Arkiv

Barnen i Bollebygd som inte längre får samlas vid julkrubban vs Teater De Vill

Information om varför svenskarna firar jul

Ekdalens förskola i Bollebygds kommun kommer inte längre att ha en samling vid julkrubban hos Svenska Kyrkan, som tidigare gjorts i form av studiebesök enligt tidningen Dagen. Det är tråkigt när en trevlig och harmlös jultradition måste avbrytas pga en förälder som misstycker, och en skolledning som förmodligen i all välmening övertolkar skollagens regler.

Men Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket säger:

Självklart finns det inget som hindrar ett besök om det ligger inom ramen för undervisningen. Läraren kan också bjuda in en utomstående aktör, som en präst i det här fallet, som får berätta, under förutsättning att den enskilda eleven inte tvingas delta i religiösa handlingar”

Det skulle alltså finnas utrymme för att göra sådana studiebesök, så den här traditionen hade inte behövt avbrytas. Vi bor väl i Sverige, och har inte Sverige en kristen historia? Varför är det då så känsligt att berätta om varför svenskarna firat jul i tvåhundra år, och varför borde vi känna trycket att undervisa om vilket ställningstagande andra kulturer och länder har i samma veva? Det är bra att undervisa om olika religioner på religionstimmarna, men det är hellet inget fel att särbehandla kristendomen som handlar om det här landets historia. Det här ”lika för alla-tänket” är lite överdrivet i Sverige. Eftersom det handlar om förskolebarn har de ännu inte lärt sig att man kan studera uppkomsten och innebörden av julen på internet, varför ett besök i en kyrka i verkliga livet kan tyckas vara en bra idé i advent.  OM de hade kunnat läsa på nätet skulle de kunna läst på wikipedia:

Jul är en högtid med mycket gamla anor som firas i slutet av december. Julen har genom historien firats av olika orsaker och därtill förknippats med olika seder. I en västerländskkristenkontext firas julen till minne av Jesu födelse. Julhögtiden är en blandning av religiösa ochsekulära traditioner och skiljer sig mycket runt om i världen, och många firar idag jul med färre, eller inga religiösa inslag. Den officiella svenska julhögtiden börjar den 24 december (julaftonen, aftonen före juldagen) och avslutas den 13 januari (Tjugondag Knut) då ”julen dansas ut”, även om det på senare tid blivit allt fler som inleder firandet tidigare[källa behövs] och betraktar det som avslutat i och med den sista lediga dagen 6 januari (trettondagen).

Ulf Gunnarsson, en förskolechef på skolan säger:  ”Med sjätte paragrafen, första kapitlet i skollagen i ryggen har vi satt stopp för studiebesöket”.  Ja det är inte EMOT skollagen att INTE gå till en julkrubba i kyrkan, men lagen skulle lika gärna ha tolkats på ett annat sätt.

Teaterstycket ”En lektion i kärlek” som spelas på ”Teatern De vill”

Jag kan gärna jämföra Bollebygdsbarnens studiebesök med ovan nämnda teaterpjäs som tvingas/tvingades på många högstadieelever – åtminstone under 2010. Det var i vissa skolor obligatoriskt att vara åskådare till den här pjäsen om man valde Drama som ett tillval i skolan (och i andra skolor kanske hela klasser gick) men frågan är vad som skulle hända om föräldrar vägrade att låta sin fjortonåring delta i evenemanget? Sänkt eller ofullständigt betyg samt mobbing av kompisar? Det knepiga vad gäller teaterstycken är att man som förälder inte har en aning om innehållet eller vidden av den påverkan som regissörer och kulturskådespelare har på våra barn. Jag läste själv om just det här teaterstycket att den kan få föräldrar – sextiotalister – att RODNA och det tyckte jag lät oroväckande i sig. Teatern säger själva om sin föreställning:

Fjärilar i magen. Ögon som glittrar. Hjärtan som brinner. Flämtande lågor och djupa frågor. Ofokuserade tankar. Våta fantasier. Blossande röd. Drabbad och spröd. Klumpar i halsen. Skärande smärta. Pirrande farligt. Blödande sår och bultande underbart.—3 skådespelare gestaltar, under en dryg timme, ett tjugotal karaktärer i olika kostymer. Vi möter de förälskade, de otrogna, de lyckliga, de funktionsnedsatta, de kåta, de arga, de svikna, föräldrarna som försöker ge råd, de som vill komma ut och många fler. Med högt tempo, snabba klipp och fysiska uttryck leks det med kärlek

Tidningen Kulturen:

Handlingen kretsar kring ungdomars möte med erotiska känslor i olika former och omvärldens och vuxenvärldens reaktioner. Det handlar om förälskelser och uppbrott och illustrerar såväl positiva som negativa sidor ur alla vinklar och aspekter.

