Tag Archive | palestina

Betydelsen av sionism? Vanligtvis anhängare av Israels rätt till sitt eget land

israelSionism och antisionism — vad är det?

En del människor uttrycker sig på ett sådant sätt att det  kan tolkas som antisemitiskt – eftersom de uttrycker missaktning mot judar som grupp (och dessutom dömer Israel på ett hårdare sätt än andra länder). Då kanske de hävdar att de inte alls är antisemiter utan snarare antisionister, vilket är ett begrepp som måste förklaras eftersom det kan tolkas på olika sätt. Det är osäkert varför man vill använda sig av ett begrepp som riskerar att misstolkas och som kräver en lång förklaring? Om de exempelvis är kritiskt inställda till globalism, är det då inte lättare att använda det ordet samt säga att man är antiglobalist? Eller förhåller det sig trots allt så att de vill framhålla kritik mot just judar som grupp?

Om man snabbt gör ett sök på nätet – exempelvis wikipedia, eller ett lexikon – så ser man att grundbetydelsen av sionism är att det handlar om att vara positivt inställd till ett judiskt hemland i Israel med självbestämmanderätt. Begreppet innebär inte att man befinner sig på en viss position på en politisk höger/vänsterskala, utan det som enar är just den fundamentala rättigheten till det judiska folkets självstyre i Israel. Visserligen har det funnits en rad kända sionistiska ledare med anhängare som definierat sig som antingen höger eller vänster, och/eller som varit religiösa eller ickereligiösa, men vad gäller begreppet ”sionism” så är det alltså judarnas självstyre som är i fokus oavsett andra politiska eller religiösa ståndpunkter.

Encyclopedia Britannica förklarar ”zionism” på följande sätt

”Zionism, Jewish nationalist movement that has had as its goal the creation and support of a Jewish national state in Palestine, the ancient homeland of the Jews (Hebrew: Eretz Yisraʾel, “the Land of Israel”). Though Zionism originated in eastern and central Europe in the latter part of the 19th century, it is in many ways a continuation of the ancient attachment of the Jews and of the Jewish religion to the historical region of Palestine, where one of the hills of ancient Jerusalem was called Zion.”

Om ovan fortfarande är hur vi ska tolka ”sionism” så är jag också en sionist eller varför inte en ultrasionist – eftersom jag verkligen brinner för Israels rätt till sitt lilla putteområde som erbjudits dem av FN (baserat på ett tidigare löfte enligt Balfourdeklarationen 1917) och som de självklart inte tackade nej till utan JA. Dessutom erbjöd sig Israel att dela sitt lilla område med araberna i grannländerna trots att dessa redan innehar enorma geografisk områden, inklusive det nya Transjordanien (där judisk invandring inte var/är tillåten). Araberna tackade däremot  nej till förslaget och startade i stället krig. De araber som var förståndiga nog att stanna kvar i Israel, efter utnämnandet av landet 1948, blev fullvärdiga invånare i det nya landet med alla dess demokratiska rättigheter (samt blev befriade från att göra värnplikt för att slippa risken att behöva kriga mot sina egna arabiska bröder).

Men vad gäller termen sionism så verkar det som nya tolkningsskiftningar dykt upp på sista tiden – även om kidnappningen av ordet inte segrat. Är det egentligen rätt att begreppet börjar omdefinieras till något det tidigare aldrig betytt? Det går att dra likhetstecken med ”nationalism” som en del gärna definierar som något otroligt hemskt och fascistiskt, trots att termen bara behöver tolkas som en världsåskådning där man har fokus på gemenskapen och säkerheten inom en nations gränser, och där man slår vakt om sitt land, kultur, historia, traditioner, etc, utan att för den skull av nödvändighet hävda att den egna nationen är överlägsen andra nationer.

Antisemitism beskrivs å andra sidan enligt wikipedia som fientlighet, fördomar eller diskriminering mot judar. Det kan handla om fientlighet mot verkliga eller inbillade drag hos exempelvis den judiska religionen, kulturen eller föreställda rasmässiga egenskaper.

Mer om Israels bakgrund

Den brittiska mandatperioden i Palestina var aktuell under åren 1922-1948 (FN föreslog en delning av mandatet 1947), vilket innebär att fallet aldrig varit att judarna roffade åt sig arabiskt/palestinskt land – som svensk propaganda ofta gör gällande. Det handlar alltså inte om att ”ge tillbaka Israel till palestinierna”, eftersom landet inte tillhört palestinierna (som är araber). Under det brittiska styret så bodde både araber och judar i området.

När israelerna gick segrande ur kriget som araberna startade så erövrades nya områden till den nya staten Israel, men även Jordanien och Egypten erövrade geografiska områden (Västbanken respektive Gazaremsan). Det är märkligt nog endast Israels erövrade områden som kritiserats i gammelmedia. Inte Jordanien (trots omfattande åverkan på judiska byggnader och minnesmärken i Jerusalem) eller Egypten. Israel har även visat hur de är villiga att ge landområden för fred, genom att exempelvis ge tillbaka Sinaiområdet till Egypten, samt Gazaområdet år 2005 trots att de flesta palestinska attacker på Israel kommer från just Gaza.

Sionisten David ben Gurion var den som utropade den självständiga staten Israel 1948, men han var inte en religiös man utan såg sig själv som ateist (enligt sin egen självbiografi). Man kan därför inte påstå att alla sionister med självklarhet måste drivas av en religiös idé och/eller agera utifrån en Biblisk grund. Våldsamma pogromer och inskränkning av frihet i Europa gjorde att många judar utvandrade till Palestina för att slippa antisemitiska problem. 1909 grundades den första kibbutzen, och samma år staden Tel Aviv.

