Räddar Gud vissa människor från syndens slaveri ovillkorligt? (Rom. 6:17)

Jan16

Det finns kristna som menar att vi inte har något val gällande vilken Herre vi lyder eftersom vi är “slavar” under synden, och en SLAV är helt och hållet bunden under sin Herre utan något eget val. De menar vidare att det endast är GUD som kan göra oss fria från detta slaveri som är helt utanför vår egen kontroll, på samma sätt som det är en slavägare som bestämmer om/när hans slavar ska sättas fria. Självfallet kan vi inte bli fria (och renade från våra synder) utan att någon renar oss och möjliggör frihetens alternativ för oss, men vi har ändå valet att acceptera erbjudandet eller inte. Men dessa kristna (ofta reformerta) menar alltså att man är FÖDD till slav, och att man så förblir tills Gud – OM han så önskar – släpper oss fria. Det faktum att inte alla blir befriade från syndens slaveri skulle alltså innebära att Gud endast väljer att befria vissa medan övriga måste vara kvar i träldomen – helt enligt hans önskemål. De använder nedan verser för att försöka hitta stöd för detta resonemang.

Rom. 6:¹⁷Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt 18 Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. —²⁰Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. —²²Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv.

Men nedan är verserna i ett större sammanhang. Notera att Paulus verkar mena att vi absolut inte ska fortsätta att leva i synd nu när vi är Guds barn och blivit renade från vår synd. Han verkar koppla ihop vårt val att leva utan synd med att vi då lever enligt den nya människan och att synden då har berövats sin makt. Om vi väljer att inte synda kan (den andliga) döden inte drabba oss. Paulus säger inte att vi är befriade endast från STRAFFET för vår synd trots att vi fortsätter att synda, nej han säger att vi kan sluta synda SÅ ATT vi slipper straffet. Vi ska alltså LEVA för Gud vilket innebär att leva i helighet, och DÄRFÖR slipper vi straffet. Att inte låta synden härska innebär att vi inte ska låta våra lemmar (våra kroppar) utöva synd, för använder vi våra kroppsdelar till synd så är vi andligt döda enligt Paulus och då är det synden som regerar i våra liv och inte Gud. Paulus frågar sig om vi nu kan fortsätta synda för att vi inte står under lagen (hela den judiska lagen) utan under nåden. Nej, säger han och tillägger “Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, DÅ ÄR NI HANS SLAVAR och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till DÖD, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet?” Det är alltså VI som bestämmer vem vi vill vara slavar under, och lyder vi synden är vi alltså slavar under den och andligt döda. Det är heller inte Gud som kastar tärning och väljer ut vem som ska bli befriade från slaveriet, utan det är VI som har ansvaret att omvända oss och leva utan att låta våra lemmar synda. Valet är i våra händer, men skulle vi välja att låta våra lemmar synda så har vi inget annat val än att acceptera en andlig död. (Såvida vi inte omvänder oss förstås.)

Rom. 6:1 Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? ²Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? ³Eller vet ni inte att vi alla som har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans död? ⁴Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. ⁵Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans. ⁶Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. ⁷Ty den som är död är friad från synd.⁸Har vi nu dött med Kristus, tror vi att vi också skall leva med honom. —¹¹Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.¹²Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär. ¹³Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. ¹⁴Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden.¹⁵Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! ¹⁶Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? ¹⁷Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. ¹⁸Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. ¹⁹– För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse.²⁰Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. ²¹Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. ²²Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. ²³Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Paulus säger i kapitlet innan (Rom. 7:^{14) “}men själv är jag köttslig, såld till slav under synden”. Han talar om sig själv i jag-form men som den naturliga och köttsliga människan som han var innan sin pånyttfödelse. Han motsäger inte sin utläggning i Rom. 6 och Rom. 8 där han mycket tydligt säger att vi är DÖDA om vi lyder synden och alltså är slavar under den. Han säger ju till Romarna att de VAR syndens slavar men han gladde sig stort över att de sedan blivit slavar till Gud och rättfärdigheten. Evigt liv ges aldrig till dem som låter sitt kött lyda synden. (Se mitt blogginlägg om Paulus som var ostrafflig och fullkomlig här.)

Dessutom så stämmer det inte alltid att riktiga slavar inte haft någonting att säga till om i den Bibliska historien vad gäller sin status som slavar. Vi kan läsa att det fanns chans till frihet för dem, om de nu skulle välja den vägen.

2 Mosebok 21:⁵Men om slaven säger: ”Jag älskar min herre, min hustru och mina barn så mycket att jag inte vill bli fri”, ⁶då skall hans herre föra fram honom inför Gud, ställa honom vid dörren eller dörrposten och genomborra hans öra med en syl. Sedan skall han för alltid vara sin herres slav.

1 Kor. 7:21 Blev du kallad som slav, så sörj inte över det. Även om du kan bli fri, så förbli hellre slav.22 Ty den som var slav när han blev kallad av Herren, är en Herrens frigivne, och den som var fri när han blev kallad, är en Kristi slav.23 Ni har blivit köpta och priset är betalt. Var inte slavar under människor.

Ef. 6:⁶Var inte ögontjänare som försöker ställa sig in hos människor, utan var Kristi slavar som helhjärtat gör Guds vilja. ⁷Tjäna villigt som ni gör när ni tjänar Herren och inte människor. ⁸Ni vet ju att var och en som gör något gott skall få sin lön av Herren, vare sig han är slav eller fri.

Här är andra Bibelverser som visar på att vi inte är födda in i ett slaveri och att alla har en chans att komma ur slaveriet genom att bekänna sina synder och omvända sig till Gud. Han vill inte att någon ska gå förlorad. Notera det egna VALET i nedanstående verser och att det är den som GÖR synd som är syndens slav och inte fri.

Matt. 20:²⁶Men så skall det inte vara bland er. Nej, den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare, ²⁷och den som vill vara främst bland er skall vara de andras slav. (samt Markus 10:44)

Lukas 15:²⁵Men hans äldre son hade varit ute på ägorna. När han kom och närmade sig gården, fick han höra musik och dans.— ²⁹men han svarade sin far: Här har jag alla dessa år slavat under dig och aldrig överträtt ditt bud, och mig har du aldrig gett ens en killing, så att jag kunde vara glad med mina vänner.³⁰Men när han där kommer hem, din son som har gjort slut på vad du ägde

Joh. 8:³¹Jesus sade till de judar som hade satt tro till honom: “Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, ³²och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” ³³De svarade honom: “Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du säga att vi skall bli fria?”³⁴Jesus svarade: “Amen, amen säger jag er: Var och en som GÖR synd är syndens slav. ³⁵Slaven bor inte kvar i huset för alltid, men sonen stannar där för alltid. ³⁶Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria. ³⁷Jag vet att ni är Abrahams barn, men ni vill döda mig därför att ni inte förstår mitt ord. ³⁸Jag talar vad jag har sett hos min Fader. Ni gör vad ni har hört av er fader.”

Rom. 8:⁵De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden.—⁷Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller.—⁹Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. .—¹³OM NI LEVER EFTER KÖTTET KOMMER NI ATT DÖ. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva. ¹⁴Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner. ¹⁵Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: “Abba! Fader!”

Titus 3:¹Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, ²att inte förolämpa någon utan hålla frid och vara tillmötesgående och visa vänlighet mot alla människor. ³Vi var själva en gång oförnuftiga, olydiga och vilsegångna. Vi var slavar under många slags begär och lustar, vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och vi hatade varandra.

Hebr. 2:14 Eftersom nu barnen hade fått del av kött och blod, fick han på liknande sätt del av kött och blod, för att han genom sin död skulle göra den maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen, ¹⁵och befria alla dem som av fruktan för döden hade levt i slaveri hela sitt liv.

2 Pet. 2:¹⁸De talar stora och tomma ord, och i sina köttsliga begär lockar de med utsvävningar till sig människor som med knapp nöd har kommit undan sådana som lever i villfarelse. ¹⁹De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, ty DET MAN BESEGRAS AV ÄR MAN SLAV UNDER. ²⁰Ty när de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och undkommit världens smitta, men sedan åter blir snärjda och besegrade av den, då har det sista blivit värre för dem än det första. ²¹Det hade varit bättre om de aldrig hade lärt känna rättfärdighetens väg, än att lära känna den och vända sig bort från det heliga budskap som överlämnats till dem.²²Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket: En hund vänder om till sina spyor, och ett rentvättat svin vältrar sig i smutsen.

Paulus varnade ofta judarna för att de skulle undvika att gå tillbaka till alla de gamla judiska lagarna med alla sina ceremonier (613 stycken totalt) nu när de blivit kristna och börjat leva i ett nytt förbund. Paulus menade att om galaterna skulle välja att omskära sig så borde de för att vara konsekventa lyda alla de andra buden också. Då skulle Jesus ha dött för dem helt i onödan. (Paulus var INTE upprörd för att galaterna ville återvända till de självklara moraliska buden som ingår i tio Guds bud, såsom att inte döda, stjäla, ljuga, vara otrogna, etc.) “Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen” som Paulus säger i Gal. 5:18. Vi kan alltså fritt välja om vi vill låta oss ledas av Anden, och om vi väljer den vägen är vi inte under lagen. Anden leder oss alltid bort från synd och då är vi fria om vi låter oss ledas på den smala vägen. Att återigen bli slavar under ceremoniella lagar (och ofta människostadgar) är att vända ryggen åt det Jesus gjorde på korset för oss.

Galaterbrevet 2:4 Hade det berott på de falska bröder som smugit sig in, skulle han ha blivit tvungen till det. De hade nästlat sig in för att spionera på den frihet vi har i Kristus Jesus och göra oss till slavar.

Gal. 4:¹Jag menar: så länge arvingen är omyndig, är det ingen skillnad alls mellan honom och en slav, fast han äger allt. ²Han står under förmyndare och förvaltare fram till den dag som hans far har bestämt. ³På samma sätt var det med oss. Så länge vi var omyndiga var vi slavar under världens stadgar.⁴Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, ⁵för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt. ⁶Och eftersom ni är söner, har Gud sänt i våra hjärtan sin Sons Ande som ropar: “Abba!^[a] Fader!” ⁷Så är du inte längre slav utan son, och är du son är du också arvinge, insatt av Gud.⁸Tidigare, då ni inte kände Gud, var ni slavar under gudar som egentligen inte är några gudar. ⁹Men nu, då ni känner Gud, ja, än mer, har blivit kända av Gud, hur kan ni då vända tillbaka till dessa svaga och ynkliga människostadgar som ni på nytt vill bli slavar under? ¹⁰Ni iakttar noga dagar och månader och särskilda tider och år

Gal. 4: 22 Där står skrivet att Abraham hade två söner, en med sin slavinna och en med sin fria hustru. 23 Slavinnans son var född av mänsklig vilja, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte. 24 Detta har en djupare mening: de två kvinnorna betecknar två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn i slaveri, det är Hagar. 25 Ordet Hagar betecknar Sinai berg i Arabien och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. 26 Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder—28 Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. 29 Och som det var då, att han som var född efter naturens ordning förföljde den som var född i kraft av Anden, så är det också nu. 30 Men vad säger Skriften: Driv ut slavinnan och hennes son. Ty hennes son skall inte ärva tillsammans med den fria hustruns son.31 Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun.

När katastrofen blir ett faktum även för evolutionstroende

Jan16

newtonbloggen

Det är inte ovanligt att man finner fossil av djur som blivit hastigt begravda av sediment.
Så klart! Om de hade begravts långsamt skulle de ha hunnit brytas ner och förstöras för mycket och då hade det inte blivit något fossil. Därför uppvisar praktiskt taget alla fossil tecken på hastig begravning.

Det är inte heller ovanligt att man finner att dessa fossil är väldigt välbevarade.
Ofta får vi höra hur nöjda forskarna är med sina fossil, där man tydligt kan studera mjukdelar som bevarats så väl “mot alla odds”. Att de är så välbevarade säger förstås ännu mer om hur hastig och total deras begravning har varit. Evolutionstroende forskare uttrycker ofta sin förvåning över detta, medan skapelsetroende får sin tro på Noas flod ännu mer bekräftad.

Det är inte heller ovanligt att fossilen vittnar om att djuren blev levande begravda.
De dog ingen naturlig död för att sedan bli…

View original post 448 more words

Får en kristen tatuera sig enligt Bibeln? (3 Mos.19:28)

Jan15

Vad Bibeln säger om tatueringar/ristningar

Tatuering = “stigma” (latin)

3 Mosebok 19:²³När ni kommer in i landet och planterar träd av olika slag med ätbar frukt, skall ni se deras frukt som deras förhud. I tre år skall ni betrakta dem som oomskurna och inte äta deras frukt. —²⁶Ni skall inte äta något som innehåller blod. Ni skall inte befatta er med spådom eller trolldom. ²⁷Ni skall inte rundklippa kanten av ert hår, och inte heller skall du stympa kanten av ditt skägg.²⁸Ni skall inte rista märken på er kropp för någon död och inte heller bränna in skrivtecken på er. Jag är Herren.²⁹Vanära inte din dotter genom att låta henne bli en sköka, så att landet blir fördärvat genom otukt och uppfyllt av skamliga ting.

