Etikettarkiv | antisemit

Även Blondinbella låter antisemitisk i sin Blogg

blondinbellaDet är inte bara Gina Dirawi som uttrycker sig i antisemitisk anda och med oproportionerlig Israelkritik (se bloggartikel här) utan även ”Blondinbella” Isabella Löwengrip visar hur lite hon förstår den långa konflikten i Mellanöstern. Hon skriver om Israel och Palestina som om de båda vore länder, men så är inte fallet eftersom Palestina aldrig varit ett land. Synd att inte hennes första kille förklarade grunden för henne, och att Israeler inte ”massakrerar barn” som hon uttrycker sig. Däremot har tyvärr barn dött av israelers kulor i exempelvis Gaza, och det är kanske inte så konstigt eftersom Hamas har en dålig ovana att gömma sina raketskjutande och attackerande gubbar bland vanliga Gazabor, vilket alltså får till följd att oskyldiga drabbas om israeler besvarar anfallen. Läs hur Isabella uttrycker sig i sin Blogg:

 Jag har också läst ut ”Morgon i Jenin” och gråtit floder och tyckt att livet är orättvist. Min tidigare bild av Israel och Palestina har tyvärr varit lite färgad då jag gick i en skola med judiska klasser samt min första kille var judisk (och många var väldigt pro-israel). Då har jag alltid fått höra Israels version och kanske inte alltid lyssnat på den andra. Det är på senare år som jag förstår vilket jäkla monster Israel har varit. Massakrerar barn och oskyldiga. Hur tycker ni att skolan idag lär ut om Palestina Israel-konflikten? Är den objektiv? En av anledningarna till att jag lämnade MUF var att dåvarande ordförande kritiserade Ship To Gaza vilket jag blev rasande över. Hur som helst läs Morgon i Jenin, bra bok.

Nej jag tycker INTE att skolan lär ut konflikten objektivt, och framför allt inte media. Den ensidiga skildringen till Israels nackdel får till följd att personer som Isabella anammar det som sägs och faktiskt tror på den bild som målas upp av Israel som ett monster. Det är ju det man ständigt får höra. Men man måste fråga sig om israeler sätter upp stängsel, murar och väghinder för att det är roligt och inte för att det kan finnas skäl – såsom att försvara sina invånare som utgör både israeler och araber? Varför ”Ship to Gaza?” Material och mat kan komma in på bättre vägar (vilket också görs) och som förhindrar att otillåtna vapen förs in där de inte ska. Läs från Siewert Öholm i Världen idag.

Frihetsflottan, Solidaritetskonvojen, Hjälp-konvojen är bara några av de positivt värdeladdade ord som notoriska israelhatare från Sverige och från många andra länder använder för att rättfärdiga den andra Ship to Gaza-aktionen. De tar till de erkända finorden , men bara för att skönmåla en  provokation mot staten Israels rätt att existera och dess självklara rätt att försvara sig.  ”Hycklerikonvojen” är det enda rätta namnet för den så kallade flotta som med ett 20 tal båtar skall göra om ett spekulativt intrång inom israelisk försvarszon utanför Gazas kust. Avseglingen har försenats efter vädjanden både från FN och Turkiet att avstå. Kanske kommer till sist  seglatsen att starta den här veckan.

De svenskar som deltar gör det fullt medvetna om att de samarbetar med terrororganisationer och militanta islamister som i grunden vill utplåna staten Israel. Där finns personer redan kända för sitt antiisraelengagemang som Mattias Gardell, Dror Feiler och Henry Ascher. Det två sista ger som etniska judar en påstådd men falsk fredslegitimitet åt flottiljens svenska del. Fler vänsterpersoner långt ut på kommunistkanten deltar, som Kalle Larsson, medlem  i Vänsterpartiets partistyrelse, liksom nuvarande V-riksdagsledamoten Torbjörn Björlund. Den historiska ensidigheten i palestinafrågan hos Miljöpartiet visar sig i  engagemanget från  riksdagsledamoten Jabar Amin, som resenär, men med starkt stöd av sitt språkrör Gustaf Fridolin.

Att sedan Henning Mankel, Barnmorske-för-bundet med sin Anna Nordfjell och Sjuk-sköterske-för-bundet med Åsa Andersson finns ombord är mest tragisk opportunism.  Att den gamle Broder-skaps-orföranden Evert Svensson som länge bara sett med ena ögat i den Israeliska verkligheten deltar är inte oväntat. Kyrkans tidning, liksom några filmare och dramatiker kamoflerar sitt deltagarskap med beteckningen Medierepresentanter. Representant för vem och vilka medier då, undrar man?
Det är naturligtvis så att deltagarlistan också avslöjar det syfte konvojresenärarena har. Den ”arabiska våren” har dramatiskt avslöjat verkligheten i länder där demokrati och mänskliga rättigheter trampats under fötterna. Ofta har det skett i religionens namn. Hamasregimen i Gaza är inget undantag. Den stöds och beväpnas dessutom av den djupt antisemitiska våldsregimen i Iran. Man behöver inte upprepa alla de demokratiska fri- och rättigheter som militant islamism förvägrat sina länders medborgare.