Om vi återgår till wikipedia så är sionism alltså en nationalistisk rörelse med rötter i 1800-talet som strävade efter att åstadkomma en judisk stat i det brittiska Palestinamandatet. Namnet kommer av bergsfästet Sion utanför Jerusalem som under diasporan fick symbolisera judarnas längtan tillbaka till landet Israel där judarna bott under hundratals år. Även om sionismen är baserad på en religiös tradition som kopplar judarna till Israel är det i huvudsak en politisk rörelse som blev ett svar på 1800-talets antisemitism och förtryck av judarna i Europa. Precis som David ben Gurion så kan man vara sionist utan att vara religiös, och man behöver inte ens vara jude.

I Basel 1897 sammankallade Theodor Herzls den första sionistiska världskongressen, och där uttalades sionismens mål – att skapa ”ett hem för det judiska folket i Eretz Israel, säkrat av allmän lagstiftning”. I det sionistiska Altneuland har Araber och alla andra etniska grupper samma rättigheter som judarna. Enligt wikipedia så fanns efter Herzls död 1904 två huvudriktningar inom sionismen. Dels den politiska revisionistiska sionismen som med diplomatiska medel ville skapa förutsättningar för en självständig judisk stat, dels den praktiska arbetarsionismen som ville fortsätta det pågående arbetet med att skapa judiska kolonier i Palestinaområdet. Extremistiska revisionister motsatte sig diplomati och skapade den väpnade terrorgruppen Irgun som upplöstes efter att ha förlorat en väpnad konflikt med Israels nytillsatta regering 1948.

Att vara sionist betyder inte att man anser att judar är förmer än andra …

Familjen Rothschilds – typiska judar?israel 6

Israel måste förstås få kritiseras precis som vilket annat land som helst, och politiker i Israel har förstås gjort en del dåliga beslut genom åren precis som politiker i Sverige och andra länder. Problemet är att landet Israel (och även judarna som folk) ofta bedöms på ett hårdare sätt än andra länder (eller folk, om vi talar om judarna). Om man påtalar detta problem så kan det hända att man får tillbaka: ”Jaha, så jag får inte kritisera Israel och judar för att jag då direkt anses vara en antisemit?” Men det får man förstås. Bara man undviker att övergeneralisera och dra alla judar över en kam, som om alla judar har gemensamma kafferaster och alltid drar åt samma håll. Ett annat fult knep är när man använder sig av ”guilt by association”, och använder sig av judiska avarter och menar att detta skulle vara typiskt judiskt. Hur många gånger har man inte hört historien om Rothschilds?

Rothschild var en tysk familj som blev välbeställd pga textilimport samt bankaffärer. Det var överhuvudtaget vanligt med just bankväxling bland judarna eftersom detta var en av de yrken som de tilläts ha på vissa platser, och barn eftertar ofta sina äldre släktingars yrken. Rothschildfamiljen slog sig sedan samman med jesuiterna som bl. a. arbetade för att återta tidigare katolska områden som blivit reformerta. Det kan knappast vara den judiska religiösa tron som man syftar på när man slår ner på familjen eftersom Rothschildfamiljen inte är kända för att utöva sin judiska tro. Det går förmodligen att hitta en hel del lömskt om denna familj, som är kopplad till globalism och NWO, men det är ytterst orättvist att försöka få det till att familjen skulle vara typiskt judisk, och att de står som typiska representanter för judarna (eller sionister). Jag tycker även man ska vara försiktig med att dra alla jesuiter över en kam, för det är inte säkert att de heller har dragit åt exakt samma håll i alla tider och i alla länder. Jag lärde känna en svensk jesuit för tre år sedan, och det var en ytterst sympatisk person med hög moral, som jag verkligen inte kan ge en fällande dom pga ”skuld genom sammankoppling”.

Det finns onda människor i allas vår historia så varför sätts strålkastarna på just judar, som om de vore unika när det gäller gangsterfasoner? En rättvis jämförelse är också svår med tanke på att det finns fler av vissa folkgrupper än en andra. Om man skulle leta hemskheter bland svenskar kanske man inte skulle hitta så många i jämförelse, men det beror ju på att vi helt enkelt inte är så många. Om svenskar dessutom emigrerar utomlands och gifter sig med personer ur en annan folkgrupp, så finns en tendens att det ”svenska” snabbt suddas ut och glöms bort. Kanske redan efter ett par generationer. När det gäller judarna är de betydligt fler och det finns större chans hos dem att hitta ”judiskhet” längre bak i historien.

Förutom att använda familjen Rothschild som ett av argumenten för att judar som grupp är farliga, så väljer man ut ett antal andra avvikande judar som ”typiska representanter” för judar som helhet. Jag tror många inte ens är medvetna hur orättvist de dömer judar när de väljer ut avarter som typexempel, eller febrilt letar citat från talmud eller mishna (nerskriven judisk tradition) som kan användas som slagträ mot dem. Andra människogrupper dömer de inte på samma snedvridna sätt.

Av någon anledning sätter man oändligt högre krav på landet Israel än på deras grannländer. Det klassiska misstaget som människor gör är tro på gammelmedias propaganda och därmed få för sig att Israel olagligt lagt beslag på palestiniers rättmätiga landområden. Så är dock inte fallet. Ett annat misstag är att tolka Israels försvarsåtgärder mot raketer och terrorattacker som om det i stället handlar om att försöka orsaka krångel och vedergällning.

Många som kritiserar sionism syftar på en religiöspolitisk ideologi som önskar kontrollera Israel samt utvidga sin makt i världen.  Men om detta är vad som åsyftas så är det bättre att använda ett annat begrepp eftersom ”sionism” redan varit i användning som begrepp ganska länge med en annan betydelse. Eftersom det nu finns judar som kallar sig sionister och bygger sin ideologi på fred och rättvisa, så är det olyckligt att begreppet kidnappats och fått en bister betoning.

sandy hook

Dave Wheeler, skådespelare som spelade två roller dagen för Sandy Hook dramat. En sörjande pappa och en medlem av FBI swat team. Även hans skådespelarfru var en crisis actor vid Sandy Hook. Paret är antivapenahängare och bekanta med Obamas.