5 Mosebok 14:14 Ni är Herrens, er Guds, barn. Ni skall inte rista märken på er eller göra er skalliga ovanför pannan för de döda, ²ty du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud, och dig har Herren utvalt till att vara hans egendomsfolk bland alla folk på jorden.

En del menar att de kan komma runt förbudet mot tatueringar i 3 Mos. 19:28 genom att säga att budet endast gäller för Gamla Testamentet och för Israel och inte för dagens kristna. Men betyder det att resten av varningarna som listas också är är förbud som endast gäller GT och Israel? Versen ingår i ett sammanhang där Gud informerar israelerna hur de ska bete sig och inte bete sig i det nya landet. Gud varnar för dessa saker just för att de FÖREKOM i det nya landet, för annars hade ju varningarna varit ganska obefogade. Vi kanske kan tycka att några av företeelserna som förbjuds faktiskt inte låter så farliga, men då ska man komma ihåg att de speciella hår- och skäggfrisyrer som det talas om var starkt förknippade med de ondskefulla invånarnas sataniska ritualer och övergrepp på allt och alla. (Frisyrerna var tänkta att likna himlakroppar – se bild.) Gud ansåg inte att det var en godtagbar kompromiss för hans folk att endast undvika det ondskefulla beteendet i det nya landet men att utan problem anamma invånarnas mycket udda frisyrer och tatueringar. Gud ansåg av naturliga anledningar att INGENTING av kananeernas speciella sätt och beteende skulle få spridas hos sitt eget folk – som ju var tänkt att stå obefläckat och bringa frälsning till hela jordens invånare. Om israelerna skulle ta efter Baal-dyrkarnas mycket välkända och unika utseende så skulle andra folk rimligtvis tro att Baal-dyrkarna lyckats påverka israelerna även vad gäller deras sätt och bruk och att israelerna var en av dem även gällande deras aktiviteter. Om de bor sida vid sida och även klipper sitt hår, trubbar sitt skägg och tatuerar sig precis som Baal-dyrkarna, varför då tro att det är någon skillnad på dessa människor när de verkar identifiera sig med samma grupp? Nej, det är bättre att INTE ta efter satanister utan att SEPARERA sig från allting som har med dem att göra vad gäller UNIKA uttryckssätt som är speciella just för dem. Detta för att vara tydlig med att man inte har någonting med dem att göra på minsta vis. (Givetvis finns andra beteenden som är gemensamma för alla människor. )

Vi kan läsa i det korta avsnittet i 3 Mos. 3:23-29 att det var förbjudet att:

Äta blod
Befatta sig med spådom eller trolldom
Rundklippa kanten på håret (se bild nedan) och stympa kanten på skägget (bockskägg?)
Rista in märken på sin kropp för någon död
Bränna in skrivtecken på sig
Vanära sin dotter genom att låta henne bli en sköka

Om nu tatueringar skulle vara ok för att det är ett förbud som enbart gäller GT så kan man inte heller säga att någonting i den listan är fel, och inte heller att “barnoffer” är fel eftersom det endast står om sådant i GT. Inte måste väl varenda synd listas även i NT för att de ska gälla? Är rökning ok för att den inte står nämnd i NT? Det är dock sant att det finns lagar som enbart har gällt judarna, och en del har gällt endast under en viss tid, men sammanhanget gör klart vilka bud det handlar om. De moraliska lagarna har alltid gällt och kommer alltid att gälla.

Ett annat försök att undkomma förbudet att tatuera sig är att trycka på att versen säger att man inte ska rista in märken FÖR NÅGON DÖD. De menar att de ju gör en tatuering för att det exempelvis är coolt och inte alls för någon död persons skull. Men detta tillägg skulle helt enkelt kunna vara Guds sätt att inte blanda ihop sådana förbjudna märken/ristningar med nedanstående verser som också handlar om att göra hål i huden – ett hål i örat med hjälp av någon sorts syl. Gud fördömer alltså det förstnämnda förfarandet men inte det sistnämnda, och det kan som sagt ha varit därför som han lade till orden “för någon död” eftersom det var precis det som invånarna i Kanaan gjorde. Gud varnade israelerna för de ritualer som de kunde förvänta sig att stöta på i sitt nya land och det var inte varningar tagna ur luften.

2 Mosebok 21:⁵Men om slaven säger: “Jag älskar min herre, min hustru och mina barn så mycket att jag inte vill bli fri”, ⁶då skall hans herre föra fram honom inför Gud, ställa honom vid dörren eller dörrposten och genomborra hans öra med en syl. Sedan skall han för alltid vara sin herres slav.

5 Mosebok 15:¹⁶Men skulle han säga till dig att han inte vill lämna dig, därför att han älskar dig och ditt husfolk, eftersom han har haft det bra hos dig, ¹⁷då skall du ta en syl och sticka den genom hans öra in i dörren. Därefter skall han vara din slav för alltid. Med din tjänarinna skall du göra på samma sätt.

Notera i sammanhanget att förbudet mot “märken” visserligen har tillägget “för någon död”, men när det handlar om att bränna in skrivtecken så finns INGET sådant tillägg! Notera också att 3 Mos. 19:28 avslutar förbudet att inte göra tatueringar med “JAG ÄR HERREN“. Att göra tatueringar kan därför vara ett tecken på rebelliskhet mot skaparen och därför ska man verkligen tänka sig för två gånger innan man bryter mot ett sådant förbud. Här är ett exempel på hur Baal-dyrkare ristade sig.

1 Kung. 18:²⁵Elia sade till Baals profeter: “Välj ut åt er den ena tjuren och gör den i ordning. Ni får välja först, eftersom ni är fler. Åkalla därefter er guds namn, men tänd inte elden!” ²⁶De tog den tjur som han gav dem och gjorde den i ordning. De åkallade Baals namn från morgonen ända till middagen och ropade: “Baal, svara oss!” Men inte ett ljud hördes, och ingen svarade. Och hela tiden dansade de omkring altaret som man hade byggt.²⁷När det blev middag, retades Elia med dem och sade: “Ropa högre. Visst är han en gud, men han kanske sitter försjunken i tankar, eller så är han upptagen eller på resa, kanske sover han, men då skall han väl vakna.” ²⁸Då ropade de ännu högre och RISTADE SIG, som de brukade, med svärd och spjut, så att blodet rann på dem. ²⁹När det blev eftermiddag, greps de av profetiskt raseri och höll på så ända till dess det var tid för matoffret.

Tatueringarnas historia och hälsorisker

Den äldsta historien gällande tatueringar kan vi som sagt se i Bibeln och ända sedan dess så är tatueringar starkt förknippade med hedendom, shamanism, Baal-dyrkan, ockultism och mysticism. I1 Sam. 15:23 kan vi läsa “upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi“, och tatueringar är fortfarande starkt associerat till just rebelliskhet och upproriskhet gentemot auktoriteter och mot god moral. Det har alltid varit vanligt med tatueringar i fängelsemiljöer, i gatugäng, hos drogberoende, hos syndiga sjömän som lever i sus och dus och hos Hells Angels. Det är vanligt att olika kriminella gäng uppmuntrar (eller t o m kräver) tatueringar för att visa på gängtillhörighet, och ofta har tatueringar formen av dödskallar, ormar, demoner, eldsflammor och pornografi. Tatueringar kan förstås se ut på en rad olika sätt, men om man skulle rita en “urtypisk” eller “klassisk” tatuering så skulle det förmodligen vara ett ankare med en orm slingrad runt den, en dödskalle med två benknotor som sticker upp i kors bakom den, eller ett hjärta med ett namn skrivet i det (t ex urtypiska “Daisy”).

En shaman är en mellanlänk mellan den naturliga världen och andra världar och tatueringar är ofta inblandade i de magiska riterna. Det är också vanligt med att rista så djupt så att blodet sipprar ut, vilket har en djupare betydelse inom ockultism och shamanism. Tatueringar är därför kanaler för demoniska upplevelser och det kan förklara varför Baal-dyrkarna ristade in sig.

En tatueringsmaskin kan sticka huden 3000 gånger i minuten, och varje hål är en inbjudan till infektioner och sjukdomar. HIV, AIDS, Hepatit B, Hepatit C, stelkramp och tuberkulos är de risker som finns vid varje tatueringstillfälle. Helst ska tatueringsverktyg endast användas en gång för att helt undvika farlig smitta mellan patienter, men så görs förstås sällan. Det finns blodhämtningsställen som förbjuder donatorer som tagit en tatuering de senaste 12 månaderna. Detta beror på rädslan för Hepatic C och andra sjukdomar. Tatueringar kan även orsaka kroniska hudproblem, allergier, fotokänslighet, psoriasis, och benign/malign cancer. (www.saintmarys.edu/~health/dyk0010.html). Det finns ganska många människor som erfarit infektioner eller fått allergireaktioner pga tatueringsfärgen som vanligtvis innehåller metallfibrer och järnoxid (rödrost). Dessa metallfibrer kan orsaka brännkänslor under en MRI-röntgen och det finns vissa kliniker som vägrar att behandla tatuerade patienter med MRI. (www.ezpermanentmakeup.com/IronOxideLetters.htm)

Notera att dessa risker inte bara finns hos smutsiga tatueringssalonger på bakgator i Harlem, utan riskerna finns på alla tatueringssalonger – fast förstås i olika grad. Skådespelerskan Pamela Anderson hade förstås råd att gå till en exklusiv och dyr tatueringssalong med tanke på hennes goda ekonomi som Hollywoodstjärna, men trots att hon gjorde just det så drabbades hon av Hepatic C.

Är det då helt fel för en kristen att tatuera sig?

Kristna kanske försöker hitta support för att tatuera sig med påståendet att Jesus ju var en “rebell” och att en tatuering skulle kunna statuera samma “rebelliska” sinnelag. Men Herren Jesus var ingen rebell! Vem var Jesus auktoritet? Fadern. Och Jesus var lydig sin Fader in i döden! Jesus var visserligen emot denna världens system men detta var för att VÄRLDEN var olydig och syndig – inte Jesus!

Fil. 2: 8 Han som till det yttre var som en människa ⁸ödmjukade sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.

Med tanke på vad vi vet om historien om tatueringar och vilka sjukdomar som riskeras så måste man fråga sig varför en kristen person tycker att det är motiverat att tatuera sig? Man behöver ha dessa verser i åtanke vad gäller mycket av det som vi gör:

1 Kor. 8:⁹Men se till att denna er frihet inte blir till fall för de svaga. ¹⁰Ty om någon får se, hur du som har kunskap ligger till bords i ett avgudatempel, blir inte då den som har ett svagt samvete ‘uppbyggd’, så att han äter av det kött som offrats åt avgudarna? ¹¹Genom din kunskap går den svage förlorad, din broder, som Kristus har dött för. ¹²När ni på det sättet syndar mot bröderna och sårar deras svaga samveten, då syndar ni mot Kristus. ¹³Alltså, om maten blir till fall för min broder, skall jag aldrig någonsin äta kött, så att jag inte blir orsak till min broders fall.

Ovan verser handlar om att äta kött, och det är någonting som inte är fel i sig självt. Ska man vara noga så handlar det specifikt om offerkött, men man skulle kunna applicera tankegången på mycket annat i våra liv. Byt ut “offerkött” mot “tatueringar”. Båda kan få människor på fall. En del försöker motivera en tatuering med att de kan välja en Biblisk symbol som i sin tur kan utmynna i diskussioner om tatueringen och om Jesus, men vad är det för bild personen kan tänkas få om Jesus? (Speciellt om du dessutom klär dig lite “rebelliskt” i största allmänhet och svär?) En person som vet att du är kristen och noterar att du har tatueringar kanske undrar vilka andra förbud i Bibeln som man kan släta över, precis som man kan släta över förbudet mot tatueringar. Kan man välja och vraka bland förbuden och godkänna de bud man personligen kan tänka sig att acceptera? Det kanske inte är så noga vad det står i Bibeln? Och budskapet att “det är bara om förbuden står med i NT som du behöver lyda dem” fungerar inte alltid. Har Gud ändrat på sig vad gäller moral och människors beteenden? Ta det här med homosexualitet till exempel. Om det är en styggelse för Gud i GT så borde det väl vara en styggelse även i NT oavsett om förbudet är repeterat eller ej? Detta är också ett bra exempel på ett annat sätt eftersom utlevd homosexualitet innebär förhöjda risker gällande vissa sjukdomar – alltså precis som fallet är med tatueringar enligt statistiken! Att välja en väg som Gud varnar för (åtminstone aldrig uppmuntrar) och som innebär hälsorisker, är som att kasta sig utför stupet och ändå hoppas att man ska klara sig. Är inte detta att fresta Herren?