SvD säger i sin recension:

Här kan man påstå vad som helst, ljuga vad som helst och ta tillbaka det igen. Man kan iklä sig det ”normala” eller göra uppror mot det – allt medan man undersöker olika villkor.—Johan Bössman – som också regisserar – och Robert Jelinek har skrivit en timslång teatershow om allt det där att bli tonåring och brutalt övermannad av sina egna hormoner. Iscensättningen betonar den första stavelsen av lektion, lek. Stycket är en fartfylld genomgång av kärlek, kåthet, identitet, svek, längtan och utanförskap.—Publiken, idel 14-åringar, fnittrar, skrattar och släpper ifrån sig flämtningar av igenkänning medan föreställningen raskt dansar genom frågor om identitet. —Tomas Åhnstrand kastar sig mellan rastaflätor och emo-luva medan han verkligen hela tiden ger järnet: han spelar med hela kroppen, också dess mer pinsamma delar.

Tanken är också att det ska föras diskussioner i skolan efter teaterbesöket, men hur styrt är dessa diskussioner och vad händer om en tonåring har en avvikande åsikt? Skulle han/hon öppet våga redovisa den inför sina klasskamrater, eller är det en stor risk att man känner grupptryck och går med strömmen vad gäller åsikter och vad som är normalt?  Jag kan inte låta bli att fundera på om sådana här pjäser med efterföljande diskussioner kanske går i samma stil som UR:s satsning ”Sex på kartan” som verkligen inte låter barn vara barn, utan lär högstadieungdomar ungefär ”gör vad ni vill bara alla är med på det och tro inte att någonting är onormalt”. UR uppmuntrar skolbarn direkt eller indirekt till tidig sexdebut, och vägrar inse riskerna med detta vad gäller tomhet, grupptryck, utnyttjanden, sjukdomar och oönskade graviditeter. Skulle någon fjortonåring våga framföra åsikten om avhållsamhet fram till giftermålet? Det tror jag knappast, och en sådant idé finns förstås inte ens på UR.s sexkarta, och förmodligen det enda som skulle kunna betraktas som ”onormalt”.

Jag ville bara jämföra dessa två evenemang eftersom jag tycker att en historiebeskrivning om varför svenskarna firar jul är harmlös och fullständigt ofarlig i jämförelse med vad vissa kulturnissar kan tvinga på våra barn utan att föräldrarna vet om det. Kanske lika bra om det är obligatorisk närvaro för barnen – oavsett lågvattenmärke på teaterföreställningen. Att en pjäs anses vara ”populär och mycket uppskattad” kan betyda vad som helst. Gratis alkohol till alkoholister är också uppskattat. Jag tror många barn artigt säger att en pjäs är bra för att det förväntas av dem, och att de skrattar ibland betyder inte att sensmoralen är ok, eller att alla delar av pjäsen är bra för barnen att lyssna eller se på.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=289025 (2011-12-09)

Tonåringar stal vass vid sommarstuga i närheten av Bålsta den 2/8 2011!

Låter inte särskilt allvarligt, heller hur?

Det här blogginlägget handlar om hur vi uttrycker oss och om ORD SOM SÅRAR. Här är vad som hände min son och en av hans kompisar igår den 2/8 2011. 

Efter stor övertalning så hade vi föräldrar tidigare gått med på deras idé att göra en lite äventyrlig fotvandring. De tänkte gå LÅNGT, mycket längre än vad vi själva trodde att de skulle klara av, men vi visst ju att vi bara var ett telefonsamtal bort om de ville bli hämtade.