Sionister och världskonspirationer

Sionismen anklagas ofta för att ligga bakom en stor världskonspiration (typ New World Order), men även andra konspirationer. Visst finns det en lång rad konspirationer/false flags, men det är ytterst olyckligt att t o m från första början förutsätta att Israel och Mossad måste ligga bakom! Det vi sett hittills är att CIA och MI5 varit skyldiga till en rad false flags, men det finns även andra länders säkerhetstjänster som varit medskyldiga till att utföra handlingar som gynnar deep state och Big Brother – ibland med stöd från regerande politiker och ibland inte. Jag tror inte att Israels Mossad alltid varit oskyldiga. Tvärt om. Men om nu flertalet västerländska säkerhetstjänster visat sig utföra mörka handlingar (inklusive Sveriges), varför är det återigen Israel som vi ska utse som världens syndabock och döma hårdast som om de vore unika? Även om jag vet att CIA och FBI utfört mycket smutsigt genom åren, och även om USA i många fall varit skyldiga till att ha startat en lång rad onödiga krig, så skulle jag ändå inte betrakta USA eller amerikaner som sämre än andra. Jag utgår ifrån att de flesta amerikaner är precis lika mycket emot deep state och globalism som jag själv (framför allt bland republikaner). Ändå kan jag läsa bedrövliga kommentarer såsom ”Look what zionist will do to get the great israel”, när det handlar om att skuldbelägga Israel för något dåd samt att tillskriva alla ”sionister” åsikter de inte säkert har.

En del antisionister uttrycker frustration över att de inte kritiskt kan få studera Israel eller förintelsen innan de (antistionisterna) omedelbart blir anklagade för att vara antisemiter, liksom att Israel på detta sätt blir immuna mot all form av kritik eftersom man automatiskt betraktas som antisemit så fort man framför minsta lilla kritik. Den analysen kanske stämmer ibland men långtifrån alltid. Jag håller med om att folk ibland kan vara för snabba att ropa ”förintelseförnekare!” om de ser någon som vill lyfta fram frågan om dödstalet i koncentrationslägren kanske borde revideras. Olika dödssiffror har presenterats genom åren (beroende på om man syftar till koncentrationslägren eller alla dödsfall under hela kriget, och om man inkluderar sjukdomar/svält eller inte) och man borde få diskutera om det sanna dödsantalet kanske är mer eller mindre utan att för den skull betraktas som förintelseförnekare. Problemet är att det tyvärr verkar finnas sanna förintelseförnekare som dessutom är extremt kritiskt inställda till både Israel och judar. Jag har vid flera tillfällen hört/läst från personer som hävdar att de inte är antisemiter, men om man sedan läser deras böcker eller artiklar så får man tyvärr en annan bild.

Vid ett tillfälle såg jag på sociala medier hur en känd person med många följare lade upp en artikel han skrivit och där titel och innehåll handlade om ett slags ungdomsläger i USA under en amerikansk-israelisk regi (tydligen med tema på krig och försvar) där man lärde ungdomarna att bl. a krigsträna mot ”palestinier” som alltså utgorde fienden i övningen. Vad skribenten glömde att skriva i sin artikel var att den tänkta fienden var palestinska TERRORISTER (vilket man kunde se i källmaterialet). Tänka sig ändå att han glömde att ta med den lilla detaljen?  Även NATO har ju haft övningar i Sverige där låtsasfienden varit ryssar, och de anser för den skull inte att alla ryssar är bovar. Jag skrev ett inlägg på bara en mening om avsaknad av det centrala ordet ”terrorister” i artikeln, och genast var det förstås en annan person som skrev ett långt inlägg om hur onda israeler är, hur de världskonspirerar, hur de roffat åt sig palestinsk mark, etc. Detta var ju helt avvikande från ämnet, men jag försvarade israelerna från hans angrepp så kortfattat jag kunde. Då dök det upp ytterligare en person som läxade upp mig för att ha avvikit från ämnet och för att jag borde ha förstått att jag inte skulle lyckas övertala andra om min syn på Israel på ett sådant forum …

Jag har lyssnat en del på Cody Snodgress intervjuer på youtube (en f.d. black ops för CIA och som på nittiotalet blev erbjuden en stor summa pengar i utbyte mot sprängning av Murphy-byggnaden i Oklahoma), och trots att youtubevärdarna skiftat så var det alltför många som förväntade sig att Cody skulle anklaga Israel/Mossad för en del saker som han varit med om under sitt halvskumma yrkesliv. När Cody inte själv nämnde Mossad  så frågade värdarna till slut om han inte märkt kopplingar till dem, vilket Cody vänligt men bestämt förnekade. Det måste vara hårt att acceptera för en person som bestämt sig för att alla false flags leder tillbaka till Israel.

Om du lägger upp en bild på President Trump där han har judisk kippa och ber vid västra muren i Jerusalem med texten ”Different presidents, same shit”, el dyl, så anser jag att det är antisemitism. Är det inte judar som sådana som man baktalar genom ett sådant inlägg? Man behöver inte vara en ultraortodox jude för att be vid västra muren. Exempelvis så bad artisten Pernilla Wahlgren och festarrangören Micael Bindefeldt vid västra muren under ett besök, och de anser sig inte vara särskilt religiösa.

abbas 1Att vara antirasist, antiglobalist, anti-NWO och antisionist går INTE hand i hand, som många vill göra gällande! Om du beskriver dig som ”antisionist” eller klagar på ”sionister”, så måste du också ta med risken att åhörare missförstår dig och tror att du är emot både Israel och judar samt kanske t o m en antisemit. Det finns tyvärr gott om människor och organisationer som anser att Israel inte borde ha en plats i mellanöstern.