Sen ska vi inte glömma alla de fall när en person vet att du identifierar dig som en kristen men som väljer att INTE kommentera din tatuering, utan bara för sig själv antar att en kristen är lika syndig som alla andra – tatuerar sig, dricker alhohol, röker och svär? Han kan mycket väl få en sådan negativ bild av kristna eftersom, återigen, tatueringar är starkt kopplade till destruktiva beteenden och dåliga miljöer. Visst vill vi göra REKLAM för Jesus och kristendomen i stället för att visa upp en negativ bild där vi får andra att tro att kristna är precis som alla andra? Varför är det då så viktigt för dig att ta dig ett märke som riskerar att förvränga den goda bilden av kristendomen, och som dessutom beskrivs i Bibeln på ett mycket negativt sätt kopplat till Satansdyrkan? Tror du innerst inne att Gud vill att du ska riskera din hälsa och ditt och andra kristnas goda rykte genom att göra en tatuering? Vad är det egentligen för bild av kristna som du vill förmedla? Är det inte snarare så att du vill göra en tatuering för att du personligen tycker det är snyggt, ballt och coolt, och att du väljer en kristen symbol som en ursäkt för att kunna rättfärdiga en tatuering?

Eftersom det är vanligast att kristna INTE tatuerar sig så får de kristna som har tatueringar ögonen på sig. Skulle man då vara en person som upplevs lite “halvsyndig” så spiller detta tyvärr över på andra kristna som också får dåligt rykte. Skulle en välkänd evangelist med tatueringar göra sig skyldig till otrohet eller någon annan synd, så spär det på bilden att tatueringar är kopplade till omoral. (Detta har tyvärr hänt.)

Ändå måste vi döma kristna med tatueringar på rätt sätt – eller kanske inte döma alls. Kanske tatueringen gjordes innan personen blev kristen? Kanske personen genom åren blivit itutad av andra att Bibeln inte förbjuder eller varnar för tatueringar och att det är helt ok för kristna att ta dem? Vi blir dömda efter våra samveten. Däremot borde vi passa på att förmedla den sanna bilden om tatueringar om frågan kommer upp, samt göra vad vi kan för att avråda en person från att göra en tatuering. Det är svårt att ångra sig när tatueringen är gjord, och att ta bort en tatuering innebär också hälsorisker.

Citat som talar sitt eget språk

“The reasons why puncturing the skin should be regarded with some degree of awe are not far to seek, for in the first place, there is the drawing of blood, which to the savage world over is full of significance as a rejuvenating and immortalizing factor. There is in addition the opening of numerous inlets for evil to enter.” ([Hambly Wilfrid D. 1925. The History of Tattooing and its Significance, p. 233] (Gilbert, Steve, Tattoo History: A Source Book, p. 162)

Dr. W.D. Hambly’s, The History of Tattooing And It’s Significance. Author Steve Gilbert, in his popular Tattoo History: A Source Book, writes, “Hambly concluded that historically tattooing had originated in connection with ancient rites of scarification and bloodletting which were associated with religious practices intended to put the human soul in harmony with supernatural forces and ensure continuity between this life and the next.” (Gilbert, Steve, Tattoo History: A Source Book, p. 158)

“In northwest Alaska, traditional practices of tattoo and ritually induced bleeding were often related and may have even overlapped to some extent. Around Bering Strait, shamans commonly performed bloodletting to relieve aching or inflamed parts of the body. Nelson watched a shaman ‘lancing the scalp of his little girl’s head, the long, thin iron point of the instrument being thrust twelve to fifteen times between the scalp and skull [which is the identical technique for tattooing] . . It is plausible that the release of blood functioned to appease various ills and spiritual manifestations. For instance, several St. Lawrence Islanders explained to me the importance of licking the blood that was released during tattoo ‘operations’.”
(Gilbert, Steve, Tattoo History: A Source Book, p. 181)

“Tattooing in adolescents was significantly associated with sexual intercourse, substance use, violence and school problems in bivariate analyses and in logistic regressions adjusting for sociodemographic factors and peer substance use.” (Timothy A. Roberts, M.D. and Sheryl A. Ryan, M.D., Tattooing and High-Risk Behavior in Adolescents, Division of Adolescent Medicine, Strong Children’s Research Center, University of Rochester School of Medicine, Rochester, NY)

An alarming research study published by Dr. Bob Haley and Dr. Paul Fischer at the University of Texas Southwestern Medical School in Dallas uncovered that the “innocent” commercial tattoo may be the number one distributor of hepatitis C. The study was published in the journal Medicine (Haley RW, Fischer RP, Commercial tattooing as a potentially source of hepatitis C infection, Medicine, March 2000;80:134-151). Dr. Haley, a preventative medicine specialist and a former Center for Disease Control (CDC) infection control official, is exceptionally knowledgeable to prepare the study. Dr. Haley concludes, “We found that commercially acquired tattoos accounted for more than twice as many hepatitis C infections as injection-drug use. This means it may have been the largest single contributor to the nationwide epidemic of this form of hepatitis.”The study also found that people who get tattooed in a commercial tattoo parlor were nine times more likely to get hepatitis C! That’s nine times more likely to be infected by a deadly, fatal disease. And Dr. Haley is not referring to “backyard-prison-tattoos” but a tattoo from a “sanitized” commercial tattoo shop.

Hur kan jag veta vad som är Guds vilja med mitt liv?

Jan13

newtonbloggen

Om du ställt dig själv ovanstående fråga tyder det på att något är rätt ställt. Det visar nämligen att du har viljan att följa Guds vilja. Att göra det är ett stort och viktigt beslut som varje kristen bör fatta varje dag.

Ibland känner man sig dock osäker på exakt vad det innebär i olika situationer. Vad är Guds vilja? För att hjälpa dig att finna svaret på den frågan vill jag använda en liknelse som jag antar att de flesta kan känna igen sig i:

Du är elev och du befinner dig i ett klassrum. Läraren förklarar en uppgift för klassen och skriver något på tavlan. Men du tänker på något helt annat. Plötsligt vaknar du upp från ditt dagdrömmande och inser att du har missat lärarens instruktioner. Vad ska du göra? Hur ska du få reda på vad som är lärarens vilja?

1. Kolla på tavlan

View original post 629 more words

Vad menas med att ta sitt kors på sig varje dag? (Luk. 9:23)

Jan12

Om vi endast kan förlora vår frälsning om vi förhärdat våra hjärtan och helt avsagt oss vår tro på Gud (om vi ens haft någon) så har Jesus fel som säger

Matt. 6:24 Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon. (Även Luk. 16:13)

Om man har en fullfjädrad ateist som fullständigt vänt Gud ryggen och helt och motarbetar honom (eller i bästa fall ignorerar honom) och lever i synd, så tjänar man inte två herrar utan EN herre. Då är man självfallet inte frälst, men Jesus menar alltså att man heller inte är frälst om man tjänar TVÅ herrar – alltså Gud och Satan (som är mammon). Alltså är det inte endast vid fall av förhärdade hjärtan som man riskerar att förlora sin frälsning utan även om man tror på Gud men samtidigt lever i synd. Han säger vidare att vi måste ta vårt kors på oss dagligen och följa honom.

Lukas 9:23 Sedan sade han till alla: “Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.

Markus 8:34 Och han kallade till sig folket och sina lärjungar och sade till dem: “Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig

Matteus 10:38 Den som inte tar sitt kors och följer mig är mig inte värdig.

Matteus 16:24 Jesus sade till sina lärjungar: “Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig.

Sammantaget kan vi se att Jesus säger detta både till sina lärljungar och till folket, vilket betyder oss allihop. Vill vi följa honom måste vi FÖRNEKA oss själva och ta vårt kors på oss DAGLIGEN, för annars är vi inte VÄRDIGA. Vad betyder detta? Jesus bar på ett kors för vår skull – för att dö på det som ett syndoffer för våra synder – men även VI måste göra vår del för att få frälsning. Att bära sitt kors är en uppoffring. Det är ingenting som är bekvämt för köttet, och det var det inte heller när Jesus bar sitt kors för vår skull. Det handlar inte om att ta emot “ett färdigt frälsningspaket” eller att “acceptera att man blivit förlåten”. Nej, det handlar om dagligen bära ett tungt kors (korset är starkt förknippat med lidande) och säga nej till allt ont som vårt kött kan tänkas vilja göra. Däremot kan vi få HJÄLP när vi bär vårt kors. Den heliga Ande är med oss och då blir det lättare.

Matteus 27:32 På vägen ut fann de en man, Simon, från Cyrene. Honom tvingade de att bära hans kors.

Vi kan självfallet inte göra någonting för att FÖRTJÄNA frälsningen som är av NÅD, men det finns VILLKOR för frälsningen som är vårt eget ansvar att uppnå. Alla blir helt enkelt inte frälsta eftersom de vägrar att omvända sig och tro på Jesus. Vi måste själva ta våra kors för att följa Jesus och ingen kan göra det åt oss, men däremot finns stor HJÄLP att få eftersom den Helige Ande vill vägleda oss och göra det lättare för oss. Vår andliga nivå står i stark proportion till den tid vi lägger ner i bön och tillbedjan och då blir vi mer lyhörda till den Helige Ande och på vilket sätt Gud vill använda oss i våra liv. Med Guds hjälp kan vi t o m gå segrande ur varje frestande situation och segra över syndens makt. Vi kan stå över synden och vi måste t o m vara beredda att följa honom in i döden, för han säger direkt efter uppmaningen om att vi måste ta vårt kors:

Luk. 9:²⁴Ty den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det.²⁵Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sitt liv eller själv går förlorad? ²⁶Den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för, när han kommer i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet.

Om vi måste omvända oss dagligen (vilket betyder att vi syndar dagligen) kan man då säga att vi “tagit vårt kors på oss dagligen”? Självklart inte. Däremot finns det förstås förlåtelse att få även för en kristen som dagligen under en lång tid levt i synd för Gud är en barmhärtig Gud, men han kan även se om vi menar vår omvändelse. Han kan förlåta men han förlåter inte om vi bara halvhjärtat ber om ursäkt och inte har för avsikt att sluta synda – och kanske inte ens tror att man KAN avhålla sig från synd. Även en kristen person kan skämmas för Jesus, förneka honom och vägra att förlåta andra människor, men då säger Jesus att han ska skämmas för, och förneka oss och att vi inte ska förlåtas i vår tur. Detta gäller alltså inte endast människor med fullständigt förhärdade hjärtan, utan du och jag finns i riskzonen om det handlar om vårt beteende. Det kan absolut vara svårt att bära sitt kors om man inte har stor kontakt med Gud i sitt dagliga liv. Då måste vi ju bära vårt kors helt ensamma med begränsad hjälp.

Matteus 10:33 Men var och en som förnekar mig inför människorna, honom skall också jag förneka inför min Fader i himlen

Matteus 6:14 Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske Fader också förlåta er.15
Men om ni inte förlåter människorna, skall inte heller er Fader förlåta era överträdelser.

Det kan vara frestande även för kristn att i framtiden ta vildjurets märke eftersom brist på ett sådant märke kan innebära att vi inte kan köpa eller sälja något, men tar vi märket innebär det en säker själslig död. (Upp. 14:10). Kristna är inte undantagna från ett sådant hot. Petrus säger

1 Petrusbrevet 4:18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?

1 Joh. 3:¹⁷Om någon har denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?

Den som är rättfärdig är den som först blivit renad i Jesu blod (om vi talar om Nya Testamentet) och lever ett liv i seger över synden (detta gäller både människor i GT och NT). Hur kommer det sig att DE med knapp nöd är frälsta nu när de faktiskt är rättfärdiga? Det beror på att även DE kan välja att synda trots att de vanligtvis lever rättfärdigt. Alla har ju kapacitet att synda – även Jesus Kristus. Kung David är ett bra exempel på en rättfärdig person (en man av Guds eget hjärta) som förlorade sin frälsning pga synd. Han levde i synd ca ett år innan han omvände sig, och under den tiden var han självfallet inte andligt levande.

Hes. 18:²⁴Men när den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och handlar orätt och gör samma vidriga gärningar som den ogudaktige, skulle han då få leva? INGEN av de rättfärdiga gärningar som han har gjort skall då bli ihågkommen. Genom den trolöshet som han har begått och genom den synd han har gjort skall han DÖ.

Paulus förklarar att vi är slavar under den vi LYDER. Vi är alltså inte automatiskt slavar under den herre som vi TROR på eller som vi VILL lyda, utan den vi faktiskt LYDER. Kombinera detta med Jesus ord att vi inte kan lyda två herrar. Lyder vi synden säger Paulus att det leder till DÖDEN.

Romarbrevet 6:16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet?

