Mose lag överhuvudtaget – oavsett vilken av lagarna vi talar om. DÄREMOT är vi under “Andens” lag, på så sätt att det är tänkt att vi ska ha Guds bud i våra hjärtan och vandra efter dem (vilket är något som man GÖR), och då menar jag inte Mose 613 bud utan Guds grundbud som gällt allt sedan Adams dagar. Det har alltid varit fel att mörda, ljuga, stjäla och begå äktenskapsbrott (långt innan Mose föddes) och så kommer det alltid förbli.

Nu innehåller givtevis även Mose lag de moraliska buden/det dubbla kärleksbudet, så borde inte det betyda att vi slipper att lyda dem också eftersom vi är befriade från hela Mose lag? Nej, för sanningen är ju den att det dubbla kärleksbudet gäller även separat från Mose lag. Att dessa bud dessutom finns med i Mose lag är dock ganska naturligt, för de är ju de allra viktigaste buden och delgavs Mose allra först. Så även om man säger att “Mose lag gäller inte längre”, så blir vi aldrig befriade från de bud som gällt redan INNAN Mose lag fanns och som hela tiden gäller separat from Mose lag. Att det därför är skillnad på Mose lag och Guds bud (eller lag och lag, för Guds bud är ju lag), kan vi se i nedan exempel).

Exempel på att det är skillnad på att lyda Mose lag (en lag som gällt fram till Jesus), och att lyda Guds bud

1) Till att börja med så kan vi starta med verserna som visar själva grunden till problemet som Paulus och Petrus hade gällande judarnas missförstånd vad gäller lagen, och orsaken till att framför allt Paulus skrev ganska många brev där han berörde innebörden av lagen och behovet av att lyda Anden. Det var nämligen så att några fariseer lärde ut att judekristna fortfarande måste omskära sig, som ju var en del av Mose lag (men som inte är ett bud utanför Mose lag i det nya testamentet som vi lever under idag). DETTA är vad Paulus blev besviken på vad gäller romare, galater och hebreer – och INTE för att de ville “återvända” till bud såsom “du skall icke döda, stjäla, ljuga eller begå äktenskapsbrott”. Självfallet skulle inte Paulus ens komma på tänken att läxa upp människor för att de menar att det är livsviktigt för frälsningens skull att inte döda, stjäla, ljuga eller begå äktenskapsbrott! Dessa bud gäller ju separat från Mose lag. Här börjar Paulus bekymmer:

Apg: 15:1 Några som hade kommit ner från Judeen började lära bröderna att de inte kunde bli frälsta, om de inte lät omskära sig enligt seden från Mose. ²När det nu uppstod oenighet och Paulus och Barnabas kom i allvarlig tvist med dem, beslöt man att dessa två och några andra av dem skulle fara upp till apostlarna och de äldste i Jerusalem för att överlägga med dem om denna stridsfråga.—⁴När de kom till Jerusalem, togs de emot av församlingen och av apostlarna och de äldste, och de berättade om allt vad Gud hade gjort med dem. ⁵Några från fariseernas parti hade kommit till tro, och de steg nu fram och sade att man måste omskära hedningarna och BEFALLA DEM ATT LYDA MOSE LAG⁶Apostlarna och de äldste samlades då för att behandla frågan. — ¹⁰Varför vill ni då fresta Gud och på lärjungarnas axlar lägga ett ok, som varken våra fäder eller vi själva har kunnat bära? ¹¹Nej, vi tror att vi på samma sätt som de blir frälsta genom Herren Jesu nåd.”

2) Ett par kapitel innan kan vi läsa om Mose lag, och att det görs en skillnad på lydnad av den och lydnad av Guds bud. Paulus konverserar ju med BRÖDER, och även om de inte är under Mose lag så VARNAR han dem att de måste se till att inte drabbas av det som profeterna varnade om – vilket handlar om andlig död genom otro/olydnad. Vi vet ju att vi kan få syndernas förlåtelse om vi omvänder oss och TROR (till skillnad från att lyda Mose lag med alla dess bud).

Apg. 13:37 När David på sin tid hade tjänat Guds vilja, insomnade han och blev lagd till vila hos sina fäder och såg förgängelsen.³⁷Men den som Gud uppväckte har inte sett förgängelsen. ³⁸Därför skall ni veta, mina bröder, att det är genom honom som syndernas förlåtelse predikas för er, ³⁹och att var och en som tror förklaras rättfärdig i honom och fri från allt som ni inte kunde frias från genom Mose lag. ⁴⁰Se därför till att det som är sagt hos profeterna inte drabbar er:⁴¹Se, ni föraktare, häpna och gå under: en gärning utför jag i era dagar, en gärning som ni aldrig kommer att tro, när man berättar den för er”.

3) Här nedan ansåg Jakob att de inte borde lägga på ok på hedningarna vad gäller vilka lagar de ska hålla för frälsningens skull, och han menade att de ENDAST skulle behöva “avhålla sig från sådant som orenats genom avgudadyrkan, från otukt, från köttet av kvävda djur och från blod”. That’s it! Inte ett ord om att de borde lyda buden “Du skall icke döda, stjäla, ljuga och begå äktenskapsbrott”! Så betyder det att Jakob inte ansåg att hedningarna skulle behöva lyda de lagarna eftersom han inte nämner dem? Nej, det betyder det självklart INTE, utan Jakob syftade ju bara på Mose lag vad gäller de ceremoniella buden, och INTE de självklara buden som gällt allt sedan Adams dagar! De anses ju som fullständigt självklara och behöver inte ens nämnas.

Apg. 15:¹³När de hade slutat tala, sade Jakob: “Bröder, hör på mig. ¹⁴Simeon har berättat om hur Gud först såg till att han vann ett folk åt sitt namn bland hedningarna. ¹⁵Det stämmer överens med profeternas ord, där det heter:¹⁶Därefter skall jag vända tillbaka och åter bygga upp Davids fallna boning. Dess ruiner skall jag bygga upp och jag skall upprätta den igen,¹⁷för att alla andra människor skall söka Herren, alla hedningar, över vilka mitt namn har nämnts. Så säger Herren, som gör detta,¹⁸det som är känt från evighet.¹⁹Därför anser jag att vi inte skall göra det svårt för de hedningar som vänder sig till Gud ²⁰utan endast skriva till dem att de skall avhålla sig från sådant som orenats genom avgudadyrkan, från otukt, från köttet av kvävda djur och från blod. ²¹Ty Mose har i tidigare släktled haft sina förkunnare i alla städer, då han föreläses i synagogorna varje sabbat.”

4) Här nedan ser vi att Paulus lovar att vi INTE gör vad köttet begär OM vi vandrar efter Anden – och Anden leder oss som bekant bort från synd. Löftet är också att OM vi leds av Anden står vi INTE under lagen. Det innebär att om vi ser till att lyda Jesus, så står vi inte under lagen och blir heller inte fördömda. Den helige Ande är vår store Hjälpare! Om vi däremot inte vandrar i Anden så vandrar vi ju efter köttet, och då säger Paulus att vi är andligt döda eftersom vi inte kan tjäna två herrar och fortfarande vara frälsta. Men Gud vill inte att någon ska gå förlorad och är mer än villig att förlåta våra överträdelser om vi i hjärtat omvänder oss!

Gal. 5:¹⁶Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. ¹⁷Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. ¹⁸Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.

Rom 8:1 Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus, de som inte vandrar efter köttet, utan efter Anden.—13. Ty om ni lever efter köttet, så skall ni dö, men om ni dödar kroppens gärningar genom Anden, så skall ni leva. 14. Ty alla de som drivs av Guds Ande, de är Guds barn.

Rom. 8:²Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag.³Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet.⁴Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden (1917)

1 Pet 2:11 Mina älskade, jag förmanar er såsom gäster och främlingar, att ni aktar er för de köttsliga begärelserna, som strider mot SJÄLEN.

Paulus talar om ynkliga “människostadgar” och frågar galaterna hur de ens kan tänka sig att vända tillbaka till dem (omskärelse). Skulle han kalla “Du skall icke döda, stjäla, ljuga och begå äktenskapsbrott” för “ynkliga människostadgar” och banna galaterna för att återvända till sådana stadgar? Aldrig i livet!

Gal. 4:⁹Men nu, då ni känner Gud, ja, än mer, har blivit kända av Gud, hur kan ni då vända tillbaka till dessa svaga och ynkliga människostadgar som ni på nytt vill bli slavar under?

Lyder vi köttet och syndar så säger Paulus att vi inte får ärva Guds rike, och han listar synder som alla inkluderas i tio Guds bud/det dubbla kärleksbudet:

Gal. 5:¹⁹Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,²¹illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.

5) 1 Kor. 7:19 visar tydligt att det är en skillnad på Lagen inkl. de ceremoniella buden vs lydnad av Guds bud (lyda Anden). Övriga verser säger samma sak, och att det handlar om en tro som är verksam i kärlek, och älskar vi Gud och vår nästa så behandlar vi varandra med kärlek och lyder alltså tio Guds bud (som ju handlar om att visa kärlek till vår nästa).

1 Kor. 7.¹⁹Det har ingen betydelse om någon är omskuren eller oomskuren. VAD SOM BETYDER NÅGOT ÄR ATT MAN HÅLLER GUDS BUD.

Gal. 5:⁶Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i KÄRLEK.

Gal. 6:¹⁵Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren. Det som verkligen betyder något är en NY SKAPELSE.

2 Kor. 5:¹⁷Alltså, om någon är I KRISTUS är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.

Gal. 5:¹⁴Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv. —¹⁸Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.

Rom 6: 16. Vet ni inte, att när ni ställer er i någons tjänst för att lyda honom, så är ni tjänare under den som ni lyder, antingen det är synden till död, eller lydnaden till rättfärdighet?

6) Att Mose lag gäller endast fram till Jesus tid (och det nya testamentet) är tydligt. Men sen ser vi ju att vi ideligen varnas för att vi riskerar att huggas av vinstocken pga brist på frukt, så bara för att Mose lag endast gällt t o m Jesus betyder det alltså inte att det numera inte finns några bud/lagar att följa. Tio Guds bud fortsätter att gälla, och vi fortsätter att riskera andlig död om vi vägrar att lyda dem.

Gal. 3:¹⁹Varför gavs då lagen? DEN BLEV TILLAGD FÖR ÖVERTRÄDELSERNAS SKULL för att gälla TILLS avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand.— ²³Innan tron kom hölls vi i fängsligt förvar och var BEVAKADE AV LAGEN, tills tron skulle uppenbaras. ²⁴Så blev lagen vår övervakare FRAM TILL Kristus, för att vi skall förklaras rättfärdiga av tro. ²⁵Men SEDAN TRON HAR KOMMIT, står vi inte längre under någon övervakare.

Paulus säger inte att det numera är fritt att lyda/inte lyda Guds bud, och att vår frälsning inte är avhängigt något som vi gör/inte gör. Han säger inte att lydnad av Gud bara är något som är “eftersträvansvärt”, och inget som har något med vår frälsning att göra – utan högst gäller gåvor i himlen. Nej, han talar ju om Mose lag här ovan – om ceremoniella bud, kostlagar, osv. Han menar självfallet inte att de moraliska buden/tio Guds bud/det dubbla kärleksbudet endast gällt fram till Jesus död på korset och inte en dag längre! Vi läste ju nyss denna vers:

Gal. 5:¹⁹Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,²¹illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: DE SOM LEVER SÅ SKAL INTE ÄRVA GUDS RIKE.

Paulus säger samma sak i resten av sina brev. Exempel:

Ef. 5:³Men otukt och allt slags orenhet eller girighet skall inte ens nämnas bland er, det anstår inte de heliga. ⁴Inte heller passar sig fräckt och oförnuftigt prat eller tvetydigt skämt. Tacka i stället Gud. ⁵Ni skall veta att INGEN OTUKTIG ELLER OREN ELLER GIRIG – en sådan är en avgudadyrkare – SKALL ÄRVA KRISTI OCH GUDSRIKE. ⁶LÅT INGEN BEDRA ER MED TOMT PRAT. Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn.

1 Kor 6:9 Vet ni då inte att de orättfärdiga inte skall ärva Guds rike? LÅT INTELURA ER. VARKEN otuktiga eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10. eller tjuvar eller giriga eller drinkare eller hädare eller rövare SKALL ÄRVA GUDS RIKE.

1 Thess 4:3 Ni vet ju, vilka bud vi gav er genom Herren Jesus. 3. Ty detta är Guds vilja, er helgelse, att ni avhåller er från otukt, 4. och att var och en av er vet att ha sitt eget kärl i helgelse och ära, 5. inte i begärelses lusta så som hedningarna, som inte känner Gud, 6. och att ingen förgår sig eller bedrar sin broder i någon sak, ty Herren är en hämnare över allt detta, vilket vi också tidigare har sagt och betygat för er. Ty Gud har inte kallat oss till orenhet, utan till helgelse. 8. DEN SOM FÖRAKTAR DETTA, FÖRAKTAR INTE NÅGON MÄNNISKA UTAN GUD, som har gett oss sin Helige Ande.

7) Här nedan gör Paulus igen skillnad på Mose lag och att Guds bud. Han menar att det är ett hårdare straff om vi till skillnad mot olydnad av Mose lag (som ju var allvarligt) smädar den helige Ande genom vår olydnad och synd.

Hebr 10:26. För om vi syndar med vett och vilja sedan vi har fått kunskap om sanningen, återstår för oss inte mer något offer för synderna, 27. utan en förskräcklig väntan på domen, och hetta av en eld som skall förtära motståndarna. 28. Den som bryter Mose lag måste dö utan barmhärtighet, efter två eller tre vittnesmål. 29. Hur mycket hårdare straff tror ni då inte att den förtjänar som förtrampar Guds Son och håller för orent förbundets blod, genom vilket han är helgad, och som smädar nådens Ande?

8) När Jesus fick frågan vilka bud som vi måste följa för att få evigt liv, så rabblar inte Jesus upp 613 judiska bud (Gamla Testamentet), och inte heller säger han “Unge man, numera finns inget du kan GÖRA för att få evigt liv, för nu räcker det med tro allena för att få evigt liv” (Nya Testamentet?). Nej, han nämner innehållet i de moraliska buden/tio Guds bud/det dubbla kärleksbudet – de som gällt sedan tidernas begynnelse. De gäller alltjämt, och Jesus själv säger att vi inte kan få evigt liv såvida vi inte lyder dem. Denna ståndpunkt ändras inte i och med Jesu död på korset, för då hade inte hans apostlar fortsatt att predika precis samma budskap.

Matt 19:16. Och se, en man gick fram och sade till honom: Gode mästare, vad gott skall jag göra, för att få evigt liv? 17. Då sade han till honom: Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena. Men vill du gå in i livet, så HÅLL BUDORDEN. 18. Han sade till honom: Vilka? Jesus sade: Du skall inte dräpa, du skall inte göra hor, du skall inte stjäla, du skall inte bära falskt vittnesbörd. 19. Hedra din far och din mor och: Du skall älska din nästa såsom dig själv.

9) Uppenbarligen kan människor AV NATUREN fullgöra lagen, och då kan han döma en jude som har lagens bokstav men INTE fullgör lagen eftersom han är en lagbrytare och faktiskt andligt oomskuren trots sin fysiska omskärelse. Om man bor ute i djungeln och inte har vetskap om Mose lag, så kan man inte av naturen förstå att man inte ska blanda vissa tygsorter, stena en trollpacka om det finns ett visst antal vittnet, etc men man kan däremot fullgöra lagen av naturen genom att lyda sitt samvete som ju är skänkt av Gud. Alla människor vet i grunden att det är fel att mörda, stjäla, ljuga och begå äktenskapsbrott, eftersom vi inser att vi skulle såra andra människor om vi utför dessa handlingar. En oomskuren (alltså en hedning) kan uppfylla lagens krav, säger Paulus, men det gör han inte genom att lyda de 613 buden i Mose lag. Så det faktum att Paulus menar att man kan hålla lagen trots att man inte lyder Mose lag som inkluderar lagen om omskärelsen, visar med all tydlighet att det är skillnad på Mose lag och att lyda Guds bud. Vi är frälsta om vi är omskurna till vårt INRE, och inte bara till det YTTRE som exempelvis fariseerna var. De var duktiga på att lyda de ceremoniella buden (och lade till och med till ytterligare bud som var hårdare), men Jesus gjorde klart medan han levde att de INTE var rena till det inre eftersom de inte lydde de viktigaste budet – det dubbla kärleksbudet. Det var därför som Jesus sa att vår rättfärdighet måste övergå deras rättfärdighet om vi ska ärva Guds rike.

Rom 2:¹²Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.¹³Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. ¹⁴Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. ¹⁵De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. ¹⁶Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.¹⁷Du kallar dig jude och finner vila i lagen och berömmer dig av Gud. ¹⁸Du känner hans vilja och kan avgöra vad som är rätt, du som är undervisad av lagen. ¹⁹Du tror dig vara en vägvisare för blinda, ett ljus för dem som vandrar i mörker,²⁰en uppfostrare för oförnuftiga och en lärare för omogna, eftersom du har kunskapen och sanningen förkroppsligad i lagen. ²¹Du som undervisar andra, du lär inte dig själv. Du som predikar att man inte skall stjäla, du stjäl. ²²Du som säger att man inte skall begå äktenskapsbrott, du begår äktenskapsbrott. Du som avskyr avgudarna, du plundrar templen. ²³Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att bryta mot lagen. ²⁴Ty Skriften säger: För er skull smädas Guds namn bland hedningarna.²⁵Omskärelsen är visserligen till nytta, om du håller lagen. Men bryter du mot lagen har du trots din omskärelse blivit oomskuren. ²⁶Om nu en oomskuren UPPFYLLER LAGENS KRAV, skall han då inte räknas som omskuren?²⁷En sådan som till kroppen är oomskuren MEN HÅLLER LAGEN skall döma dig som bryter mot lagen, du som har lagens bokstav och omskärelsen. ²⁸Den är inte jude som är det till det yttre, och omskärelse är inte något som sker utvärtes på kroppen. ²⁹Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. En sådan får sitt beröm, inte av människor utan av Gud.

10) När Jesus levde på jorden hade han ju chansen att förklara mer utförligt om det nya testamentet som skulle träda i kraft genom sin död på korset, men han lärde aldrig att det skulle innebära slutet på behovet att vara lydiga mot Gud. Tvärtom menar han att den som håller buden (vilket innebär att vi kan) och lär andra människor att göra likadant, skall kallas stor i himmelriket. Han säger inte att vi åtminstone slinker in bakvägen i hans rike även om vi syndar – bara vi tror på honom – utan han menar att vår rättfärdighet måste övergå fariséernas om vi ska få tillträde till hans rike.

Matt. 5:¹⁷Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda. ¹⁸Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett.¹⁹DEN SOM DÄRFÖR UPPHÄVER ETT AV DESSA BUD och lär människorna så, han skall kallas den MINSTE i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket. ²⁰Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket.

1 Petrusbrevet 4:18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?

Rom. 3:³¹Sätter vi då lagen ur kraft genom tron? Nej, inte alls! Vi upprätthåller lagen.

Hebr. 5:⁹Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som LYDER honom

11) Enligt nedan verser har vi uppfyllt lagen OM vi älskar vår nästa och visar det i våra handlingar (lydnad av Anden och inte köttet). Alltså är det skillnad på Mose lag med dess 613 bud (som gällt tills Jesus) och att lyda Guds bud. Den som älskar Gud lyder honom, och evigt liv ges till den som LYDER Gud (Hebr. 5:9).