Jag vill också tillägga att judarnas nivå av Gudstro och goda gärningar har ingenting med ämnet att göra – alltså huruvida Israel har rätt till sitt eget land eller om de borde ge även detta lilla område till araberna och fly tllbaka till de ställen deras förfäder en gång kom ifrån (eftersom alternativet att stanna kvar i ett land under palestinsk-arabiskt ledarskap vore detsamma som självmord). Judarna i dagens Israel är förmodligen lika sekulära som invånarna i Sverige. Förhoppningsvis kan en omvändelse ske i framtiden, men detta är som sagt ett annat ämne än ovan diskussion om landet Israel och sionismen. En del kristna gör misstaget att ansluta sig till ”antisionismen”, eftersom de fått för sig att dagens Israel inte kan vara enligt Guds vilja eftersom judarna sällan är särskilt troende. Som sagt, Israels rätt att existera gäller oavhängigt invånarnas religiösa tro, och Bibeln är fortfarande sann.

Hahne och Kasselstrands kommunikationssvårigheter och Israelfientliga politik

israel 6Jag blev förbluffad den dagen för snart ett år sedan då jag upptäckte William Hahne och Gustav Kasselstrands berömda Palestina-artikel från 2011. Dessförinnan tog jag för givet att ledningen för SD och SDU drog åt samma håll och hade en bra kommunikation sinsemellan, men den här artikeln fick mig att inse så inte var fallet. Vilket stolpskott till artikel på flera plan! Jag kände till att Kasselstrand fortfarande var i högsta grad aktiv inom SDU, vilket förvånade mig, men hur var det med Hahne? Snälla, säg att han inte längre finns med som aktiv inom partiet? Jo! Hur kan detta komma sig? Man får då anta att båda verkligen omvänt sig och att de getts flera chanser i hopp om förbättring, men hur kan man ens komma på tanken att skriva en sådan artikel och sprida den på sättet de valt?

  1. Deras ståndpunkt i själva sakfrågan är i sig orättvis gentemot Israel, och jag skäms över varje politiker som menar att Palestina borde erkännas som stat (såsom Sveriges regering 2014). Israel gick med på att dela området med palestinaaraberna 1948 (trots arabernas enorma yta både i Jordanien och i andra grannländer), men svaret från grannländerna blev i stället krigsanfall. Palestinaaraberna skulle alltså kunnat erhålla ett eget land väster om Jordanfloden redan 1948 men de tackade nej. Arabernas/muslimernas förfogar över 99,9% av mellanösterns territorium så varför borde lilla Israel idag avyttra land? När judarna flyttade tillbaka till palestinaområdet på 1800-talet så var det turkarna som förfogade över området, och judarna betalade för de landområden som de bebodde. De stal inte land från någon, och hela området var dessutom i bedrövligt skick. Även efter 1948 så inbjöds araberna att fortsätta bo i landet, och de som valde att ansluta sig till Israel fick alla demokratiska rättigheter som landet erbjöd sina medborgare. Många andra flydde dock till grannländerna, varpå Israel klandrades. När Gaza kom i Israels händer 1967 efter kriget som grannländerna startade, var det då palestinier som förfogade över området? Nej, det var Egypten 1948-1967, och förhållandena i området var urusla. Israel tog över och satsade stort på infrastrukturen. När Jerusalem kom i Israels händer 1967, var det då palestinier som förfogade över staden? Nej, det var Jordanien 1948-1967 innan de attackerade Israel och förlorade. Varför höjdes inga rop från omvärlden att palestinierna borde överta dessa områden innan 1967? Jo, för då kunde man inte anklaga Israel. Raketer som ideligen avfyras från grannländerna har dessutom visat att Israel behöver sina landremsor som marginal, men det handlar ingalunda om land som är ”ockuperat från Palestina”. Israel gav tillbaka hela Sinai till Egypten, som Egypten förlorade i kriget som de startat mot Israel, vilket visar att Israel absolut vill erbjuda land mot fred. Samma sak vad gäller Gaza 2005.
  2. Hahne och Kasselstrand påstår (utan källa) att medlemmarnas åsikter i denna fråga är densamma som deras. Hur kan de vara så säkra på det? Har de gjort någon slags undersökning i frågan? Hur kan de utesluta att de flesta medlemmar snarare är på partilinjens sida?
  3. De visar att de inte tänker på SD:s bästa när de väljer att inte kommunicera frågan med sina partikamrater internt, utan går bakom ryggen på dem via Aftonbladet (av alla tidningar).
  4. Publiceringen visar på ett väldigt dåligt omdöme, och det handlar inte om en händelse där man efteråt kan säga ”Men hoppsan, vad tokigt det blev!”, eftersom de hade god tid på sig att formulera artikelinnehåll med målet att publicera den bakom ryggen på sina kollegor. Hur ska man kunna lita på personernas omdöme i framtiden när de gjort en sådan här galen grej?
  5. SD och SDU borde spendera sin tid på att gemensamt kämpa för sin politik och emot dåliga politiska idéer hos övriga partier, men Hahne och Kasselstrand anser alltså att vi borde lägga tid på att bekämpa varandra inför öppen ridå? Hur kan partiet vinna på det?

Det är svårt att tro att personerna plötsligt ändrat uppfattning i Palestinafrågan, och man måste därför anta att de har exakt samma uppfattning som när de skrev artikeln. Var och en måste förstås få tycka vad de vill – och SD:s medlemmar håller förstås med om SD:s principprogram till varierande grad – men det är oroande när ledningen för SDU har en sådan negativ syn på landet Israel, och ännu mer oroande är deras kyliga sätt att kommunicera frågan.