Den förlorade sonen slutade aldrig att “tro” på sin Fader, och det var inte pga hat eller osämja som han lämnade hemmet, utan för att han ostört ville leva ett liv i sus och dus. Så tron var det inte något fel på men däremot hans LIV som avspeglade SYND. Kanske han heller inte hade lust att hjälpa till i hemmet utan ville fokusera på att “så i sitt kötts åker” helt i fred. För visst kan man kalla det som den förlorade sonen gjorde för att “så i sitt kötts åker”? Han levde tillsammans med prostituerade! Vad händer med en person som lever på detta sätt? Det leder till UNDERGÅNG enligt Bibeln, och det står inte att kristna är undantagna från denna regel. Paulus skriver till Galaterna som faktiskt tagit emot Jesus, men som riskerade att tappa nåden.

Gal. 6:⁷Bedra inte er själva. Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda. ⁸Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda UNDERGÅNG, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt liv.

Inte heller kan vi bli räddade om vi är “ljumma”. Att vara ljum betyder att man har ett ben i två olika läger och att man kanske har en slö inställning på sin frälsning som gör att man brister i de goda gärningarna och/eller att man blandar goda gärningar med synd. Jesus berättade i Joh. 15 att en gren kan huggas av vinträdet pga brist på frukt, och grenen kommer att kastas i elden.

Upp. 3:14 Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sannfärdiga vittnet, upphovet till Guds skapelse: ¹⁵Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm.⁶Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur min mun.

Vad Bibeln säger om polygama och SAMKÖNADE äktenskap

Jan11

Bibeln har diverse regler gällande äktenskapet mellan man och kvinna, men aldrig mellan man och man, eller kvinna och kvinna, eftersom en sådan kombination är otänkbar.

Bibeln förklarar på de första sidorna i Bibeln att tankegången om äktenskapet är att en man ska lämna sitt hem och hålla sig till sin hustru, och att de sedan ska få barn. Inga andra alternativ för äktenskapet erbjuds. Om äktenskapet är det är tänkt att:

vara mellan man och kvinna
vara mellan två personer
inte vara mellan syskon
vara för hela livet

Syskonäktenskap var förstås helt legitimt i början av vår skapelse när Adam och Evas barn gifte sig med varandra, men då fanns det heller ingen som helst risk för defekta gener som kunde föras vidare och orsaka kroppsliga defekter i avkomman eftersom föräldrarnas gener var helt perfekta. Det var inte förrän vid tiden för Moses som syskonäktenskap förbjöds. Det finns INGA Bibliska exempel på samkönade äktenskap, vilket är förståeligt eftersom det är helt emot Guds skapelse och intention med oss människor och du kan läsa mer om vad Bibeln säger om utlevd homosexualitet här. Även om ursprungsidén är att ett äktenskap endast ska gälla två personer finns bibliska exempel på personer som frångått en sådan idealisk union för alla parter, och det är noterbart att INGA av dessa polygamiska äktenskap har varit lyckade. Det blir sällan lyckat om man går sin egen väg – emot Guds vilja. Men visst finns det chans för ånger och omvändelse.

Bibeln har EN hustru och EN man som ideal för ett äktenskap

Notera i verserna nedan att 1) trots så många exempel så finns det inga som stödjer samkönade äktenskap och 2) exemplen talar endast om TVÅ personer i äktenskapet. Om Gud hade velat ge stöd åt samkönade äktenskap eller polygamiska äktenskap varför finns det då inga verser som visar Guds uppmuntran till detta? Endast motsatsen kan vi läsa i skrifterna.

1 Mos. 2:²⁴Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött.

Ords. 5:18 Må din brunn vara välsignad, och gläd dig över din ungdoms hustru,—²⁰Min son, varför skall du berusas av en främmande kvinna och sluta en annans hustru i din famn?

Ords. 12:4 En idog hustru är sin mans krona, en skamlös är som röta i hans ben.

Ords. 18:22 Den som funnit en hustru har funnit något gott, han har fått nåd ifrån Herren.

Ords. 30:18 Tre ting är mig för underbara, ja, fyra kan jag inte förstå:¹⁹örnens väg på himlen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och mannens väg hos jungfrun.

Ords. 31:10 En god hustru, var finner man en sådan? Långt mer än pärlor är hon värd.¹¹På henne litar hennes mans hjärta och han saknar ingenting.¹²I alla sina livsdagar gör hon honom gott, aldrig ont.

Ps. 128:3 Som en fruktsam vinstock är din hustru inne i ditt hus, som olivplantor är dina barn kring ditt bord. ⁴Ty se, så blir den man välsignad som fruktar Herren.

Predikaren 9: ⁸Låt dina kläder alltid vara vita och låt olja aldrig fattas på ditt huvud. ⁹Njut livet med EN HUSTRU som du älskar, alla dagar i ditt förgängliga liv, det som Gud ger dig under solen, ja, under alla dina förgängliga dagar. Ty detta är din lott i livet och under den möda som du gör dig under solen.

Här nedan kan vi läsa om vad Mose lag säger och vad Jesus anser om äktenskapet

5 Mosebok 25:⁵När bröder bor tillsammans och en av dem dör utan någon son, skall den dödes hustru inte gifta sig med någon främmande man utanför släkten. Hennes svåger skall gå in till henne och ta henne till hustru och så uppfylla sin plikt som svåger.

Matt. 22:²⁴“Mästare, Mose har sagt: Om någon dör barnlös, skall hans bror gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror.

5 Mos. 17:¹⁴När du kommer in i det land som Herren, din Gud, ger dig och tar det i besittning och bor där och du säger: “Jag vill sätta en kung över mig, liksom alla hednafolk omkring mig”, —” ¹⁷Han får inte heller skaffa sig många hustrur, för att hans hjärta inte skall avfalla, och han skall inte skaffa sig mycket silver och guld.

5 Mos. 24:1 Om en man gifter sig med en kvinna och han sedan inte vill veta av henne, därför att han har kommit på henne med något oanständigt, och han skriver ett skilsmässobrev åt henne och ger henne det i handen och skickar bort henne från sitt hus, ²och hon lämnar hans hus och går och blir en annans hustru, ³och även denne andre man fattar hat till henne och skriver skilsmässobrev åt henne och ger henne det i handen och skickar bort henne från sitt hus, eller om denne andre man, som har tagit henne till sin hustru, dör, ⁴då får inte hennes förste man som skickade i väg henne på nytt ta henne till sin hustru, sedan hon blivit orenad. Detta vore något avskyvärt inför Herren. Du skall inte dra synd över det land som Herren, din Gud, ger dig till arvedel

Matt. 5:³¹Det är sagt: Den som skiljer sig från sin hustru skall ge henne skilsmässobrev. ³²Jag säger er: Var och en som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt, han blir orsak till att äktenskapsbrott begås med henne, och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott

Matt. 19:⁴Han svarade: “Har ni inte läst att Skaparen från begynnelsen gjorde dem till man och kvinna⁵och sade: Därför skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött?⁶Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman skall människan inte skilja åt.” ⁷De sade till honom: “Varför har då Mose befallt att mannen skall ge hustrun ett skilsmässobrev och skicka bort henne?“⁸Han svarade: “Därför att era hjärtan är så hårda tillät Mose er att skiljas från era hustrur, men från början var det inte så. ⁹Jag säger er: Den som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt och gifter sig med en annan, han begår äktenskapsbrott.” ¹⁰Hans lärjungar sade till honom: “Om det är så med mannens ställning till hustrun, då är det ingen fördel med att gifta sig.”

Mark. 10:²Några fariseer som ville snärja honom kom fram till honom och frågade: “Är det tillåtet för en man att skilja sig från sin hustru?” ³Han svarade dem: “Vad har Mose befallt er?” ⁴De sade: “Mose har tillåtit att mannen skriver skilsmässobrev och skiljer sig.” ⁵Då sade Jesus till dem: “Därför att era hjärtan är så hårda gav han er den föreskriften. ⁶Men från skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna. ⁷Därför skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, ⁸och de två skall vara ett kött. Så är de inte längre två, utan ett kött. ⁹Vad Gud har fogat samman, skall människan inte skilja åt.” ¹⁰När de hade kommit hem igen frågade lärjungarna honom om detta. ¹¹Han svarade dem: “Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan kvinna, han begår äktenskapsbrott mot henne. ¹²Och om hon skiljer sig från sin man och gifter om sig, begår hon äktenskapsbrott.”

Paulus har mycket att säga om äktenskapet, och han ger många instruktioner för hur mannen och kvinnan i äktenskapet ska förhålla sig till varandra. Om Paulus hade varit öppen för polygama äktenskap och/eller samkönade äktenskap, borde han då inte ha skrivit lite om hur man ska förhålla sig till varandra i sådana äktenskap? Vi vet att mannen är kvinnans överhuvud i ett äktenskap och att hustrun inte bestämmer över sin kropp utan mannen och tvärt om, men hur blir det om det finns flera kvinnor eller män i äktenskapet? Paulus är helt tyst om detta, gissningsvis för att det är HELT UTESLUTET att något sådant skulle få förekomma. Det kan resten av Bibelns många texter om äktenskapet intyga. Kvinnan ska underordna sig mannen, men vilken man om det finns flera? Och hur är det om det inte finns någon man alls i äktenskapet?

1 Kor. 7:1 I fråga om det ni skrev svarar jag: Det är visserligen bäst för en man att inte röra en kvinna. ²Men för att undvika otuktssynder skall varje man ha sin hustru och varje hustru sin man. ³Mannen skall ge sin hustru vad han är skyldig henne och på samma sätt hustrun sin man. ⁴Hustrun bestämmer inte över sin kropp, det gör mannen. På samma sätt bestämmer inte mannen över sin kropp, det gör hustrun.—¹⁰De gifta ger jag en befallning som inte är min utan Herrens: En hustru får inte skilja sig från sin man – ¹¹skiljer hon sig skall hon förbli ogift eller försona sig med sin man – och en man får inte överge sin hustru.¹²Till de andra säger jag, inte Herren: om en broder har en hustru som inte är troende och hon är villig att leva med honom, får han inte överge henne.¹³Och om en hustru har en man som inte är troende och han är villig att leva med henne, får hon inte överge honom. ¹⁴Ty mannen som inte tror är helgad genom sin hustru, och hustrun som inte tror är helgad genom sin troende man. Annars vore era barn orena, men nu är de heliga. ¹⁵Men om den otroende vill skiljas, så låt honom göra det. I sådana fall är brodern eller systern inte bunden som en slav. Gud har kallat er att leva fredligt tillsammans. ¹⁶Vet du då, hustru, om du kommer att frälsa din man, och vet du, man, om du kommer att frälsa din hustru?—²⁷Är du bunden vid en hustru, försök då inte att bli fri. Är du inte bunden, så försök inte att få hustru. — ²⁹Men det säger jag er, bröder: Tiden är kort. Även de som har en hustru skall nu leva som om de ingen hade,—³³Den gifte är angelägen om det som tillhör världen, hur han skall vara sin hustru till lags,³⁴och så blir han splittrad. Den ogifta kvinnan, jungfrun, tänker på det som tillhör Herren, att hon skall vara helig både till kropp och själ, men den gifta kvinnan tänker på det som tillhör världen, hur hon skall vara sin man till lags.—³⁹En hustru är bunden så länge hennes man lever. Men om mannen dör, är hon fri att gifta om sig med vem hon vill, bara det sker i Herren.

Ef. 5:²²Ni hustrur, underordna er era män, så som ni underordnar er Herren. ²³Ty en man är sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens huvud – han som är Frälsare för sin kropp. ²⁴Som församlingen underordnar sig Kristus, skall hustrun i allt underordna sig sin man.²⁵Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den, — ²⁸På samma sätt är mannen skyldig att älska sin hustru som sin egen kropp. Den som älskar sin hustru älskar sig själv.²⁹Ingen har någonsin hatat sin egen kropp, utan man ger den näring och vårdar den, så som Kristus gör med församlingen, ³⁰eftersom vi är lemmar i hans kropp. ³¹Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött. ³²Denna hemlighet är stor – jag talar om Kristus och församlingen. ³³Men vad er angår skall var och en älska sin hustru som sig själv, och hustrun skall visa sin man vördnad.

Titus 1:⁵När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna det som ännu återstod och i varje stad insätta äldste efter mina anvisningar. ⁶En sådan skall vara oförvitlig, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara ostyriga eller uppstudsiga

Kol. 3:¹⁸Ni hustrur, underordna er era män, för så bör det vara i Herren. ¹⁹Ni män, älska era hustrur och var inte hårda mot dem

Exempel på polygami i Bibeln

Gud är inget fan av vare sig polygami eller skilsmässa, men pga av människans egen vilja och hennes hjärtas hårdhet – så har han accepterat dem. Vad skulle egentligen alternativet vara om en man redan skilt sig, eller gift sig med flera hustrur och befläckat dem? Då står man ju inför fullbordat faktum och då gäller det att se till att på bästa sätt ordna resten av dessa människors liv så att ingen blir förfördelad. Det är inte säkert att Gud på denna tid under gamla testamentet skulle kräva att alla kvinnor (utom en) i ett polygamt äktenskap måste lämna hushållet och helt på egen hand försöka få tak över huvudet och regelbunden mat för dagen. På den här tiden fanns inte det stöd från samhället som vi är vana vid idag och därför var det väldigt viktigt – framför allt om det fanns barn inblandade – att man tillhörde ett hushåll för att uppnå en långsiktig trygghet för resten av livet. Om en kvinna inte längre är jungfru blir det väldigt svårt att klara sig på egen hand eftersom hon redan är en mans kvinna, vilket leder till att ingen annan man vill gifta sig med henne för att inte begå äktenskapsbrott. Så fort man avviker från det som Gud tänkt sig för oss (och Gud vill oss alltid det bästa) så orsakar det problem för en eller flera personer.