De såg verkligen fram mot sitt ”äventyr” i skogarna och fick skjuts till Sigtuna där de skulle börja gå mot Västeråshållet. Efter flera timmars vandring ville de över ett vattenparti och tänkte därför göra en flotte som de skulle kunna ha sin packning på medan de simmar bredvid. Detta var planerat sedan tidigare och de hade med sig rep, kniv, etc. De kom trötta och varma fram till ett litet torp/stuga vid vattnet och de uppfattade stuga som ganska öde. De insåg inte att stugan och tomtmarken skulle kunna vara privat eftersom de är vana vi stugor i skogen som är allmänna och jag antar att de tyckte att denna stuga såg ”allmän” ut. Det finns t ex en stuga (som tyvärr brunnit ner nu) som heter Björnkälla i Märsta där de varit flera gånger, och även om själva stugan varit låst så är det fritt fram att använda tomten för att sola, grilla, osv. Det finns även gott om stugor vi olika vandringsleder som man kan använda fritt, och det finns ödestugor som ingen verkar använda. Jag säger detta som bakgrund till att grabbarna inte tänkte på att de kanske befann sig på ett område som inte var allmänt.

De var glada för att äntligen kunna vila och bada, men de var även aktiva att samla in vass i strandkanten som de samlade för att bygga en flotte utav. Plötsligt kommer en bil åkande och en man med sin familj (två små barn) parkerar sin bil vid stugan. Jag var ju inte där själv så jag kan bara återge vad min son berättat men mannen frågade om de visste om att tomten var privat, och sonen svarade sanningsenligt att de inte kände till det. Mannen frågade vad de egentligen hade tänkt göra där, bränna upp någonting eller vad, och sonen berättade att de tänkt göra en flotte av vassen för att ta sig till andra sidan. ”Och det vill du att jag ska tro på?!” fick han till svar.  Mannen bad dem att försvinna, och de gjorde vad de kunde för att samla ihop sina grejor (och kanske även ta på sig en del kläder om de badat, vad vet jag) medan mannen manade på dem att skynda. De blev kallade SKITUNGAR och PUCKON bland annat.

När de gått upptäckte de snart att de glömt kompassen på tomten men den ville de förstås inte gå tillbaka för att hämta. De stannade vid en sten utanför området för att samtala med varandra om vad de nu skulle ta sig till och vad Plan B skulle vara, men då dyker mannen upp igen och säger att han inte litar på dem utan ville att de bara  skulle försvinna. Längre bort… Så de gick…

Det var hjärtskärande för mig att höra detta eftersom dessa grabbar ju inte hade några som helst planer på att ställa till rackartyg utan hade helt ärliga syften. De tyckte förmodligen att deras dag var helt fantastisk innan denna man dök upp och gjorde allting svart. Alla tonåriga grabbar är inte ute för att ställa till ofog, och det är orätt att helt enkelt FÖRUTSÄTTA att de är det!

Det jag tänker nu är att den som gjorde det största felet och som bör SKÄMMAS (den som hade den största SYNDEN) var inte dessa sextonåringar utan mannen. Grabbarna är BARN som gjorde ett MISSTAG, men mannen är VUXEN och betedde sig som ett litet barn som tänker ”MITT, MITT, MITT”. Jag kan förstå att man blir misstänksam om det vistas ett par tonåringar på ens sommarstugetomt MEN man kan inte UTGÅ ifrån att dessa barn har något ofog i sikte. Man behöver inte SÄGA det man tänker ifall det kan vara så att dessa grabbar faktiskt inte visste att de hamnat på privat område och att det faktiskt var sanning att de tänkte bygga en flotte av vassen.

Jag tänker på hur mycket ORD kan såra. För grabbarna tog ju äventyret slut där. Kartan blev förstörd när de i all hast var tvungna att stuva ner den i blöt packning och kompass hade de nu ingen. Men det var förmodligen deras missmodighet efter utskällningen som gjorde att de valde att avsluta äventyret. De ringde hem och vi hämtade dem vid Bålsta station. Stugan låg förmodligen nordost om stationen men jag vet inte säkert.

I det här fallet hade det räckt om mannen upplyst grabbarna om att det var privat mark och det hade varit tillräckligt för att de skulle skämmas över att ha gjort ett sådant pinsamt misstag. Nu fick de dessutom en utskällning och måste ha känt sig som paria. Det handlar trots allt om BARN som INTE ville någon någonting illa. Jag vet inte hur länge som grabbarna kommer att tänka på de hårda ord de fick höra, men minnet kommer säkert alltid att finnas kvar, och jag säger därför; låt oss tänka på vad vi säger till våra medmänniskor! Ord kan såra någonting fruktansvärt, och likaså kan uppmuntrande ord vara som små energikickar som man kan leva på i dagar.

Jak. 11:26 Om någon menar sig tjäna Gud och icke tyglar sin tunga, utan bedrager sitt hjärta, så är hans gudstjänst intet värd.