Hahne och Kasselstrands resonemang (i grönt) från artikelnhahne

”Vårt partis pro-israeliska hållning rimmar illa med medlemmarnas åsikter ”

Ett påstående som de inte ger en källa för. Jag betvivlar inte att paret har många vänner som delar deras åsikter, men vad har de för stöd för att medlemmar i stort delar just deras åsikt och inte partilinjens?

”JIMMIE HAR FEL” ”Sverigedemokraternas ungdomsförbund, SDU, vill gå i från partiets pro-israeliska linje och erkänna palestina som en stat. Varje folk har rätt till en nation, menar de.”

De erkänner att partiet har en pro-israelisk linje vilket visar att det existerar en sådan linje inom SD, och att det är den linjen som de vill gå emot genom att framföra kritik av sin partiledare och hela moderpartiet i tidningen Aftonbladet (och inte först till sina kollegor). Det innebär att de gärna vill visa upp för omvärlden att SD är splittrat i en viktig fråga och att moderpartiet inte vet sitt eget bästa. Självfallet måste man inte samtycka med allting som kommer från partiledningen, men det här visar att de inte drar sig för att ta det stora steget att kritisera sin egen partiledare offentligt i stället för internt trots att det kastar smuts över hela partiet. ”Varje folk har rätt till en nation”? Palestinierna är araber såsom sina arabbröder i Jordanien, så det finns således stater till deras förfogande. Inte har väl alla folk rätt att bygga upp en nation på andras territorium? De borde inte ha tackat nej till en egen nation 1948. Innan 1948 så var området inte arabiskt/palestinskt land som en del fått för sig. Britterna hade låtit FN ta hand om området som innan brittiskt styre var turkarnas. Vidare finns det flera folk som gärna vill ha egna nationer, och/eller som vill separeras från andra nationer. Den palestinska myndigheten har inte kontroll över sitt territorium vilket borde krävas om man ska erkännas som stat. Taiwan och Kurdistan, som har kontroll över sitt territorium, har inte erkänts av Sverige.

”Alltför länge har Sverigedemokraternas politik i Israel–Palestina-konflikten präglats av enskilda partiföreträdares personliga agenda. Sverigedemokraternas riksdagsgrupp beslutade nyligen att inte erkänna en palestinsk stat eller bevilja palestiniernas begäran om medlemskap i FN. Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) går nu för första gången någonsin emot moderpartiet och hävdar palestiniernas rätt till en egen stat i hänsyftning till den nationalistiska principen.”

Hur kan de veta att det bara handlar om enskilda politiker och inte en stor majoritet inom SD? Hahne och Kasselstrand är väl också ”enskilda politiker”? Även de verkar ha en agenda? Varför är det just Israel som borde avvara viktig mark för att ge palestinierna en egen stat? Det var ursprungligen tänkt att Israel skulle fått en ännu större yta av mandatet, men 77% gick till Transjordanien/Jordanien. Att Jordanien gjort det svårt för sitt brödrafolk att slå sig ner i landet är en annan sak som inte Israel borde belastas för.

”Tidigare under september höll SDU sin förbundskongress för 2011. Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder deltog som inbjuden gäst och höll ett tal där han uppmuntrade SDU till att verka som en intern opposition till Sverigedemokraterna. Hans ord sätts nu på prov.”

Tyckte han även att det var en bra idé att nya idéer inte diskuteras internt utan diskuteras via pressen?

”Bilden som allmänheten har av Sverigedemokraternas hållning i Israel–Palestina-konflikten är oerhört onyanserad. Partiet har fått en form av villkorslös pro-Israelstämpel på sig som rimmar illa med de egentliga åsikterna i medlems- och väljarkåren. Detta på grund av ett fåtal företrädares högljudda personliga agenda. Samtidigt är det värt att påpeka att moderpartiets officiella hållning alltid varit att inte ta ställning i konflikten – en hållning som man nu frångår av oklara skäl.”

Återigen så verkar Hahne och Kasselstrand så säkra på att det handlar om enskilda politiker och ett fåtal företrädares ”högljudda personliga agenda”. Vilket kränkande epitet på partikollegor! Men paret Hahne-Kasselstrand har alltså ingen personlig agenda själva? Det är inte deras hållning som är onyanserad? De är inte högljudda när de talar för hela SDU på sättet de gör i Aftonbladet?

”SDU:s princip är egentligen att inte ta ställning i utrikespolitiska konflikter som inte berör Sverige i någon högre grad. Moderpartiets ställningstagande mot palestinsk självständighet tvingar oss dock att sätta ned foten. En enig förbundsstyrelse var överens om att SDU måste agera när moderpartiet bryter sin neutralitet och dessutom går stick i stäv mot den breda konsensus som råder inom ungdomsförbundet för en tvåstatslösning. SDU har därför valt, precis som den förmodade FN-majoriteten, att erkänna Palestina som stat.”

Det är klart att SD inte kan spendera tid att ta ställning i allehanda utrikespolitiska konflikter när målet i stället borde vara att förankra en politik för landet Sverige, men om det exempelvis finns en risk att partier vurmar för ett erkännande av Palestina som stat och/eller vill donera stora summor pengar till detsamma (regeringen utlovade exempelvis upp till 1,5 miljarder kr till Palestina 2014), så påverkar det även svensk politik. Sådana idéer skulle innebära direkt/indirekt stödja både Hamas och terrorism, vilket föranleder en reaktion från SD. Jag är inte alls övertygad om att det råder ”en bred konsensus” bland medlemmar i SDU i frågan.

”SDU är och kommer fortsatt att vara ett nationalistiskt ungdomsförbund. Enligt den nationalistiska principen har varje folk rätt till en egen nation. Detta gäller givetvis också palestinierna, varför en tvåstatslösning i regionen är självklar.”