Noa var en rättfärdig man som tog sin enda hustru med sig på Arken, och likaså had hans söner endast EN hustru var. Självfallet fanns det inga exempel på samkönade äktenskap, vare sig i detta fall eller i resten av Bibeln mellan 1 Mosebok och Uppenbarelseboken. Det finns däremot flera exempel på polygam äktenskap och det allra första exemplet är Lemek som gifte sig med två hustrur. Enligt The book of Jasher (sekulär judisk historia) så skulle orsaken till två hustrur vara Lemeks önskan att ha en hustru som skulle föda hans barn medan den andra skulle kunna fortsätta vara smal, barnlös och tillgänglig. Att den andra hustrun inte fick barn skulle bero på att hon drack några sorts medikamenter som höll henne barnlös, men även denna hustru önskade så småningom att få barn och slutade därmed dricka denna medicin. Här kommer Bibelns exempel på polygami:

1) Lemek

1 Mos. 4:¹⁹Lemek tog sig två hustrur, den ena hette Ada och den andra Silla. ²⁰Ada födde Jabal. Han blev stamfader till dem som bor i tält och är boskapsskötare.

2) Abraham (1 Mos) lät sig övertalas av Sara att ta sig en annan hustru för att få barn – hennes kammarjungfru.

3) Salomo (1 Kung 11) hade 700 fruar och 300 bihustrur.

1 Kung. 11:⁴När Salomo blev gammal, förledde kvinnorna honom att följa andra gudar, så att hans hjärta inte förblev hängivet Herren, sin Gud, som hans fader Davids hjärta hade varit.

4) Jakob (1 Mos. 29:30 ) lurades av Laban att gifta sig med två fruar,vilket därför inte var hans eget fel. Däremot var det hans eget val att även gifta sig med deras kammarjungfrur.

5) Esau (1 Mos. 26:34; 28:9), 6) Ashur (1 Krön. 4:5) 5), 7) Gideon (Domarboken 8:30), 8) Elkana (1 Samuel 1:2), 9) Kung David (1 Samuel 25:39-44, 2 Samuel 3:2-5; 5:13, 1 Krön. 14:3), 10) Rehobeam (2 Krön. 11:18-23) 11) Abia (2 Krön 13:21), 12) Jehoream (2 Krön 21:14), 13) Joash (2 Krön. 24:3), 14) Ahab (2 Kings 10), 15) Jojakin (2 Kings 24:15), 16) Belsassar (Daniel 5:2; 1 Krön 2:8)

Utöver dessa personer som hade flera fruar (ibland även både fruar och bihustrur/konkubiner) så fanns det på denna tid även människor som endast hade en fru (så officiellt inte polygami) men som ändå hade en eller flera bihustrur. Kung Saul är ett exempel på detta. Han hade en fru och en bihustru (2 Sam. 21:8). Inte heller ett sådant förhållande är något som Gud skulle ha godkänt eller uppmuntrat. Vi kan läsa om polygami i Mose lag och då som relaterat till lag och rättigheter – för att bevaka rättigheterna för de kvinnor som delar man med flera andra kvinnor. Det sista polygama äktenskapet i Bibeln rör sig om Jakobs äktenskap med sina fruar.

Annie Lööfs åsikter om Polygami 2013, exempel på debatt här i Aftonbladet

Annie Lööf, Centerpartiets partiledare, säger tack och lov att hon inte längre tror på polygama äktenskap. Hon skrev dock 2006: ”Denna fråga har blivit en bild för att förklara vad staten ska fixa och inte fixa. En rent ideologisk fråga. Jag tycker inte staten och lagar ska avgöra hur och med vem min granne eller jag själv väljer att leva. Det kan vi göra bäst själva. Skulle min granne välja två män och gifta sig med dem så skulle jag varken flytta därifrån eller bry mig. Det är hennes/hans val.”

Nu ska vi inte låta lura oss. Om vi skulle ha polygami i Sverige skulle i runda slängar 10 av 10 polygama äktenskap handlar om äktenskap mellan EN man och flera kvinnor. Om ett äktenskap inte behöver vara mellan en man och en kvinna, och om antalet i äktenskapet är fritt, varför kan då inte syskon gifta sig med varandra? T ex, två eller flera bröder? Varför kan inte en mamma och en dotter gifta sig? Varför kan inte ett kompisgäng gifta sig, åtminstone under den tid som de pluggar? Ska det finnas begränsingar i antal i ett polygamt äkteskap och var går gränsen? Kan en hel by gifta sig med varandra?

Någon har inte tänkt.

Vilken synd är INTE till DÖDS i 1 Joh. 5:16?

Jan8

1 Johannesbrevet 5:16 Om någon ser sin broder begå en synd som inte är till döds, skall han be, och Gud skall ge liv åt honom, åt dem som inte begår synd till döds. Det finns synd som är till döds, och jag säger inte att man skall be för DEN. 17 All orättfärdighet är synd, men det finns synd som inte är till döds.

En del tror att synden som inte är till döds är synd som är förlåten, men jag är inte så säker på att detta är vad Johannes vill säga eftersom det verkar som synden är i pågående form när den upptäcks. Andra tror att en synd som inte är till döds är alla synder som inte handlar om synden som inte kan förlåtas (se nedan) eftersom alla andra synder faktiskt kan bli förlåtna OM personen i fråga omvänder sig – varför det är bra att be för personen för att påverka.

Matt. 12:³¹Därför säger jag er: All synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas. ³²Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som talar mot den helige Ande skall inte få förlåtelse vare sig i den här tidsåldern eller i den kommande.

En del tror att versen ovan skulle kunna ha en koppling med nedanstående händelse när Ananias ljög mot den helige Ande:

Apg. 3:³Då sade Petrus: “Ananias, varför har Satan uppfyllt ditt hjärta, så att du ljög mot den helige Ande och tog undan en del av pengarna för jorden? ⁴Var inte egendomen din så länge du hade den kvar? Och när den var såld, var inte pengarna dina? Varför har du i ditt hjärta bestämt dig för att göra något sådant? Du har ljugit, inte bara för människor utan för Gud.”

Men å andra sidan så förklarar Jesus synden som inte kan förlåtas med att det handlar om HÄDELSE mot den Helige Ande och att öppet tillskriva Satan de goda gärningar som Jesus gjorde via den Helige Ande. De skriftlärda anklagade inför människor Jesus för att vara besatt av Satan (att ha en oren ande) och deklarerade att det var med de onda andarnas furste som de onda andarna drivits ut.

Markus. 3:²²Och de skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade: “Han är besatt av Beelsebul. Med hjälp av de onda andarnas furste driver han ut de onda andarna.” ²³Då kallade han dem till sig och talade till dem i liknelser: “Hur kan Satan driva ut Satan? ²⁴Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå, ²⁵och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå.²⁶Om Satan gör uppror mot sig själv och kommer i strid med sig själv, kan han inte bestå. Då är det slut med honom. ²⁷Ingen kan gå in i den starkes hus och plundra honom på det han äger utan att först ha bundit den starke. Sedan kan han plundra hans hus. ²⁸Amen säger jag er: Allt skall förlåtas människorna, deras synder och hädelser, hur de än hädar. ²⁹Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.” ³⁰De hade ju sagt att han hade en oren ande.

Notera att Johannes säger att vi inte ska be för DEN synden som är till döds. “Det finns synd som är till döds, och jag säger inte att man skall be för DEN”. “Den” är en översättning av det grekiska demonstrativa pronomet ekeinos (S 1564) som kan betyda den, det, den där, det där, osv, men det går inte med hjälp av detta ord säkerställa att det endast är en sorts synd som det handlar om i versen. Det kan heller inte uteslutas. Men om vi INTE godtar idén att en “synd som inte är till döds” handlar om alla synder som är “förlåtningsbara” (och inte den speciella synden som inte går att förlåtas) så kan vi spekulera vidare. För att lista ut vad slags synd som Johannes då menar INTE är till döds kan vi ha nedan två ledstjärnor som grund när vi försöker studera vad Bibeln säger om detta:

1) Ingenting i Bibeln säger att vi själva får avgöra vilken synd som inte är till döds. Det är alltså inte ett fritt val.

2) Vi kan bäst utröna vilken synd om inte är till döds genom att se vilka synder som ÄR till döds.

Allra först kan vi se vad GUD SJÄLV säger om synder som är till döds.

Upp. 21:⁸Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.

Genom att läsa vilka synder som hindrar oss från att ärva Guds rike så kan vi bättre, via uteslutningsmetoden, lista ut vilken synd som inte är till döds:

Upp 21:27 Och aldrig någonsin skall något ORENT komma in i den eller någon som gör styggelse eller ljuger, utan de som är skrivna i livets bok hos Lammet.

Gal 5: ¹⁹Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,²¹illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: DE SOM LEVER SÅ SKALL INTE ÄRVA GUDS RIKE.

1 Kor 6:⁹VET NI INTE ATT INGA ORÄTTFÄRDIGA SKALL ÄRVA GUDS RIKE? BEDRA INTE ER SJÄLVA! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, ¹⁰varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike.

Ef. 5:³Men otukt och allt slags orenhet eller girighet skall inte ens nämnas bland er, det anstår inte de heliga. ⁴Inte heller passar sig fräckt och oförnuftigt prat eller tvetydigt skämt. Tacka i stället Gud. ⁵Ni skall veta att INGEN OTUKTIG ELLER OREN ELLER GIRIG – en sådan är en avgudadyrkare – SKALL ÄRVA KRISTI OCH GUDS RIKE. ⁶LÅT INGEN BEDRA ER MED TOMT PRAT. Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn.

1 Thess. 4:²Ni vet vilka föreskrifter vi har gett er från Herren. ³Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt,^—⁷Gud har inte kallat oss till orenhet utan till ett liv i helgelse. ⁸Därför, den som nu avvisar detta, avvisar inte en människa utan Gud, som har gett er sin helige Ande.

Som vi kan se verkar det som de flesta synder som listas här ovan mer eller mindre också inkluderas i Tio Guds bud. Tio Guds bud inkluderar 1) att endast tillbe Gud, 2) inte missbruka Guds namn, 3) tänka på vilodagen, 4) visa aktning för föräldrar, 5) inte dräpa, 6) inte begå äktenskapsbrott, 7) inte stjäla, 8), inte ljuga, 9) inte ha begär till sin nästas hus, 10) inte ha begär till något som tillhör sin nästa. I verserna jag listar ovan kan vi täcka in alla tio buden utom kanske 3 och 4. Men agerar vi enligt föreskrifterna och lyder förbuden så inkluderas på sätt och vis att visa aktning för föräldrarna också. Dessutom säger Jakob:

Jakobsbrevet 2:10 Ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt.

Här kommer ytterligare några verser om vad vi ska göra för att ha evigt liv. Det verkar som Jesus säger att vi får evigt liv genom att hålla budorden, och han räknar även upp de mest välkända budorden för att identifiera dem. Ingenting säger att detta ändrades i och med Jesu död eftersom Johannes (och andra) säger att om vi älskar Jesus så lyder vi honom och det är på det sättet vi kan se om vi är Guds barn. Däremot lever vi inte längre under djuroffersystemet (eller under de judiska ceremoniella lagarna) utan Jesus dog för oss en gång för alla. Vi kan också se att vi kan få evigt liv eller inte beroende på vår frukt – alltså vad vi gör.

Matt 19:16. Och se, en man gick fram och sade till honom: Gode mästare,vad gott skall jag göra, för att få evigt liv? 17. Då sade han till honom: Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena. Men vill du gå in i livet, så HÅLL BUDORDEN 18. Han sade till honom: Vilka? Jesus sade: Du skall inte dräpa, du skall inte göra hor, du skall inte stjäla, du skall inte bära falskt vittnesbörd. 19. Hedra din far och din mor och: Du skall älska din nästa såsom dig själv

Matt 25:41 Då skall Konungen svara och säga till dem: Sannerligen säger jag er: Det ni har GJORT mot en av dessa mina minsta bröder, det har ni GJORT mot mig. Därefter skall han också säga till dem på vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar. 42. Ty jag var hungrig, och ni gav mig inte att äta, jag var törstig, och ni gav mig inte att dricka, –Sannerligen säger jag er: Vad ni inte har GJORT mot en av dessa minsta, det har ni inte heller GJORT mot mig.46. Och dessa skall då gå bort till evigt straff, men de RÄTTFÄRDIGA till evigt liv.