Det obegripliga är bara att just de här båtpassagerarna inget sett eller velat se. Inget förstått eller velat förstå. ”Ship to Libyen” vore ärligare. Men den här båtsolidariteten  tycks inte ens se Libyens frihetskamp. Den vill inte heller höra gevärsskotten i Syrien som redan dödat tusentals arabiska bröder.
Ship to Gaza-folket lider av politisk afasi  i alla frågor som handlar om Israel och Israels demokrati. Det är den demokratin Israel har rätt och skyldighet att försvara. Lösningen är inte en  ”Hycklerikonvoj”. Lösningen är att palestinier och arabiska grannländer slutar föra missilkrig och erkänner staten Israel. Då börjar freden.

Sen tvivlar jag starkt på att ”Morgon i Jenin” är objektiv. (Jag har inte läst den men tvivla får man ju göra.) Framför allt tänker jag på den överdrivna rapporten om massaker i Jenin (från anti-israelisk sida förstås) som aldrig hände i den staden. Att människor dog är förstås sant, och det gäller för båda sidor.

Annonser

Gina Dirawi sprider antisemitism

Gina Dirawi har uppenbarligen inte lärt sig något av den reprimand som hon fick av SVT 2010 när hon bl. a skrev under rubriken ”Israel tar efter Hitler” att: ”Den israeliska regeringen gör samma sak som Hitler gjorde mot deras folk fast med andra medel. De är rasister, de förtrycker, och de mördar folk som inte är som dem!”

Kanske hon blandade ihop Israel med Hamas eller Hizbollah?

Ett av antisemitismens signum är att ofta göra ett likställande mellan nazismen under Hitler och judiska Israels behandling av palestinierna. Nu ger Gina oss ett tips på sänglitteratur, nämligen den ökende antisemitistens Lasse Wilhelmsons bok ”Är världen upp och ner”.

Journalister på Sveriges Radio har hävdat att Wilhelmson stöds av ett nätverk av en grupp från extremhögern och ett antal radikala muslimer. Han har även sagt att den officiella historieskrivningen från mitten av 1800-talet är ”tillrättalagd” och utelämnar judarnas roll. Han menar att judarna ligger bakom ”så gott som alla” av samhällets förändringsprocesser under denna tid, bland annat på grund av sina höga positioner inom ”ekonomin och ideologiproduktionen”. Se wikipedia, och även Jonathan Lemans blogginlägg här där vi bl. a kan läsa att ”Lasse Wilhelmson festar med den internationellt uppmärksammade  antisemiten  Jöran Jermas/Adam Ermash/Israel Shamir och bidrar med material  på hans hemsida. Han har även försvarat Ahmed Rami och dennes hatpropaganda på siten Radio Islam där Wilhelmson själv även medverkar som skribent”.

Gina skriver så ”hjärtskärande” på sin blogg:

Orkar inte läsa om det,orkar inte klumpen i magen,orkar inte se fler barn dö, orkar inte tänka att dessa barn mötte samma öde som min morbror och andra släktingar. En annan sak som slår mig är att det kunde varit jag. Hade inte mina far och morföräldrar tvingats lämna Palestina,så hade det varit jag som levt deras liv. Det är inte bara mitt ansvar att ta upp frågan,det är allas. Våra medmänniskor dör,familjer slaktas,folk lever i skräck,och för vad? För lite mark? För makt? För heder? Om de brydde sig om sitt folk,så skulle de inte göra såhär. I ett krig finns inga vinnare,bara förlorare. Bara rädsla,skräck,osäkerhet och blod. Inget positivt. Jag har levt med engagemanget sen barnsben,hört om hatet från båda sidor,men vart har hatet lett oss? Har något positivt hänt? Vi måste släppa hatet som infekterar våra kroppar och sinnen och förstå att människoliv och mänskliga rättigheter är viktigare än vilken sida som har rätt och fel. För i slutändan har båda haft rätt enligt deras premisser,och båda fel enligt deras premisser. Det finns ingen utväg än att se människor som människor ge alla de mänskliga rättigheterna de förtjänar. I krig vinner ingen,ingen.

Krig börjar ofta pga hat så ett bra tips för oss alla är att sluta sprida hatpropaganda. Då drar vi något litet strå till stacken, men som det är nu bidrar Gina till att slita bort strån från Israel-Palestina-stacken. Det är möjligt att hon kanske inte ens inser vad det är hon faktiskt skriver och hur mycket hon som en känd person tyvärr riskerar att påverka andra till det sämre – för hon kanske blivit så starkt påverkad själv av den här typen av tankegångar att det blivit en del av henne själv. Hon säger själv att hon levt med ”engagemanget” sedan barnsben, så det kanske finns en orsak redan där… Sen hoppas jag vidare att hon ömmar lika mycket för döende barn på den israeliska sidan som på den andra sidan gränsen.