Rom 13:8 Stå inte i skuld till någon utom i kärlek till varandra. Ty den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen.

1 John 5:3. Ty detta är kärleken till Gud, att vi håller hans bud. Och hans bud är INTE tunga

John 14:21 Den som har mina bud och håller dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig, han skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom, och skall uppenbara mig för honom. — 23. Jesus svarade och sade till honom: Om någon älskar mig, skall han hålla mitt ord. Och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. 24. Men den som inte älskar mig, han håller inte mina ord. Och det ord ni hör är inte mitt, utan Faderns, som har sänt mig.

Apg 5:32. Vi är hans vittnen till detta, och likaså den Helige Ande, som Gud har gett dem som LYDER honom.

Joh 3:³⁶Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte LYDER Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.”

1 Joh 2:3 Och av det VET vi att vi känner honom: OM vi håller hans bud. 4. Den som säger: Jag känner honom, och inte håller hans bud, han är en lögnare, och sanningen är inte i honom. 5. Men den som håller hans ord, i honom är sannerligen Guds kärlek fullkomnad. Av det vet vi att vi är i honom. 6. Den som säger sig förbli i honom är också skyldig att vandra så som han vandrade.

Mark 9:45. Och om din fot är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet halt än att ha två fötter och bli kastad till helvetet, till den outsläckliga elden, 46. där deras mask inte dör, och elden inte släcks.

1 John 3:4. Var och en som gör synd bryter också mot lagen, ty synd är brott mot lagen. 5. och ni vet att han uppenbarades för att han skulle ta bort våra synder, och synd finns inte i honom. 6. Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom. 7. Kära barn, låt ingen bedra er. Den som GÖR rätt är rättfärdig, liksom han är rättfärdig. 8. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra om intet djävulens gärningar. 9. Var och en som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10. På detta känns Guds barn och djävulens barn igen: Var och en som inte gör rättfärdighet är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.

Matt.22:³⁶”Mästare, vilket är det största budet i lagen?” ³⁷Han svarade: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.³⁸Detta är det största och främsta budet. ³⁹Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. ⁴⁰På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.”

Johannes 15:12 Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag har älskat er.

Läs vidare om syftet med lagen i den här artikeln

Vi TILLRÄKNAS inte JESUS rättfärdighet – utan vi är rättfärdiga via VÅR TRO som visas i gärningar

Nov2

Vi ombeds att vara rena LIKSOM JESUS ÄR REN

Löftet är inte: “Om ni bara tror på Jesus så lovar han att konfirmera er som positionellt rena och rättfärdiga oavsett om ni verkligen är det eller ej”.

1 John 3:4. Var och en som gör synd bryter också mot lagen, ty synd är brott mot lagen. — 6. Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom. 7. Kära barn, låt ingen bedra er. Den som GÖR RÄTT är rättfärdig, LIKSOM han är rättfärdig. 8. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra om intet djävulens gärningar. 9. Var och en som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10. På detta känns Guds barn och djävulens barn igen: Var och en som inte gör rättfärdighet är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.

Omvändelse handlar inte bara om att säga förlåt för att man syndat, utan omvändelse är att vara såpass störd av synd att man väljer att göra allt i sin makt för att inte synda igen. Bibeln säger inte att de som lär ut att man kan och borde sluta synda är villolärare, utan i Bibeln kallas de för “rättfärdiga”, som dessutom ska bli störst i himmelriket – om de lever som de lär (Matt. 5).

Jesus kom inte för att befria oss från Guds straff. Han kom för att befria oss från SYND så att vi därmed slipper Guds straff – OM vi ser till att hålla ut till slutet i vår kamp mot synden. Guds fantastiska nåd hjälper oss! Inte så att vi kan använda nåden som ett slags skydd att dölja vår synd under, utan den hjälper oss att verkligen säga nej till synden:

Titus. 2:¹¹Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. ¹²Den fostrar oss att säga NEJ till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är

Tack och lov så har Jesus också sagt “Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt” (Matt. 11:30), men om vi fortfarande inte vill spendera tid med Jesus och att inte vill oss ledas av Anden utan köttet, så gör vi saker och ting svårare för oss. Om vi fortfarande syndar är vi fortfarande under Guds vrede och riskerar fortfarande hans straff – och detta gäller både otroende och troende.

Johannes 3:36 Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.”

Romarbrevet 1:18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.

Romarbrevet 2:5 Genom ditt hårda och obotfärdiga hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, när Guds rättfärdiga dom uppenbaras.

Jesus rättfärdighet kan INTE transfereras/injiceras in i oss, och vi kan INTE anses som rättffärdiga SÅVIDA VI INTE LEVER RÄTTFÄRDIGT

Vår rättfärdighet beror inte på att en annan människas rättfärdighet injicerats i oss, utan vår rättfärdighet beror på hur vi väljer att leva våra liv!

Det svenska ordet som översatts till “tillräknas” här nedan i Rom. 4 kommer från det grekiska ordet logizomai (Strong’s 3049) och översätts helst med “anses”, “betraktas”, “tillskrivs” eller “tillräknas”.

På engelska är definitionen TO RECKON eller TO CONSIDER, men kan också betyda count, charge with; reason, decide, conclude; think, suppose. Det grekiska ordet härrörs från det grekiska ordet “logos” – in the sense of an account or reckoning. Ordet förekommer 41 gånger i Nya Testamentet, och 4 av de gångerna har KJV översatt med “impute”. Tyvärr har den översättningen missförståtts och tolkats som en slags transferering av Jesus rättfärdighet in i oss, men så är inte fallet eftersom vi vet att ordet snarare betyder “anses som”.

Vi borde aldrig lura oss själva (eller andra) med idén att vi kan gömma oss bakom Jesus rättfärdighet och tro att Gud inte ser vår synd, eller att Jesus rättfärdighet kan komma oss tillgodo på så sätt att det kan injiceras eller tillräknas oss så att vi kan vara positionellt rättfärdiga i Jesus samtidigt som vi rent praktiskt lever orättfärdigt. Det är VI som själva måste leva rättfärdigt, och vi kan aldrig rida rygg på en annan människa och tro att vi kan glida in i himmelriket tack vare en annan människas rättfärdighet. Däremot måste vi till att börja med förstås omvända oss och bli renade i Jesu rättfärdiga blod, men SEDAN är det tänkt att VI ska fortsätta att hålla oss rena genom att leva rättfärdigt.

Det är vanligt att Rom. 4 citeras vad gäller rättfärdighet, och där vi kan se logizomai översatt med “tillräknad”. Notera att det inte är JESUS RÄTTFÄRDIGHET som “tillräknas” oss! Däremot kan vår TRO tillräknas oss som rättfärdighet, och vi vet också att om vi tror och älskar Jesus så vet vi också att vi lyder honom. Vidare är Jakob noga med att säga att tro utan gärningar är död. Paulus uttrycker det med att vi är slavar under den vi lyder – så lyder vi synd är vi slavar under synden och därmed döda.

När det kommer till Rom. 4:6, så är det inte så att en människa blir extra uppskattad och prisad om hon ser till att INTE ha några gärningar att komma med, utan endast blir rättfärdig av tro. Det skulle ju betyda att ju färre gärningar en människa har desto saligare är hon, och desto bättre är det. Nej, Paulus poäng är att få judarna att förstå att de inte är frälsta pga lydnad av TORAHN (613 bud), utan en människa är ju faktiskt salig om hon i stället omvänder sig från sina synder, tror på Jesus och bestämmer sig för att älska honom av hela sitt hjärta. För saliga är ju de vilkas överträdelser är FÖRLÅTNA, för det betyder ju frihet och frälsning. Den människan är ju lycklig eftersom synden inte längre tillräknas henne, eftersom de är strukna från syndakontot! Gäller detta underbara löfte endast judarna? Nej, både de omskurna (judar som fått torahn) och hedningar (oomskurna och som inte fått torahn), har ju detta löfte! Det är ju TRON som frälser och inte om man är född jude och har lagen i sina händer!

Abraham ges som ett exempel, för han räknades ju som rättfärdig INNAN Mose lag ens kom. Inte alla som har Abraham som förfader är frälsta, utan de är andligt omskurna de som TROR såsom han gjorde – och han visade upp en makalös tro eftersom han inte ens undanhöll sin egen son. De människorna som VANDRAR (något som man GÖR) som Abraham vandrade (Abraham lydde Gud), är andligt omskurna och sanna Abrahams barn. Vi kan absolut inte FÖRTJÄNA vår frälsning genom något vi gör (har vi syndat så är det loppet kört) så det enda andra alternativet är att vi är frälsta av NÅD genom TRO. Bara vi ser till att inte lägga till “och alltså spelar inte längre gärningar någon roll för vår frälsning”, för så står det inte. Det är bara det att vi inte kan bli frälsta av att plötsligt göra en massa goda gärningar (om det finns synd med i bilden), och/eller genom att vara födda judar och mena sig ha lagen.

Rom. 4:³Ty vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det RÄKNADES honom till rättfärdighet.⁴Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat. ⁵Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet.⁶Därför prisar också David den människa salig, som Gud TILLRÄKNAR rättfärdighet utan gärningar: ⁷Saliga är de, vilkas överträdelser är förlåtna och vilkas synder är överskylda. ⁸Salig är den man som Herren inte TILLRÄKNAR synd.⁹Gäller denna saligprisning endast de omskurna eller även de oomskurna? Vi säger ju att tron RÄKNADES Abraham till rättfärdighet. ¹⁰När blev den TILLRÄKNAD honom? Sedan han blivit omskuren? Nej, det skedde medan han ännu var oomskuren. ¹¹Han tog emot omskärelsens tecken som bekräftelse på rättfärdigheten genom tron, och den ägde han redan som oomskuren. Så skulle han vara fader till alla oomskurna som tror, och så skulle rättfärdighet TILLRÄKNAS dem.¹²Han skulle även vara fader till omskurna, till sådana som inte endast hör till de omskurna utan också VANDRAR i spåren av den tro som vår fader Abraham hade som oomskuren.—²²Därför “RÄKNADES det honom till rättfärdighet.”²³Men dessa ord “det RÄKNADES honom till rättfärdighet” skrevs inte bara för hans skull ²⁴utan även med tanke på oss. Rättfärdighet kommer att TILLRÄKNAS oss som tror på honom som från de döda uppväckte Jesus, vår Herre,

Jämför med Jakob som säger att Abrahams tro visade sig i GÄRNINGAR, och utan dessa gärningar är man DÖD. Alltså kan vi inte bli och förbli frälsta utan gärningar, och därför säger Jakob att “en människa erkänns som rättfärdig genom GÄRNINGAR och INTE bara genom tro”. Om Jakob kan uttrycka sig så, så kan vi göra det också. 1917 års översättning är här bättre, och där läser vi “I sen alltså att det är av gärningar som en människa bliver rättfärdig, och ICKE AV TRO ALLENAST”. Paulus talade om att man inte blir frälst av laggärningar (lydnad av de 613 buden i torahn, varav de flesta är ceremoniella lagar) eftersom det räcker med en enda synd för att den vägen är stängd, men däremot är vi frälsta av tro och lydnad av den helige Ande. Om vi leds av Anden (som leder oss bort från synd) så är vi INTE under lagen.

Jak. 2: ¹⁸Nu säger kanske någon: “Du har tro.” – Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. ¹⁹Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. ²⁰Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? ²¹Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? ²²Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. ²³Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det RÄKNADES honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän.²⁴Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig GENOM GÄRNINGAR OCH INTE BARA GENOM TRO. ²⁵Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? ²⁶Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

Paulus är inte besviken på galaterna för att de menar att det fortfarande är ett krav att lyda tio Guds bud

Paulus är i Galaterbrevet inte förgrymmad över att galaterna återvänt till gamla utgångna lagar såsom du skall icke döda, stjäla, begå äktenskapsbrott, ljuga, etc. De buden har ju alltid gällt och kommer alltid att gälla. Han var besviken över att galaterna fortfarande ville hålla sig fast vid omskärelsens lag som ju är en ceremoniell lag i torahn. Även här jämför Paulus med Abraham som ju visade sin tro med sina handlingar. Så när Paulus använder sig av ordet “lagen” här nedan så menar han torahn, och han gör en skillnad på laggärningar och att lyda Anden som ju leder oss bort från synd. De ceremoniella lagarna i torahn gäller dock inte i dag, så det är inte synd att bryta emot dem. Paulus fokuserar på att det är TRO (som självfallet visar sig i en Abrahams-lydnad) som frälser, och inte att lyda omskärelsens lag eller andra torah-lagar. Rättfärdighet kan inte komma av lagen för att vi brutit den minst en gång. Torah var vår övervakare (hjälpte oss att hålla oss i schack) tills Jesus kom, och numera är det tänkt att vi ska låta oss ledas av Anden och ha de moraliska buden i våra hjärtan, och de ingår i tio Guds bud. Att älska Gud och vår nästa är ett bud som A L L T I D har gällt och alltid kommer att gälla, och det är ett grundbud som vi aldrig blir befriade från. Det är snarare SYND som vi kan bli befriade från, och det blir vi om vi omvänder oss, tror på Jesus Kristus och lyder kärleksbudet.

Gal. 3:⁵Han som ger er Anden och gör underverk bland er, gör han det för att ni håller lagen eller för att ni lyssnar i tro, liksom Abraham? ⁶Han trodde Gud, och det RÄKNADES honom till rättfärdighet.⁷Därför skall ni veta att de som håller sig till tron, de är Abrahams barn.⁸Och då Skriften förutsåg att Gud skulle förklara hedningarna rättfärdiga av tro, förkunnade den i förväg detta glada budskap för Abraham: I dig skall alla folk bli välsignade. ⁹Alltså blir de som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde.¹⁰Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter.¹¹Att ingen förklaras rättfärdig inför Gud genom lagen är uppenbart, eftersom den rättfärdige skall leva av tro.¹²Men lagen säger inte “av tro”, utan den som håller dessa bud skall leva genom dem. — ⁹Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla TILLS avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand.— ²²Men nu har Skriften inneslutit allt under synd, för att det som var utlovat skulle ges genom tron på Jesus Kristus åt dem som tror. ²³Innan tron kom hölls vi i fängsligt förvar och var bevakade av lagen, tills tron skulle uppenbaras. ²⁴Så blev lagen vår övervakare fram till Kristus, för att vi skall förklaras rättfärdiga av tro. ²⁵Men sedan tron har kommit, står vi inte längre under någon övervakare.

Att Paulus inte är av uppfattningen att synd (bryta mot Guds bud) inte längre separerar oss från Gud är väldigt uppenbart i samma kapitel eftersom han menar att synd fortfarande leder till döden. Alternativen för oss är att vandra i Anden (då lyder vi de moraliska buden), eller vandra efter köttet (synd och andlig död).

Gal. 5:¹⁶Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. ¹⁷Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. ¹⁸Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. ¹⁹Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,²¹illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.

Att Gud inte tillräknar oss våra överträdelser betyder att han – när vi omvänder oss – FÖRLÅTER OSS vilket innebär att vår synd försvinner och att vi betraktas SOM OM vi aldrig syndat, och vi räknas alltså som rättfärdiga. Inte för att vi fått Jesus rättfärdighet, utan för att VI blivit renade i hans rättfärdiga blod och eftersom VI sedan lever rättfärdigt och GÖR rättfärdighet (om vi nu leds av Anden). Gud behöver alltså inte fuska och se mellan fingrarna på vår synd, för synden är ju bokstavligen BORTA, och vi är verkligen 100% helt RENA. Men det innebär inte “en gång förlåten och renad, alltid förlåten och renad”, för smutsar vi ner oss igen så är vi ju tillbaka till samma utgångsläge.

2 Kor. 5:19Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han TILLRÄKNADE inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord.

2 Pet. 2: ¹⁸De talar stora och tomma ord, och i sina köttsliga begär lockar de med utsvävningar till sig människor som med knapp nöd har kommit undan sådana som lever i villfarelse. ¹⁹De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, ty det man besegras av är man slav under. ²⁰Ty när de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och undkommit världens smitta, men sedan åter blir snärjda och besegrade av den, då har det sista blivit värre för dem än det första. ²¹Det hade varit bättre om de aldrig hade lärt känna RÄTTFÄRDIGHETENS VÄG än att lära känna den och vända sig bort från det heliga budskap som överlämnats till dem.²²Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket: En hund vänder om till sina spyor, och ett rentvättat svin vältrar sig i smutsen.

Att vi inte är frälsta av tro allena (tro utan gärningar) och att vi inte är frälsta såvida vi inte visar vår tro med att GÖRA RÄTTFÄRDIGHET, kan du läsa om i den här artikeln. Du kan läsa mer om Abraham i den här artikeln.

LIVETS BOK i Bibeln finns det EN utav och namnen i boken kan raderas

Jul3

Livets bok som vi riskerar att raderas ifrån

”Bok” kommer från det Grekiska ordet bibliō.

Endast de som segrar till slutet ska klädas i vita kläder och de ska heller inte få sina namn strukna ur livets bok. Det är ju vid tidens slut som de kristna får sina nya och efterlängtade vita kläder och då finns det heller inte längre några risker att få sina namn strukna ur livets bok – eftersom de sedan träder in i Guds rike för alltid.

Upp. 3:⁴Men du har några få i Sardes som inte har smutsat ner sina kläder, och de skall vandra tillsammans med mig i vita kläder, ty de är värdiga. ⁵Den som segrar skall alltså bli klädd i vita kläder, och jag skall aldrig stryka ut hans namn ur livets bok utan kännas vid hans namn inför min Fader och hans änglar.

Det finns några kristna som menar att det finns två olika livets böcker; en universell livets bok där allas namn skrivs in per automatik vid födseln och som de riskerar att raderas från, och en livets bok som kallas Lammets livets bok där endast de sant kristna finns med och som de aldrig riskerar att raderas från. De menar alltså att varje gång som vi kan läsa om varningar att vi kan raderas ur livets bok så handlar det om den universella boken och inte lammets bok. De menar också att vi oftast kan veta vilken bok som det syftas på genom att tolka de verser med varningar om namnstrykningar som relaterade till den universella boken, medan de verser som talar om en ynnest att vara i livets bok (såsom Fil. 4:2-3) som Lammets livets bok. Men detta är förstås inget ärligt sätt att läsa skriften på eftersom man börjar med ett svar som man sedan vill läsa in i skriften.

Om människor hamnar i den universella boken genom födseln så kan man undra när man sedan stryks ur boken om man under hela livet väljer att vända Gud ryggen? Stryks man vi döden? Eller kommer man att strykas så fort man blir vuxen, och när exakt är det? Och vad händer om en person blir kristen vid 50 års ålder? Var den personen alltså med i den universella boken långt innan han blev kristen då han även lades till i den andra boken som kallas Lammets livets bok? Är alla kristnas namn med i två livets böcker medan övriga är med endast i EN livets bok? Många frågor som man lätt kan undanröja om vi bara accepterar att det endast finns en livets bok.

Det finns inget bibliskt stöd för att de finns två livets böcker

Bibeln talar visserligen om BÖCKER (plural) som vi ska dömas efter, men då handlar det inte om livets bok utan om böcker som innehåller uppgifter om de gärningar som vi utfört på jorden. Vi kan läsa “böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok”. Människorna kommer att dömas efter sina gärningar, och om man dessutom inte finns med i livets bok så kastas man i eldsjön. Om det nu finns två livets böcker så hade det ju varit en stor hjälp om detta hade stått uppgivet någonstans i Bibeln, och om Johannes kunde hjälpa oss att förstå om den livets bok som omnämns i Upp. 20:12 handlar om lammets speciella livets bok eller den universella boken. Nu finns det inte någon sådan distinktion eftersom det endast verkar finnas EN livets bok.