Jak. 3:8Men tungan kan ingen människa tämja; ett oroligt och ont ting är den, och full av dödande gift.

Båda verserna är förstås sanna fast på olika sätt. Jag tror Jakob talar mera generellt i den sistnämnda versen, och vi måste nog erkänna att människan har en olycklig förmåga att såra och orsaka problem och bekymmer med sin tunga. Men som individer måste vi stå över vad köttet säger och vi borde avstå från osanningar, förtal, hån, elakheter, etc.

Jag gjorde en insändare i Upsala Nya Tidning men utöver det kan jag inte göra mer för att nå den arga mannen. Om grabbarna inte bad om ursäkt vill jag gärna be om ursäkt för deras vägnar, men framför allt borde mannen själv be grabbarn om ursäkt för  hur han förstörde deras dag med sina hårda ord. Jag ersätter honom gärna för vassen som grabbarna stal.

Personen bakom siten ”jesus-is-savior.com” är åtalad för övergrepp mot barn

Personen i fråga heter David J Stewart, och trots att han på sin hemsida velat gå tillrätta med syndare som gjort sig skyldiga till omoraliskt leverne så har han alltså gjort sig skyldig till den värsta synden själv. Det handlar om ”2nd Degree Criminal Sexual Conduct as a 1st Degree Felony”

According to public records on file with the Superior Court of Guam, Mr. Stewart was charged with 2nd Degree Criminal Sexual Conduct as a 1st Degree Felony.  He was also charged with Child Abuse as a Misdemeanor.  He initially pled not guilty, but later entered into a plea agreement, pleading guilty to Child Abuse on October 29, 2010.  The terms of the judgment include a fine of $100; 2 years supervised probation; 100 hours of community service; stay away from victim; not threaten/strike/injure the victim; report to Client Services for counseling; report to Dept of Mental Health and Substance Abuse; Turn in passport; not leave Guam; comply with court orders; obey all laws of Guam. 

He has a progress hearing scheduled for February 14, 2011 at 9 a.m. before the Honorable Judge Anita Sukola. 

Regards,

Maria Teresa B. Cenzon
Director of Policy Planning
 & Community Relations
Judiciary of Guam
Guam Judicial Center

David har sedan de första misstankarna systematiskt tagit bort information från sin hemsida och försökt dölja det faktum att han är samma person som står åtalad för övergrepp mot barn.

Läs mer: http://davidjstewartexposed.blogspot.com/ 

UNT: Allt fler aborter görs i hemmen – mer avdramatiserat på det viset

Jag vet inte vilken kommentar som är den mest sorgliga i UNT:s artikel ”Allt fler aborter görs hemma – Uppsala – UNT.se”). Den att man kan spara pengar på att göra aborter hemma (vilket är sant men ändå sorgligt) eller denna från verksamhetschefen på Uppsalas Kvinnoklinik på Akademiska sjukhuset:

”De allra flesta patienterna är nöjda och tycker att det avdramatiseras på det här viset”

Det kanske är det som är delar av poängen – att göra aborter mera ”vardag”? Men knappast en stil som hjälper ungdomstjejer att tänka mera på riskerna. ”Vilka risker?” kanske de i stället tänker.  Skulle en oönskad graviditet inträffa är det ju bara att göra en abort i hemmet och så är det inte mer med det. Många talar om dessas ”oönskade liv” som det är så synd att sätta till världen, men samma personer skulle förstås inte resonera på samma sätt – att det är rätt att släcka liv om livet är oönskat – om det handlar om bebisar som just blivit födda för då menar de att de är ”människor” och därmed MORD om man skulle avliva dem (vilket det är). Inte heller skulle de resonera på samma sätt om det handlar om bebisar som HÅLLER PÅ att födas, eller ens de som har 2 månader kvar till födseln, och kanske inte ens 3. Men NÅGONSTANS så drar de en gräns och menar att bebisar på fel sida om denna gräns bara har ”tough luck” . Eller ”good luck” i deras tycke.

Det är en märklig tillvaro när man måste sätta en gräns för när ett människoliv är ett barn eller inte, för var man än sätter den gränsen så skulle det ju innebära att barn (som foster är) som hamnar på fel sida om denna gräns behandlas olika trots att de är precis lika gamla och stora. Varför inte sätta gränsen vid befruktningen? Varför inte försöka få ner antalet aborter i stället för att ”avdramatisera” och riskera att öka antalet aborter? Antalet aborter varje år i Sverige är som en normalstor mellanstad. Läs från artikeln (2011) och gråt:

 ”Allt fler aborter görs hemma

Att göra abort i hemmet blir allt vanligare. Uppsala län ligger i framkant i utvecklingen och här avslutas drygt 70 procent av alla graviditeter utanför sjukhusmiljön.