Återigen så borde inte landet Israel lida för att palestinierna tackade nej till en tvåstatslösning 1948. Palestina består av två områden, varav det ena – Gaza – styrs av Hamas. Det är en islamistisk grupp som är terrorlistat av EU och de erkänner inte Israels rätt att existera ens på mindre gränser, samt anser att judar borde dödas var än de påträffas enligt sitt eget program.

”Vi står nu inför ett vägskäl där vi kan slå an på den väg som hittills varit ett misslyckande, eller så gör vi handling av de eviga orden om tvåstatslösning och erkänner Palestina som stat. Moderpartiets mångåriga ställningstagande om att verka för en tvåstatslösning har nu dessvärre förlorat all trovärdighet.”

Och hur kommer situationen vändas ifrån ett misslyckande om man bygger upp en tvåstatslösning där terroristerna kommer ännu närmare inpå Israels territorium? Det innebär väl bara att raketerna kan komma ännu längre in i Israels land? Vore det inte bättre om Israels grannländer först visar att de kan avhålla sig från att skicka in raketer och bomber in i Israel? Borde de inte först visa att de är ett fredsälskande nation? Hamas vill i stället förgöra Israel, så det är självklart att Israel är på sin vakt för sin överlevnads skull.

”SDU inser naturligtvis att erkännandet av Palestina som stat inte löser konflikten i en handvändning och att det stora arbetet för fred återstår. Sett till de två val vi nu står inför ser vi dock att det ena alternativet är en återvändsgränd medan det andra är ett viktigt steg i fredens och rättvisans riktning. De senaste decennierna har olagliga israeliska bosättningar på palestinsk mark oavbrutet expanderats. Samtidigt har förtrycket av det palestinska folket fortlöpande tillåtits ske av ett passivt världssamfund.”

De glömde att berätta på vilket sätt en tvåtstatslösning leder till ”ett viktigt steg i fredens och rättvisans riktning”. Menar de att terroristerna då upphör med sina raketattacker mot Israel? Vad är det för ett förtryck som åsyftas och som de anklagar Israel för? Handlar det om att Israel måste anordna rigorösa säkerhetskontroller, använda iron dome mot raketattacker och bygga staket för att försvara sina invånare? Vidare var det inte ”olagligt” med bosättningarna. De tog upp cirka två% av Västbankens territorium, och det handlade om redan befintliga bosättningar nära Gröna Linjen (1967 års gränser) på ett område som Israel enligt Osloavtalet kontrollerade.

”Israels blockad av Gazaremsan har lett till en långvarig humanitär kris med akut brist på förnödenheter som medicin och byggnadsmaterial. Blockaden har också lett till minskade försörjningsmöjligheter, stigande matpriser, en utdragen energikris samt en försämring av vatten och sanitär infrastruktur. De omfattande importrestriktionerna på bland annat råvaror och jordbruksprodukter, kombinerat med exportförbud, har decimerat den ekonomiska verksamheten inom den privata sektorn, där 120 000 jobb gått förlorade. Det är en nödvändighet att den illegala ockupationen upphör för att möjliggöra en framtida fred i regionen.”

Ett antal år har gått sedan artikeln 2011, och Hahne och Kasselstrand har säkert inte missat hur palestinaaraberna grävt tunnlar för att kunna komma närmare Israel med sina attacker. Medan Israel hjälper både judar och araber i sina sjukhus vid gränsen så vet de att tacken är terrorism tillbaka. Israelerna önskar inte ha kontroller och säkerhetsåtgärder för att det är skojigt, utan just för att de kan rädda liv genom att blockera vapen och material från att hamna i händerna på terrorister. Hahne och Kasselstrand må vara naiva, men israelerna lever i verkligheten och vet att de måste försvara sina medborgare – judar och araber. Återigen, vad är det för ”illegal ockupation” som åsyftas?

”Ett erkännande av en palestinsk stat skulle sätta press på Israel att följa internationell rätt och upphöra med såväl handelsblockaden som koloniseringen.”

Men att Hamas inte följer internationell rätt tar paret inte upp? Eller att inga av Israels grannländer är demokratier? Kanske upphörande av terroristattacker skulle få Israel att backa från rigorösa säkerhetskontroller? Vad är det för ”kolonisering” som åsyftas? Allt Israel begär är att de får leva i fred i sitt eget land, och att de ska få försvara sig på andra sätt än att bara ducka för raketer.

”Moderpartiet har på ett föredömligt och förtroendeingivande sätt breddat hela den sverigedemokratiska rörelsens politik. Det är dock ofrånkomligt att en rörelse förr eller senare ställs inför svåra vägskäl där man riskerar att fatta mindre bra beslut. I sådana fall måste man också kunna motivera och eventuellt ompröva sitt beslut. Här är ungdomsförbundet en garant för inre och yttre diskussion kring moderpartiets ställningstaganden både i de fall där vi delar ståndpunkt och där vi tycker olika.”

Kanske herrarna skulle ta och lyda sina egna råd? SD har till dags dato rullat fram till 27% och 18.000 medlemmar, och det måste tolkas som deras politik är ett vinnande koncept. Vad hade hänt om SD i stället gått på SDU:s linje? Själv hade jag som f.d. kristdemokrat aldrig anslutit mig till SD om deras politik var som alla andra och Israelfrågan är för mig personligen väldigt viktig. Judarna i Israel är utsatta och de borde ha rätt att försvara sig.

”SDU har för avsikt att bidra med såväl politiskt som organisatoriskt nytänkande, och därför uppmanar vi moderpartiet att ompröva sitt ställningstagande i denna fråga. SDU kommer inte att stilla se på när Sverigedemokraterna är ute på fel väg i aktuella och viktiga frågor.”