Med evakueringen av Gazaremsan visade Israel sin fredsvilja och beredskap till ännu fler uppoffringar för en fred på marken (tidigare har de bl a överlämnat Sinai till Egypten) även om resultatet blev missilregn och terror från Hamas som tog över Gazaremsan. Israel hade inte något krav under kriget att att araber måste fly landet – förutom i slutskedet där det på vissa platser rådde sådan risk för fara att bosättare rekommenderades att fly. De som valde att stanna kvar blev fullvärdiga invånare i landet Israel, med samma demokratiska rättigheter som alla andra (däremot behövde inte araber få med i den israeliska armén). Tyvärr kan man inte göra en  likartad beskrivning av arabländerna runtomkring. Många tänker inte heller på att lika många judar som var boende i arabländerna, som de araber som lämnade Israel, var tvungna att lämna sina hem pga situationen i sina hemländer, och i många fall så dödades de helt enkelt. De flesta flyttade till Israel där landet tog hand om dem trots att de vara många till antalet. Konstigt nog kunde inte (eller ville inte) arabländerna som är stora och flera till antalet inte ta hand om sina arabbröder som var boende i Palestina trots att de jämförelsevis inte var särskilt många (idag är de givetvis många fler). Man kan även få en bid av judarnas situation i arabländer genom att jämföra antal judar som bor i arabländerna idag jämfört med för 50 år sedan. Antalet har minskat avsevärt, och på vissa håll finns inte längre några judiska kolonier i dessa länder.

Vidare måste man fundera på hur vi i Sverige skulle hanterat situationen om vi ständigt skulle blivit beskjutna och hotade av våra grannländer. Murar och stängsel gillas inte, intensiva gränsövervakningar gillas inte och framför allt inte att försvara sig genom att skjuta tillbaka. Jag har inga bra lösningar på problemet och kan bara uppskatta att jag bor i ett demokratiskt land och att grannländerna är lika demokratiska.

Gina påminner mig lite grand om en kollega på mitt jobb för flera år sedan. Hon var i ungefär samma ålder som Gina och var väldigt trevlig gentemot arbetskamrater och människor hon träffade på jobbet, men när det kom till ämnet Palestina så såg hon rött. Då började plötsligt hennes tidigare logiska resonemang förvandlas till snedvridna förklaringar till varför situationen är som de är. Det var hon själv som drog upp ämnet med mig första gången vi träffades men jag lät det inte gå över till någon större diskussion eftersom det helt enkelt inte var läge för det. Vi samtalade bara kort om hur svensk media hanterar ämnet och de är ju som sagt helt klart INTE på israelernas sida. Enligt en undersökning av Transatlantic så är 68% av svenskarna negativa gentemot Israel, till skillnad mot Europas genomsnittssiffra som är 51% och USAs 32%. Hur ska vi göra för förbättra den siffran? Vi kan ju inte be Israelerna sluta att försvara sig och landet för det skulle leda till självmord.

Jag tror det bästa sättet är att sluta läsa antisemitiskt material och i stället läsa historien om Israel. Givetvis så kan hstoriebeskrivningen varigera beroende på vem det är som berättar den men vissa årtal och händelser går inte komma ifrån såvida man inte ignorerar dem. Här är lite historia:

Mandatområdet i Palestina omfattade dagens Israel, Gazaremsan, Västbanken och Jordanien. Genom beslut i Nationernas förbund fick britterna ansvar för området år 1922. Tidigare hade fredskonferensen i San Remo beslutat att Palestina skulle tillfalla britterna och när beslutet ratificerades 1922 av Nationernas förbund fick även Balfourdeklarationens löfte om ett judiskt nationalhem ett internationellt godkännande. Den ena delen kallades  Transjordanien men bytte sedermera namn till Jordanien och ytan utgjorde 80% av mandatområdet. Relationen mellan judar och britter försämrades  drastiskt under en tid då i snitt en miljon judar om året mördades och när kriget 1945 var över, hade en majoritet av Europas judar mördats. 1947 röstade Generalförsamlingen om en delningsplan av det lilla området som blev kvar efter att 80% gick till Transjordanien och araberna. Israel tackade ja till förslaget men palestinierna tackade nej och startade i stället ett krig mot Israel, som Israel sedan vann.

De flesta som bor i Israel är helt oskyldiga till det som hände och beslutades på 1940-talet (och tidigare) så det är tragiskt att de ska riskera att råka ut för självmordsbomare och raketer. Vidare så tror jag inte att ledarna för Israel alltid tagit kloka beslut och agerat rätt i varje situation, och det gäller ledare i alla länder.

Se färskt blogginlägg i Aftonbladet här