Andel aborter som görs i hemmet i Uppsala län:

2006   3 procent.2007   6 procent.2008  33 procent.2009  50 procent.2010  64 procent.2011* 71 procent.* Till och med juni.

Övriga nordiska länder ligger liksom Sverige runt 50 procent. I Österrike genomförs drygt 80 procent hemma. I stora delar av Europa är inte hemaborter möjliga på grund av lagstifnting. Förra året genomfördes 1 300 aborter i Uppsala län.

Medicinsk abort påminner om ett missfall. Abortpiller ska inte blandas ihop med akut p-piller som ska tas senast tre dygn efter oskyddat samlag.

Efter att det blev tillåtet att göra medicinsk abort i Sverige i början av 1990-talet har metoden ökat kraftigt. I dag görs nästan nio av tio aborter på detta sätt i Uppsala län, vilket innebär att kvinnan tar tabletter vid två olika tillfällen med en dags mellanrum.

Medicinsk abort innebär helt andra möjligheter än kirurgisk, även kallad skrapning, där kvinnan ofta sövs och opereras. Med tabletter kan kvinnor i Uppsala län sedan 2006 slutföra aborten i det egna hemmet.

– Det finns inga nackdelar för patienten medicinskt sett. De flesta upplever att det är lugnare att göra det hemma, säger Bo Sultan, verksamhetschef för Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset.

I samband med sjukhusbesöket och första tablettintaget, får kvinnan information om vad som kommer att hända när de sista tas; blödningar, illamående, smärta etcetera. Det ställs också ett krav på att patienten inte ska vara ensam hemma vid tillfället.

– De allra flesta patienterna är nöjda och tycker att det avdramatiseras på det här viset. Och så ges möjligheter att ha kontakt med oss om det blir problem, säger Bo Sultan.

Vad kan det bli för problem?

– Det som kan inträffa är att graviditeten inte stöts ut. Men vi informerar om att ta ett graviditetstest några veckor efter aborten, eller om man känner sig gravid så ska man kontakta oss.

Enligt Bo Sultan sker det en gång per femhundra aborter. Och han säger att det inte skiljer sig nämnvärt från utfallet vid skrapning. Utvecklingen går snabbt i Uppsala och hittills i år har 71 procent av aborterna som gjorts i länet genomförts hemma. Förra året var siffran 64 procent. Någon officiell statistik för hemaborter i Sverige finns inte men det handlar om ett snitt på 50 procent, enligt Kristina Gemzell-Danielsson. Hon är professor i gynekologi vid Karolinska Institutet i Solna, och som verkat vid Uppsala universitet och dessutom innehar en chefsroll för WHO:s kvinnoklinik, och var en av dem som under tidigt 2000-tal genomförde de studier som ligger till grund för införandet av hemaborter.

– Vi är noga med att kvinnor ska ha möjlighet att välja. Liksom vid valet av medicinsk eller kirurgisk abortbehandling är det viktigt att kvinnan får så bra information som möjligt för att kunna välja, säger hon.

Medicinsk abort kan göras till och med vecka nio enligt svensk sjukvårdsstandard. Men det finns dem som inte får avsluta aborten hemma.

– Det görs en bedömning av de team som möter kvinnorna, i vissa fall får de upp en stark känsla av att det kan vara olämpligt att göra det hemma. Det kan vara att man inte har ett tillräckligt bra nätverk eller en påtaglig oro, då är det bättre att göra det under tryggare former, säger han.

Men det handlar inte bara om kvinnors välmående. Medicinska aborter sparar pengar, inte minst när man kan undvika det andra besöket. Men hur mycket är oklart.

– Jo det är klart att ur sjukhusets vinkel blir det betydligt mer effektivt. Tidigare hade vi mer avdelad personal för medicinska aborter, och bara de kirurgiska aborterna är betydligt mycket dyrare. Här tjänar både sjukhuset, patienten och skattebetalarna, säger Bo Sultan.”

 1 Joh 3:21 Mina älskade, OM OM OM vårt hjärta inte fördömer oss, så har vi frimodighet inför Gud, 22. och vad vi än ber om får vi av honom, ty vi håller hans bud och gör det som är välbehagligt inför honom.