Joh. 15:⁵Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra. ⁶Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp.

1 Joh. 3:⁴Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty SYND ÄR BROTT MOT LAGEN.

Efesierbrevet 2:1 Också er har Gud gjort levande, ni som var DÖDA genom era överträdelser och synder.

Vad säger Johannes mer i samma kapitel (1 Joh. 5)?

Johannes börjar kapitlet med att förklara hur vi kan se att vi älskar Guds barn och vad det innebär att älska Gud.

1 Joh. 5: ²När vi älskar Gud och håller hans bud, då vet vi att vi älskar Guds barn. ³Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga. ⁴Ty allt som är fött av Gud besegrar världen, och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro.

Kärleken till Gud är alltså att hålla hans bud. Guds bud innebär inte alla de 613 judiska bud som israelerna fick av Gud när de vandrade genom öknen, för de flesta av dem var just relaterade till endast judarna, och dessutom var många inte ens ämnade att gälla för evigt. Så dessa judiska ceremoniella bud var aldrig tänkta för “hedningarna”. Däremot är Tio Guds bud ämnade för alla och de har gällt ända sedan Adam trots att de inte skrevs ner på stentavlor (vad vi vet). Annars hade ju exempelvis Kain inte syndat när han mördade sin bror. De tio budorden ingår också i det dubbla kärleksbudet. Vi får också veta av Johannes att Guds bud INTE är tunga! Vi har den Helige Ande till hjälp på vår vandring och om vi låter oss ledas av honom i stället för köttet så syndar vi inte. Alla har förstås kapacitet att synda, men Johannes säger att vi kan besegra världen med vår TRO. Om vi däremot frestas av världen och har svårt att släppa det köttet vill så kan det förstås hända att buden då blir tunga, men alltså inte om vi har vårt fokus på Jesus. Om vi sällan tar oss tid att be, läsa Bibeln och umgås med andra kristna borde det vara oehört svårt att lyda alla buden. Johannes säger något mycket liknande några kapitel tidigare:

1 Joh 2:3 Och av det VET vi att vi känner honom: OM vi håller hans bud. 4. Den som säger: Jag känner honom, och inte håller hans bud, han är en lögnare, och sanningen är inte i honom. 5. Men den som håller hans ord, i honom är sannerligen Guds kärlek fullkomnad. Av det vet vi att vi är i honom. 6. Den som säger sig förbli i honom är också skyldig att vandra så som han vandrade.

Direkt efter att Johannes berättar om synden som inte är till döds säger han att ingen som är född av Gud syndar!

1 Joh. 5:¹⁸Vi vet att ingen som är född av Gud syndar. Han som är född av Gud*) bevarar honom, så att den onde inte kan röra honom. —²⁰Vi vet att Guds Son har kommit och gett oss förstånd, så att vi känner den Sanne, och vi är i den Sanne, i hans Son Jesus Kristus. Han är den sanne Guden och det eviga livet.²¹Kära barn, var på er vakt mot avgudarna
*) alltså Jesus

Alltså; en pånyttfödd person som håller sig i vinträdet syndar inte. Jesus bevarar inte en kristen person helt villkorslöst. Johannes förklarar att Jesus kommit för att ge oss förstånd så att vi kan lära känna honom och löftet gäller (som i så många andra verser) endast om vi ÄR I JESUS. Då behöver vi inte vara rädd för yttre faror, och de enda som skulle kunna få oss på fall är vi själva om vi inte längre bär frukt. Är vi i Jesus är det naturliga att vi vill ha mer av honom och lära känna honom ännu mer för att söka hans vilja och vara honom trogen. Johannes varnar oss ändå och ber oss vara på vår vakt mot avgudarna och det är inget tomt hot. Vi KAN alltså avfalla även som kristna, men om vi lyder anden och inte köttet är vi på fast grund. Då är vi i Jesus!

Men vilka synder är då till döds?

Johannes verkar säga att det är helt onaturligt för en kristen att synda och de andra verserna verkar säga att alla synder inom tio Guds bud separerar oss från Gud, så vad finns det då kvar för synder som inte är till döds? Har vi inte täckt alla synder redan? Här kommer några verser som inkluderar Guds förväntningar på oss men som jag inte tror leder till separation från honom och alltså inte är till döds.

1 Joh. 5:¹⁴Och detta är den tillit vi har till honom, att om vi ber om något efter hans vilja, så hör han oss.¹⁵Och när vi vet att han hör oss, vad vi än ber om, så vet vi också att vi redan har det som vi bett honom om.

Matteus 17:20 Han svarade: “Därför att ni har så lite tro. Amen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er.”

Matt. 14:²⁹Jesus sade: “Kom!” Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till honom. ³⁰Men när han såg hur häftigt vinden låg på, blev han rädd och började sjunka. Då ropade han: “Herre, hjälp mig!” ³¹Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: “Så lite tro du har! Varför tvivlade du?”

Har vi verkligen alltid den tro som utlovas? Tvivlar vi aldrig på att någon ska helas och på att mirakel ska ske? Tror vi alltid att vi får det vi ber om? Nu handlar detta inte om överträdelser av tio Guds bud men det handlar ändå om att inte helt lyda Jesus och lita på hans ord.

Lukas 12:29 Fråga inte efter vad ni skall äta och dricka, och var inte oroliga.

Är vi aldrig oroliga över vardagliga händelser? Jesus var i och för sig också “orolig” i Getsemane innan sin korsfästelse, men då handlade det inte om vad han skulle äta och dricka, utan vetskapen att han snart måste dö för världens synder. En sund dos av “orolighet” kan nog vara bra för oss (annars skulle vi rycka på axlarna varje gång barnen inte kom hem i tid) och vi är tillsagda att arbeta på vår frälsning “med fruktan och bävan” (Fil. 2:12) men sen finns det sammanhang där orolighet inte tillför oss någonting alls. I stället ska vi be och förlita oss på Gud när vi hamnar i situationer som kräver hjälp, men gör vi alltid det fläckfritt och fullt ut?

Jak. 2:⁹Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare.

Här kommer jag att tänka på en situation för flera år sedan när jag och några vänner gick på en kristen konsert i Västsverige.

Det handlar om ett framträdande av en känd kör och under kvällen fick vi höra hela kören sjunga samt lyssna på några solouppträdanden med hela gruppen som bakgrundskör. När hela konserten var slut dök det upp en medarrangör för att tacka kören med en blombukett, och eftersom han endast hade en bukett så tänkte han väl att det var bäst att ge den just till solisten. Nu vet jag inte hur uppmärksam den här personen var under konserten, för det var nämligen så att det var två tjejer som hade soloframträdanden. En ung, vacker, blond sopran med ett stort leende på läpparna och en annan lite “gråare” tjej som inte hade ett lika framträdande utseende och utstrålning. Det verkade inte som den här medarrangören inte ens lade märke till den lite mer gråare tjejen när han stegade fram och på klassiskt vis tackade den vackrare av de två tjejerna mycket översvallande och gav henne buketten. Han berömde hennes solosång mycket hjärtligt och innerligt och tyckte att hon var jätteduktig, men tyvärr sade han inte ett enda ord om den andra tjejens sång. Måhända han tänkte att några av de övriga körmedlemmar kanske gav lite soloframträdande då och då men inte lika många som denna tjej och att det därför var motiverat att erbjuda buketten just till henne, men sanningen är att tjejerna sjöng precis lika mycket och de var mycket duktiga båda två! Kanske inte alla uppmärksammade episoden (jag gjorde det i alla fall), men kören borde i alla fall ha gjort det och detta var säkert lite pinsamt för flera stycken. Den blonda tjejen visade kurage när hon helt resolut DELADE på buketten och gav hälften till den andra tjejen, men förödmjukelsen var egentligen redan skedd. Den “gråa” tjejen tog lydigt emot halva buketten (vad skulle hon göra?) trots att den egentligen inte var tänkt för henne, och publiken kanske hajade till just pga hanteringen av blommorna. Så trots att den här medarrangören bara ville vara vänlig och berömma en person för vackert soloframträdande så kanske det utmynnade i att han gjorde en ung tjej väldigt ledsen den kvällen när hon kanske gick hem och funderade på hur osynlig hon egentligen var?

Hur som helst kanske detta inte var en perfekt anekdot kopplat till Jak. 2:9 eftersom det inte handlar om en person som är medveten om något felagerande, men det kan ge en liten illustration om hur lätt det kan vara att behandla människor olika. Det är ingen synd i sig att uppskatta en persons utseende, och det går inte komma ifrån att en man vanligtvis anser att en 25 årig kvinna är vackrare än en 75 årig kvinna, eller att det finns vissa 25-åringar som är vackrare än andra (Jobs döttrar ska ha varit väldigt vackra…). Våra fysiska jordiska kroppar ska hur som helst en gång lämnas kvar och vi ska få nya kroppar och kläder! Hade den här medarrangören fått höra om hur hans agerande kanske sårade en annan människa hade han förmodligen varit DJUPT ångerfull och utropa “Men vad har jag gjort?! Oj, vad klantig jag var! Men stackars tjej!”, osv. Det handlar alltså inte om ett försök från hans sida att förödmjuka och vara elak, utan jag tror att Gud kunde se i hans hjärta att han bara ville vara hygglig – även om han också var lite klantig.

Vad som är en större synd är om man medvetet ger vissa människor fördelar trots att det är orättvist gentemot andra, och det gäller även om man härdat sitt hjärta så att man inte reflekterar över att man är korrumperad och ger orättvisa fördelar/nackdelar till människor. Det är väldigt svårt att alltid vara helt rättvis och vi kan bara göra vårt bästa, men det finns gränser för när det övergår till ren synd. Gud känner våra hjärtan och bedömer oss rättvist! Våra samveten hjälper till att avgöra vår eventuella skuld.

1 Thess. 5:¹⁴Vi uppmanar er, bröder: tillrättavisa de oordentliga, uppmuntra de missmodiga, ta er an de svaga och ha tålamod med alla.¹⁵Se till att ingen lönar ont med ont. Sträva i stället alltid efter att göra gott mot varandra och mot alla människor. ¹⁶Var alltid glada, ¹⁷be oavbrutet ¹⁸och tacka Gud under alla livets förhållanden. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus. ¹⁹Släck inte Anden. ²⁰Förakta inte profetior, ²¹men pröva allt, behåll det goda, ²²och håll er borta från allt slags ont.

Här ovan finns det många bud till oss. Tillrättarvisar vi alltid oordentliga i vår omkrets trots att det finns skäl för det? Uppmuntrar vi alltid missmodiga i vår omgivning? Tar vi alltid oss an de svaga? Är vi alltid glada? Även här måste vi förstås inse att Paulus talar rent generellt för alla kan inte oavbrutet BE dag och natt, hjälpa precis alla svaga man ser, uppmuntra varenda människor som står och väntar på pendeltågsperrongen, osv och det gjorde inte Paulus heller. Vad han vill säga är att vi alltid ska ha fokus inställt på att alltid göra det rätta och att alltid vara beredda att tillrättavisa, uppmuntra och be så fort tillfälle ges. Men vi har bara 24 timmar om dygnet och måste använda de timmarna så bra vi kan, inklusive att ta hand om vår egen familj. Ibland kanske vi känner i vårt samvete att vi faktiskt borde ta tillfället i akt och tillrättavisa (eller uppmuntra) någon vi känner väl, men väljer ändå att inte gör det eftersom det känns obehagligt. Det kan hända att man ångrar sig efteråt för att man inte tog chansen att påpeka felsteg. Har vi verkligen prövat allt på bästa sätt alla gånger och alltid valt rätt väg? Att komma till korta vad gäller det som Paulus säger i 1 Thess. 5 skulle kunna vara synder som inte leder till döds.

1 Kor. 12: ³⁰Inte har väl alla gåvor att bota sjuka? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda? ³¹Men sträva efter de nådegåvor som är störst.

Känner vi inte alla kristna människor som INTE strävar efter någon nådegåva överhuvudtaget? Dessa kanske blivit övertalade av andra kristna att nådegåvorna har upphört och att detta därför inte kan appliceras på kristna idag. Andra kanske tror att det är Gud som ska “zappa” en människa med nådegåvor och att det inte är någonting som vi borde vika några tankar åt. De är då olydiga mot Paulus som säger att vi SKA sträva efter de nådegåvor som är störst. (Han uppmuntrar oss att tala i tungor och att använda oss av alla nådegåvorna men självklart är det listigast att sträva efter de största gåvorna.) Kanske detta skulle kunna vara en synd som inte leder till döds.