Daniel 7:⁹Medan jag såg på djuret sattes troner fram, och den Gamle av dagar satte sig ner. Hans kläder var snövita och håret på hans huvud var som ren ull. Hans tron var av eldslågor och hjulen på den var av flammande eld. ¹⁰En ström av eld flöt ut från honom. Tusen gånger tusen tjänade honom och tio tusen gånger tio tusen stod inför honom. Han satte sig ner för att döma och böcker öppnades.

Upp. 20:¹¹Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns ingen plats för dem. ¹²Och jag såg de döda, både stora och små, stå inför tronen. Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda blev dömda efter sina gärningar, efter vad som stod skrivet i böckerna. ¹³Och havet gav igen de döda som fanns i det, och döden och helvetet gav igen de döda som fanns i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. ¹⁴Döden och helvetet kastades i eldsjön. Detta, det vill säga eldsjön, är den andra döden. ¹⁵Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.

Moses verkar också vara av den uppfattningen att det endast finns en livets bok eftersom han talar om “boken som du skriver i“. Gud förklarar för Moses att det är den som SYNDAR som skall UTPLÅNAS ur denna bok, och han vägrar att låta Moses namn strykas ur boken i stället för andra människor – eftersom var och en måste stå för sina egna handlingar. Moses var ju faktiskt den som INTE syndat bland israelerna, och det vore förstås ett grymt slut att låta den person som avhållit sig från synd behöva förlora sin själ och i stället låta syndarna få liv i hans ställe. Det var förstås en vacker tanke från Moses sida och det visar på hans stora kärlek till det folk han ledde, men Gud skulle aldrig tänka sig att köpslå med människors själar på det sättet.

2 Mos. 32:³⁰Nästa dag sade Mose till folket: “Ni har begått en stor synd. Jag skall nu stiga upp till Herren. Kanske jag kan bringa försoning för er synd.” ³¹Mose gick tillbaka till Herren och sade: “O, detta folk har begått en stor synd. De har gjort sig en gud av guld. ³²Men förlåt dem nu deras synd. Om inte, så utplåna mig ur boken som du skriver i.” ³³Men Herren svarade Mose: “Den som har syndat mot mig, honom skall jag utplåna ur min bok.

Om nu alla människor per automatik finns med i en universell livets bok så vore det ju inget speciellt om Klemens och Paulus andra medarbetare också har sina namn där. Livets bok står dessutom i bestämd form, så det vore konstigt om det fanns flera livets böcker.

Fil. 4: ²Evodia och Syntyke uppmanar jag att vara eniga i Herren. ³Ja, också dig, trofaste medarbetare, ber jag: hjälp dem som har kämpat med mig i evangeliets tjänst tillsammans med Klemens och mina andra medarbetare, som har sina namn i livets bok.

Nedan hittar vi det enda stället, förutom Upp. 21:27, där orden “livets bok som tillhör lammet” finns med. Ska vi ta detaljen att livets bok tillhör lammet (Jesus Kristus) som ett tecken på att denna bok är annorlunda mot den livets bok som vi kan läsa om på andra ställen? Det finns inget som helst stöd för det, och det är väl ganska naturligt att livets bok faktiskt tillhör Jesus Kristus som är vår Gud och som vi vet ska döma levande och döda? Jämför gärna nedan passage med Upp. 17:8.

Upp. 13:⁷Och åt vilddjuret gavs makt att strida mot de heliga och att besegra dem, och det fick makt över alla stammar och folk och språk och folkslag. ⁸Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat från världens grundläggning.⁹Den som har öron må höra. ¹⁰Om någon måste gå i fångenskap, skall han gå i fångenskap. Och om någon måste dödas med svärd, skall han dödas med svärd. Här visar sig de heligas uthållighet och tro.

Det är kanske Upp. 17:8 som människor främst använder som stöd för en universell livets bok eftersom det står “livets bok från världens grundläggning“, men det är boken som är från begynnelsen och inte nödvändigtvis namnen i boken. Ordagrant blir det “of whom not are written the names in the book of life from foundation of world”. Det låter vidare som “livets bok som tillhör lammet” i Upp. 13:8 är samma bok som här nedan i Upp. 17:8 trots att det där endast står “livets bok”, eftersom det på båda ställena handlar om hur de människor som inte står med i den boken förundras över vilddjuret och t o m tillber det. Det står om “världens grundläggning” på båda ställena, och även en förklaring i Upp. 13:8 att det är lammet som är slaktat från världens grundläggning.

Upp. 17: ⁸Vilddjuret som du såg, det var och är inte mer. Det skall stiga upp ur avgrunden och går sedan i fördärvet. De invånare på jorden som inte har sina namn skrivna i livets bok från världens grundläggning, de skall förundras när de ser vilddjuret, eftersom det var och inte är men skall komma.

Har man inte sitt namn skrivet i livets bok kastas man i eldsjön, och det kan vi läsa är en sanning vad gäller livets bok liksom det stället där det står “livets bok som tillhör lammet”. Återigen verkar det alltså handla om samma bok.

Upp. 20:¹⁵Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.

Upp. 21: ²⁷Aldrig någonsin skall något orent komma in i den, och inte heller någon som handlar skändligt och lögnaktigt, utan endast de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet.

Om vi aldrig skulle riskera att gå från andligt levande till andligt döda pga synd (som Satan försäkrade Eva var en sanning) så skulle vi absolut ha råd med att göra både tillägg och borttagningar ur Guds ord i skriften utan att riskera våra själar, men det vore ju en falsk säkerhet eftersom Uppenbarelseboken mycket tydligt säger att konsekvenserna snarare blir utomordentligt allvarliga. Resultatet blir ju att den personens del (som alltså ursprungligen var tänkt för honom) ur livets träd tas bort, och om vi inte har tillträde till det nya Jerusalem så innebär det ju evig förtappelse.

Upp. 22:¹⁸För var och en som hör profetians ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord skall Gud på honom lägga de plågor som det är skrivet om i denna bok. ¹⁹Och om någon tar bort något från de ord som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom HANS DEL I LIVETS TRÄD och i den heliga staden, som det står skrivet om i denna bok.

Idén om att det finns två livets böcker verkar vara ett tillägg till skriften, och tillägg har vi varnats för att göra. Varför skulle Gud ens behöva två böcker med namn på andligt levande och döda, och varför skulle en universell livets bok nämnas som “livets bok” och förbrylla alla ärliga Bibelläsare? Det låter inte troligt att Gud skulle låta människor finnas med i en universell livets bok per automatik trots att han vet att han sedan kommer att stryka dem vid ett senare tillfälle. Om vi däremot hela tiden under vår livstid har en chans att finnas med i livets bok (genom omvändelse, tro och trohet) och även riskerar att raderas om vi i stället väljer att leva i synd, så blir både Gud och skriften mer begriplig.

Livets Träd

Sen kan vi även läsa om livets träd, och det är det träd som fanns i Eden och som ska återfinnas i det nya Jerusalem.

Upp. 2:⁷Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna. Åt den som segrar skall jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis.

Upp. 22:1 Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. ²Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken. ³Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Lammets tron skall stå i staden, och hans tjänare skall tjäna honom.

Vi ska inte bara VILA i Herren Gud utan också KÄMPA och arbeta i helig fruktan

Jun16

Filipperbrevet 2:12 Därför, mina älskade, liksom ni alltid har varit lydiga, så ARBETA MED FRUKTAN OCH BÄVAN PÅ ER FRÄLSNING, inte bara som när jag var hos er, utan ännu mycket mer nu när jag inte är hos er—16 när ni håller fast vid livets ord. Då kan jag BERÖMMA MIG av er på Kristi dag. Jag har alltså inte sprungit förgäves eller ARBETAT förgäves.

Att frukta och bäva inför Gud är någonting positivt, vilket du kan läsa mer om här, för det kan ju leda till att vi accepterar hans tuktan och lever ett heligare liv. Jag skriver det här inlägget med tanke på de kristna som menar att vi ska “vila” i Herren, och med det verkar mena att vi absolut inte ska kämpa i vår tro eller få för oss att vi måste göra goda gärningar för att bli frälsta. Sanningen är ju att goda gärningar VISST behövs för vår frälsning och att Bibelns skribenter tryckte ganska mycket på hur viktigt det är att vi lever rättfärdigt – både i gamla och nya testamentet. Det är inte gratis att vara frälst, men vi har förstås en underbar Hjälpare som kan ge oss mycket stöd och kraft på vägen.

Studera exempelvis följande liknelse där Jesus försöker få oss att förstå hur viktigt det är att vi beräknar kostnaden och ser till att vi kan slutföra vårt bygge. Att bara BÖRJA en husyggnation hjälper oss inte utan vi måste också se till att vi kan SLUTFÖRA byggnationen, för annars kan vi ju inte BO i huset eller använda det till någonting nyttigt alls. Frälsningen är alltså inte gratis utan det kostar och vi måste vara villiga att uppoffra oss. Om vi däremot tror att det räcker med “tro allena”, och att vi har råd att tjäna två herrar ibland och varva vår tro med synd, ja då säger Jesus att vi inte kan vara hans lärljungar. Inte så att vi måste skriva under ett kontrakt att vi aldrig mer kommer att synda, men vi ska inte tro att vi kan vara frälsta I vår synd. Det finns hur många kristna som helst som är övertygade om att det är fullständigt naturligt för kristna att synda (t o m dagligen), och även att det är onaturligt att INTE göra det. De har gått vilse och de lär även andra att gå vilse pga en skräck för “gärningslära” – som om det vore en synd att vara Jesus trogen och lyda hans bud. Omvändelse är lösningen, och att sedan fortsätta att följa den helige Ande. OM vi syndar (inte “när” vi syndar) måste vi bekänna vår synd och omvända oss.

Lukas 14:²⁵Stora skaror följde honom, och han vände sig om och sade till dem: ²⁶“Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge. ²⁷Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge. ²⁸Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig då inte först ner och beräknar kostnaden för att se om han har råd att slutföra bygget?²⁹Annars, om han har lagt grunden men inte kan bygga färdigt, är det fara värt att alla som ser det kommer att håna honom ³⁰och säga: Den mannen började bygga men kunde inte slutföra bygget. ³¹Eller vilken kung går ut i krig mot en annan kung utan att först sätta sig ner och överväga, om han med tio tusen man kan möta den som kommer emot honom med tjugo tusen?³²Om han inte kan det, skickar han sändebud och ber om fred, medan den andre ännu är långt borta. ³³På samma sätt kan ingen av er vara min lärjunge, om han inte avstår från allt han äger.³⁴Salt är bra, men om saltet mister sin sälta, hur skall man då göra det salt igen? ³⁵Varken för jorden eller gödselhögen duger det. Man kastar bort det. Hör, du som har öron att höra med.”

Exempel på verser som säger att vi måste KÄMPA för vår TRO, för att nå SEGER

Lukas 13:24 KÄMPA FÖR ATT KOMMA IN GENOM DEN TRÅNGA PORTEN. Ty många, säger jag er, skall försöka komma in men inte kunna det.

1 Timotheosbrevet 6:12 KÄMPA TRONS GODA KAMP, SÖK ATT VINNA DET EVIGA LIVET som du blev kallad till och som du bekände dig till genom att inför många vittnen avlägga den goda bekännelsen.

2 Tim. 2:15 GÖR ALLT DU KAN FÖR ATT BESTÅ PROVET INFÖR GUD, LIKT EN ARBETARE som inte behöver skämmas utan rätt delar sanningens ord.

Hebr. 12:1 När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss.—⁴Ännu har ni inte gjort MOTSTÅND ÄNDA TILL BLODS I ER KAMP MOT SYNDEN.

1 Tim. 1:¹⁸Detta uppdrag att förmana anförtror jag åt dig, mitt barn Timoteus, i enlighet med de profetord som en gång uttalades över dig, för att du i kraft av dem skall KÄMPA DEN GODA KAMPEN, ¹⁹i tro och med ett RENT SAMVETE. Detta har somliga stött ifrån sig och lidit skeppsbrott i tron. ²⁰Bland dem är Hymeneus och Alexander, som jag har överlämnat åt Satan för att de skall tuktas så att de inte hädar.

1 Tim. 4:⁷Men det gudlösa, gamla struntpratet skall du visa ifrån dig. ÖVA DIG I STÄLLET I GUDSFRUKTAN. ⁸Ty kroppsövning är i någon mån nyttig, men gudsfruktan är på allt sätt nyttig, eftersom den har LÖFTE OM LIV, både för den här tiden och den kommande —.¹⁰Det är därför vi arbetar och kämpar, ty vi har satt vårt hopp till Gud, som ger liv och är Frälsaren för alla människor, först och främst för de troende¹¹Detta skall du inskärpa och lära ut.

2 Tim. 4:⁵Men var du sund och förnuftig i allt, bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst.—⁷Jag har KÄMPAT DEN GODA KAMPEN, jag har fullbordat loppet, JAG HAR BEVARAT TRON.

Johannes 6:27 Arbeta inte för den mat som tar slut utan för den mat som varar och ger EVIGT LIV och som Människosonen skall ge er. På honom har Gud, hans Fader, satt sitt sigill.”

Rom. 15:30 Jag uppmanar er, bröder, för vår Herre Jesu Kristi skull och för den kärlek som Anden väcker, att kämpa tillsammans med mig genom att be till Gud för mig.

Exempel på verser där det står att vi även ska kämpa för att andra ska bevara sin tro och nå seger

Filipperbrevet 1:27 Lev nu bara på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium, så att jag, vare sig jag besöker er eller inte, får höra att ni står fasta i en och samme ande och i ett och samma sinne kämpar för tron på evangelium

Kol. 1:²⁴Nu gläder jag mig mitt under mina lidanden för er. Och det som fattas av Kristuslidanden uppfyller jag i mitt liv för hans kropp, som är församlingen.—²⁸Honom predikar vi genom att förmana varje människa och undervisa varje människa med all vishet, för att ställa fram varje människa som fullkomlig i Kristus. ²⁹För det målet arbetar och kämpar jag i hans kraft, som verkar mäktigt i mig.

Kolosserbrevet 4:12 Epafras, som är en av er, hälsar. Han är en Kristi Jesu tjänare som alltid kämpar för er i sina böner, för att ni skall stå fasta, fullkomliga och helt övertygade om allt vad Gud vill.

Matteus 9:37 Och han sade till sina lärjungar: “Skörden är stor, men arbetarna är få.38 Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.”

Johannes 9:4 Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta.

Men självklart finns en slags vila i Jesus, och med hans hjälp så blir hans bud INTE tunga.

Matteus 11:28 Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila.

1 Johannesbrevet 5:3 Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga.

BRA, du gode och trogne tjänare Matt. 25:21

Jun15

BRA, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje! (Matt. 25:21)

Ovan är ett beröm till någon som gjort något BRA för Guds rike. Att vara trogen och lydig Jesus och hans bud betyder alltså frälsning – att kunna få gå in i Herrens glädje.

Hebr. 5:⁹Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom

Det finns kristna som säger att vi människor aldrig i livet kan göra något som är gott, som kommer från oss själva, inför Gud och OM vi ändå skulle lyckas göra något gott så är det endast för att Gud är den som gör det genom oss och med oss som verktyg. Det är inte säkert att denna idé bottnar i jantelagen eftersom denna idé frodas inom kristenheten även i andra länder och framför allt i de reformerta lägrena, men det handlar om en onödig falsk blygsamhet eftersom vi på felaktiga grunder fått för oss att det nästan är något FULT att säga att vi gjort något gott och bra inför Gud. Kan det bero på att vi är så förtvivlat rädda för att vi ska uppfattas som självrättfärdiga så att vi hellre nästan skryter med att vi är syndare snarare än att vi är heliga kristna? Men bara för att vi påstår att vi kan göra gott och utöva rättfärdighet så betyder det ju inte att vi därmed kan bli frälsta utan Jesu blod som renar oss och därmed gör oss rättfärdiga (en rättfärdighet som varar så länge som vi lever rättfärdigt). Är det inte märkligt att vi verkar skämmas så mycket för det goda som vi kan göra inför Gud, och som vi faktiskt förväntas göra?

Vi har ofta blivit itutade att det inte finns NÅGONTING som vi troende kan göra eller lägga till det som Jesus redan gjort klart på korset där det påstås att han betalade för våra synder, tog vårt straff på sig själv, dog i stället för oss, förlät alla synder ovillorligt och innan de ens hinner utföras, tog Guds vrede på sig själv och i stället för oss, lovade NÅD och frikännande oavsett vad vi ämnar göra, och med dessa ovillkorliga löften och försäkringar slutligen utbrast “det är fullbordat” och därmed låste denna löfteskista med hundra varv, spikade igen den och kastade bort nyckeln en gång för alla. Möjligen upplever folk att det finns det EN fruktansvärd och horribel synd som faktiskt skulle få Jesus att leta redan på nyckeln igen och låsa upp kistan med alla löften/försäkringar, och det är om någon skulle påstå att OMVÄNDELSE skulle krävas, och framför allt… GÄRNINGAR! Hu vale! Det kan få folk att spärra upp ögonen av skräck och riktigt rysa!

“Gärningslära” – som många uppfattar betyder “lydnad av Guds bud” verkar vara den största synden av alla och den enda synd som möjligen inte riktigt fastnat i den härva av synder som Jesus dog för. En del kanske resonerar: Stölder, otrohet, lögner…inte så jättebra att utöva kanske, men ändå ingen fara på taket för våra själar, men att däremot påstå att GÄRNINGAR skulle behövas för frälsningen? Där går gränsen! Då har vi hamnat i en livsfarlig villolära från Satan, och då är man för evigt förlorad. Däremot är man fri och frälst om man medger att man är en vanlig hederlig syndare frälst av nåd och ödmjukt säger “Ingen är perfekt” och “Jag är inte god i mig själv och kan inte göra någonting som behagar Gud”. Bara man inte lär ut att vi måste vara Jesus trogna och lyda honom för att vara frälsta, så ordnar sig resten för den som “tror på Gud”.

Det kanske låter som jag överdriver men jag har talar med såpass många kristna personer och så många predikningar från olika kyrkor, att jag vet vilken fullkomlig SKRÄCK som folk i allmänhet verkar ha för något som luktar “gärningslära“. Inte så att jag någonsin hört någon kristen person säga “synda hur mycket du vill för Gud bryr sig inte” eller säga någonting annat än att synd är fel, MEN om de lär ut att synd INTE leder till (själslig) död så uppmuntrar de ju likaväl synd även om det är mer indirekt!

Låt ingen lura dig att tro att du inte kan göra gott inför Gud, för det kan du! Även en del ateister kan emellanåt (eller t o m ofta) göra gott, men de är inte frälsta eftersom de inte är i vinträdet och bygger sina liv på Jesus Kristus. Vi måste vara i vinträdet (Jesus) för att kunna producera god och varande andlig frukt, men det är VI (inte Gud) som bär frukten i våra grenar. Är våra grenar inte i trädet kan vi inte producera någon andligt god frukt och det är VÅRT ansvar. Inte Guds ansvar! Hade det hängt på Gud så hade han förstås sett till att vi aldrig någonsin syndade och att vi visade god frukt ständigt och jämt, men i stället varnar Jesus oss att vi måste visa god frukt så att vi inte huggs av vinträdet och bränns upp.