Delta Air Lines planerar att diskriminera judar för vissa flygrutter

Delta Air Lines’ planerar att lägga till Saudi Arabian Airlines som partner i Sky Team Alliance, och det skulle i sin tur innebära att de måste anpassa sig efter deras krav att neka judar och människor med judiska pass att flyga från New York eller Washington till Jeddah i Saudiarabien. American Center for Law and Justice,  har uppmärksammat den religiösa diskrimineringen som det är fråga om:

”As we learn more about the issue and facts, we are determined to ensure that American citizens do not face discrimination by airlines like Delta that are passenger code-sharing with Saudi Arabian Airlines,” säger Colby M. May, Director och Senior counsel i ACLJ. Vidare säger han:

”We will be communicating our position with members of Congress, the State Department and Delta Air Lines to ensure that the rights of American citizens are protected” 

En del amerikaner är oroliga att ”sharialagar” ska smyga sig in i landet och att amerikanska invånare måste anpassa sig efter islamiska sedvänjor och regler. Det finns fall där exempelvis kristna missionärer blev arresterade i Detroit för att ha närvarat vid en ”Arab-fest” sponsrad av staden, liksom i Tulsa där en polis blev degraderad för att han vägrat att närvara vid en obligatorisk islam-sammankomst med bön, planerad av hans polisavdelning.

Tidigare US Rep Fred Grandy uppmärksammade Delta Airline’s sak i en amerikansk radiostation (Talk 1200) där han kämpade mot judisk diskriminering, men när radiostation krävde att han skulle tona ner kritik mot islam i sina program medförde det att han lämnade stationen. Delta har inte besvarat Grandy’s kritik mot deras planer men i brev till advokat Jeffrey Lovitky på ACLJ så är deras ståndpunkt klar:

”Delta must also comply with all applicable laws in every country it serves and by the same token passengers are responsible to obtain the necessary travel documents required for entry into another country prior to their day of travel,”

 ”If a passenger travels without proper documents, the passenger may be denied entry into that country and our airline may be fined. Delta assumes responsibility for ensuring that each passenger boarding our aircraft has the proper documents for travel to their ticketed destination.”

Lovitky befarar att restriktionerna kommer att inkludera regler mot viss typ av klädnad för kvinnor, regler mot viss typ av objekt som visar religiös tillhörighet såsom smycken med kors, regler mot att bära med sig religiös litteratur och att sprida religiös litteratur – vilket innebär både judisk och kristen religiös text såsom Gamla och Nya Testamentet.

Andra medlemmar i Sky Team Partner är  Aeroflot, AeroMexico, AirEuropa, Air France, Alitalia, China Southern, CSA Czech Airlines, Kenya Airways, KLM Royal Dutch Airlines, Korean Air, TAROM och Vietnam Airlines, och Delta Airlines förhoppning är att Saudi Arabian Airlines skall kunna bli medlem under 2012.

Läs mer: http://www.wnd.com/index.php?fa=PAGE.view&pageId=314309

Varför klär sig tjejer så utmanande under en skolavslutning på högstadiet?

Med största sannolikhet har du hamnat på den här bloggartikeln för att du gjort sökbegrepp såsom ”tjejer klär av sig”. Min boggartikel handlar om tjejer som klär sig FÖR LITET. Tacka Gud för att du hamnat på min blogg, för jag vill förmedla till dig idag att JESUS ÄR LEVANDE OCH ÄLSKAR DIG. I stället för att fördriva din tid med att titta på lättklädda tjejer, SÖK GUD MEDAN HAN LÅTER SIG FINNAS. På Noas tid så levde människor som inte trodde på hans budskap att det skulle komma en stor översvämning över hela jorden. Men dessvärre hade de fel. Floden kom, men då var det för sent att omvända sig eftersom dörren till Arken (med de ca 16.000 djuren och 8 människor) var stängd. Min vän, du har inte RÅD att ha fel uppfattning om Gud. Detta handlar om din SJÄL och var du ska tillbringa EVIGHETEN så undersök saken IDAG. Be först en ärlig bön till Gud att han ska visa dig sanningen och läs sedan Johannesevangeliet. Jesus dog på korset för dina synder så att du ska kunna tillbringa evigheten i Guds rike. Omvänd dig och ta emot LIVET! Det här jordelivet är INTE vårt rätta hem.