Andra exempel

Kanske en kristen skiftarbetare kommer för sent till jobbet pga rent klant och/eller otur vid flera tillfällen och därmed orsakar så att personer måste stanna kvar längre på sitt jobb eftersom de måste vänta på den här personen. En eller några gånger när man gjort felbedömningar vad gäller tidsåtgång på morgonen är ok, men tänk om det sker oftare och FÖR ofta? Om man tar för vana att orsaka trassel för sina medarbetare utan att göra mycket för att få rätsida på problemet så leder det till synd, men var går gränsen? Gud ser till hjärtat och även här kan det handla om en synd som inte leder till döds.

Vi kan göra kommentarer som kan missförstås och vi kan göra människor ledsna utan att mena det. Vi kanske skrattar åt något som en person sagt i tro att personen ska skratta med, men i stället blir personen förolämpad. En del kristna kanske är mycket försiktiga på det här planet och sällan orsakar ledsna miner medan andra trampar i klaveret oftare pga klantighet eller för att de är för snabba i sina reaktioner. Å andra sidan kanske den förstnämnda personen vanligtvis inte tar sig tid att prata och uppmuntra människor medan den sistnämnda personen tar sig tid att göra just detta. Kärlek och omtanke!

1 Petrusbrevet 4:8 Framför allt skall ni älska varandra innerligt, ty kärleken överskyler många synder.

Jakobsbrevet 5:20 så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från döden och överskyler många synder.

En person kanske känner att han bör be i en timme på morgonen och bestämmer sig för att göra det, men ber sedan bara i 30 minuter trots att han känner att det är viktigt med bön just för det tillfället. Det är ju egentligen ingen överträdelse av Guds bud men ändå är det fel om man känner ett tilltal från Gud att be.

Gud ser våra hjärtan och bedömer oss rätt. Han begär inte det omöjliga av oss utan det möjliga. Han vet mycket väl vilka val vi står inför varje dag och vilka hinder som är på vår väg.

Rom. 2: ¹⁴Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. ¹⁵De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. ¹⁶Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.

Även Blondinbella låter antisemitisk i sin Blogg

Jan6

Det är inte bara Gina Dirawi som uttrycker sig i antisemitisk anda och med oproportionerlig Israelkritik (se bloggartikel här) utan även “Blondinbella” Isabella Löwengrip visar hur lite hon förstår den långa konflikten i Mellanöstern. Hon skriver om Israel och Palestina som om de båda vore länder, men så är inte fallet eftersom Palestina aldrig varit ett land. Synd att inte hennes första kille förklarade grunden för henne, och att Israeler inte “massakrerar barn” som hon uttrycker sig. Däremot har tyvärr barn dött av israelers kulor i exempelvis Gaza, och det är kanske inte så konstigt eftersom Hamas har en dålig ovana att gömma sina raketskjutande och attackerande gubbar bland vanliga Gazabor, vilket alltså får till följd att oskyldiga drabbas om israeler besvarar anfallen. Läs hur Isabella uttrycker sig i sin Blogg:

Jag har också läst ut ”Morgon i Jenin” och gråtit floder och tyckt att livet är orättvist. Min tidigare bild av Israel och Palestina har tyvärr varit lite färgad då jag gick i en skola med judiska klasser samt min första kille var judisk (och många var väldigt pro-israel). Då har jag alltid fått höra Israels version och kanske inte alltid lyssnat på den andra. Det är på senare år som jag förstår vilket jäkla monster Israel har varit. Massakrerar barn och oskyldiga. Hur tycker ni att skolan idag lär ut om Palestina Israel-konflikten? Är den objektiv? En av anledningarna till att jag lämnade MUF var att dåvarande ordförande kritiserade Ship To Gaza vilket jag blev rasande över. Hur som helst läs Morgon i Jenin, bra bok.

Nej jag tycker INTE att skolan lär ut konflikten objektivt, och framför allt inte media. Den ensidiga skildringen till Israels nackdel får till följd att personer som Isabella anammar det som sägs och faktiskt tror på den bild som målas upp av Israel som ett monster. Det är ju det man ständigt får höra. Men man måste fråga sig om israeler sätter upp stängsel, murar och väghinder för att det är roligt och inte för att det kan finnas skäl – såsom att försvara sina invånare som utgör både israeler och araber? Varför “Ship to Gaza?” Material och mat kan komma in på bättre vägar (vilket också görs) och som förhindrar att otillåtna vapen förs in där de inte ska. Läs från Siewert Öholm i Världen idag.

Frihetsflottan, Solidaritetskonvojen, Hjälp-konvojen är bara några av de positivt värdeladdade ord som notoriska israelhatare från Sverige och från många andra länder använder för att rättfärdiga den andra Ship to Gaza-aktionen. De tar till de erkända finorden , men bara för att skönmåla en provokation mot staten Israels rätt att existera och dess självklara rätt att försvara sig. “Hycklerikonvojen” är det enda rätta namnet för den så kallade flotta som med ett 20 tal båtar skall göra om ett spekulativt intrång inom israelisk försvarszon utanför Gazas kust. Avseglingen har försenats efter vädjanden både från FN och Turkiet att avstå. Kanske kommer till sist seglatsen att starta den här veckan.

De svenskar som deltar gör det fullt medvetna om att de samarbetar med terrororganisationer och militanta islamister som i grunden vill utplåna staten Israel. Där finns personer redan kända för sitt antiisraelengagemang som Mattias Gardell, Dror Feiler och Henry Ascher. Det två sista ger som etniska judar en påstådd men falsk fredslegitimitet åt flottiljens svenska del. Fler vänsterpersoner långt ut på kommunistkanten deltar, som Kalle Larsson, medlem i Vänsterpartiets partistyrelse, liksom nuvarande V-riksdagsledamoten Torbjörn Björlund. Den historiska ensidigheten i palestinafrågan hos Miljöpartiet visar sig i engagemanget från riksdagsledamoten Jabar Amin, som resenär, men med starkt stöd av sitt språkrör Gustaf Fridolin.

Att sedan Henning Mankel, Barnmorske-för-bundet med sin Anna Nordfjell och Sjuk-sköterske-för-bundet med Åsa Andersson finns ombord är mest tragisk opportunism. Att den gamle Broder-skaps-orföranden Evert Svensson som länge bara sett med ena ögat i den Israeliska verkligheten deltar är inte oväntat. Kyrkans tidning, liksom några filmare och dramatiker kamoflerar sitt deltagarskap med beteckningen Medierepresentanter. Representant för vem och vilka medier då, undrar man?
Det är naturligtvis så att deltagarlistan också avslöjar det syfte konvojresenärarena har. Den “arabiska våren” har dramatiskt avslöjat verkligheten i länder där demokrati och mänskliga rättigheter trampats under fötterna. Ofta har det skett i religionens namn. Hamasregimen i Gaza är inget undantag. Den stöds och beväpnas dessutom av den djupt antisemitiska våldsregimen i Iran. Man behöver inte upprepa alla de demokratiska fri- och rättigheter som militant islamism förvägrat sina länders medborgare.

Det obegripliga är bara att just de här båtpassagerarna inget sett eller velat se. Inget förstått eller velat förstå. “Ship to Libyen” vore ärligare. Men den här båtsolidariteten tycks inte ens se Libyens frihetskamp. Den vill inte heller höra gevärsskotten i Syrien som redan dödat tusentals arabiska bröder.
Ship to Gaza-folket lider av politisk afasi i alla frågor som handlar om Israel och Israels demokrati. Det är den demokratin Israel har rätt och skyldighet att försvara. Lösningen är inte en “Hycklerikonvoj”. Lösningen är att palestinier och arabiska grannländer slutar föra missilkrig och erkänner staten Israel. Då börjar freden.

Sen tvivlar jag starkt på att “Morgon i Jenin” är objektiv. (Jag har inte läst den men tvivla får man ju göra.) Framför allt tänker jag på den överdrivna rapporten om massaker i Jenin (från anti-israelisk sida förstås) som aldrig hände i den staden. Att människor dog är förstås sant, och det gäller för båda sidor.

Är det skillnad på att synda och att PRAKTISERA synd? (1 Joh. 3:9)

Jan4

Några föreslår att kristna är på den säkra sidan och inte riskerar sina själar så länge som de inte praktiserar synd – såsom regelbundet eller utav gammal vana. Samma människor föreslår för det mesta att pånyttfödda kristna tillhör kategorin som inte praktiserar synd men däremot så syndar de alla då och då och ingen kan någonsin sluta synda så länge som de lever på jorden. Detta är förstås inget annat än ännu ett försök att ursäkta synd. Hur många synder kan vi göra innan vi anses “praktisera” synd? Ett mord eller ett bankrån per liv är ju inte att synda regelbundet så innebär det att vi är på den säkra sidan? Vi kanske också är i säkerhet även om vi är otrogna vartannat år eller ljuger bara tillfälligtvis? Var går gränsen? Bibeln säger att inget oheligt ska komma in i Guds rike, så även enstaka frivilliga synder separerar oss från Gud. Omvändelse (ihop med vår tro) är det enda som räddar oss.

Det grekiska ordet för att “göra” synd (“commit” i KJV) visar i sig självt att göra INTE betyder praktisera med någon slags regelbundenhet. I de grekiska originaltexterna så finns det två ord som vanligtvis används för att uttrycka idén om att göra/utföra någonting. Det första är ”poieo” och det andra ”prassó”.

4160 poieo, att göra, begå, utöva, orsaka (räcker med en gång)

4238 pras-so, praktisera (utöva regelbundet), do, perform, accomplish; be in any condition, i.e. I fare; I exact, require. (prássō – properly, the active process in performing (accomplishing) a deed, and implying what is done as a regular practice – i.e. a routine or habit)

När aposteln Johannes skrev ”Den som är född av Gud gör inte synd” i 1 Joh. 3:9 så använder han ”poieo” . Om han hade velat uttrycka idén om att det handlar om regebunden synd så skulle han valt ”prasso”, framför allt för att undvika oklarheter. Prasso används när man vill uttrycka regelbundenhet och ett repeterande mönster i ett agerande.

John Wesley skrev:

”But some men will say, ‘True: whosoever is born of God doth not commit sin habitually.’ Habitually! Whence is that? I read it not. It is not written in the Book. God plainly saith, ‘He doth not commit sin’; and thou addest, habitually! Who art thou that mendest the oracles of God?-that ‘addest to the words of this book’? Beware I beseech thee, lest God ”add to thee all the plagues that are written therein’! John Wesley’s Fifty Three Sermons ”The Marks of the New Birth” 3 April, 1741

1 Joh 3:9Den som är född av Gud gör (poieo) inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud.

Uttrycket “säd” är ofta förknippat med “Guds ord” (Lk 8:11; 1 Pet 1:23) men vi vet att troende också kan kallas ”säd” i NT (Rom 9:8; Gal 3:16, 19, 29).

1 Joh 3:9Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd (den troende) förblir i honom (Jesus). Han (den troende) kan inte synda, eftersom han är född av Gud (vilket är att hålla sig i Jesus).

Detta konfirmeras i 1 Joh 3:6…

1 Joh 3:⁶Den som förblir i honom syndar inte. Den som syndar har inte sett honom och känner honom inte.

Det är självfallet inte omöjligt för en kristen att synda men det är snarare omöjligt för en troende att synda så länge som han är i Jesus (som är ett villkor för frälsningen). 1 Joh. 3 lär inte att det är omöjligt för en kristen att synda men att det är möjligt genom Guds nåd att avhålla sig från synd. Genom nåd så behöver ingen kristen synda (1 Kor 10:13, Titus 2:12-13). Bibeln säger inte att vi är fria från faran att förlora vår frälsning om vi bara överträder Guds lag enstaka gånger till skillnad från regelbundet.

1 Joh. 3:⁴Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen.

1 Joh. 3:⁸Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. Och Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar.— ¹⁰På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.

Vi är tillsagda att inte hata någon eftersom att hata är likvärdigt med att mörda, men om vi ska tro att enstaka synder inte orsakar andlig död så länge som vi inte syndar regelbundet kan vi då undkomma faran om vi endast hatar EN broder vid något enstaka tillfälle? Självklart inte.

1 Joh. 3.¹⁵Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig.

Vi kan också se att villkoret för att kunna stå frimodiga inför Gud är att våra hjärtan inte anklagar oss. Om fallet är att vi har dåligt samvete för att vi handlat illa (hjärtat anklagar oss) så är Gud barmhärtig och förlåter oss OM vi bekänner våra synder och omvänder oss. Om vi härdar våra hjärtan och fortsätter i ett beteende som vi inser är synd så är våra själar i fara.

1 Joh. 3:¹⁹Då vet vi att vi är av sanningen, och vi kan inför honom övertyga vårt hjärta, ²⁰vad det än anklagar oss för, att Gud är större än vårt hjärta och vet allt. ²¹Mina älskade, om hjärtat inte anklagar oss är vi frimodiga inför Gud,

Andra Bibelställen med att “göra” och “begå”och “bedriva” synd utanför 1 Joh. 3

Joh. 8:³⁴Jesus svarade: “Amen, amen säger jag er: Var och en som gör synd är syndens slav.