Så återigen, DU kan göra gott inför både Gud och människor och glädja honom med goda gärningar som du GÖR. Det är t o m stor glädje i hela himlen när en enda syndare omvänder sig – vilket innebär att hissa vit flagg och ha som målsättning att aldrig synda igen – och det handlar återigen om någon som denna person GÖR. Att undvika synd (i princip att undvika att handla illa mot sin nästa) är att GÖRA något GOTT. Så att undvika att synda, och att visa barmhärtighet mot sin nästa är den segrande livsstilen som Gud förväntar sig av oss.

Lukas 15:7 Jag säger er: På samma sätt blir det glädje ihimlen över en enda syndare som omvänder sig – inte över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.

Det är inte gärningslärare som är farliga – om vi med det menar kristna som lär ut att vi måste lyda Jesus och hans bud för att vara frälsta – utan de som lär ut att vi inte behöver göra NÅGONTING för att bli frälsta förutom att tro på ett färdigt frälsningspaket. Frälsningen är inte billig. Vi måste vara villiga att ge upp ALLT, och vi måste beräkna kostnaden och vara beredda att förneka oss själva och ta vårt kors på oss dagligen. Att inte behöva göra någonting, och att ha råd med att tjäna två herrar är en BILLIG frälsning, och det är ingenting som Bibeln lär.

Här nedan kan du läsa några exempel på verser som tydligt visar att vi kan göra gott inför Gud, och behaga och glädja honom med att göra goda gärningar. Den helige Ande kan leda oss rätt och han är den store Hjälparen i våra liv. Läs gärna mer om nåd, lag och synder, exempelvis i denna artikel.

Nya testamentet

De första två avsnitten handlar om två liknelser i Mattheus 25 där vi kan se att goda/dåliga gärningar är avgörande för om vi hamnar i Guds rike eller i helvetet.

Matt. 25:¹⁹En lång tid därefter kom tjänarnas herre och krävde redovisning av dem.²⁰Den som hade fått fem talenter kom då och lämnade fram fem talenter till och sade: Herre, fem talenter överlämnade du åt mig. Nu har jag tjänat fem till.²¹Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!

Matt. 25:³¹När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.—. ³⁴Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse. —³⁷Då skall de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka?— ⁴⁰Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har GJORT för en av dessa mina minsta bröder, det har ni GJORT mot mig.⁴¹Sedan skall han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. — ⁴⁴Då skall de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig inte? ⁴⁵Då skall han svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni INTE HAR GJORT för en av dessa minsta, det har ni INTE HELLER GJORT för mig. ⁴⁶Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.”

Apg 10:³⁴Då började Petrus tala: ”Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, ³⁵utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt,vilket folk han än tillhör

Luke 6:⁴⁵En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt hjärtas onda förråd. Ty vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.

Rom. 2:⁶Han skall ge var och en efter hans gärningar: ⁷evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet,

Rom. 8:⁸Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud.⁹I åter ären icke i ett köttsligt väsende, utan i ett andligt, om eljest Guds Ande bor i eder; men den som icke har Kristi Ande, han hör icke honom till. (1917)

Rom. 12: Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. ²Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.—²¹Låt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda.

Rom. 14: ¹⁷Ty Guds rike består inte i mat och dryck utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande. ¹⁸Den som tjänar Kristus på det sättet behagar Gud och håller provet inför människor. ¹⁹Låt oss därför sträva efter det som tjänar friden och den ömsesidiga uppbyggelsen

Kol. 1:⁹Från den dag vi hörde om det, har vi därför inte upphört att be för er. Vår bön är att ni skall uppfyllas av kunskap om hans vilja, med all andlig vishet och insikt, ¹⁰så att ni kan leva värdigt Herren och i allt behaga honom, när ni bär frukt i alla slags goda gärningar och växer till i kunskapen om Gud.¹¹Hans härlighets makt skall då styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt. ¹²Med glädje skall ni då tacka Fadern, som har gjort er värda att få del i det arv som de heliga har i ljuset.

1 Thess. 2:⁴Eftersom Gud har ansett oss värdiga att anförtros evangeliet talar vi som vi gör, inte för att vara människor till lags utan för att behaga Gud, som prövar våra hjärtan.—¹⁰Ni är vittnen, ja, Gud själv är vittne till hur heligt, rätt och oförvitligt vi uppträdde bland er som tror.—

1 Thess. 4:1 För övrigt, bröder, ni har lärt av oss hur ni skall leva för att behaga Gud, och det är ju så ni lever. Nu ber och uppmanar vi er i Herren Jesus att låta ert liv ännu mer överflöda i detta. ²Ni vet vilka föreskrifter vi har gett er från Herren. ³Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt, — ⁸Därför, den som nu avvisar detta, avvisar inte en människa utan Gud, som har gett er sin helige Ande.

1 Tim. 2:1 Först av allt uppmanar jag till bön och åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, ²för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan föra ett lugnt och stilla liv på allt sätt gudfruktigt och värdigt. ³Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare

Hebr. 11:⁶Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom.—⁸I tron LYDDE Abraham, när han blev kallad att dra ut till det land som han skulle få i arv, och han begav sig i väg utan att veta vart han skulle komma.

Hebr. 13:¹⁶Och glöm inte att göra gott och dela med er, ty sådana offer har Gud behag till.

2 Pet 2:7 Men han frälste den rättfärdige Lot, som plågades av de ogudaktigas utsvävande liv.

Rom. 15:17 Det är alltså i min tjänst inför Gud som jag kan berömma mig i Kristus Jesus.

2 Korinthierbrevet 1:12 Vi kan med gott samvete berömma oss av att vi här i världen, och särskilt mot er, har uppträtt i helighet och renhet inför Gud och inte varit ledda av världslig visdom utan av Guds nåd.

Filipperbrevet 2:16 när ni håller fast vid livets ord. Då kan jag berömma mig av er på Kristi dag. Jag har alltså inte sprungit förgäves eller arbetat förgäves.

Gamla testamentet

Predikaren 2:26 Åt den människa som är god i hans ögon ger han vishet och kunskap och glädje. Men åt syndaren ger han besväret att samla in och lägga på högför att det skall ges åt den som är god i Guds ögon. Också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind.

Ordspråksboken 16:6 Genom nåd och sanning sonas skuld, genom Herrens fruktan undflyr man det onda.⁷Om någons vägar behagar Herren, gör han även hans fiender till vänner.

Ordspråksboken 11:1 Herren avskyr falsk våg, full vikt behagar honom.

Ordspråksboken 11:20 De som har förvända hjärtan är en styggelse för Herren, de som lever ostraffligt behagar honom.

Ordspråksboken 12:22 Lögnaktiga läppar är en styggelse för Herren, de som handlar rättfärdigt behagar honom.

Ordspråksboken 15:8 De ogudaktigas offer är avskyvärda för Herren, de rättsinnigas bön behagar honom.

4 Mosebok 24:1 När Bileam såg att det behagade Herren att välsigna Israel, gick han inte som förut bort och såg efter spåtecken, utan vände sig mot öknen.

1 Kung. 3:⁹Ge din tjänare ett lydigt hjärta, så att han kan vara domare för ditt folk och skilja mellan gott och ont. För vem kan annars vara domare för detta ditt stora folk?”¹⁰Det behagade Herren att Salomo bad om sådant.

Psaltaren 69:31 Jag vill prisa Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse. ³²Det skall behaga Herren mer än någon tjur eller något offerdjur med horn och klövar.

Malaki 3:4 Då skall offergåvorna från Juda och Jerusalem behaga Herren som i forna dagar och gångna år.

Jeremia 9:24 Den som vill berömma sig, han skall berömma sig av att han har insikt och känner mig: Att jag är Herren, som verkar med nåd, rätt och rättfärdighet på jorden. Ty däri har jag min glädje, säger Herren.

Var Abraham rättfärdig av tro, eller av GÄRNINGAR som Jakobsbrevet säger? Jak. 2:21

Jun7

Abraham – rättfärdig av TRO eller GÄRNINGAR, eller TRO OCH GÄRNINGAR?

Paulus i Romarbrevet verkar säga att Abraham var rättfärdig genom TRO och inte av gärningar, medan Jakob i Jakobsbrevet verkar säga precis tvärt om – att han blev rättfärdig genom gärningar och INTE bara genom tro. Hur hänger det ihop? Är inte Paulus och Jakob överens? Det är inte helt ovanligt att det blir Jakob som får stryka på foten när man ska försöka anpassa två ståndpunkter som till synes verka vara motstridiga, och man försöker då läsa Jakobsbrevet genom ljuset av det man tror Paulus säger. Det kan då bli så att man tillskriver Jakob åsikter som han inte har och menar att han “också” tror att vi blir frälsta av “tro allena” trots att han mycket tydligt säger precis tvärt om. Vi kan notera att vare sig Paulus eller Jakob någonsin säger att vi blir frälsta av tro “allena“, om vi med det menar en tro som inte visar sig i gärningar. Tro utan gärningar är död och det går inte att komma runt det.

Det fanns regler att följa innan Lagen kom

Det Paulus försöker åstadkomma genom Romarbrevet – och även Galaterbrevet och Hebreerbrevet – är att få judarna att förstå att de INTE är frälsta och Abrahams barn bara för att de är födda som judar och släkt med Abraham, och inte heller för att lagen gavs till dem, utan det är snarare så att Abrahams barn (de som är frälsta) är de som TROR och älskar Jesus – vilket är öppet för ALLA människor och inte bara judarna. Här kan vi se hur bekymret som Paulus försöker hantera i Rom. 4 egentligen börjar:

Apg.15:15 Några som hade kommit ner från Judeen började lära bröderna att de inte kunde bli frälsta, om de inte lät omskära sig enligt seden från Mose. ²När det nu uppstod oenighet och Paulus och Barnabas kom i allvarlig tvist med dem, beslöt man att dessa två och några andra av dem skulle fara upp till apostlarna och de äldste i Jerusalem för att överlägga med dem om denna stridsfråga.

Detta problem är utgångspunkten för Paulus kamp mot dessa judar som vill kompromissa och kämpa sig kvar i det gamla testamentet och de judiska ceremoniella lagarna. “Lagen” som vi så ofta läser om i Bibeln kom med Mose, och den innehåller 613 olika lagar/bud som det var tänkt att judarna skulle efterleva – och de flesta lagar endast under en viss tid. Bland dessa bud finns de tio budorden och de var de första buden att skrivas ner av Gud på stentavlor. Nu är det så att dessa tio bud faktiskt inte hade sin början med Mose trots att det var under hans möte med Gud som de först skrevs ner, för sanningen är ju att de har gällt ända sedan Adams tid och fortsätter att gälla ända till Domedagen! Jag säger detta eftersom väldigt många kristna tror att vi på något sätt är befriade från att lyda NÅGOT av Guds bud, även om de också tror att det är “eftersträvansvärt” att lyda tio Guds bud även om de är övertygade om att vår frälsning inte hänger på graden av lydnad. Men är det verkligen så? Visst var det väl förbjudet att mörda, stjäla, ljuga och begå äktenskapsbrott även under Adams tid? Annars hade det ju inte varit någon synd för Kain att mörda sin bror, och det skulle inte funnits något skäl för Gud att säga:

1 Mosebok 4:7 Är det inte så att om du gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men om du inte gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men du skall råda över den.”

Det fanns alltså SYND som människorna potentiellt skulle kunna begå långt INNAN Mose tid trots att Lagen ännu inte fanns, och det handlar om mycket logiska bud som kort och gott handlar om KÄRLEK. Dessa tio kärleksbud (eller “moraliska bud” om man så vill) är precis lika viktiga att lyda 1) tiden mellan Adam och Mose, 2) tiden under Mose levnad, och 3) tiden mellan Mose och idag och så länge jorden snurrar. Jesus summerar dessa bud i “det dubbla kärleksbudet“, och om vi i sanning älskar Gud och våra medmänniskor med hela vårt hjärta så lyder vi per automatik alla de tio budorden! Älskar vi våra medmänniskor så vill vi ju inte skada dem, såra dem eller behandla dem illa på minsta vis, och man kan också säga att vi lyder ANDEN om vi lyder kärlekens lag som ska finns i våra hjärtan.

Galaterbrevet 5:18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.

1 Korinthierbrevet 7:19 Det har ingen betydelse om någon är omskuren eller oomskuren. Vad som betyder något är att man håller Guds bud.

Om vår synd var ett så stort problem att Jesus dog för oss för att rädda våra själar, inte innebär väl hans död att det plötsligt är fritt fram att synda utan att riskera några konsekvenser vad gäller vår själar? Inte dog väl Jesus för att möjliggöra att vi kan synda under lite mer avslappnande former? Här är lite mer verser om Abrahams liv långt innan Mose levde, och innan Lagen som kom med Mose.

1 Mos. 18:¹⁷Då sade Herren: “Kan jag dölja för Abraham vad jag tänker göra? — ¹⁹Ty jag har utvalt honom för att han skall befalla sina barn och efterkommande att hålla sig till Herrens väg och HANDLA rättfärdigt och rätt, så att Herren kan uppfylla sina löften till Abraham.”²⁰Sedan sade Herren: “Ropet över Sodom och Gomorra är starkt och deras synd är mycket svår.²¹Därför vill jag gå ner och se om de i allt har gjort efter det rop som har nått mig. Om det inte är så, vill jag veta det.“²²Männen vände sig därifrån och gick mot Sodom, men Abraham stod kvar inför Herren. ²³Och Abraham gick närmare och sade: “Vill du förgöra den rättfärdige tillsammans med den ogudaktige? ²⁴Kanske finns det femtio rättfärdiga i staden. Vill du då förgöra den och inte skona platsen för de femtio rättfärdigas skull som finns där?²⁵Det vare dig fjärran att göra något sådant, att låta den rättfärdige dö med den ogudaktige. Det skulle då gå med den rättfärdige som med den ogudaktige. Det vare dig fjärran! Skulle inte han som är hela jordens domare göra det som är rätt?”

Ovan avsnitt är mycket intressant eftersom den ger oss en rad spännande sanningar som man kanske inte alltid reflekterat över. Vi kan lära oss att:

Det fanns SYND under denna tid, trots att Lagen ännu inte kommit
Synd sker emot Guds vilja (kanske en självklarhet men jag säger detta med tanke på kalvinisterna)
Det fanns RÄTTFÄRDIGA under denna tid även om det var sparsamt med rättfärdiga just i Sodom. Abraham och Lot är ju ett par exempel på rättfärdiga personer, och Enoch, Noa, Job är andra exempel på berömda rättfärdiga personer.
“Rättfärdig” är den som handlar RÄTT – alltså i sitt eget agerande.
Gud valde ut Abraham för att han skulle lära framtida generationer att hålla sig på Herrens väg och att få människor att HANDLA RÄTTFÄRDIGT.
Guds löfte till Abraham gällande framtida rika välsignelser i hans säd är var avhängigt om Abraham skulle välja att lyda Gud eller inte.
Det låter faktiskt i v. 21 som Gud måste komma ner till jorden för att ta reda på hur exakt saker och ting förelåg vad gäller den synd som Sodom gjort sig skyldig till.

Här nedan kommer ytterligare ett avsnitt gällande en händelse som inträffade innan Lagen kom:

1 Mos. 20:³Men Gud kom till Abimelek i en dröm om natten och sade till honom: “Du måste dö för den kvinnas skull som du har tagit till dig, ty hon är en annan mans hustru.” ⁴Men Abimelek hade inte rört henne och han svarade: “Herre, vill du döda också rättfärdiga människor?⁵Har han inte själv sagt till mig: Hon är min syster? Och hon sade själv: Han är min bror. Med uppriktigt hjärta och rena händer har jag gjort detta.” ⁶Då sade Gud till honom i drömmen: “Ja, jag vet att du har gjort detta med uppriktigt hjärta, och det var också jag som hindrade dig från att synda mot mig. Därför lät jag dig inte röra henne. ⁷Men ge nu mannen hans hustru tillbaka, ty han är en profet. Han skall be för dig så att du får leva. Men om du inte ger henne tillbaka, skall du veta att du själv och alla som tillhör dig måste döden dö.”⁸Tidigt nästa morgon steg Abimelek upp och kallade till sig alla sina tjänare och berättade allt detta för dem. Männen blev mycket förskräckta. ⁹Abimelek kallade på Abraham och sade till honom: “Vad har du gjort mot oss? Och vad har jag gjort för synd mot dig, eftersom du har dragit denna stora synd över mig och mitt rike? Du har gjort sådant mot mig som ingen bör göra.”

Här kan vi lära oss följande:

Även människor som inte var släkt med Abraham kände till konceptet av SYND – trots att detta var innan Lagen kom.
Abimelek hade inga problem med att “tro på Gud” eftersom han ju kommunicerade med honom, och även hans tjänare blev förskräckta när de insåg vad Gud skulle kunna göra med dem.
Abimelek förväntade sig att Gud är av en natur som agerar rättvist och inte straffar rättfärdiga människor genom att förkorta deras liv utan orsak.
Abimelek ansåg att han själv agerade rättvist i frågan vad gäller Abrahams hustru, och Gud håller med honom om att han (Abimelek) agerat med ett uppriktigt hjärta. Gud var inte den som orsakade detta uppriktiga hjärta i Abimelek, men han hjälpte däremot till i situationen och hindrade Abimelek i detta fallet från att synda med Abrahams hustru.
Huruvida Abimelek och hans tjänare skulle få fortsätta att leva eller inte var avhängigt Abimeleks agerande, beroende på om han skulle ge Sara tillbaka till Abraham eller inte.
Abimelek ansåg att Abraham syndade. I själva verket stämde det ju att Sara faktiskt var Abrahams syster, men hon var även hans hustru vilket han valt att inte avslöja.

Så kommer vi till situationen när Gud verkligen satte Abraham på prov.

1 Mos. 1:1 En tid därefter satte Gud Abraham på prov. Han sade till honom: “Abraham!” Han svarade: “Ja, här är jag.” ²Då sade han: “Tag din son Isak, din ende son, som du älskar, och gå till Moria land och offra honom där som bränn-offer på ett berg som jag skall visa dig.”³Tidigt nästa morgon sadlade Abraham sin åsna och tog med sig två av sina tjänare och sin son Isak. Sedan han huggit ved till brännoffer, gav han sig i väg mot den plats som Gud hade sagt åt honom att gå till. ⁵Han sade då till sina tjänare: “Stanna här med åsnan. Jag och pojken går dit bort för att tillbe, och sedan kommer vi tillbaka till er.“—-¹¹Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: “Abraham! Abraham!” Han svarade: “Här är jag.”¹²Då sade han: “Lyft inte din hand mot pojken och gör honom ingenting. Nu vet jag att du fruktar Gud, då du inte ens har undanhållit mig din ende son.”—¹⁵Herrens ängel ropade ännu en gång till Abraham från himlen: ¹⁶“Jag svär vid mig själv, säger Herren: Eftersom du har gjort detta och inte undanhållit mig din ende son, ¹⁷skall jag rikligen välsigna dig och göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen och som sanden på havets strand, och din avkomma skall inta sina fienders portar.—¹⁹Sedan vände Abraham tillbaka till sina tjänare, och de bröt upp och gick tillsammans till Beer-Sheba. Och Abraham bodde i Beer-Sheba.