Och så min bloggartikel:

Juni 2011 

Jag var med på båda mina barns skolavslutning i går, där dottern gick ut 7:an och sonen 9:an. Ett stort antal tjejer klädde sig väldigt ”utmanande” med  korta och trånga klänningar  som åstadkom att de visade mycket ben och former. Klänningarna var egentligen lika långa (läs korta) som vanliga tröjor. Jag undrade i vissa fall vad som skulle hända om någon av tjejerna skulle tappa någonting på marken och de var tvungna att böja sig ner för att plocka upp det? Kanske de hade någon kavaljer som kunde hjälpa dem. För bara några år sedan skulle vem som helst anse att sådana kläder är vad prostituterade har på sig, men nu verkar det vara accepterat även bland högstadietjejer, och klädseln var i många fall kombinerad med stora örhängen, mycket smink, färgat hår och skyhöga klackar. Jag märkte också att det fanns några stackars tjejer som förmodligen hade annorexi för det var OTROLIGT smala. Jag kippade nästan efter andan när jag såg dem. Å andra sidan såg jag också tjejer som var kraftigt överviktiga men som ändå hade samma sorts korta och trånga klänningar som alla andra. Det är förstås bra att överviktiga inte låter sig nedslås över sin vikt utan klär sig som de trivs, men oavsett om man är smal eller tjock så tyckte jag hur som helst att det är lite tragiskt att så unga tjejer klär sig så utmanande. Vad är det för bild de förmedlar, och i vilken mån är de påverkade av skräpprogram i TV vad gäller klädsel? Samtidigt finns ett mode där det ska vara långa klänningar och kjolar, och det fanns faktiskt några tjejer som hade det också. Det såg inte alls lika ”billigt” ut i jämförelse. De korta och trånga klänningarna som så många klädde sig med var alls inte fula – tvärt om, för i de flesta fall var de rasande vackra – men jag hade gärna lagt till lite på längden på en del av dem så att de åtminstone skulle se mer ut som klänningar snarare än tröjor.

Det var en väldig blandning över hur killarna klädde sig. En del var jättefina i kostym och slips (nu handlar det i och för sig om 9:or som går ut högstadiet), en del hade jeans och slips och andra hade shorts och t-shirt. En kille hade klätt sig i en rulle brun förpackningstejp som hans kompisar senare försökte klä av honom efter ceremonierna. Somliga hade fint och kortklippt hår medan andra hade gömt sitt hår under en bakåtvänd keps. Än så länge så har vi skolavslutningarna i en KYRKA och det känns mycket trevligt även om inte ett enda ord om Gud/Jesus sades eller att någon sade någonting om att ”be” eller ”välsigna” någonting. Prästen fick inte ens särskilt mycket utrymme och tiden användes mest till sång och spex (mycket moderna låtar) samt för rektorns olika tal.

Jag undrar om mina barn i framtiden kommer att behöva säga ”på min tid så hade vi skolavslutningarna i en KYRKA – kan du tänka dig?” 

2 Pet 1:5 Så använd därför all er iver att i er tro visa dygd, i dygden kunskap, 6. i kunskap återhållsamhet, i återhållsamheten tålamod, i tålamodet gudsfruktan, 7. i gudsfruktan brödrakärlek, i brödrakärleken kärlek till alla.8. För OM OM OM dessa ting finns hos er och i överflöd, så blir ni inte overksamma eller utan frukt i vår Herres, Jesu Kristi kunskap. 

2 Tim 2:20. Men i ett stort hus finns kärl inte endast av guld och silver, utan också av trä och lera. Somliga tjänar till heder, andra till vanheder.  21. OM OM OM nu någon renar sig från dessa människor, så blir han ett kärl till heder, helgat och användbart för husets herre, och redo till allt gott verk. 

Om abortdebatten

Kanoners att kulturpersonligheter (som Marcus Birro) väljer att kritisera den politiskt korrekta ”rätten till abort”.  Många som är för aborträtten – och även att en kvinna ska ha rätt till abort även när fostret är långt gånget – menar att detta  är helt i sin ordning eftersom en kvinna alltid har en grundläggande rätt till sin egen kropp. Man kan då undra hur gammal en människa måste vara för att ha denna rätt till sin egen kropp, eller snarare hur ”stor”? 30 centimeter? 15? Var går gränsen? Eller är kravet att människan först måste vara FÖDD?