Hur vore det att i första hand prata med varandra som normalt folk? Varför utse Aftonbladet som mellanhand för en dialog om något som borde diskuteras internt? Herrarna har heller inte lyckats i sin artikel att förklara exakt varför SD borde ändra uppfattning i frågan, men däremot har de visat upp en okunskap i mellanösternkonflikten och Israels historia. Om det stämmer att Hahne även uttryckt sig antisemitiskt så är det verkligen illa. Det är glädjande att se att SD har sunda och logiska åsikter om det lilla landet som som så många hatar utan anledning. SD har skrivit en rad motioner och artiklar om Israels rätt att både finnas och att försvara sig.

Konflikt som bara fortsätter och fortsätter

Nu är det visserligen inte just Israelfrågan som orsakat den rådande splittringen (september 2015) mellan SD och SDU, men publiceringen av artikeln visar hur som helst på ett dåligt omdöme. Sedan 2011 har Hahne och Kasselstrand gång på gång visat att de inte räds för att smutskasta moderpartiet i pressen och jämföra SD med allsköns diktaturer, trots att det skadar hela partiet. En SDU-ledare som inte förstår att det är bättre att diskutera internt än externt borde inte vara SDU-ledare. En SDU-ledare borde agera moget och inte vilja riskera sämre siffror för partiet.

Om man exempelvis inte förstår att det är fullständigt ologiskt att ställa upp i en debatt mot egna kollegor i program som Agenda (eller vilket TV- eller radioprogram som helst), så borde man inte vara en politiskt ledare. Hur kan man ens komma på tanken att vilja ställa upp i en sådan debatt/diskussion där man inför öppen ridå förgör varandra, medan DÖ-politikerna skrattar förtjust över den cirkus som de kan åskåda helt gratis. PK-media gör ju allt för att smutskasta SD, och med en hetsk debatt mellan SD och SDU skulle de kunna samla många fina gratispoäng. SD:are som Jomshof, Karlsson går givetvis inte in i den fällan och avstår moget från att delta i ett sådant jippo som är skadligt för partiet, men ledningen i gamla SDU har inga sådana tankar.

Vi har demokrati och man får tycka vad man vill om olika ämnen, men om åsikterna går alltför mycket isär så är förstås frågan om de olika lägrena inte borde gå åt var sitt håll för att inte förstöra för hela partiet. Det verkar som det är moderpartiet som tänker på hela partiets bästa, och inte den SDU-sida som Hahne-Kasselstrand tillhör – som inte drar sig för att ”throw SD under the bus” (offra en partner/vän av själviska skäl).

Vill man vara socialdemokrat så får man vara det och vill man vara moderat så går det också bra, men man kan inte begära att man ska ha rättigheter att kämpa för socialdemokratiska idéer inom Moderaterna eller vice versa. Eller ansluta sig till en sångkör men vilja sjunga andra sånger än resten av kören. Eller insistera på sjunga en stämma som man inte behärskar, samtidigt som man uppmuntrar andra körmedlemmar att byta stämmor mitt i en sång. Starta en egen kör om grundreglerna inte passar! Om ett gäng företagare har en produkt/tjänst som de vill sälja och upptäcker att några kollegor bakom ryggen på dem kritiserar produkten/tjänsten och även sina kollegor, så ger det en negativ spinn på hela företaget som kan lida stora förluster. Starta ett eget företag i stället om det ursprungliga konceptet inte passar!

En konflikt mellan SD och SDU kan inte fortsätta i det oändliga. SD förstår detta med inte SDU. Det gamla SDU är splittrat i två läger, och om moderpartiet är så hemska som Hahne-Kasselstrand och Jessica Ohlson säger, så borde den smidigaste lösningen vara att låta de SDU:are som stödjer moderpartiet få fortsätta på den linjen, medan övriga drar sig ur och startar något eget. Att SDU-medlemmar röstade fram Jessica Ohlson som sin ledare trots vetskapen om att hon inte har förtroende hos moderpartiet pga sin kritik mot densamma, så visar det bara hur de rycker på axlarna åt risken att det leder till ytterligare år av konflikter – som givetvis är skadligt för partiet. Jessica säger att SDU:s mål är att på sikt byta ut hela SD:s partiledning, och det säger ganska mycket om hennes likgiltighet inför de nära 30% av väljarrösterna som SD:s partiledning lyckats nå upp till på rekordkort tid.

Att Hahne och Kasselstrand är unga intelligenta personer som arbetat hårt betvivlar jag inte, men det kan även medlemmar i övriga partiers ungdomsförbund göra. Spenderar man dyrbar tid på att vara bromskloss åt moderpartiet så har man spenderat tid på ett felaktigt sätt. Dessutom så är jag övertygad om att även andra halvan av gamla SDU (med Tobias Andersson i spetsen) spenderar precis lika mycket tid och kraft på Sverigedemokraterna.

Jag hoppas innerligt att SD inte ska ändra sitt principprogram som jag håller med om till ca 95%. Själv kan jag säga att jag är till höger (bättre för tillväxten utan att stort skattetryck), men det är framför allt familjefrågorna som är viktiga för mig. Jag skulle helt klart gå ur som partimedlem om abortgränsen höjdes, eller om SD började ge uttryck för att det är ok för samkönade att gifta sig och adoptera barn. (Tack och lov finns det fortfarande ett parti som inte flirtar med HBTQ-rörelsen och RFSU som borde ut ur skolan.)