Nu var ju detta stora prov på fullständig lydnad inte Abrahams första rättfärdiga agerande i sitt liv, men att vara villig att offra sin egen son i lydnad inför Gud visar förstås på hur långt Abraham var villig att gå för sin skapares skull och denna händelse blev förstås den rättfärdiga handlingen som allra mest blev ihågkommet gällande Abraham.

Gud satte Abraham på prov för att se Abrahams agerande, och det visar på människans fria vilja och möjlighet att agera separat från Guds egen vilja. Det finns ingen anledning att testa något som man vet utgången på och t o m en utgång som man själv styrt.
Abraham var ENSAM när han höjde kniven för att offra sin son. Hans agerande i rättfärdighet (lydnad) var alltså enkom INFÖR GUD och INTE inför människor.
Vi kan återigen se att den enorma välsignelsen vad gäller hans talrika efterkommande var avhängigt hans agerande, huruvida han skulle lyda Gud i allt eller inte.

Om Abraham bara skulle sitta under en buske och bara “tro” på Gud så hade detta inte resulterat i en sådan världsberömd beundran inför honom, och saken är den att han aldrig var frälst av “tro allena“.

Paulus i Romarbrevet

Så tillbaka till Romarbrevet. Notera att det var stort fokus på det här med omskärelse eftersom det var detta som dessa judar (se vers från Apg ovan) menade var ett frälsningsvillkor trots att en sådan lära är i strid med sanningen. Paulus intygar att judar inte är förmer än andra människorr – och heller inte underlägsna andra människor eftersom både judar och greker gjort sig skyldiga till synd är är i behov av en frälsare.

Rom. 3:1Vilket företräde hava då judarna, eller vad gagn hava de av omskärelsen??—⁹Huru är det alltså? Äro vi då något förmer än de andra? Ingalunda. Redan härförut har jag ju måst anklaga både judar och greker för att allasammans vara under synd. (1917)

Paulus ville få judarna att förstå att Abraham faktiskt förklarades rättfärdig INNAN någon omskärelse, så alltså kan det här med omskärelse inte vara något krav för frälsningen – och inte någon av de andra ceremoniella lagbuden heller. Paulus berömmer inte människor som har en tro utan gärningar, eftersom det är en KRAV, men han vill få judarna att förstå att det INTE är gärningar som frälser i sig och framför allt inte lydnad av de ceremoniella lagarna som inte gäller längre överhuvudtaget. Abraham var frälst och rättfärdig UTAN att ha lytt TORAH (613 bud inalles).

Vidare är vi antingen frälsta av 1) av gärningar såsom att ha lytt lagen till 100%, av egna meriter, för att vi förtjänar det, osv, ELLER 2) genom NÅD vilket innebär Guds barmhärtighet. De flesta är överens om att det är alternativ 2 som gäller eftersom vi inte klarar villkoren i alternativ 1. Men det betyder inte att lydnad/gärningar inte längre är nödvändiga för det är de. Man kan jämföra det med en brottsling som gjort sig skyldig till överträdelse av lagen och fått livstid i fängelse, och som senare blir benådad av en behörig person med makt. Brottslingen har ingen rätt att säga “En gång benådad, alltid benådad!. Nu vet jag att jag aldrig någonsin riskerar att hamna i fängelse igen även om jag skulle utföra ytterligare lagöverträdelser för jag har ju blivit benådad! Jag är nu IMMUN mot risken att bli fängslad igen!”. Men visst är det så att brottslingen inte kan slippa ifrån sitt rättmätiga straff genom något som han GÖR även om han skulle leva resten av sitt liv i fullständig lydnad av lagen, för det ändrar ju inte på att han tidigare gjort sig skyldig till lagöverträdelser som på något sätt måste sonas (eller förlåtas).

Inte heller Abraham levde ett helt prickfritt liv (fast det är möjligt att det var näst intill fullkomligt), så även han behövde Guds förbarmanade i sitt liv eftersom inte heller han “förtjänade” någon frälsning. Det gäller att tolka Romarbrevet 4 rätt så att man exempelvis inte tolkar v. 6 som att målsättningen är att inte ha några gärningar överhuvudtaget eftersom det verkar vara något eftersträvansvärt att räknas som rättfärdig utan några gärningar som helst. Men detta är givetvis inte vad Paulus säger, och han argumenterar självfallet inte emot Jesus som säger att vi kan huggas av vinträdet pga brist på frukt (gärningar). Vidare är Paulus poäng att frälsningen är öppen för ALLA – omskurna eller oomskurna. Paulus säger här nedan att vi måste VANDRA i Abrahams spår, och detta är något som vi gör.

Rom. 4:1 Vad kan vi nu säga att vår stamfader Abraham har vunnit genom gärningar? ²Om Abraham förklarades rättfärdig på grund av gärningar, då har han något att berömma sig av – men inte inför Gud. ³Ty vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.⁴Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat. ⁵Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet. ⁶Därför prisar också David den människa salig, som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar: ⁷Saliga är de, vilkas överträdelser är förlåtna och vilkas synder är överskylda.⁸Salig är den man som Herren inte tillräknar synd.⁹Gäller denna saligprisning endast de omskurna eller även de oomskurna? Vi säger ju att tron räknades Abraham till rättfärdighet. ¹⁰När blev den tillräknad honom? Sedan han blivit omskuren? Nej, det skedde medan han ännu var oomskuren. ¹¹Han tog emot omskärelsens tecken som bekräftelse på rättfärdigheten genom tron, och den ägde han redan som oomskuren. Så skulle han vara fader till alla oomskurna som tror, och så skulle rättfärdighet tillräknas dem. ¹²Han skulle även vara fader till omskurna, till sådana som inte endast hör till de omskurna utan också VANDRAR i spåren av den tro som vår fader Abraham hade som oomskuren.¹³Det var inte genom lagen som Abraham och hans efterkommande fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro. ¹⁴Om de som håller sig till lagen blir arvingar, då är tron utan innehåll och löftet satt ur kraft. ¹⁵Lagen åstadkommer ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse. ¹⁶Därför heter det “av tro”, för att det skulle vara av nåd och löftet stå fast för alla hans avkomlingar, inte bara för dem som hör till lagens folk utan också för dem som har Abrahams tro, han som är allas vår fader. —¹⁹Han sviktade inte i tron då han tänkte på att hans egen kropp saknade livskraft – han var då omkring hundra år – och att Saras moderliv var dött. ²⁰Han tvivlade inte i otro på Guds löfte utan blev i stället starkare i tron och gav Gud äran. ²¹Han var övertygad om att vad Gud hade lovat, det var han också mäktig att hålla.²²Därför “räknades det honom till rättfärdighet.“²³Men dessa ord “det räknades honom till rättfärdighet” skrevs inte bara för hans skull ²⁴utan även med tanke på oss. Rättfärdighet kommer att tillräknas oss som tror på honom som från de döda uppväckte Jesus, vår Herre, ²⁵han som utlämnades för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull.

Tror vi på Gud och älskar honom så lyder vi honom, och det visade Abraham med sitt liv. Summerat så blev inte Abraham frälst pga att vara jude eller för att ha lytt en lång rad med ceremoniella bud, utan han blev frälst av TRO som han visade i LYDNAD. Paulus ger exempel på att Abraham visade sin tro i LYDNAD, och det är därför han var rättfärdig:

Hebr. 11:⁸I tron LYDDE Abraham, när han blev kallad att dra ut till det land som han skulle få i arv, och han begav sig i väg utan att veta vart han skulle komma.⁹I tron LEVDE han som främling i det utlovade landet. Han bodde i tält tillsammans med Isak och Jakob, som var medarvingar till samma löfte.—¹⁷I tron BAR Abraham fram Isak som offer, när han blev satt på prov. Ja, sin ende son bar han fram som offer, fastän han hade fått löftena.

Paulus försäkrar oss mycket tydligt att synd separerar oss från Gud, och han talar givetvis inte emot sig själv i Romarbrevet.

1 Korinthierbrevet 6:9 Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant

Gal. 5:¹⁹Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,²¹illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.

Jakob i Jakobsbrevet – utan gärningar är vi inte frälsta

Sedan till Jakob som inte skriver sitt brev med fokus på judarna som Paulus gjorde, och alltså inte har samma mål med sitt brev som Paulus. Jakob är mycket tydlig med att Abraham var rättfärdig genom gärningar och INTE av tro allena. Han ger i samma kapitel 2 exempel på diverse gärningar som vi förväntas göra för att vara frälsta, så det han skriver går inte att misstolka. Tro utan gärningar är död, så utan gärningar kan vi inte vara frälsta.

Jak. 2:²¹Blev inte vår fader Abraham erkänd som RÄTTFÄRDIG GENOM GÄRNINGAR, när han bar fram sin son Isak på altaret? ²²Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. ²³Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän. (SFB)

Jak. 2:²¹Blev icke Abraham, vår fader, rättfärdig av gärningar, när han frambar sin son Isak på altaret?²²Du ser alltså att tron samverkade med hans gärningar, och av gärningarna blev tron fullkomnad,²³och så fullbordades det skriftens ord som säger: »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet»; och han blev kallad »Guds vän». (1917)

Och ännu ett exempel på att det är vad vi GÖR – självfallet ihop med tron – som gör oss rättfärdiga:

Jak. 2:²⁵Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? ²⁶Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

Vem är Abrahams barn?

Även Johannes förklarar att man inte är Abrahams barn för att vi är födda som judar och/eller för att vi har lagen, utan Abrahams barn är de som förblir i Jesus och som inte lyder synd (eftersom vi då blir syndens slavar). Johannes säger att om vi verkligen är Abrahams barn så GÖR vi gärningar såsom Abraham gjorde. Abraham var ju rättfärdig för att han var en riktig Gudsman som levde i lydnad av Gud och därmed räknades som rättfärdig.

Joh. 8:³¹Jesus sade till de judar som hade satt tro till honom: “Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, ³²och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” ³³De svarade honom: “Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du säga att vi skall bli fria?”³⁴Jesus svarade: “Amen, amen säger jag er: Var och en som gör synd är syndens slav. ³⁵Slaven bor inte kvar i huset för alltid, men sonen stannar där för alltid. ³⁶Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria. ³⁷Jag vet att ni är Abrahams barn, men ni vill döda mig därför att ni inte förstår mitt ord. ³⁸Jag talar vad jag har sett hos min Fader. Ni gör vad ni har hört av er fader.”³⁹De svarade honom: “Vår fader är Abraham.” Jesus sade: “OM NI VORE ABRAHAMS BARN, SKULLE NI GÖRA ABRAHAMS GÄRNINGAR. ⁴⁰Men nu vill ni döda mig, en man som har sagt er sanningen, som jag har hört av Gud. Så handlade inte Abraham.

Läs mer om synd/lag/nåd bland mina övriga artiklar, t ex denna.

Lagen gäller inte hedningar men däremot krävs lydnad av BUDORDEN

May11

Laglydiga judar och deras krav på omskärelse

Bibeln berättar om att de första kristna hade bekymmer med vissa judar som spred ryktet att man inte kan bli frälst såvida man inte låter omskära sig enligt Mose lagar, och genom läran att man kan bli frälst genom att tillfredställande lyda lagen (alla de 613 judiska lagarna som ofta går under kortnamnet “lagen“).

Apg. 15:1 Några som hade kommit ner från Judeen började lära bröderna att de inte kunde bli frälsta, om de inte lät omskära sig enligt seden från Mose. ²När det nu uppstod oenighet och Paulus och Barnabas kom i allvarlig tvist med dem, beslöt man att dessa två och några andra av dem skulle fara upp till apostlarna och de äldste i Jerusalem för att överlägga med dem om denna stridsfråga.— ⁵Några från fariseernas parti hade kommit till tro, och de steg nu fram och sade att man måste omskära hedningarna och BEFALLA DEM ATT LYDA MOSE LAG.⁶Apostlarna och de äldste samlades då för att behandla frågan.⁷Efter en lång överläggning reste sig Petrus och sade till dem: “Bröder, ni vet att Gud för länge sedan bestämde, att hedningarna genom min mun skulle få höra evangeliets ord och komma till tro. — ⁹Han gjorde ingen skillnad mellan oss och dem, sedan han genom tron hade renat deras hjärtan. ¹⁰Varför vill ni då fresta Gud och på lärjungarnas axlar lägga ett ok, som varken våra fäder eller vi själva har kunnat bära? ¹¹Nej, vi tror att vi på samma sätt som de blir frälsta genom Herren Jesu nåd.”

Det var alltså ett stort bekymmer för Paulus och Barnabas att dessa irrlärare spred sina felaktiga doktriner och de var självfallet oroliga för att kristna skulle låta sig övertalas och börja tro att de judiska ceremoniella lagarna fortfarande gäller. Dessa judeiska män lärde alltså att även hedningarna för att vara frälsta måste lyda toran och utföra de laggärningar som toran kräver – såsom omskärelse – men detta är att lägga ok på människor. Paulus evangeliserade bland hedningarna och han använde mycket tid i sina många brev till att varna just för sådana läror (såsom i Romarbrevet, Galaterbrevet och Korinthierbrevet) som ställer till mycket trassel för människorna och deras insikt om frälsningen. Om tora fortfarande gäller så har Jesus dött helt i onödan, för då skulle vi ju kunna fortsätta med att leva under de 613 lagarna och utföra djuroffer de gånger vi syndat. (Vi kan inte ens lyda alla dessas lagar eftersom det krävs ett tempel för några utav dem.) Vad är det då för vits med Jesu död som gjordes en gång för alla om vi kan gå tillbaka till djuroffersystemet? Mose lagar var självfallet goda och till gagn för judarna som skulle vara ett unikt folk med ett gott rykte bland alla andra folkslag, och de tjänade sitt syfte under den tiden som de gällde. Men numera är det tänkt att vi ska bli ledda av den helige Ande (som självfallet leder oss bort från synd). Låter vi oss ledas av den helige Ande (bort från synd) så är vi inte under lagen, men om vi inte vandrar den vägen så är vi fortfarande under lagen. (Gal. 5:18).

Observera att Paulus och Barnabas inte var upprörda eller bekymrade över att det fanns judar som lärde ut att vi måste undvika att mörda, stjäla, ljuga och vara otrogna – eller lyda någon av de andra tio Guds bud – men de var oroliga för att de judiska ceremoniella lagarna lärdes ut som frälsningskrav!

Det dubbla kärleksbudet summerar tio Guds bud (utom Sabbaten)

I själva verket räcker det idag med att lyda det dubbla kärleksbudet, för gör vi det så lyder vi per automatik även resten av tio Guds bud (förutom Sabbatsbudet) eftersom vi inte vill göra någon medmänniska illa, och dessa bud har gällt allt sedan Adams dagar. Det var en synd när Kain mördade en människa för 6.000 år sedan (innan Mose lag), och det är en synd än i dag.

Luk. 10:²⁵Då kom en laglärd fram och ville snärja honom och frågade: “Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv?” ²⁶Jesus sade till honom: “Vad står skrivet i lagen? Vad läser du där?” ²⁷Han svarade: “Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.” ²⁸Jesus sade till honom: “Du svarade rätt. Gör det, så får du leva.”

Matt.22:³⁶“Mästare, vilket är det största budet i lagen?” ³⁷Han svarade: “Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.³⁸Detta är det största och främsta budet. ³⁹Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. ⁴⁰På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.”

Johannes 13:34 Ett nytt bud ger jag er, att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra.

Johannes 15:12 Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag har älskat er.

Gal. 5:¹⁴Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv.

Gal. 5:¹⁸Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.

Romarbrevet 13:8 Stå inte i skuld till någon utom i kärlek tillvarandra. Ty den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen.

Rom. 3:³¹Sätter vi då lagen ur kraft genom tron? Nej, inte alls! Vi upprätthåller lagen.

Jakobsbrevet 2:8 Om ni uppfyller den konungsliga lagen enligt Skriften: Du skall älska din nästa som dig själv, då handlar ni rätt.

Det är inte lydnadskrav av tio Guds bud som Paulus förfasar sig över, utan lydnadskrav av judiska ceremoniella lagar såsom omskärelse

Paulus spenderar som sagt mycket tid med att försöka få judarna att förstå att de inte är frälsta för att de är födda judar och för att lagen blivit given till dem och deras förfäder. Nej, vi är numera frälsta GENOM TRO på Jesus Kristus! Inte genom laggärningar eller genom rätt sorts släktträd. Att vi är frälsta genom tro betyder INTE att vi kan bli frälsta utan gärningar och mitt i vår synd. Synd separerar oss från Gud även om vi är kristna, och tro utan gärningar är död. Paulus försöker få judarna att förstå att samma regler gäller för alla, och det krävs ingen regel som säger att vi måste ansluta oss till judendomen och börja lyda alla de ceremoniella judiska lagarna. Nej, nu är det som sagt TRON som avgör om vi är frälsta, och älskar vi Jesus så säger Bibeln att vi lyder honom. Eftersom det just är det här med omskärelse som spökar så fokuserar Paulus mycket på just den ceremoniella delen lagen och ger som exempel att Abraham räknades som rättfärdig INNAN han omskar sig. Poängen är att det är precis likadant idag – att vi kan bli rättfärdiga UTAN lagen (som inte ens fanns på Abrahams tid). Inte så att vi kan vara frälsta om vi är olydiga mot Gud genom att bryta något av innehållet i det dubbla kärleksbudet, MEN att vi är frälsta utan att utföra den ceremoniella delen av lagen. Vi är heller inte frälsta av att plötsligt börja lyda det dubbla kärleksbudet, eftersom vi allra först måste OMVÄNDA oss för att bli renade i Jesus blod. Alltså frälsning av NÅD genom TRO som måste visa sig i GÄRNINGAR.

Rom. 3:²¹Men nu har utan lagen en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittnar om, ²²en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla som tror. Ty här finns ingen skillnad. —. ²⁵Honom har Gud, genom hans blod, ställt fram som en nådastol, att tas emot genom tron. Så ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han hade lämnat ostraffade de synder som förut hade blivit begångna, ²⁶under tiden för Guds tålamod. I den tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet: att han själv är rättfärdig, när han förklarar den rättfärdig som tror på Jesus.²⁷Men vad kan vi då berömma oss av? Allt beröm är uteslutet. Genom vilken regel? Genom gärningarnas? Nej, genom trons regel. ²⁸Vi hävdar att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar. ²⁹Eller är Gud endast judarnas Gud? Är han inte också hedningarnas? Jo, också hedningarnas, ³⁰lika säkert som Gud är en, han som förklarar den omskurne rättfärdig av tro och den oomskurne genom tro. ³¹Sätter vi då lagen ur kraft genom tron? Nej, inte alls! Vi upprätthåller lagen.

Rom. 6:¹⁴Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden.¹⁵Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! ¹⁶Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet?

Rom. 7:⁵Ty medan vi ännu voro i ett köttsligt väsende, voro de syndiga lustar, som uppväcktes genom lagen, verksamma i våra lemmar till att bära frukt åt döden.⁶Men nu äro vi lösta från lagen, i det att vi hava dött från det varunder vi förr höllos fångna; och så tjäna vi nu i Andens nya väsende, och icke i bokstavens gamla väsende.⁷Vad skola vi då säga? Är lagen synd? Bort det! Men synden skulle jag icke hava lärt känna, om icke genom lagen; ty jag hade icke vetat av begärelsen, om icke lagen hade sagt: »Du skall icke hava begärelse.»⁸Men då nu synden fick tillfälle, uppväckte den genom budordet allt slags begärelse i mig. Ty utan lag är synden död.⁹Jag levde en gång utan lag; men när budordet kom, fick synden liv,¹⁰och jag hemföll åt döden. Så befanns det att budordet, som var givet till liv, det blev mig till död;¹¹ty då synden fick tillfälle, förledde den mig genom budordet och dödade mig genom det.