Men då hamnar vi i paradoxen att en kvinna kan ligga i en sjukhussal och föda sitt barn alldeles för tidigt i v. 22, och stora och dyra resurser sätts in för att rädda denna lilla människa. I salen intill ligger en annan kvinna och utför en abort på sitt barn i v. 20, och det går hur bra som helst eftersom hon menar att hennes barn inte är någonting annat än en del av hennes egen kropp – trots att barnet är i ungefär samma ålder och storlek som barnet i salen bredvid. Det är alltså en kvinnas åsikt och beslut som gäller huruvida ett barn är en människa eller någonting som man kan kasta bort.

Så gräsligt! Det är så uppenbart att alla människor inte har rätten till sin egen kropp i Sverige! Det är någon annan som bestämmer. Vem är det vi försöker lura?
***

Min förmiddag i en syrisk orthodox kyrka

En  vän och jag har under en längre tid velat besöka den nya vackra syrisk orthodoxa kyrkan här i Märsta, men det har alltid kommit saker emellan. Vi bestämde under cellgruppsmötet i går att vi skulle göra slag i saken och besöka kyrkan och därmed glädja pizzaägaren som ofta bett Ann att besöka deras nya kyrka. Trots det glömde jag idag bort att tiden gick och jag låg kvar i pyjamas kl 08.05, och gudstjänsten skulle börja 08.30.

Jag stod dock utanför kyrkan 08.35, så det tyckte jag var bra marscherat. Jag fick fick också vänta ca 10 min på att Ann skulle anlända eftersom hon bor lite längre bort. När det var dags att gå in i kyrkan tänkte jag sätta mig lite diskret ganska långt bak så att vi inte skulle störa sällskapet allt för mycket med vår pinsamt sena ankomst, men jag gjorde två stora felbedömningar. Första misstaget var när jag var på väg att bänka mig bland alla herrar till höger, i stället för hos kvinnorna till vänster. Det skulle knappast kallas ”diskret” om jag som ensam tjej kliver in i en kyrka och sätter mig bland herrarna. (Jag tyckte ändå att jag var ganska ”syriskt orthodoxt” klädd i svart kjol, blank lila blus, svart kort kavaj och svarta ganska högklackade skor – men det betyder ju inte att jag per automatik smälter in.) Andra felbedömningen gäller ankomsttiderna för kyrkobesökarna, för det skulle visa sig att vi var långt ifrån sist in i kyrkan. Det anslöt sig fler och fler människor hela tiden, och när jag vände på huvudet när två tredjedelar av gudstjänsten hade pågått så upplevde jag det som om det kommit ytterligare lika många personer in i kyrkan som de som redan var närvarande när vi kom! Helt klart ”en annan kultur”…

Inte var det mycket man förstod av gudstjänsten. Mellan tummen och pekfingret så förstod Ann och jag ungefär 0% av söndagmorgonens predikan, och den bestod av några herrar som utförde en mängd (i vår syn) märkliga ritualer.  Jag fick en känsla av att det rörde sig om något sorts skådespel i stället för en predikan, och det intrycket förstärktes när ridån plötsligt drogs ned, och upp igen vid ett par tillfällen. Men det var trevligt att sitta i den enormt vackra kyrkan och betrakta de fina ljuskronorna och utsmyckningarna. Ja, ibland stod vi upp när de andra stod upp, och jag fick ändå tiden att gå eftersom jag gjorde ett par nya spellistor på min ganska nya mobiltelefon samtidigt som jag doftade i mig rökelse som kyrkosalen fylldes av. Jag hann med att ladda upp halva NT och flera kapitel av GT innan det var dags att sluta och gå ner för att fika i en stor samlingslokal. Det fanns en utgång för herrar och en för damer. De flesta damerna hade vackra huvuddukar, och det kändes verkligen mycket bibliskt.

När vi drack vårt kaffe och mumsade i oss wienerbröd efteråt (varför använder vi frikyrkliga oss egentligen av assietter som någon sedan måste ta sig tid att samla i hop och lägga i en diskmaskin, i stället för att helt enkelt använda pappersnäsdukar som i den här kyrkan?) så berättade vår bordsgranne att inte ens hon förstod det gamla språket som predikan hölls på (arameiska?) så vi behövde verkligen inte skämmas när vi inte förstod ett ord. Jag tycker det är en bra tradition bland de syrisk orthodoxa att ta ta med sig hela familjen till kyrkan på söndagar, och ha detta som vana.