Även Blondinbella låter antisemitisk i sin Blogg

blondinbellaDet är inte bara Gina Dirawi som uttrycker sig i antisemitisk anda och med oproportionerlig Israelkritik (se bloggartikel här) utan även ”Blondinbella” Isabella Löwengrip visar hur lite hon förstår den långa konflikten i Mellanöstern. Hon skriver om Israel och Palestina som om de båda vore länder, men så är inte fallet eftersom Palestina aldrig varit ett land. Synd att inte hennes första kille förklarade grunden för henne, och att Israeler inte ”massakrerar barn” som hon uttrycker sig. Däremot har tyvärr barn dött av israelers kulor i exempelvis Gaza, och det är kanske inte så konstigt eftersom Hamas har en dålig ovana att gömma sina raketskjutande och attackerande gubbar bland vanliga Gazabor, vilket alltså får till följd att oskyldiga drabbas om israeler besvarar anfallen. Läs hur Isabella uttrycker sig i sin Blogg:

 Jag har också läst ut ”Morgon i Jenin” och gråtit floder och tyckt att livet är orättvist. Min tidigare bild av Israel och Palestina har tyvärr varit lite färgad då jag gick i en skola med judiska klasser samt min första kille var judisk (och många var väldigt pro-israel). Då har jag alltid fått höra Israels version och kanske inte alltid lyssnat på den andra. Det är på senare år som jag förstår vilket jäkla monster Israel har varit. Massakrerar barn och oskyldiga. Hur tycker ni att skolan idag lär ut om Palestina Israel-konflikten? Är den objektiv? En av anledningarna till att jag lämnade MUF var att dåvarande ordförande kritiserade Ship To Gaza vilket jag blev rasande över. Hur som helst läs Morgon i Jenin, bra bok.

Nej jag tycker INTE att skolan lär ut konflikten objektivt, och framför allt inte media. Den ensidiga skildringen till Israels nackdel får till följd att personer som Isabella anammar det som sägs och faktiskt tror på den bild som målas upp av Israel som ett monster. Det är ju det man ständigt får höra. Men man måste fråga sig om israeler sätter upp stängsel, murar och väghinder för att det är roligt och inte för att det kan finnas skäl – såsom att försvara sina invånare som utgör både israeler och araber? Varför ”Ship to Gaza?” Material och mat kan komma in på bättre vägar (vilket också görs) och som förhindrar att otillåtna vapen förs in där de inte ska. Läs från Siewert Öholm i Världen idag.

Frihetsflottan, Solidaritetskonvojen, Hjälp-konvojen är bara några av de positivt värdeladdade ord som notoriska israelhatare från Sverige och från många andra länder använder för att rättfärdiga den andra Ship to Gaza-aktionen. De tar till de erkända finorden , men bara för att skönmåla en  provokation mot staten Israels rätt att existera och dess självklara rätt att försvara sig.  ”Hycklerikonvojen” är det enda rätta namnet för den så kallade flotta som med ett 20 tal båtar skall göra om ett spekulativt intrång inom israelisk försvarszon utanför Gazas kust. Avseglingen har försenats efter vädjanden både från FN och Turkiet att avstå. Kanske kommer till sist  seglatsen att starta den här veckan.

De svenskar som deltar gör det fullt medvetna om att de samarbetar med terrororganisationer och militanta islamister som i grunden vill utplåna staten Israel. Där finns personer redan kända för sitt antiisraelengagemang som Mattias Gardell, Dror Feiler och Henry Ascher. Det två sista ger som etniska judar en påstådd men falsk fredslegitimitet åt flottiljens svenska del. Fler vänsterpersoner långt ut på kommunistkanten deltar, som Kalle Larsson, medlem  i Vänsterpartiets partistyrelse, liksom nuvarande V-riksdagsledamoten Torbjörn Björlund. Den historiska ensidigheten i palestinafrågan hos Miljöpartiet visar sig i  engagemanget från  riksdagsledamoten Jabar Amin, som resenär, men med starkt stöd av sitt språkrör Gustaf Fridolin.

Att sedan Henning Mankel, Barnmorske-för-bundet med sin Anna Nordfjell och Sjuk-sköterske-för-bundet med Åsa Andersson finns ombord är mest tragisk opportunism.  Att den gamle Broder-skaps-orföranden Evert Svensson som länge bara sett med ena ögat i den Israeliska verkligheten deltar är inte oväntat. Kyrkans tidning, liksom några filmare och dramatiker kamoflerar sitt deltagarskap med beteckningen Medierepresentanter. Representant för vem och vilka medier då, undrar man?
Det är naturligtvis så att deltagarlistan också avslöjar det syfte konvojresenärarena har. Den ”arabiska våren” har dramatiskt avslöjat verkligheten i länder där demokrati och mänskliga rättigheter trampats under fötterna. Ofta har det skett i religionens namn. Hamasregimen i Gaza är inget undantag. Den stöds och beväpnas dessutom av den djupt antisemitiska våldsregimen i Iran. Man behöver inte upprepa alla de demokratiska fri- och rättigheter som militant islamism förvägrat sina länders medborgare.

Det obegripliga är bara att just de här båtpassagerarna inget sett eller velat se. Inget förstått eller velat förstå. ”Ship to Libyen” vore ärligare. Men den här båtsolidariteten  tycks inte ens se Libyens frihetskamp. Den vill inte heller höra gevärsskotten i Syrien som redan dödat tusentals arabiska bröder.
Ship to Gaza-folket lider av politisk afasi  i alla frågor som handlar om Israel och Israels demokrati. Det är den demokratin Israel har rätt och skyldighet att försvara. Lösningen är inte en  ”Hycklerikonvoj”. Lösningen är att palestinier och arabiska grannländer slutar föra missilkrig och erkänner staten Israel. Då börjar freden.

Sen tvivlar jag starkt på att ”Morgon i Jenin” är objektiv. (Jag har inte läst den men tvivla får man ju göra.) Framför allt tänker jag på den överdrivna rapporten om massaker i Jenin (från anti-israelisk sida förstås) som aldrig hände i den staden. Att människor dog är förstås sant, och det gäller för båda sidor.