Jakobsbrevet 2 säger att Abraham blev rättfärdig av gärningar, och Paulus säger inte emot honom trots att han nedan säger att Abraham var rättfärdig genom tro. Det handlar fortfarande om en TRO som visar sig i GÄRNINGAR. Och det handlar fortfarande om att Abraham inte behövde lyda hela Moselag (613 bud) för att räknas som rättfärdig. Notera hur mycket omskärelsen fortfarande är i fokus.

Rom. 4:4 Vad kan vi nu säga att vår stamfader Abraham har vunnit genom gärningar?²Om Abraham förklarades rättfärdig på grund av gärningar, då har han något att berömma sig av – men inte inför Gud. ³Ty vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.⁴Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat. ⁵Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet. ⁶Därför prisar också David den människa salig, som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar: ⁷Saliga är de, vilkas överträdelser är förlåtna och vilkas synder är överskylda. ⁸Salig är den man som Herren inte tillräknar synd.⁹Gäller denna saligprisning endast de omskurna eller även de oomskurna? Vi säger ju att tron räknades Abraham till rättfärdighet. ¹⁰När blev den tillräknad honom? Sedan han blivit omskuren? Nej, det skedde medan han ännu var oomskuren. ¹¹Han tog emot omskärelsens tecken som bekräftelse på rättfärdigheten genom tron, och den ägde han redan som oomskuren. Så skulle han vara fader till alla oomskurna som tror, och så skulle rättfärdighet tillräknas dem. ¹²Han skulle även vara fader till omskurna, till sådana som inte endast hör till de omskurna utan också vandrar i spåren av den tro som vår fader Abraham hade som oomskuren.¹³Det var inte genom lagen som Abraham och hans efterkommande fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro. ¹⁴Om de som håller sig till lagen blir arvingar, då är tron utan innehåll och löftet satt ur kraft. ¹⁵Lagen åstadkommer ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse. ¹⁶Därför heter det “av tro”, för att det skulle vara av nåd och löftet stå fast för alla hans avkomlingar, inte bara för dem som hör till lagens folk utan också för dem som har Abrahams tro, han som är allas vår fader.

Paulus kritiserar de som menar att omskärelsen behövs för frälsningen och kallar dem för uppviglare som kommer med en sådan lära. Ja, han tycker till och med att ska kastrera sig som straff för ett sådant påhitt. Han vill inte att människorna PÅ NYTT ska sätta på sig slavoket som alla de ceremoniella lagarna orsakar. Väljer man att omskära sig så måste de hålla alla de andra buden också, och de är de kvar under det gamla testamentets tid och Jesus skulle då ha dött för dem helt i onödan. Men Paulus klagade också på galaterna och varnade dem för att de kan glömma att få träda in i Guds rike om de lever i synd (5:19-21), så det var som sagt inte galaternas lydnad av tio Guds bud som var problemet, utan att de fått för sig att de måste lyda de judiska ceremoniella lagarna.

Gal. 6: ¹²Alla som vill ha gott anseende genom något yttre försöker tvinga er till omskärelse, och detta bara för att de inte skall bli förföljda för Kristi kors.¹³Ty de som låter omskära sig kan inte ens själva hålla lagen, men de vill att ni skall låta omskära er, för att de skall kunna skryta med att ni är omskurna. ¹⁴För min del vill jag aldrig berömma mig av något annat än vår Herre Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst för mig och jag för världen. ¹⁵Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren. Det som verkligen betyder något är en ny skapelse.

Gal. 5:1 Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket. ²Se, jag Paulus säger er att om ni låter omskära er, kommer Kristus inte att vara till någon hjälp för er.³Jag försäkrar er än en gång: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. ⁴Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. ⁵Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp. ⁶Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.⁷Ni började bra. Vem har nu hindrat er, så att ni inte längre lyder sanningen?⁸Till det har ni inte blivit övertalade av honom som kallade er. ⁹Lite surdeg syrar hela degen. ¹⁰Jag för min del litar i Herren på att ni inte skall vara av annan mening. Men den som skapar förvirring bland er skall få sin dom, vem han än är. ¹¹Bröder, om jag fortfarande predikade omskärelse, varför skulle jag då bli förföljd? Då vore korsets anstöt borta. ¹²De som uppviglar er borde gå och stympa sig.¹³Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. ¹⁴Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv.¹⁵Men om ni biter och sliter i varandra, se då till att ni inte blir uppslukade av varandra.¹⁶Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. ¹⁷Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. ¹⁸Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. ¹⁹Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,²¹illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.²²Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet,²³trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. ²⁴De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär.²⁵Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden.

En intressant historia är berättelsen om Jona, där vi kan läsa om hur människorna omvände sig och därmed fick Gud att ändra sig och även förlåta dem. Dessa hedningar i Nineve var inte tvungna att först ansluta sig till judiska seder och bruk (och lyda Tora) för att få Guds gunst, utan de fick Guds barmhärtighet för att de omvände sig ifrån sina synder och började leva rättfärdigt. Jesus hänvisar även till denna historia och menar att Nineves män ska vara andra folks domare just eftersom de förra valde att omvända sig vid Jonas predikan.

Matt.12:⁴¹Män från Nineve skall vid domen träda upp mot detta släkte och bli det till dom, eftersom de omvände sig vid Jonas predikan. Och se, här är mer än Jona

Omvändelse och lydnad är det som frälste människor i gamla testamentet och det är faktiskt det som också frälser människor i nya testamentet – självfallet i kombination av en tro på Jesus Kristus (som inte kunde krävas av de som levde under GT). “Omvändelse” kan alltså inte vara den sorts laglydnad som Paulus så ofta opponerade sig emot, utan de ceremoniella lagarna. Det är en viss skillnad mellan tio Guds bud (som är lätta enligt Bibeln) och lagens ok.

Gamla testamentets lagar var tillfälliga

Galatians 3:¹⁹Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand.²¹Strider då lagen mot Guds löften? Nej, inte alls. Om vi hade fått en lag som kunde ge liv, då hade verkligen rättfärdigheten kommit av lagen. ²²Men nu har Skriften inneslutit allt under synd, för att det som var utlovat skulle ges genom tron på Jesus Kristus åt dem som tror. ²³Innan tron kom hölls vi i fängsligt förvar och var bevakade av lagen, tills tron skulle uppenbaras. ²⁴Så blev lagen vår övervakare fram till Kristus, för att vi skall förklaras rättfärdiga av tro. ²⁵Men sedan tron har kommit, står vi inte längre under någon övervakare.— ²⁷Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus.

Romarbrevet 3:20 Ty ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. Genom lagen ges insikt om synd.

Laggärningar eller “works of the law” (nomou tōn ergōn)

Paulus gör ofta en skillnad mellan gärningarnas lag och trons lag. Ibland gör han även skillnad mellan LAGEN och GUDS BUD. (Se nedan.) Här är de verser som handlar om laggärningar. Gärningarnas lag (laggärningar) kräver lydnad av ceremoniella lagar såsom omskärelse. TRONS lag är när man tror på Jesus och visar det i LYDNAD av den helige Ande. Den helige Ande leder oss inte till lydnad av ceremoniella bud såsom omskärelse men han leder oss bort från SYND (det dubbla kärleksbudet).

Rom. 3:²⁷Huru bliver det då med vår berömmelse? Den är utestängd. Genom vilken lag? Månne genom en gärningarnas lag? Nej, genom en trons lag.²⁸Vi hålla nämligen före att människan bliver rättfärdig genom tro, utan laggärningar. (1917)

Rom. 9:³²Varför? Därför att de icke sökte den på trons väg, utan såsom något som skulle vinnas på gärningarnas väg. De stötte sig mot stötestenen (1917)

(Rom. 9:32 Varför? Därför att de inte sökte den genom tro, utan genom laggärningar. Ty de stötte sig mot stötestenen Ref. bibeln)

Gal. 2:¹⁶Men eftersom vi vet att människan inte förklaras rättfärdig genom laggärningar utan genom tro på Jesus Kristus, så har också vi satt vår tro till Kristus Jesus, för att vi skall stå som rättfärdiga genom tro på Kristus och inte genom laggärningar. Ty genom laggärningar blir ingen människa rättfärdig.

Gal. 2:²Allenast det vill jag att I skolen svara mig på: Kom det sig av laggärningar att I undfingen Anden, eller kom det sig därav att I lyssnaden i tro?—⁵Alltså, att han som förlänade eder Anden och utförde kraftgärningar bland eder gjorde detta, kom det sig av laggärningar eller därav att I lyssnaden i tro—¹⁰Ty alla de som låta det bero på laggärningar, de äro under förbannelse. Det är nämligen skrivet: »Förbannad vare var och en som icke förbliver vid allt som är skrivet i lagens bok, och icke gör därefter.»(1917)

Paulus gör ibland skillnad på LAGEN (med ceremoniella lagar såsom omskärelse) och att LYDA GUDS BUD genom den helige Ande:

1 Kor. 7:¹⁸Blev någon kallad som omskuren, skall han inte försöka att dölja det. Blev någon kallad som oomskuren, skall han inte låta omskära sig.¹⁹Det har ingen betydelse om någon är omskuren eller oomskuren. Vad som betyder något är att man håller Guds bud.

Gal. 5:¹⁸Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.

Rom. 8:²Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag.³Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet.⁴Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden (1917)

Här nedan översätts “lagen” återigen med nomos, och “budordet” (commandment, KJV) med entolē

Rom. 7:¹²Alltså är visserligen lagen helig, och budordet heligt och rättfärdigt och gott.¹³Har då verkligen det som är gott blivit mig till död? Bort det! Men synden har blivit det, för att så skulle varda uppenbart att den var synd, i det att den genom något som självt var gott drog över mig död; och så skulle synden bliva till övermått syndig, genom budordet.

Hjärtats omskärelsen gäller idag och inte köttets omskärelse

Paulus skrev faktiskt hela Galaterbrevet för att varna för dem som lär ut att de ceremoniella lagarna i toran fortfarande gäller. Han menade också att vi borde omskära våra HJÄRTAN och inte vårt kött, och har vi omskurna hjärtan så visar vi det genom att bli ledda av Anden och bort från synd.

Kol. 2:¹¹I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda eder köttsliga kropp; jag menar omskärelsen i Kristus.

Rom. 2:⁶Han skall ge var och en efter hans gärningar: ⁷evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, ⁸men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. —¹²Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.¹³Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. ¹⁴Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. ¹⁵De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras HJÄRTAN. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. ¹⁶Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.¹⁷Du kallar dig jude och finner vila i lagen och berömmer dig av Gud. ¹⁸Du känner hans vilja och kan avgöra vad som är rätt, du som är undervisad av lagen. ¹⁹Du tror dig vara en vägvisare för blinda, ett ljus för dem som vandrar i mörker, ²⁰en uppfostrare för oförnuftiga och en lärare för omogna, eftersom du har kunskapen och sanningen förkroppsligad i lagen. —– ²³Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att bryta mot lagen. ²⁴Ty Skriften säger: För er skull smädas Guds namn bland hedningarna.²⁵Omskärelsen är visserligen till nytta, om du håller lagen. Men bryter du mot lagen har du trots din omskärelse blivit oomskuren. ²⁶Om nu en oomskuren uppfyller lagens krav, skall han då inte räknas som omskuren?²⁷En sådan som till kroppen är oomskuren men håller lagen skall döma dig som bryter mot lagen, du som har lagens bokstav och omskärelsen. ²⁸Den är inte jude som är det till det yttre, och omskärelse är inte något som sker utvärtes på kroppen. ²⁹Den är jude som är det i sitt inre, och HJÄRTATS omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. En sådan får sitt beröm, inte av människor utan av Gud.

Tora är en skrift som ingår i Tanach, vilket är den hebreiska bibeln och grunden för judisk, messiansk och hebreisk tro. Tora är de skrifter som den kristna världen benämner ”Moseböckerna”. Enligt judisk tradition mottog Mose en uppenbarelse på berget Sinai och det är från denna som Tora har kommit. Enligt rabbinsk tradition består Torah bara av den skriftliga läran. Det är den ena delen av det som kallas den tudelade Torahn. Den andra delen är den muntliga läran som fungerar som en förklaring till den skriftliga delen. Alla delar av läran är lika viktiga enligt den rabbinska traditionen, eftersom man inte enbart kan gå till den skriftliga Torahn för att tolka lagarna i praktiken.

Att vara “antinomistisk” är uppfattningen att tro allena frälser och att den kristne är fri från alla krav att behöva lyda några av Guds lagar (även om det är “bra” att lyda lagar för att få bättre belöningar i himlen). Att vara “judaizer” är nästan det omvända – att ha uppfattningen att toran och de judiska buden mer eller mindre fortfarande gäller.

Ett gammalt förbund och ett NYTT och bättre förbund

Jesus säger aldrig att gamla testamentet fortfarande gäller, utan tvärt om hänvisar han till ett NYTT förbund. Däremot ska de sanna messianska profetiorna i GT fullbordas i Jesus. GT talar ju om den kommande Messias, och den rollen utkristalliseras i Jesus Kristus, som vidare ger evigt liv till alla som är i honom. Inte minsta prick skall förgås innan allt blir fullbordat:

Matt. 5:¹⁷I skolen icke mena att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan för att fullborda.¹⁸Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats.¹⁹Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.

2 Mos.34:²⁷Och HERREN sade till Mose: »Teckna upp åt dig dessa ord; ty i enlighet med dessa ord har jag slutit ett förbund med dig och med Israel.»²⁸Och han blev kvar där hos HERREN i fyrtio dagar och fyrtio nätter, utan att äta och utan att dricka. Och han skrev på tavlorna förbundets ord, de tio orden.

Lukas 22: ¹⁹Och han tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: “Detta är min kropp, som utges för er. Gör detta till minne av mig.” ²⁰På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: “Denna bägare är DET NYA FÖRBUNDET I MITT BLOD, som utgjuts för er.

Mark. 14:²³Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den.²⁴Och han sade till dem: “Detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många.

1 Kor. 11:²³Jag har själv tagit emot från Herren vad jag meddelade er: Den natt då Herren Jesus blev förrådd, tog han ett bröd, ²⁴tackade Gud, bröt det och sade: “Detta är min kropp, som är utgiven för er. Gör detta till minne av mig.”²⁵På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: “Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod. Så ofta ni dricker av den, gör det till minne av mig.” ²⁶Ty så ofta ni äter detta bröd och dricker av denna bägare, förkunnar ni Herrens död till dess han kommer.²⁷Den som därför äter brödet eller dricker Herrens bägare på ett ovärdigt sätt, han syndar mot Herrens kropp och blod.

2 Kor. 3:⁶Han har gjort oss dugliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, som inte är bokstavens utan Andens. Ty bokstaven dödar, men Anden ger liv.⁷Redan dödens ämbete, som med bokstäver var inristat på stenar, framträdde i sådan härlighet att Israels barn inte kunde se på Moses ansikte för dess strålglans, fast den glansen bleknade. ⁸Hur mycket större härlighet skall då inte Andens ämbete ha?— ¹⁴Men deras sinnen blev förstockade. Än i dag finns samma slöja kvar när gamla förbundets skrifter föreläses, och den tas inte bort, först i Kristus försvinner den. ¹⁵Ja, än i dag ligger en slöja kvar över deras hjärtan när Mose föreläses. ¹⁶Men närhelst någon omvänder sig till Herren, tas slöjan bort. ¹⁷Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet.

Hebr. 7:²²Så är också det förbund som Jesus har gått i borgen för mycket BÄTTRE. — ²⁵Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem.

Hebr. 8:³En överstepräst blir insatt för att bära fram gåvor och offer, och därför måste Kristus också ha något att bära fram. ⁴Om han nu levde på jorden vore han inte ens präst, eftersom det redan finns andra som bär fram de gåvor som lagen föreskriver. ⁵De tjänar i den helgedom som är en skuggbild av den himmelska helgedomen, enligt den föreskrift som Mose fick när han skulle bygga tabernaklet. Gud sade: Se till att du gör allt efter den förebild som du fick se på berget.⁶Men nu har Kristus ett högre prästämbete, liksom det förbund han är medlare för är bättre, eftersom det är stadfäst med bättre löften. ⁷Ty om det första förbundet hade varit utan brist skulle det inte behövas plats för ett andra.⁸Men Gud förebrår dem när han säger: Se, dagar skall komma, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus,⁹inte ett sådant som jag slöt med deras fäder den dag jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egyptens land. Eftersom de inte blev kvar i mitt förbund, brydde jag mig inte om dem, säger Herren. ¹⁰Detta är det förbund som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus, säger Herren: Jag skall lägga mina lagar i deras sinnen och skriva dem i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk.—¹³När han talar om ett nytt förbund, har han därmed förklarat att det förra är föråldrat. Men det som blir gammalt och föråldrat är nära att försvinna.

Hebr. 9:¹³Om nu redan blod av bockar och tjurar och askan från en kviga, stänkt på de orena, helgar till yttre renhet, ¹⁴hur mycket mer skall då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Guden. Ty Kristus har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud.¹⁵Därför är Kristus medlare för ett nytt förbund, för att de kallade skulle få det utlovade eviga arvet, sedan han genom sin död hade friköpt oss från överträdelserna under det första förbundet. ¹⁶Där det finns ett testamente, måste det tillkännages att den som har upprättat det är död. ¹⁷Först när han dör blir testamentet giltigt. Det träder inte i kraft så länge han lever.¹⁸Därför har inte heller det första förbundet instiftats utan blod. ¹⁹När Mose hade förkunnat alla lagens bud för hela folket, tog han blodet från kalvar och bockar tillsammans med vatten, scharlakansröd ull och isop och stänkte på själva bokrullen och på allt folket. ²⁰Han sade: Detta är förbundets blod, det förbund som Gud har befallt er att hålla. ²¹På samma sätt stänkte Mose blod på tabernaklet och på alla föremål som hörde till gudstjänsten. ²²Så renas enligt lagen nästan allt med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse.

Hebr. 10:⁸Först säger han: “Offer och gåvor, brännoffer och syndoffer begärde du inte och gladde dig inte”, fast de bärs fram enligt lagen. ⁹Sedan säger han: “Se, jag har kommit för att göra din vilja.” Så upphäver han det första för att fastställa det andra. ¹⁰Och i kraft av denna vilja är vi helgade genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla.¹¹Alla andra präster står dag efter dag och förrättar sin tjänst och bär gång på gång fram samma offer, som aldrig kan ta bort synderna. ¹²Men Jesus har framburit ett enda syndoffer för alla tider, och han har satt sig på Guds högra sida ¹³och väntar nu på att hans fiender skall läggas som en fotpall under hans fötter. ¹⁴Genom ett enda offer har han för alla tider gjort dem som helgas fullkomliga. ¹⁵Om detta vittnar också den helige Ande för oss. Först säger han:¹⁶Detta är det förbund som jag skall sluta med dem efter denna tid säger Herren. Och sedan: Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan och skriva dem i deras sinnen,¹⁷och deras synder och överträdelser skall jag aldrig mer komma ihåg.¹⁸Och där synderna är förlåtna behövs det inte längre något syndoffer.