1 Kor. 6:⁸Fly bort från otukten! All annan synd som en människa begår är utanför kroppen, men den otuktige syndar mot sin egen kropp.

2 Kor. 12:²¹Ja, jag är rädd att min Gud skall förödmjuka mig inför er när jag kommer tillbaka, och att jag måste sörja över många som tidigare levde i synd och inte har ångrat den orenhet, otukt och lösaktighet som de har bedrivit.

Jak. 2:⁹Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare.

Jak. 5:¹⁵Trons bön skall bota den sjuke, och Herren skall resa upp honom. Och har han begått synder, skall han få förlåtelse för dem.

Var Eva den första att synda och kunde man synda innan Mose lag?

Dec31

Om Eva var en syndare, varför kom synden in i världen genom Adam?

I Bibeln så står det att synden kom in i världen genom Adam så det fanns alltså ingen synd före honom. Första gången synden kom in i världen var när den första människan syndade, och det betyder alltså inte att synden kom över alla människor pga Adams synd utan bara att synden för första gången nu var en realitet i världen. (Den andliga döden kom över alla människor eftersom de syndat och inte för att de ärvt Adams synd.)

Rom. 5:12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat

Så betyder det att Eva – som åt av det förbjudna trädet före Adam – faktiskt inte syndade? Jo, Paulus är på det klara med att hon faktiskt gjorde det:

1 Tim. 2:¹⁴Och det var inte Adam som blev bedragen, utan kvinnan blev bedragen och gjorde sig skyldig till ÖVERTRÄDELSE (3847 parabaseōs).

“Överträdelse” är samma ord som används i Rom. 5:14 där vi kan läsa att även ADAM syndade genom en överträdelse, men att det är en viss skillnad på Adams synd och vår synd eftersom Adam fick sina bud direkt från Gud. Paulus säger inte att ingen syndade före Mose, utan de som levde mellan Adam och Mose dog också (pga synd) även om de inte gjort sig skyldiga till en synd som den Adam gjorde sig skyldig till.

Rom. 5:¹³Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns. ¹⁴Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte hade syndat genom en överträdelse (3847 parabasei) sådan som Adams, han som är en förebild till den som skulle komma.

Adam var inte den som blev bedragen av ormen utan Eva, och när Eva lät sig bedras så blev hon därmed skyldig till ÖVERTRÄDELSE. Man kan inte överträda något om det inte finns någonting att överträda, så det krävs alltså någon form av LAG eller regel i grunden som kan tänkas negligeras. Adam var tydligen den allra första människan som fick höra om budet att inte äta av den förbjudna frukten, men Eva måste ha fått höra om samma förbud av Gud eller sin man eftersom hon summerar förbudet ganska hyfsat när Ormen frågar henne “Har Gud verkligen sagt: Ni får inte äta av alla träd i lustgården?”

1 Mos. 3:²Kvinnan svarade ormen: “Vi får äta av frukten från träden i lustgården, ³men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: Ät inte av den och rör inte vid den, ty då kommer ni att dö.”

Nu är det visserligen inte Gud som säger ovan utan Eva, men det finns inga indikationer på att Eva skulle ha fel i sin uppfattning att förbudet även gäller henne. Det skulle heller inte vara logiskt av Gud att ge förbudet till vissa (t ex bara Adam) men inte andra. Dör man av trädet så borde väl den faran gälla för alla, och varför skulle det bara vara en människa som tvingas avstå från ett grant träd medan det är fritt fram för andra? Om förbudet aldrig gällde Eva så måste man fråga sig varför inte Eva tog chansen att äta av frukten redan innan saken kom på tal av Ormen? Om inte Eva skulle ha syndat så vore det orätt av Gud att ge henne någon bestraffning, men Eva bestraffades rejält. En bestraffning som de båda råkade ut för är att de kastades ut ur Eden och nekades tillträde till Livets träd, och de kunde därmed inte nå den livgivande frukten. Det innebar en säker fysisk död, och varför skulle Eva drabbas av en sådan olycka om hon aldrig gjort något fel?

Det finns några orsaker till att man säger att synden kom in i världen via Adam och inte Eva trots att Eva tekniskt sett syndade först.

1) Eva var som sagt lurad när hon valde att överträda Guds lag och synda, medan Adam inte blev lurad utan faktiskt bara gjorde uppror och valde att gå samma väg som sin kvinna i stället för att lyda Gud. Deras överträdelser var därför olika trots att de båda var olydiga mot Gud och därför fick likartade straff.

2) Det är ofta mannen i ett hushåll som bär det yttersta ansvaret för äktenskapet/familjen och som för sitt namn vidare. Exempelvis finns ett par släktlinjer för båda Jesus föräldrar med i Bibeln (i Mattheus och Lukas) men när det gäller Marias linje så återfinns Josefs namn även där i stället för hennes namn. Det kan vara av denna anledning som vi kan läsa att synden kom in i världen via Adam som är av det manliga släktet.

3) Adam kan räknas som en person eller som hela mänskligheten förkroppsligad.

Kvinnan gav frukt åt mannen som var med henne, men det är osäkert om mannen OCKSÅ var med henne när samtalet förflöt med Ormen. Vi kan alltså inte veta säkert hur mycket av samtalet mellan Ormen och Eva som Adam kände till, och tidsaspekterna är osäkra. Gissningsvis handlar det inte om lång tid eftersom Eva säkert hade fokus inställt på att äta av den förbjudna frukten nu när hon såg en öppning för det. Bibeln indikerar att båda åt av trädet och båda fick sina ögon öppnade när de åt. Båda insåg att de var nakna och de kände båda skam och gömde sig från Gud.

1 Mos. 3: ⁶Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av och en fröjd för ögat. Trädet var lockande eftersom man fick förstånd av det, och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt.⁷Då öppnades ögonen på dem båda, och de märkte att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och gjorde höftskynken åt sig.

Kunde man synda innan Mose Lag?

Mose lag fanns naturligtvis inte innan Mose levde, men det fanns andra Guds lagar att följa för de som levde innan honom. Det första kända budet är förstås förbudet att äta av Kunskapens träd, men alla enskilda bud står inte noterade. De fanns heller inte nerskrivna på stentavlor (ja, i alla fall inte som vi vet) utan de fanns nerskrivna i människornas hjärtan och samveten, och det är ett faktum som gällt i alla tider.

5 Mosebok 11:18 Ni skall lägga dessa mina ord på ert hjärta och ert sinne, och binda dem som ett tecken på er hand, och de skall vara som ett band till påminnelse på er panna.

Hebreerbrevet 8:10 Detta är det förbund som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus, säger Herren: Jag skall lägga mina lagar i deras sinnen och skriva dem i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk.

Psaltaren 40:9 Att göra din vilja, min Gud, är min glädje, din lag är i mitt hjärta.”

Predikaren 3:11 Allt har han gjort skönt i sin tid. Också evigheten har han lagt i människornas hjärtan.

Malaki 2:2 Om ni inte vill höra, om ni inte lägger på hjärtat att ge mitt namn ära, säger HERREN Sebaot, då skall jag sända förbannelse mot er. Jag skall förbanna era välsignelser, ja, jag har redan förbannat dem, eftersom ni inte lägger detta på hjärtat.

Framför allt är nedan avsnitt intressant eftersom det väldigt tydligt visar att hedningar som faktiskt SAKNAR lagen ändå av naturen kan göra vad lagen kräver, just för att den finns i deras hjärtan och som deras samveten också återspeglar. Det betyder att synd kan tillräknas dem trots att de faktiskt inte är judar som har lagen, just för att deras samveten och tankar visar att de är medvetna om lagen. Exempel på när synd inte tillräknas är när det handlar om bebisar, kraftigt mentalt handikappade, etc, för de är ju inte medvetna om någon lag. Skulle en kraftigt mentalt handikappad person slå till en annan människa så är det snarare vårdaren som brustit i uppmärksamhet, och den mentalt handikappade personen kan inte klandras.

Rom. 2:¹²Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.¹³Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. ¹⁴Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. ¹⁵De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.

1 Johannesbrevet 3:⁴Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen

Om man inte kunnat synda innan Mose så hade inte Kain gjort sig skyldig till synd när han mördade sin bror. Självklart så var han olydig mot Gud när han tog livet av Abel.

1 Mos. 4: ⁶Och Herren sade till Kain: “Varför är du vred och varför är din blick så mörk? ⁷Är det inte så att om du gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men om du inte gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men du skall råda över den.”⁸Kain talade med sin bror Abel, och medan de var ute på marken överföll Kain sin bror och dödade honom.⁹Och Herren sade till Kain: “Var är din bror Abel?” Han svarade: “Jag vet inte. Skall jag hålla reda på min bror?” ¹⁰Då sade han: “Vad har du gjort? Hör, din brors blod ropar till mig från marken!¹¹Nu är du förbannad mer än den jord som har öppnat sin mun för att ta emot din brors blod av din hand. — ¹³Kain sade då till Herren: “Mitt brott är för stort för att förlåtas

Gud menar att det fanns risk för SYND även under Adams tid men Kain (och alla andra) hade kapacitet att råda över den och INTE synda. Var Kain lydig mot Gud när han dödade sin bror efter att ha fått höra detta GUDS BUD? Gud gav ju faktiskt Kain ett klart BUD (en lag) att råda över synden, men ändå går Kain ut och mördar sin bror. Kain gjorde alltså tvärt om vad Gud bad honom om och nog måste detta vara en synd att göra motsatsen till det Gud ber om? Just för att han dödade sin bror så förbannades Kain, och Kain insåg att han gjort sig skyldig till ett stort brott.

Exempel på syndare som syndat genom att begå synd innan Moses levde

1 Mosebok 13:13 Men männen i Sodom var onda och mycket syndiga inför HERREN.—1 Mosebok 18:20 Sedan sade HERREN: “Ropet över Sodom och Gomorra är starkt och deras synd är mycket svår.—1 Mosebok 19:15 När gryningen kom skyndade änglarna på Lot och sade: “Stig upp och tag med dig din hustru och dina båda döttrar som är här, så att du inte går under genom stadens synd.”

1 Mos. 20:⁴Men Abimelek hade inte rört henne och han svarade: “Herre, vill du döda också rättfärdiga människor?⁵Har han inte själv sagt till mig: Hon är min syster? Och hon sade själv: Han är min bror. Med uppriktigt hjärta och rena händer har jag gjort detta.” ⁶Då sade Gud till honom i drömmen: “Ja, jag vet att du har gjort detta med uppriktigt hjärta, och det var också jag som hindrade dig från att synda mot mig. Därför lät jag dig inte röra henne.—1 Mosebok 20:9 Abimelek kallade på Abraham och sade till honom: “Vad har du gjort mot oss? Och vad har jag gjort för synd mot dig, eftersom du har dragit denna stora synd över mig och mitt rike? Du har gjort sådant mot mig som ingen bör göra.”

1 Mosebok 31:36 Jakob blev arg och kom i gräl med Laban och sade till honom: “Vad har jag gjort för illa eller syndat, eftersom du förföljer mig så våldsamt?

1 Mos. 39:6 Och han lämnade allt i Josefs vård och sedan han hade fått honom till sin hjälp bekymrade han sig inte om något annat än maten som han åt. Josef var välväxt och såg bra ut.⁷Efter en tid hände det att hans herres hustru kastade sina blickar på honom och sade: “Ligg med mig!” — ⁹Här i huset har han inte större makt än jag, och ingenting annat än dig har han förbehållit sig eftersom du är hans hustru. Hur skulle jag då kunna göra så mycket ont och synda mot Gud?”

1 Mosebok 42:22 Ruben svarade dem: “Sade jag inte till er att ni inte skulle synda mot pojken? Men ni lyssnade inte på mig. Därför utkrävs nu hans blod.”—1 Mosebok 50:17 Så skall ni säga till Josef: Vi ber dig, förlåt dina bröder vad de har brutit och syndat genom att handla så illa mot dig. Så förlåt nu den synd som din fars Guds tjänare har begått.” Och Josef grät när han fick deras hälsning.

2 Mosebok 9:27 Då sände farao bud efter Mose och Aron och sade till dem: “Den här gången har jag syndat. Det är HERREN som är rättfärdig och jag och mitt folk har gjort orätt.—2 Mosebok 9:34 Men när farao såg att regnet och haglet och dundret hade upphört, framhärdade han i sin synd och stängde till sitt hjärta, både han och hans tjänare.—2 Mosebok 10:16 Då kallade farao snabbt till sig Mose och Aron och sade: “Jag har syndat mot HERREN, er Gud, och mot er.17 Men förlåt nu min synd den här enda gången och be till HERREN, er Gud, att han tar bort bara denna dödsplåga från mig.”