Hebr. 12:²⁴Ni har kommit till det nya förbundets medlare, Jesus, och till det renande blodet som talar starkare än Abels blod

Rom. 11:²⁶Och det är så hela Israel skall bli frälst, som det står skrivet: Från Sion skall Frälsaren komma och skaffa bort all ogudaktighet från Jakob.²⁷Och detta skall vara mitt förbund med dem, när jag tar bort deras synder. Se, jag skall sända min budbärare och han skall bereda vägen för mig. Och den Herre som ni söker skall plötsligt komma till sitt tempel, förbundets ängel som ni längtar efter. Se, han kommer, säger Herren Sebaot.

Läs gärna mer i exempelvis denna bloggartikel om det största budet

RÄTTFÄRDIG enligt Bibeln – pga Jesus rättfärdighet eller vår egen?

Mar9

Predikaren 7:30 Se, endast detta har jag funnit att Gud skapade människorna RÄTTSINNIGA. Men SEDAN har de tänkt ut många onda planer

Det finns oändligt många verser som säger att vi är rättfärdiggjorda när vi GÖR rättfärdighet (och likaså att vi inte längre är rättfärdiga om vi inte gör rättfärdighet). Johannes 15 säger att vi kan vara i vinträdet (Jesus) men ändå huggas av pga brist på FRUKT, vilket betyder brist på gärningar. Tyvärr så har vi skrämt varandra genom att ropa “GÄRNINGSLÄRA!” så fort det antyds att vi kan och ska härska över synden och att vi inte kan vara frälsta såvida vi inte visar frukt. Sanningen är att vi inte kan lyda två herrar och fortfarande vara arvingar till Guds rike, men vi kan omvända oss förstås!

Jesus lydde inte Fadern åt oss för att vi skulle slippa lyda, och ingen ska i framtiden kunna stå framför Gud och säga “Din sons rättfärdighet är tillräknad mig så du kan inte se mina synder utan bara Jesus rättfärdighet”. Gud är inte blind och kommer inte acceptera några ursäkter. Gud förväntar sig att vi ska sluta synda, och det heter inte heller “En gång rättfärdig alltid rättfärdig”. Vi måste förstås bli renade i Jesu blod, men om vi därefter smutsar ner oss i synd igen så är vi återigen orättfärdiga. Arvet efter Luther har nästan fått oss att tro att det fulaste vi kan säga är att GÄRNINGAR har något med vår frälsning att göra, men faktum är att det har massor med frälsningen att göra. Evigt liv är ju givet till de som LYDER Jesus enligt Hebr. 5:9. Det stämmer att vi kan inte bli frälsta pga av gärningar (ALLENA), och vi kan inte förtjäna vår frälsning genom något vi gör eller tror, men vi kan heller inte bli frälsta utan gärningar! Tro utan gärningar är död, och gärningar utan tro är död.

Ordet “rättfärdig” står med i Svenska Folkbibeln 608 gånger och det borde vara en indikation på att det är ett viktigt ämne. Nedan tar jag upp en del verser som har med ordet “rättfärdig“, men notera att det finns lika många verser som visserligen inte använder detta ord men som ändå visar att vi är andligt levande om vi undviker synd, och andligt döda om vi syndar. Det är Satan som säger det motsatta – att synd INTE leder till döden – så låt oss inte hjälpa honom med den läran på minsta vis.

Vi kan se om vi är Guds barn om vi lyder honom eller inte

1 John 2:²⁹Om ni vet att han är rättfärdig, då inser ni också att var och en som GÖR det som är rätt är född av honom.

Rom 2:¹³Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens GÖRARE skall förklaras rättfärdiga

1 John 3:6. Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom.7 Kära barn, låt ingen bedra er. Den som GÖR RÄTT ÄR RÄTTFÄRDIG, liksom han är rättfärdig. 8. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra om intet djävulens gärningar. 9. Var och en som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10. På detta känns Guds barn och djävulens barn igen: Var och en som inte GÖR rättfärdighet är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.

Apg 10:³⁴Då började Petrus tala: “Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor,³⁵utan tar emot den som fruktar honom och GÖR DET SOM ÄR RÄTT, vilket folk han än tillhör.

5 Mos. 25:¹⁶För Herren, din Gud, avskyr alla som GÖR orätt på detta sätt.

Rom 2:6 Ty han skall ge åt var och en efter hans gärningar. 7. EVIGT LIV åt dem som med tålamod i GODA GÄRNINGAR söker efter härlighet och ära och oförgänglighet, 8. men över dem som är stridslystna och INTE VILL LYDA sanningen, utan lyder orättfärdigheten, kommer förtörnelse och VREDE. 9. bedrövelse och ångest över varje människas själ, som gör det som är ont, över judens först, men också över grekens. 10. Men härlighet och ära och frid åt var och en som gör det som är gott, juden först, men också greken.

Rom. 6:¹³Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. ¹⁴Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden.¹⁵Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! ¹⁶Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under LYDNADEN; VILKET LEDER TILL RÄTTFÄRDIGHET? ¹⁷Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. ¹⁸Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden.

Matt 25: ³⁷Då skall de RÄTTFÄRDIGA svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka?—⁴⁰Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har GJORT för en av dessa mina minsta bröder, det har ni GJORT mot mig.— ⁴⁴Då skall de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig inte? ⁴⁵Då skall han svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni INTE har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. ⁴⁶Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.” (Att vara rättfärdig=göra rättfärdighet.)

1 Pet. 4:18. Och om den rättfärdige MED KNAPP NÖD BLIR FRÄLST, hur blir det då för den ogudaktige och syndaren?

1 Kor 6:9. Vet ni då inte att de orättfärdiga inte skall ärva Guds rike? LÅT INTE LURA ER. Varken otuktiga eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10. eller tjuvar eller giriga eller drinkare eller hädare eller rövare skall ärva Guds rike.

Gal 6:7. Låt er inte bli vilseförda. Gud låter inte gäcka sig. Ty vad människan sår, det skall hon också skörda. 8. Den som sår i sitt kött skall av köttet skörda FÖRGÄNGELSE, men den som sår i Anden skall av Anden skörda EVIGT LIV. 9. och låt oss inte tröttna på att göra det goda, ty när tiden är inne skall vi skörda, OM vi inte ger upp.

Jak. 2: ²⁰Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? ²¹Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? ²²Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. ²³Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän.²⁴Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. ²⁵Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? ²⁶Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

VÅR rättfärdighet eller Jesus rättfärdighet?

Ibland kan vi läsa om att Jesus är vår rättfärdighet, och ibland kan vi läsa att det är VÅR rättfärdighet som gör oss rättfärdiga, så hur är det egentligen? Är vi frälsta pga Jesus rättfärdighet eller vår egen? Båda alternativen är egentligen rätt beronde på hur man menar.

1) Jesus (eller Gud Fader, eller hela treenigheten) är vår rättfärdighet på så sätt att han ju faktiskt ÄR helt igenom syndfri och dog som ett fullkomligt offer på korset för världens synder. Vi ju är fullständigt förlorade utan honom och hans blod. Under det gamla testamentets tid så kunde man visserligen inte ta del av Jesu blod eftersom Messias ankomst ännu låg i framtiden, men då kunde man bli renad och rättfärdig tack vare Guds barmhärtighet i och med att han i sin kärlek valt att ge förlåtelse för människornas synder när de visat detta med sann ånger och djuroffer. Det finns ingen förlåtelse för överträdelser av Guds lag utan blod. Idag när vi blivit renade och förlåtna har vi sedan den Helige Ande till hjälp som leder oss på rättfärdighetens väg – om vi bara vill. Väljer vi andens väg så syndar vi inte, men valet är vårt.

2) VÅR rättfärdighet handlar det om (efter att vi blivit förlåtna och renade) eftersom Gud sannerligen inte tänker leva rättfärdigt åt oss. Det är inte Guds ansvar att vi undviker synd utan vårt, och om det skulle hänga på Gud så skulle han förstås se till att ALLA levde rättfärdigt utan att misslyckas en enda gång. Inte heller har vi fått Jesus rättfärdighet överfört till oss på något sätt (som Luther lärde) utan det är endast VI som kan välja att hålla oss i vinträdet så att vi kan ge god frukt. VI måste klä oss i rättfärdighetens pansar och det kan vi göra om vi är i honom och om vi följer Anden i stället för köttet. Jesus renar oss när vi omvänder oss men han tänker INTE leva våra liv i stället för oss, och han överför INTE sitt rättfärdiga blod in i oss. VI måste hålla oss rena.

Men vad menas då med verser såsom denna?

Romarbrevet 10:3 De känner inte rättfärdigheten från Gud utan strävar efter att upprätta sin egen rättfärdighet och har inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud.

Paulus försöker i Romarbrevet och andra brev få judarna att förstå att de inte är frälsta för att de omskär sig och lyder andra ceremoniella bud i Mose lag (eller andra bud) eftersom de i så fall måste se till att aldrig någonsin bryta något av de 613 judiska buden för att bli frälsta på den vägen. Vi är alltså inte frälsta pga gärningar och genom att samla poäng, utan genom TRO. Det betyder INTE att gärningar därför inte krävs överuvudtaget, utan det betyder att vi inte kan bli frälsta genom gärningar allena. Tror vi på Jesus så lyder vi honom! Att plötsligt börja leva totalt gudfruktigt kan aldrig rätta till de TIDIGARE synderna, och alltså krävs rening och tro. Judarna riskerade att fortsätta på den redan inslagna vägen och försökte vara duktiga i sig själva och utan Jesus, men det är en omöjlig väg.

1 Korinthierbrevet 7:19 Det har ingen betydelse om någon är omskuren eller oomskuren. Vad som betyder något är att man håller Guds bud.

Matt. 5:²⁰Jag säger er att om ER rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket.

5 Mos. 6:²⁵Det skall vara VÅR rättfärdighet, att vi noga följer alla dessa bud inför Herrens, vår Guds, ansikte så som han har befallt oss.

Ps. 7:¹En klagopsalm av David, som han sjöng till Herren på grund av vad benjaminiten Kush hade sagt.—Döm mig, Herre, efter MIN rättfärdighet, efter den fullkomlighet som övertäcker MIG.

Psaltaren 18:21 Herren gjorde väl mot mig efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet lönade han mig.

Psaltaren 18:25 Därför har Herren lönat mig efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.

2 Kor. 9:¹⁰Han som ger såningsmannen säd till att så och bröd till att äta, skall ge er säd och mångdubbla den och låta ER rättfärdighet bära god skörd. (Not. VI måste så…)

Hosea 10:12 Så ÅT ER i rättfärdighet, skörda efter kärlekens bud, bryt er ny mark. Det är tid att söka Herren, till dess han kommer och lär er rättfärdighet.

Hes. 18:^20 —Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara HANS EGEN, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen

1 Mos. 30:³³(Jakob) När du senare kommer för att med egna ögon se vad som har blivit min lön, då skall MIN rättfärdighet vara mitt vittne. Alla getter hos mig som inte är spräckliga eller brokiga och alla lamm som inte är mörka skall räknas som stulna.” ³⁴“Det är bra”, sade Laban. “Det får bli som du har sagt.

2 Samuelsbokem 22:21 Herren gjorde väl med mig efter MIN rättfärdighet, efter mina händers renhet lönade han mig.—25 Därför har Herren lönat mig efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon

1 Kungaboken 8:32 må du då höra det i himlen och utföra ditt verk och skaffa dina tjänare rätt. Du skall förklara den skyldige skyldig och låta hans gärningar komma över hans huvud, men förklara den rättfärdige rättfärdig och låta honom få efter HANS rättfärdighet. (även 2 Krön 6:23)

Ordspråksboken 11:6 De redbaras rättfärdighet räddar dem, de trolösa fångas av sina begär.

Job menade att han var den som klädde sig i rättfärdighet och ansåg att han därför var rättfärdig i sina egna ögon (och Guds) eftersom han levde gudfruktigt och rättfärdigt. Jobs vänner kritiserade honom pga den ståndpunkten och det finns en klar likhet med situationen idag när de som menar att vi kan och ska leva rättfärdigt och utan synd då blir anklagade för att vara perfektionister, gärningslärare, fariséer, legalister och att inte behöva Gud. Men Gud menade att Job talade RÄTT och vredgades på Jobs vänner.

Job 29:14 I rättfärdighet klädde jag mig, den var min klädnad. Rättvisan var min mantel och huvudbonad.’

Job 32:1 De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han i sina egna ögon var rättfärdig.

Job 34:5 Ty Job har sagt: “Jag är rättfärdig, men Gud har berövat mig min rätt.

Job 35:2 Tror du det är rätt att säga: “Min rättfärdighet är större än Guds”

Job 35:7 Om du är rättfärdig, vad ger du honom, vad får han ta emot av din hand?

Job. 42:⁷Sedan Herren hade talat dessa ord till Job, sade Herren till Elifas från Teman: “Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner, ty ni har inte talat om mig vad som är rätt, så som min tjänare Job har gjort. ⁸Tag er därför nu sju tjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er, och min tjänare Job skall be för er. Jag skall visa nåd mot honom och inte göra mot er som er dårskap har förtjänat. Ty ni har inte talat om mig vad som är rätt, så som min tjänare Job har gjort.”

Andra verser om rättfärdighet

Upp. 19:7 Ty Lammets bröllop har kommit, och hans brud har gjort sig redo.⁸Åt henne har givits att klä sig i skinande, rent linnetyg.” Linnetyget är DE HELIGAS rättfärdighet.

Matteus 23:28 Så är det också med er. Utanpå ser ni ut att vara rättfärdiga, men inuti är ni fulla av hyckleri och ondska

Lukas 1: 5 På den tiden då Herodes var kung i Judeen fanns det i Abias prästavdelning en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter.

Lukas 1:17 Han skall gå framför honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och omvända de olydiga till ett rättfärdigt sinnelag och så skaffa åt Herren ett folk som är berett.”

Lukas 18:⁹För några som var säkra på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra, berättade Jesus också denna liknelse:—¹³Publikanen stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog sig för bröstet och bad: Gud, var nådig mot mig, syndare.¹⁴Jag säger er: Han gick hem rättfärdig, inte den andre. Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.” (Fariséen höll sig kvar sin synd genom att förakta andra, upphöja sig själv och inte omvända sig, medan publikanen bekände sina synder och omvände sig.)

Apostlagärningarna 24:25 Men då Paulus talade om rättfärdighet och självbehärskning och den kommande domen, blev Felix förskräckt och sade: “Gå din väg för den här gången. När jag får tid skall jag kalla på dig.”

Efesierbrevet 4:24 Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet.

Efesierbrevet 6:14 Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte kring era höfter och kläd er i rättfärdighetens pansar

Titus 2:¹¹Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. ¹²Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är

Jakobsbrevet 3:18 Rättfärdighetens frukt sås i frid och ges åt dem som skapar frid.

1 Petrusbrevet 3:12 Ty Herrens ögon är vända till de rättfärdiga, och hans öron är öppna för deras böner. Men Herrens ansikte är vänt emot dem som gör det onda

Rättfärdighet i gamla testamentet

Jakobsbrevet 2:21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret?

1 Mosebok 18:¹⁸Av Abraham skall det ju bli ett stort och mäktigt folk, och i honom skall alla folk på jorden bli välsignade. ¹⁹Ty jag har utvalt honom för att han skall befalla sina barn och efterkommande att hålla sig till Herrens väg och handla rättfärdigt och rätt, så att Herren kan uppfylla sina löften till Abraham.”

5 Mosebok 24:13 Du måste ge honom panten tillbaka när solen går ner, så att han kan ha sin mantel på sig när han sover och så välsigna dig. Detta skall bli dig till rättfärdighet inför Herren, din Gud.

1 Kungaboken 3:6 Salomo svarade: “Du har visat stor nåd mot din tjänare, min fader David, därför att han vandrade inför dig i sanning och rättfärdighet och med ärligt hjärta mot dig. Du bevarade åt honom denna stora nåd och gav honom en son som sitter på hans tron, så som det är i dag.

Ps. 15:¹En psalm av David. Herre, vem får vistas i ditt tält, vem får bo på ditt heliga berg?²Den som lever fullkomligt och handlar rättfärdigt, den som talar sanning av hjärtat,³den som inte baktalar med sin tunga,inte handlar illa mot sin nästa och inte vanärar sin granne,⁴den som föraktar den förkastlige men ärar dem som fruktar Herren,den som inte bryter sin ed om än det blir till egen skada,⁵den som inte driver ocker med sina pengar och inte tar mutor för att fälla den oskyldige. Den som handlar så skall aldrig vackla.

Ordspråksboken 10:2 Orätt vinning är till ingen nytta, men rättfärdighet räddar från döden

Ordspråksboken 10:16 Den rättfärdiges arbete leder till liv, den ogudaktiges vinning leder till synd.

Ordspråksboken 11:4 Ägodelar hjälper inte på vredens dag, men rättfärdighet räddar från döden

Ordspråksboken 11:19 Den som står fast i rättfärdighet vinner liv, den som far efter ont drar över sig död.

Ordspråksboken 12:10 Den rättfärdige vet hur hans boskap känner det, de ogudaktigas hjärtelag är grymt.

Ordspråksboken 12:22 Lögnaktiga läppar är en styggelse för Herren, de som handlar rättfärdigt behagar honom.

Ordspråksboken 12:26 Den rättfärdige väljer sitt sällskap, de ogudaktigas väg för andra vilse.

Ordspråksboken 13:6 Rättfärdighet bevarar den redbare, ondska fäller syndaren.

Ordspråksboken 20:7 Den rättfärdige lever i ostrafflighet, lyckliga är hans barn efter honom.

Ordspråksboken 21:21 Den som far efter rättfärdighet och godhet, finner liv, rättfärdighet och ära.

Ordspråksboken 25:26 Som en grumlad källa och en förorenad brunn är en rättfärdig som ger efter för en ogudaktig.

Ordspråksboken 29:16 När de ogudaktiga blir fler, frodas synden, men de rättfärdiga skall se deras fall.

Jesaja 3:10 Säg till den rättfärdige att det skall gå honom väl, ty sina gärningars frukt skall de äta.

Malaki 3:18 Då skall ni återigen se skillnad på rättfärdiga och gudlösa, på den som tjänar Gud och den som inte tjänar honom.

Jesaja 26:10 När den ogudaktige får nåd, lär han sig inte rättfärdighet. I det land där rätt skulle råda, handlar han orätt, han ser inte Herrens höghet.

Jesaja 28:17 Och jag skall låta rätten vara mätsnöret och rättfärdigheten sänklodet.

Jesaja 33:15 Den som vandrar i rättfärdighet och talar vad rätt är, den som föraktar det som vinns genom förtryck och som avhåller sina händer från att ta mutor, den som stoppar till sina öron för att inte höra om blodsgärningar och sluter sina ögon för att inte se det onda, ¹⁶han skall bo på höjderna, klippfästen skall vara hans värn. Sitt bröd skall han få, vatten skall aldrig fattas honom.

Jesaja 48:1 Hör detta, ni av Jakobs hus, ni som är uppkallade efter Israels namn och flöt fram ur Juda källa,
ni som svär vid Herrens namn och bekänner er till Israels Gud, men inte i sanning och rättfärdighet.—-Så säger Herren, din återlösare, Israels Helige: Jag är Herren, din Gud, som lär dig vad nyttigt är, som leder dig på den väg du skall vandra. ¹⁸O, att du hade lyssnat på mina bud! Då skulle frid flyta till dig som en ström och din rätt som havets vågor.¹⁹Dina barn skulle då ha varit som sanden, din livsfrukt som de oräkneliga sandkornen. Deras namn skulle aldrig bli utrotat eller utplånat ur min åsyn.

Jesaja 51:7 Hör på mig, ni som känner rättfärdigheten, du folk, som har min undervisning i ditt hjärta. Frukta inte för människors smädelser, var inte rädd för deras hån.

Jesaja 56:1 Så säger Herren: Håll fast vid det som är rätt, handla rättfärdigt, ty min frälsning kommer snart, min rättfärdighet blir uppenbarad inom kort.

Jesaja 58:1Ropa med full hals, håll ej tillbaka. Höj upp din röst som en basun och förkunna för mitt folk dess överträdelse, för Jakobs hus dess synder. ²Väl söker de mig dag ut och dag in och vill ha kunskap om mina vägar, som om de vore ett folk som övar rättfärdighet och inte överger sin Guds domslut.—ja, dela ditt bröd åt den hungrige skaffa de fattiga och hemlösa en boning, kläd den nakne var du än ser honom och drag dig inte undan för den som är ditt kött och blod. ⁸Då skall ditt ljus bryta fram som morgonrodnaden och ditt helande visa sig med hast. Din rättfärdighet skall gå framför dig och Herrens härlighet följa i dina spår.

Jesus tog inte vår synd på sig och att vi fick hans rättfärdighet

Vi kan inte vara rättfärdiga på samma gång som vi lever i synd – inte ens om vi är pånyttfödda kristna. Jesu blod täcker inte synder såvida vi inte omvänt oss ifrån dem, och vi ska inte tro att vi kan lura Gud för han ser våra hjärtan och också våra synder. Jesus var en gång tvungen att dö pga av våra synder så varför skulle synd i människornas liv helt plötsligt inte längre ha någon negativ effekt på våra själar efter att han dött på korset? Dog verkligen Jesus för att det skulle bli mindre problematiskt för oss att synda? Inget oheligt ska komma in i himmelriket och synd gör oss oheliga.

1 John 3:7 Kära barn, låt ingen bedra er. Den som GÖR rätt är rättfärdig, LIKSOM han är rättfärdig.

Abraham var inte svag i tron utan han var fullt övertygad om vad Gud lovat honom och lydde honom (Rom 4:19-21, Heb 11:8) och DÄRFÖR var hans tro räknad honom till rättfärdighet (Rom 4:22). Gud behövde inte låtsas att han var rättfärdig. Att få rättfärdighet tillräknad sig är liktydigt med att få alla sina synder förlåtna och Gud använder inte längre synderna emot oss. När en person kommer till Kristus i tro och omvändelse så förlåter Gud honom alla hans synder som han gjort i sitt förflutna (inte de synder som eventuellt ligger framför honom). Det är hans tro som är räknad till rättfärdighet (Rom. 4:5) och det står ingenting om att KRISTUS rättfärdighet skulle ha blivit överförd eller tillräknad oss. När vi blivit rättfärdiggjorda är den vår rättfärdighet som vi fått genom sann tro. Om Jesus rättfärdighet varit överförd till oss så hade det inneburit att gärningar varit nödvändiga för borttagande av synd även om det handlar om Jesus gärningar. Om “tillräknad” skulle betyda “överförd” när Gud ser på en oomskuren individ som om han vore omskuren (Rom. 2:26) så skulle det betyda att en persons omskärelse blivit överförd till en annan vilket är en absurd tanke. Den självklara förståelsen är snarare att de helt enkelt betraktas som omskurna och inte som att en persons omskärelse överförts till någon annan. Varken Jesus eller någon av hans apostlar lärde ut att Jesus rättfärdighet blivit överförd till oss, och inte heller de gamla kyrkofäderna före Augustinus. Bibeln talar mycket om att rättfärdighet tillräknas oss men aldrig att det skulle vara Jesus rättfärdighet som överförts till oss. “Tillräknad” rättfärdighet betyder att bli betraktad som rättfärdig i och med att våra synder inte längre används emot oss (Ps. 31:1-2; Rom. 4:7-8). Gud ser helt klart de troendes dåliga gärningar i Uppenbarelseboken (Upp 2:2, 2:9; 2:13; 2:19; 3:1; 3:8; 3:15) och inte “Jesus rättfärdighet som blivit tillräknad oss”. Vi kan inte lura Gud utan han ser oss precis som vi är. (Prov. 15:3; Eze. 8:12; 9:9; Jer. 32:19; Mal. 2:17; Heb. 4:13).

Men förlåtelse, rättfärdiggörelse, helgelse är villkorat av att vi har ett hjärta av omvändelse (Jes. 55:17; Hes. 18:32; Mk. 1:4; Lk. 13:3; 13:5; 24:47) och en tro från hjärtat. Slutlig frälsning får vi om vi står fasta till änden (Matt. 10:22; 24:13; Mk. 13:13; Apg 13:43; Apg 14:22; Heb. 3:6; 3:14; 2 Pet. 2:20). Omvändelse är när en person ändrar sitt sinne och bestämmer sig för att inte längre synda (Jes. 1:16; 55:7; Jn. 5:14; 8:11; 1 Kor. 15:34; Ef. 4:22-28), och tro är att acceptera sanningen och lyda av hjärtat. Idén att vi kan vara rättfärdiga i position och orättfärdiga i handling är helt emot vad skriften säger (1 Jn. 3:7; 3:10) och ignorerar villkoren för att få förlåtelse. Idén är en villolära (2 Pet. 2:1; Jude 1:4-5) som tyvärr har spridit sig i de flesta kyrkor. Jesus är upphovet till evig frälsning till alla som LYDER honom (Heb. 5:9). Det goda budskapet måste lydas (Rom. 2:8; 6:17; 10:16; Gal. 3:1; 5:7; 2 Tess. 1:8; 1 Pet. 4:17) och kristen är den som håller Guds bud (1 Jn. 2:3; 3:22; 5:2-3). Endast de som håller Guds bud kommer att ärva kungariket (Matt. 7:21; 19:17; 25:21, 23, 46; Lk. 10:28; Heb. 12:14; Upp. 22:14), medan alla syndare kommer att gnissla tänder utanför den heliga staden (Matt. 7:23; Lk. 13:27; Upp. 22:15). Guds vrede har inte respekt till person så den som syndar är orsak till Guds vrede och fördömelse (Jn. 3:19; Rom. 1:18, 2:6-11; Heb. 10:26-31; 1 Jn. 3:8, 3:15, 3:20; 2 Jn. 1:9).

Kristna är inte syndare: (Ps. 66:18; Jn. 9:31; 2 Kor. 6:14; 1 Tim. 1:9; Jas. 5:16; 1 Pet. 3:12; 4:18; 1 Jn. 3:22) utan kristna är heliga (Apg 9:13; 9:32; 9:41; 26:10; Rom. 1:7; 8:27; 12:13; 15:25-16; 15:26; 15:31; 16:2; 16:15; 1 Kor. 1:2; 6:1-2; 14:33; 16:1; 16:15; 2 Kor. 1:1; 8:4; 9:1; 9:12; 13:13; Ef. 1:1; 1:15; 1:18; 2:19; 3:8; 3:18; 4:12; 5:3; 6:18; Fil. 1:1; 4:22; Col. 1:2; 1:4; 1:12; 1:26; 1 Tess. 3:13; 2 Tess. 1:10; 1 Tim. 5:10; Filem. 1:5; 1:7; Heb. 6:10; 13:24; Jud. 1:3; 1:14; Upp. 5:8; 8:3-4; 11:18; 13:7; 13:10; 14:12; 15:3; 16:6; 17:6; 18:24; 19:8; 20:9). Kristna är de som TIDIGARE var olydiga (Tit. 3:3; 1 Pet. 3:20) men som inte är det längre (Rom. 6:17; Fil 2:12). Många kristna menar att vi aldrig kan sluta synda och måste synda tills uppståndelsen kommer och vi får nya kroppar, men kommer det bli någon ändring efter döden? Inte enligt Bibeln:

Upp 22:11. Den som gör orätt han FORTSÄTTER att göra orätt, och den som är oren han FORTSÄTTER att orena sig. Och den som är rättfärdig han fortsätter att vara rättfärdig och den som är helig han fortsätter att vara helig.

Predikanter som Albert Barnes, Asbury Lowrey, George Otis Jr., Gordon Olson, Michael Saia, Charles Finney etc talar alla emot idén att kunna gömma sina synder bakom Jesu blod. Exempel:

Holiness isn’t something you can borrow; you either have it or you don’t. The theological doctrine of imputed righteousness has been grossly distorted in our day. We are told that God looks at us through the blood of Christ and sees us as righteous, regardless of our actual state? Let’s stop kidding ourselves. God sees us exactly the way we are. If we are living in obedience, He sees it. If we are living selfish, unholy lives, we can be sure he sees that too. /George Otis Jr. (The God They Never Knew, Published by Mott Media, p. 40)

The doctrine of a literal imputation of Christ’s obedience or righteousness is supported by those who hold it, by such passages as the following: Rom. iv. 5-8.”But to him that worketh not, but believeth on him that justifieth the ungodly, his faith is counted for righteousness. Even as David also describeth the blessedness of the man, unto whom God imputed righteousness without works, saying, Blessed are they whose iniquities are forgiven, and whose sins are covered. Blessed is the man to whom the Lord will not impute sin.” But here justification is represented only as consisting in forgiveness of sin, or in pardon and acceptance. Again, 2 Cor. v. 19, 21. “To wit, that God was in Christ, reconciling the world unto himself, not imputing their trespasses unto them; and hath committed unto us the word of reconciliation. For he hath made him to be sin for us, who knew no sin; that we might be made the righteousness of God in him.” Here again the apostle is teaching only his much-loved doctrine of justification by faith, in the sense that upon condition or in consideration of the death and mediatorial interference and work of Christ, penitent believers in Christ are forgiven and rewarded as if they were righteous.” (Charles Finney)

Paulus citerar i Romarbrevet 3 Psalm 32:6 där det står: “såsom också David prisar den människa salig, vilken Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar” och det är den ceremoniella lagen där omskärelse ingår som Paulus framför allt har i tankarna, för självfallet skulle Paulus aldrig säga att vi kan vara rättfärdiga UTAN att lyda buden att inte mörda, stjäla, ljuga, begå äktenskapsbrott, osv.

Rom 4:4 Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat.⁵Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas HANS TRO till rättfärdighet. ⁶Därför prisar också David den människa salig, som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar: ⁷Saliga är de, vilkas överträdelser är förlåtna och vilkas synder är överskylda.⁸Salig är den man som Herren inte tillräknar synd.⁹Gäller denna saligprisning endast de omskurna eller även de oomskurna? Vi säger ju att tron räknades Abraham till rättfärdighet. ¹⁰När blev den tillräknad honom? Sedan han blivit omskuren? Nej, det skedde medan han ännu var oomskuren. ¹¹Han tog emot omskärelsens tecken som bekräftelse på rättfärdigheten genom tron, och den ägde han redan som oomskuren. Så skulle han vara fader till alla oomskurna som tror, och så skulle rättfärdighet tillräknas dem.

Rom. 3 visar att det handlar om Paulus redogörelse att det inte är omskärelsen och de judiska lagarna som frälser utan tron på Jesu blod. Om vi har gjort oss skyldiga till synder (vilket vi har) så hjälper det heller inte en människa att börja leva rättfärdigt (gärningar) eftersom den gamla synden först måste SONAS. Det kan endast Jesu blod göra. Rom. 3 säger INTE att det inte är så noga längre med att lyda tio Guds bud, för det är PRECIS lika viktigt idag som det alltid har varit. Rom. 3. avslutas med:

Rom. 3:²⁹Eller är Gud endast judarnas Gud? Är han inte också hedningarnas? Jo, också hedningarnas, ³⁰lika säkert som Gud är en, han som förklarar den omskurne rättfärdig av tro och den oomskurne genom tro. ³¹Sätter vi då lagen ur kraft genom tron? Nej, inte alls! Vi upprätthåller lagen.

Är vår rättfärdighet som en smutsig klädsel eller fläckad klädnad? (Jesaja 64:6)

Feb19

Vi är alla orena, alla våra rättfärdiga gärningar är som en SMUTSIG KLÄDSEL (Isaiah 64:6)

eller “fläckad klädnad“ som i 1917, eller “filthy rags” som i KJV

Det här är den välkända “fläckade klädnad-versen” som är så vanlig när man vill uttrycka att vi människor alltid är som små fula trasor inför Gud oavsett vad vi gör – vare sig vi är ateister eller kristna – och att t o m våra allra bästa gärningar ändå är som smutsiga klädnader i Guds ögon. Men det är INTE vad versen förmedlar om vi ska läsa hela sammanhanget. I samma kapitel kan vi läsa om människor som väntar på Gud och tänker på honom, och vi kan läsa om människor som övade (gjorde) rättfärdighet. Vi kan framför allt läsa skälet till att vissa människors rättfärdighet är som en smutsig klädnad inför Gud och det är pga MISSGÄRNINGAR. Synd separerar oss alltid från Gud och gör honom vred, och det gäller även om vi blandar onda och goda gärningar. Det är givet att vi anses som smutsiga inför Gud när vi syndar och inte anstränger oss för att göra bättring, och se på trasorna i bilden. Visst kan vi skymta olika grader av vita ytor, men vad spelar det för roll när det är så mycket smuts på dem? De betraktas ändå som smutsiga trasor även om det finns rena partier, och likadant är det med oss människor om vi blandar synd och goda gärningar. Här är hela sammanhanget:

Jesaja 64:4 Aldrig någonsin har man hört, aldrig har något öra uppfattat, aldrig har något öga sett en annan Gud än dig handla så mot dem som väntar på honom.⁵Du kom för att hjälpa dem som ÖVADE RÄTTFÄRDIGHET med fröjd, dem som på dina vägar tänkte på dig. Men se, du blev vred, TY VI SYNDADE. Vi har gjort så länge; skall vi någonsin bli frälsta?⁶Vi är alla orena, alla våra rättfärdiga gärningar är som en smutsig klädsel.Vi kommer alla att vissna som löv. Som löv förs bort av vinden kommer vi att föras bort av våra MISSGÄRNINGAR. ⁷Det finns ingen som åkallar ditt namn, ingen som vaknar upp för att hålla sig till dig. Ty du har dolt ditt ansikte för oss, du låter oss gå under GENOM VÅR MISSGÄRNING.⁸Men Herre, du är vår Fader.Vi är leret, och du är den som danat oss, vi är alla verk av din hand. ⁹Var då inte måttligt vred, Herre, tänk inte för alltid på vår missgärning. Tänk på att vi alla är ditt folk.

I kapitlet direkt efter kan vi se ytterligare stöd för att det är MISSGÄRNINGAR och TROTS som orsakar så att Gud ser oss som orättfärdiga och smutsiga, och det bättre alternativet är förstås att upphöra med missgärningar. Gud vill inte att människor ska vara rebelliska och vandra på ett sätt som gör oss oheliga. Vi kan läsa nedan om människor som trotsar honom, som vandrar på den väg som inte är god, som följer sina egna tankar, som ständigt kränker honom som bär fram falska offer, som har oren mat på sina tallrikar, som utövar missgärningar, som hånar honom, som överger honom, som tillber falska gudar, som inte svarar när han ropar, som gör det som är ont, som misshagar honom, etc. Om sådana människor emellanåt slänger in några goda gärningar så skulle de ändå betraktas som rakt igenom onda:

Jesaja 65:1 Jag låter mig sökas av dem som inte frågade efter mig,jag låter mig finnas av dem som inte sökte mig. Till ett folk som inte åkallade mitt namn sade jag: “Här är jag, här är jag.”Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett trotsigt folk, som vandrar på den väg som inte är god, som följer sina egna tankar, ³ett folk som ständigt kränker mig rakt i ansiktet. De bär fram offer i trädgårdar och tänder offereld på tegelaltaren,⁴de har sitt tillhåll bland gravar och tillbringar nätter i undangömda nästen, äter svinkött och har oren mat i sina kärl. —6 Se, det står skrivet inför mig: Jag skall inte tiga, förrän jag har givit vedergällning,
ja, vedergällning i deras famn,⁷både för deras egna missgärningar och för deras fäders, säger Herren. De som tände offereld på bergen och hånade mig på höjderna. Jag skall mäta upp i deras famn lönen för vad de tidigare har gjort.—¹¹Men ni som överger Herren och glömmer mitt heliga berg, ni som dukar bord åt Gad och häller upp blandat vin åt Meni,¹²er har jag bestämt åt svärdet. Ni skall alla få böja er ner för att slaktas, DÄRFÖR att ni inte svarade när jag kallade, inte hörde när jag talade. Ni gjorde det som var ont i mina ögon och valde det som misshagade mig.¹³Därför säger Herren Herren så: Se, mina tjänare skall äta, men ni skall hungra, mina tjänare skall dricka, men ni skall törsta, mina tjänare skall jubla, men ni skall stå med skam

Gud är således inte alls imponerad av några enstaka goda gärningar om vi för det mesta utövar synd. Som vi vet så är lydnad bättre än syndoffer. Om vi däremot bekänner våra synder och omvänder oss så renas vi från våra synder och betraktade som rättfärdiga inför Gud, eftersom vi inte längre har några synder på vårt syndkonto. Men skulle vi därefter återigen synda så är vi återigen betraktade som smutsiga inför Gud.

Vårt arbete anses som GOTT inför Gud OM vi lever rättfärdigt, och då betraktas vi INTE som en smutsig klädnad

Matt. 25:²¹Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!

Apg 10:³⁴Då började Petrus tala: “Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, ³⁵utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt, vilket folk han än tillhör

Rom. 2:⁶Han skall ge var och en efter hans gärningar: ⁷evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet,

Luke 6:⁴⁵En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt hjärtas onda förråd. Ty vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.

2 Pet 2:7 Men han frälste den rättfärdige Lot, som plågades av de ogudaktigas utsvävande liv.

Predikaren 2:26 Åt den människa som är god i hans ögon ger han vishet och kunskap och glädje. Men åt syndaren ger han besväret att samla in och lägga på hög för att det skall ges åt den som är god i Guds ögon. Också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind.

Bjorkbloggen

BLOG POSTS IN SWEDISH AND ENGLISH! Bibelfrågor med ämnen som fri vilja, rättfärdighet, lag, synd, nåd

Tag Archive | gärningar

Säger Paulus att han inte nått MÅLET att undvika synd i Fil. 3:12?

Det är skillnad på att lyda Mose LAG (tora) och att lyda Guds BUD (Anden)

Vi TILLRÄKNAS inte JESUS rättfärdighet – utan vi är rättfärdiga via VÅR TRO som visas i gärningar

LIVETS BOK i Bibeln finns det EN utav och namnen i boken kan raderas

Vi ska inte bara VILA i Herren Gud utan också KÄMPA och arbeta i helig fruktan

BRA, du gode och trogne tjänare Matt. 25:21

Var Abraham rättfärdig av tro, eller av GÄRNINGAR som Jakobsbrevet säger? Jak. 2:21

Lagen gäller inte hedningar men däremot krävs lydnad av BUDORDEN

RÄTTFÄRDIG enligt Bibeln – pga Jesus rättfärdighet eller vår egen?

Är vår rättfärdighet som en smutsig klädsel eller fläckad klädnad? (Jesaja 64:6)

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this: