Tag Archive | verser

Vad säger Bibeln om att gifta sig mellan raser och med “främlingar”?

Vi är alla av ett och samma blod, och vi är alla släkt med Adam och Eva – samt Noa

Bibeln säger att hela mänskligheten härrör sig från förbindelsen mellan Adam och Eva, och därför har vi alla ett och samma blod. Bibeln informerar om att vi alla kommer från EN ENDA MÄNNISKA (Adam), och att en viss kvinna är “moder” till allt levande (Eva).

1 Mos. 3:20 Mannen gav sin hustru namnet Eva, ty hon blev moder till allt levande.

1 Tim. 2:12 Jag tillåter inte att en kvinna undervisar eller gör sig till herre över mannen, utan hon skall leva i stillhet,13 eftersom Adam skapades först och sedan Eva. 14 Och det var inte Adam som blev bedragen, utan kvinnan blev bedragen och gjorde sig skyldig till överträdelse.

Apg. 17:26 Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo, 27 för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss.

Acts 17:26 And hath made of one blood all nations of men for to dwell on all the face of the earth, and hath determined the times before appointed, and the bounds of their habitation;27 That they should seek the Lord, if haply they might feel after him, and find him, though he be not far from every one of us: (KJV)

Dessutom så finns i vår gemensamma historia den genetiska “flaskhalsen” som färden i Arken innebar, där åtta människor överlevde och förde sina gener vidare till efterkommande. Vi är därför alla släkt med Noa, och med en av hans söner Sem, Ham eller Jafet.

Jesus generaliserade vad gäller fariséer och skriftlärda

Det behöver inte alltid vara fel att generalisera, men däremot att “övergeneralisera” och att hävda att det inte finns några som helst undantag till regeln eller mönstret som man menar sig se – om sanningen är den motsatta.

Fariséer är ingen “ras” men hur som helst så gjorde Jesus en principiell generalisering vad gäller alla fariséer, och han hade inte vackra saker att säga om dem. I Matt. 15 och 23 så kan vi exempelvis se hur Jesus går hårt åt dem när han kallar dem hycklare och vitkalkade gravar pga deras läror och beteenden. För att försöka “försvara” Jesus för hans generalisering kanske man skulle kunna hävda att kritiken endast gällde de fariséer som besökte just den här middagsbjudningen, men det är osäkert om Jesus verkligen kände var och en av dessa fariséer såpass väl för att kunna göra en sådan bedömning, och då kvarstår det faktum att Jesus faktiskt bedömde alla fariséer som grupp.

Men trots att Jesus kritiserade fariséerna som en grupp så hävdade han inte att det inte fanns ett enda undantag från den princip han berättade om, och inte heller att frälsningsdörren var helt stängd för alla fariséer. Det fanns trots allt fariséer och skriftlärda som lyssnade på Jesus och ville veta mer om hans lära. Nikodemus är ju ett exempel, och även Josef från Arimatea. I Apg 23:9 fanns flera fariséer som försvarade Jesus. Men det var ändå inte fel av Jesus att bedöma fariséerna som grupp eftersom det uppenbarligen fanns fog för det. Det fanns ett visst mönster hos fariséerna som var så vanligt att det fanns fog för att – hör och häpna – dra alla fariséer över en kam. Detta var rent generella egenskaper hos fariséer, och Jesus hävdade som sagt inte att det inte fanns några som helst undantag från fariséernas vanliga mönster.

Paulus generalisering av kretensare

Paulus varningens ord till Titus är speciellt intressanta, för i Titusbrevet verkar Paulus göra en generalisering gällande alla kretensare (som levde under Paulus samtid). Paulus syftar på att “en av deras egna profeter” uttryckt i en poetisk skrift att “Kreter ljuger alltid, är vilddjur, glupska och lata”, och Paulus verkar hålla med om att den beskrivningen även om det inte var han själv som myntade begreppet. Inte heller säger Paulus att det inte finns några som helst undantag under solen. Den profet som här åsyftas som källa till ordalydelsen är förmodligen Epimenides, som föddes på Knossos på Kreta, och citatet kommer från en vers skriven i hexameter från en av hans skrifter om orakel. Det sägs att Epimenides levde ända till han blev 150 år, vilket ju var en ålder i paritet med Moses ålder. På den här tiden kallades man ibland både poet och profet eftersom profeter ofta yttrade ord om framtida händelser i poetisk form, som de ibland också satte på pränt i enlighet med sina andlig upplevelser. Både Plato och Cicero ger erkännande till Epimenides. Även Calliamachus använde sig utav de första orden i citatet (att kretensarna är lögnare) i en hymn till Zeus, så stroften var välkänd.

Titus 1:10 Ty särskilt bland de omskurna finns det många orosstiftare, pratmakare och bedragare. 11 Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.12 En av deras egna, en profet, har sagt: “Kreter ljuger alltid, är vilddjur, glupska och lata.” 13 Det omdömet är sant. Tillrättavisa dem därför strängt, så att de blir sunda i tron 14 och inte befattar sig med judiska myter och med stadgar från människor som vänder sig bort från sanningen. 15 För de rena är allting rent, men för de orena, för dem som inte tror, är ingenting rent, utan hos dem är både förstånd och samvete orenade. 16 De försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom. De är avskyvärda och olydiga, odugliga till varje god gärning.

Kretensarna hade verkligen rykte om sig av andra greker att vara lögnare, och det hade förmodligen inte bara att göra med deras påstående att de hade Jupiters (Zeus) grav på sin ö. Att “tala som en kretensare” blev synonymt med att ljuga, och att “leva som en korintier” blev synonymt med att leva i lyx och omoral. Läs mer här på engelska. Det här med “vilddjur” var ett uttryck som visade på attackerande egenskaper, till skillnad från andra djur med helt andra egenskaper – såsom får eller åsnor.

Det här är inte första gången som Paulus nämner profan litteratur eftersom han även citerar Menander, och Aratus utöver Epimenides, även om han inte nämner dem vid namn. (Se även Apg 17:28 och 1 Kor. 15:33). Detta betyder förstås inte att Paulus skriver under på allting som dessa författare skrivit, sagt och gjort.

Esaus hustrur

Esau (ibland kallas det folk som härrör sig från Esau för Edom) insåg att hans far inte tyckte om kananeiskor, men trots den vetskapen så tog han sig ändå kananeiska hustrur, utöver de hustrur han redan hade.

Jakob lydde sina föräldrar var gäller förbudet att inte gifta sig med kananeiskor, men Esau gifte sig med flera kananeiskor, och utfallet var inte lyckat. Hans första hustrur var besläktade med Kanaan eftersom hetiter är kananéer, och båda fäderna Beeri och Elon var hetiter. Även hivéer är besläktade med Kanaan.

Namnet Kanaan var ju ursprungligen namnet på en son till Noas son Ham, och som fick ta emot en allvarlig förbannelse och dystra framtidsutsikter gällande sig själv och sin avkomma.

1 Mos. 26:34 När Esau var fyrtio år tog han till hustrur Judit, dotter till hetiten Beeri, och Basemat, dotter till Elon. 35 Men de blev en hjärtesorg för Isak och Rebecka.

1 Mos. 28:1 Då kallade Isak till sig Jakob och välsignade honom och sade till honom: “Du skall inte ta någon av Kanaans döttrar till hustru.—6 Esau såg att Isak hade välsignat Jakob och sänt honom till Paddan-Aram för att hämta en hustru därifrån. Han hade ju välsignat honom och befallt honom att inte ta någon av Kanaans döttrar till hustru. 7 Och Jakob hade lytt sin far och mor och begett sig till Paddan-Aram. 8 Då förstod Esau att hans fader Isak inte tyckte om kananeiskorna. 9 Därför begav han sig till Ismael och tog Mahalat till hustru utöver de hustrur han redan hade. Hon var dotter till Ismael, Abrahams son, och syster till Nebajot.

1 Mos. 36:2 Esau hade tagit sig hustrur bland Kanaans döttrar: Ada, hetiten Elons dotter, och Oholibama, dotter till Ana och sondotter till hiveen Sibon, 3 samt Basemat, dotter till Ismael och syster till Nebajot.

Gud varnade israelerna från att gifta sig eller beblanda sig med kananeiskor och liknande folkslag

Jesus visade barmhärtighet gentemot kananeiska kvinnor, som exempelvis Matt. 15:21:28 ger tecken på, men kravet för att få förlåtelse var fortfarande tro och omvändelse.

I Gamla Testamentet kan vi se många varningar från Gud till israelerna om att inte beblanda sig med kananeiskor och absolut inte ta dem till hustrur. Salomo är ett bittert exempel på hur det kan gå när man ändå bryter mot Guds bud i det här avseendet. Det slutade illa för Salomo, vilket Gud visste att det skulle göra. Ljus kan förvandlas till mörker när man med flit placerar sig mitt bland frestande syndare, och är man en gift man vill man ofta försöka vara sin fru till lags. Den kombinationen kan ha blivit Salomos fall.

Att varna för att gifta sig med kananeiskor betyder förstås inte att Gud inte älskar alla sorters folk, eller att det inte finns chans till frälsning även för kananéer, etiter, girgaseer, amoreer, perisseer, hiveer och jebusiter men uppenbarligen så fanns det skäl att varna för att inte låta sig påverkas av vissa folkgrupper. Det är således inte rasistiskt på något sätt eftersom det finns fog för sådana varningar. (Däremot är det rasistiskt om det INTE finns fog för varningar.) Gud går inte in på om avarterna beror på gener, kultur, traditioner eller samtliga av dessa element, men poängen är dock densamma – att israelerna gjorde bäst i att undvika att beblanda sig med kananéer för att inte förlora sin renhet och gå under. Vi får inte tro att vi kan jämföra kananéer och besläktade folkslag som vilka oskyldiga Svenssons som helst, eftersom det handlar om en folkgrupp som hade många sataniska traditioner, inklusive att offra sina barn till guden Baal. Kanske vi lättare kan förstå sammanhanget om vi ser kananéer som värre än både Hitler och Stalin kombinerat. Kananéerna blev utrotade på Guds initiativ, och endast Gud har förstås rättighet att stoppa ett folk från att spridas eftersom han är den enda som kan se helheten och vad som är bäst för människorna på kort och lång sikt. Det var också av den anledningen som han lät en världsvid flod drabba jorden – då alla människornas tankar var helt igenom onda, förutom vad gäller den rättfärdige Noa.

5 Mos. 7:1 När Herren, din Gud, låter dig komma in i det land dit du nu går för att ta det i besittning, och när han driver bort många hednafolk för dig, hetiterna, girgaseerna, amoreerna, kananeerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna, sju folk som är större och mäktigare än du, 2 och när Herren, din Gud, ger dem till dig och du slår dem, då skall du ge dem till spillo. Du skall inte sluta förbund med dem eller visa dem nåd.3 Du skall inte ingå släktskap med dem. Dina döttrar skall du inte ge åt deras söner och inte ta deras döttrar åt dina söner. 4 Ty de kommer då att leda dina söner bort från mig till att tjäna andra gudar, och Herrens vrede skall då upptändas mot er och han skall snabbt förgöra dig.

Israel blev hemsökt för att de bedrev otukt med kvinnliga moabiter, och de hade t o m börjat tillbe deras gudar. Gud var inte rasistisk när han bad israeliterna genom Mose att angripa “midjaniterna” som grupp.

4 Mos. 25:1 Medan Israel uppehöll sig i Sittim, började folket bedriva otukt med Moabs döttrar. 2 Dessa inbjöd folket till sina gudars offermåltider, och folket åt och tillbad deras gudar. — —7 När Pinehas, son till Eleasar, son till prästen Aron, såg detta, steg han upp i menigheten och tog ett spjut i handen, 8 följde efter den israelitiske mannen in i tältet och genomborrade dem båda, såväl den israelitiske mannen som kvinnan, henne genom hennes underliv. Då upphörde hemsökelsen bland Israels barn.—.16 Herren talade till Mose. Han sade: 17 “Angrip midjaniterna och slå dem! 18 Ty de har angripit er genom sitt lömska bedrägeri mot er i saken med Peor och i saken med Kosbi, deras syster, den midjanitiska furstedottern som dödades på den dag då hemsökelsen drabbade er för Peors skull.”

Kanske nedan verser ger mer ljus varför Gud var så bestämd vad gäller beblandning med kananéer och andra besläktade folkslag:

5 Mos. 29:18 Men bland er får det inte finnas någon man eller kvinna, någon släkt eller stam som i sitt hjärta i dag vänder sig bort ifrån Herren, vår Gud, för att gå bort och tjäna dessa hednafolks gudar. Bland er får det inte finnas någon rot som frambringar gift och malört,

3 Mos. 19:¹⁹Mina stadgar skall ni hålla: Du skall inte låta två slags djur av din boskap para sig med varandra. I din åker skall du inte så två slags säd. Ett klädesplagg av två olika slags garn skall du inte ta på dig.

Dom. 14:1 Simson gick ner till Timna, och där fick han se en kvinna, en av filisteernas döttrar. 2 När han kom tillbaka sade han till sin far och mor: “Jag har sett en kvinna i Timna, en av filisteernas döttrar. Hämta henne åt mig till hustru .” 3 Hans far och mor sade till honom: “Finns det då ingen kvinna bland dina bröders döttrar och i hela mitt folk, eftersom du vill gå bort och ta dig en hustru från de oomskurna filisteerna?” Simson sade till sin far: “Ge mig henne, för hon är den rätta i mina ögon.”

Gud menade att Selofhads döttrar endast skulle gifta sig inom sin egen stam (Manasse), eftersom ingen arvedel bland israelerna får gå över från en stam till en annan. På så sätt skulle Israel kunna behålla alla sina arvedelar, och det hade inte blivit någon konflikt mellan olika stammar:

4 Mos. 36:6 Detta är vad Herren befaller angående Selofhads döttrar: De må gifta sig med vem de vill, men de skall gifta sig inom en släkt i sin egen fädernestam. 7 Ty ingen arvedel bland Israels barn får gå över från en stam till en annan, utan Israels barn skall behålla var och en sin fädernestams arvedel. 8 Varje kvinna som äger en arvedel bland någon av Israels barns stammar skall gifta sig med någon från en släkt som tillhör hennes egen fädernestam, så att Israels barn får behålla var och en sina fäders arvedel. 9 Ty ingen arvedel får gå över från en stam till en annan, utan Israels barns stammar skall behålla var och en sin arvedel.”10 Selofhads döttrar gjorde så som Herren hade befallt Mose. 11 Selofhads döttrar Mahla, Tirsa, Hogla, Milka och Noa gifte sig med sina farbröders söner. 12 De blev gifta inom Manasses, Josefs sons, släkter, och deras arvedel blev kvar inom deras fädernesläkts stam.

Främlingar fick bo i Israels land, men inga löften gavs om att israelerna skulle stå för omkostnaderna för dem och deras barn och barnbarn

Bibelns nationsgränser hade fördelen att synden kunde bromsas upp en hel del och stanna inom gränserna. Israel var förstås ålagda att följa Guds lagar, och om några främlingar valde att ansluta sig till dem och bo i samma land så måste de följa de lagar som gällde i landet. Det var inte tal om något kompromissande, utan om att andra folk måste ta efter de lagar som Israel lydde under, om de nu ville vara en av dem och kunna kallas för “syster” eller “broder”. Om någon ville fira Herrens påskhögtid så var kravet omskärelse bland männen, och de skulle då betraktas som lika mycket “infödda” i landet som israelerna själva. Att ta beslutet att omskära sig tyder ofta på att man gjort ett avgörande beslut och har ett omvänt hjärta.

2 Mos 12:48 Om en främling som bor hos dig vill fira Herrens påskhögtid, skall alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan får han komma och fira den, och han skall då vara som en infödd i landet. Men ingen oomskuren får äta påskalammet. 49 En och samma lag skall gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er.“

En “utlänning” var en person som inte anslutit sig till Israel och dess lagar, genom att exempelvis som man låtit omskära sig.

5 Mos. 14:21 Ni skall inte äta något självdött. Du må ge sådant åt främlingen som bor inom dina portar, han får äta det, eller du kan sälja det till utlänningen. Ty du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud. Du skall inte koka en killing i mjölken från dess mor.

Israelerna fick ta ränta endast av utlänningarna, men inte av de som anslutit sig till Israel och dess lagar och som därför kallades broder och syster.

5 Mos. 25:20 Av en utlänning får du ta ränta, men du skall inte ta ränta av din broder, för att Herren, din Gud, må välsigna dig i allt vad du företar dig i det land dit du nu kommer för att ta det i besittning.

Ännu fler exempel på varningar vad gäller att beblanda sig med kananeerna, hetiterna, periseerna, jebusiterna, ammoniterna, moabiterna, egyptierna och amoreerna

Gud är inte rasistisk när han generaliserar om en hel folkgrupp och exempelvis uttrycker att Samarien bär på en ondska, eller när han säger om Efraim och Samarien “Ty de handlar svekfullt, tjuvar gör inbrott och rövarskaror plundrar på vägarna—Med sin ondska gläder de kungen och med sina lögner furstarna.— ALLA är de äktenskapsbrytare.—ALLA är de heta som en ugn och de förtär sina domare—Efraim blandar sig med andra folk—Främlingar har förtärt hans kraft”. Återigen hävdar han inte att det inte finns något undantag, men uppenbarligen så kan man urskönja ett klart mönster av ondska, tjuveri, äktenskapsbrytelse och lögner hos just dessa folkgrupper.

Hosea 7:1 När jag vill hela Israel, då avslöjas Efraims missgärning och Samariens ondska. Ty de handlar svekfullt, tjuvar gör inbrott och rövarskaror plundrar på vägarna.2 I sina hjärtan tänker de inte på att jag kommer ihåg all deras ondska. De är nu omgivna av sina egna gärningar, som är inför mitt ansikte.3 Med sin ondska gläder de kungen och med sina lögner furstarna.4 Alla är de äktenskapsbrytare. De liknar en ugn, som bagaren värmt upp. När han har knådat degen upphör han att elda, till dess att degen har jäst.—7 Alla är de heta som en ugn och de förtär sina domare. Alla deras kungar har fallit, ingen bland dem åkallar mig.8 Efraim blandar sig med andra folk. Han är som en kaka som inte har vänts.9 Främlingar har förtärt hans kraft, men han förstår det inte. Trots att han har fått grått hår, märker han det inte.

Gud sade t o m om dessa folkslag “Ni skall aldrig någonsin bry er om dessa folk eller söka deras välfärd eller lycka”. Detta var en uppmaning till Israel om hur de skulle betrakta människorna i det utlovade landet (vilka blivit varnade vid upprepade tillfällen, och som alla hade chansen att kapitulera och ansluta sig till Israel och den sanna Guden) och deras grannar där främmande och särdeles onda människor höll till. Det betyder inte att israelerna inte skulle visa barmhärtighet för de främlingar som senare i framtiden skulle komma att resa genom landet. Inte heller är det en uppmaning till oss idag att inte visa barmhärtighet för människor i nöd. Dock finns det en biblisk sanning i att det kan finnas folkslag eller människogrupper som generellt sett utövar avguderi och ondska. Se även 1 Kung. 11:1-43 och 2 Mos. 34:16,

Esra 9:1 Då detta var fullgjort kom några av furstarna fram till mig och sade: “Varken folket i Israel eller prästerna eller leviterna har hållit sig avskoilda från de främmande folken och från de avskyvärda handlingar som utförts av dem, av kananeerna, hetiterna, periseerna, jebusiterna, ammoniterna, moabiterna, egyptierna och amoreerna. 2 Ty de har tagit hustrur åt sig och åt sina söner bland deras döttrar, och så har det heliga släktet blandat sig med de främmande folken. Furstarna och föreståndarna har varit de första att begå sådan otrohet.” 3 När jag hörde detta, rev jag sönder min livrock och min kåpa och ryckte av mig hår och skägg och blev sittande i djup sorg-–10 Vad skall vi nu säga, vår Gud, efter allt detta? Vi har ju övergett dina bud, 11 som du gav genom dina tjänare profeterna, när du sade: Det land som ni kommer till för att ta i besittning, är ett orent land genom de främmande folkens orenhet och genom de avskyvärda handlingar som de har uppfyllt det med, från den ena änden till den andra. 12 Därför skall ni inte ge era döttrar åt deras söner och ta deras döttrar till hustrur åt era söner. Ni skall aldrig någonsin bry er om dessa folk eller söka deras välfärd eller lycka. Då skall ni bli starka och få äta av landets goda och lämna det till besittning åt era barn för alltid. 13 Efter allt det som har drabbat oss genom våra onda gärningar och genom den stora skuld vi har dragit på oss har du, vår Gud, ändå skonat oss mer än vi förtjänade och gett oss en räddning som denna–14 Skulle vi då på nytt bryta mot dina bud och genom giftermål förena oss med folk som bedriver sådana avskyvärda ting? Skulle du då inte bli så vred på oss att du förgjorde oss, så att ingenting mer fanns kvar och ingen räddning fanns?

Esra 10:Medan Esra låg där gråtande framför Guds hus och bad och bekände, samlades män, kvinnor och barn omkring honom, en mycket stor skara av Israels folk. Också folket grät bittert. 2 Sekanja, Jehiels son, av Ulams barn, sade till Esra: “Vi har varit otrogna mot vår Gud genom att ta till oss främmande kvinnor från de andra folken här i landet. Men ännu finns det hopp för Israel i den sak det gäller. 3 Låt oss nu sluta ett förbund med vår Gud att skilja oss från alla sådana kvinnor och deras barn. Detta råd kommer från Herren och från de män, som fruktar vår Guds bud. Låt oss följa lagen.

Neh. 10:28 Det övriga folket, prästerna, leviterna, dörrvaktarna, sångarna, tempeltjänarna och alla de som hade avskilt sig från de främmande folken och vänt sig till Guds lag, deras hustrur, söner och döttrar, alla de som hade kommit till kunskap och förstånd,29 dessa slöt sig till de mest ansedda bland sina bröder och svor dyrt och heligt att leva efter Guds lag, den som gavs genom Guds tjänare Mose, och att de skulle hålla fast vid och följa alla Herrens, vår Herres, bud, lagar och stadgar. 30 Vi svor att vi inte skulle ge våra döttrar åt de främmande folken och inte heller ta deras döttrar till hustrur åt våra söner.

2 Mos. 23:3 Ty min ängel skall gå framför dig och föra dig till amoreernas, hetiternas, perisseernas, kananeernas, hiveernas och jebusiternas land, och jag skall utrota dem.24 Du skall inte tillbe deras gudar och inte tjäna dem eller göra som man gör där, utan du skall slå ner dem grundligt och krossa deras stoder

Nehemja går hårt åt de judiska männen som hade tagit till sig asdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor. Sådana unioner resulterade bland annat i att hälften av barnen inte talade judiska (hebreiska) utan språken som deras mammor talade. Därför förbannades Nehemja dem, och slog och drog dem i håret. Budet från Gud var ju att inte beblanda sig med främmande kvinnor.

Neh. 13:³När de hade hört lagen, avskilde de alla främlingar från Israel.—23 På den tiden såg jag också judiska män som hade tagit till sig asdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor. 24 Hälften av deras barn talade asdoditiska eller något av de andra folkens språk, och de kunde inte tala judiska. 25 Då förebrådde jag dem detta och förbannade dem, och några slog jag och drog i håret. Jag lät dem svära vid Gud och sade: “Ni skall inte ge era döttrar åt deras söner och inte ta deras döttrar till hustrur åt era söner eller åt er själva. 26 Var det inte just så som Salomo, Israels kung, syndade? Det fanns bland de många hednafolken ingen kung lik honom, och han var älskad av sin Gud, och Gud satte honom till kung över hela Israel. Men också honom förförde de främmande kvinnorna till synd. 27 Och nu hör vi om er att ni har gjort så mycket ont och varit otrogna mot vår Gud, genom att ni gift er med främmande kvinnor!“

I 1 Sam 15 så kan vi läsa hur Gud vill straffa Amalek för det han gjorde mot Israel och då menar han både mannen vid det namnet och hela hans släkt. Genom Samuel så fick Saul budet att utplåna hela hans släkt och allt de hade, både män, kvinnor, spädbarn, djur och ALLT. Men är inte spädbarn oskyldiga? Jo, precis lika mycket som barn i magen är oskyldiga när de aborteras bort, och precis lika mycket som Jesus när han dog för oss. Alla ska vi dö fysiskt, men huruvida vi kommer till himmel eller helvete beror på hur vi valt att leva våra liv. Det är SJÄLEN vi vill bevara mest av allt. Saul bad keniterna att skilja sig från amalekiterna så att de inte skulle drabbas av samma öde som amalekiterna. Agag var amalekiternas kung, och det sägs om honom att hans gravkista var enormt lång, och det kan förklaras av att Agag själv var gigantisk liksom alla amalekiter sägs ha varit. När vi läser om sådant resligt folkslag (jättar, som även Goliat var) så handlar det alltid om ett osedvanligt grymt folk med satanisk inspiration. Saul bröt mot Guds bud och skonade Agag, samt det bästa av djuren, och det gjorde Samuel förgrymmad. Saul menade att han tänkte offra av dessa djur till Gud, men lydnad är bättre än offer. Om alla skulle lyda Gud skulle man inte behöva göra några offer till Gud, förutom tackoffer. Gud hade goda skäl att förgöra amalekiterna, eftersom de skulle fortsätta att spridas om en enda skonades och dessutom så ville han helt enkelt radera minnet av detta folkslag som inte förtjänade att överleva. GUD får göra sådana beslut, men inte människor. Gud gör beslut som är bäst för flest antal människor.

1 Sam.15:32 Samuel sade: “För hit till mig Agag, Amaleks kung.” Då gick Agag med glad min fram till honom och sade: “Dödens bitterhet är säkert snart över”. 33 Men Samuel sade: “Så som ditt svärd har gjort kvinnor barnlösa, så skall din mor bli barnlös bland kvinnor.” Därpå högg Samuel Agag i stycken inför Herren i Gilgal.

Gud kan “hata” människor som gör ont och som inte är i närheten av att lämna Satans läror

Även om Gud inte glädjer sig åt den ogudaktiges död, eftersom han önskar att alla människor ska omvända sig och få liv, så är det likväl så att Gud hatar (tycker mycket illa om) de människor som gör ont och som älskar våld. Man säger ibland att “Gud hatar synden men älskar syndaren” men det är en sanning med modifikation. Det är inte synden som lever ett eget liv och som kan tänka och resonera, utan det är människan själv som väljer om och på vilket sätt hon syndar. Självfallet är det inte så att Gud slutar att älska en människa och vänder henne ryggen så fort hon syndar eftersom han ju även ser till ett ödmjukt och omvänt hjärta, men om det handlar om människor som är långt ifrån ödmjuka och rättfärdiga, samt inte är i närheten av att vilja omvända sig, så kan man uttrycka det med att Gud faktiskt hatar dem:

Ps. 11:5 Herren prövar den rättfärdige, men den ogudaktige och den som älskar våld, DEM HATAR HANS SJÄL.

2 Krön. 19: 1 Josafat, Juda kung, vände välbehållen hem igen till Jerusalem. 2 Då gick siaren Jehu, Hananis son, ut mot kung Josafat och sade till honom: “Skall man hjälpa den ogudaktige? Skall du älska dem som hatar Herren? På grund av detta vilar Herrensvrede över dig. 3 Dock har något gott blivit funnet hos dig, för du har utrotat aserorna ur landet och har vänt ditt hjärta till att söka Gud.”

Den barmhärtige samariten och fler verser i det Nya Testamentet

Vi har förstås liknelsen om Den barmhärtige samariten i det Nya Testamentet, och jag är övertygad om att Jesus valde just en samarit i berättelsen för att visa oss att vi inte endast förväntas göra gott mot våra egna, som i våra egna landsmän, eller de folkslag som vi betraktar som “goda”, utan att vi ska alltid vara beredda att utöva barmhärtighet mot alla utan att först behöva fråga om en persons härkomst. Som jag skrev i en tidigare artikel om Den barmhärtige samariten så kan inte liknelsen användas som ett stöd till en naiv “ge-allt-till-alla-filosofi”. Berättelsen beskriver hur en man av fri vilja hjälper EN annan man, och de flesta av oss kan hjälpa enstaka personer som drabbats av nöd – oavsett hudfärg och ras. Liknelsen kan alltså inte använda som stöd för ett system där en hel nation tvingas avstå stora delar av sin arbetsinkomst för att hjälpa en oerhört stor mängd människor, vilket resulterar i att den givmilda och ansvarslösa nationen inte ens kan ta hans om sina egna invånare. Sen är det en sak att hjälpa personer där de bor, och en helt annan sak att bjuda in hur många som helst till sitt eget land och utlova livslång försörjning till dem, deras barn, barnbarn och alla kommande generationer oavsett om de tillför något själva eller inte. Det finns inga Bibelverser som stöder ett sådant självbedrägeri, utan vi måste leva i verkligheten och inte över våra tillgångar. Det är dessutom fel att lova mer än man kan hålla.

Om att inte vara andra till lags, och att se till att vi prioriterar att hjälpa våra närmaste (framför allt de vi har ansvar för att mätta)

2 Thess. 3:10 När vi var hos er, gav vi er också den föreskriften att den som inte vill arbeta inte heller skall äta.

1 Tim. 5:8 Men om någon inte tar hand om SINA NÄRMASTE, särskilt då sin egen familj, så har han förnekat tron och är värre än den som inte tror.

Jak. 2 15 Om en BRODER ELLER SYSTER inte har kläder och saknar mat för dagen 16 och någon av er säger till dem: “Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? 17 Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.

Vi ombeds inte i Bibeln att tvinga människor i ett land att vara med på att omfördela jordens rikedomar vare sig de vill eller inte. Eller kan vi svenskar fortsätta att låna och spendera för att sedan i framtiden, när vi har kört landet i botten, begära att de rikare norrmännen ska dela med sig av sina tillgångar till oss?

2 Kor. 9:7 Var och en må ge vad han har beslutat sig för i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång. Ty Gud älskar en glad givare.

Givande verkar handla om frivillighet, och vi kommer var och en att få lön för det vi valt att ge. Om vi har många munnar att mätta i vårt hushåll och trots detta ger bort nästan allt vi äger i tro att “Gud fixar det problem som jag själv orsakat”, så låter det som att vi faktiskt frestar vår Gud. Han har inte bett oss att kasta oss utför stupet samtidigt som vi ber honom att rädda oss.

Mark. 12:41 Jesus satte sig mitt emot offerkistan och såg hur folket lade pengar i den. Många rika gav mycket. 42 Där kom också en fattig änka och lade ner två små kopparmynt, några ören. 43 Då kallade han till sig sina lärjungar och sade till dem: “Amen säger jag er: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra som lade något i offerkistan. 44 Ty alla gav de av sitt överflöd, men hon gav av sin fattigdom, allt vad hon hade att leva på.“

Vi ombeds att hjälpa i enlighet med våra tillgångar. Vi ombeds inte att lova mer än vi kan hålla och att leva över våra tillgångar. Paulus är klar över att vi inte ska behöva arbeta så att andra ska slippa, men ett sunt samarbete är när vi hjälper en grupp människor i nöd (exempelvis en församling) med vetskap om att de skulle gjort likadant för oss om vi en dag hamnar i nöd. Ett osunt samarbete verkar alltså vara när endast en grupp människor till vardags måste slita och släpa åt en annan grupp som inte bidrar alls. Självfallet säger inte Paulus att vi endast hjälper om vi kan tänkas att få liknande hjälp tillbaka i framtiden, för punktinsatser kan göras även till människor som inte kan tillföra något alls – såsom i fallet med Den barmhärtige samariten. Men liknelsen handlar just om en enstaka punktinsats, och inte ett löfte om att stå för hans och hans släkts uppehälle under resten av deras liv. Det handlar verkligen inte om att få det “lika” som Paulus talar om nedan. Vidare ombeds vi att ge av VÅRT ÖVERFLÖD, som vi kan avvara utan att vi själva lider brist. I Sverige 2014 så känns det som svenskarna tvingas att ge flera miljarder av våra pengar (t o m till terrorgrupper som leder palestinierna) som absolut inte bottnar i något överflöd eftersom vi har enorma brister vad gäller sjukvård, skola, försvar, äldreomsorg, handikappomsorg, arbetslöshet, etc. Att dessutom erbjuda reducerad kostnader för tandvård och läkarvård till invandrare, medan vi inte ger samma erbjudande till äldre som har stora behov, är att vara orättvis och inte ge människor samma villkor för sina insatser.

2 Kor. 8:11 Fullfölj nu arbetet, så att ni som var villiga att besluta om det också genomför det EFTER DE TILLGÅNGAR NI HAR.12 Finns den goda viljan, så är den välkommen med vad den kan ha och bedöms inte efter vad den inte har. 13 Detta säger jag inte för att andra skall få det bättre och ni få det svårt, utan för att alla skall ha det lika. 14 Just nu kommer ert överflöd att avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det lika för alla, 15 som det står skrivet: Den som samlade mycket fick ingenting över, och den som samlade lite led ingen brist.

Om vi är döpta till Kristus och pånyttfödda så är vi delar av samma kropp och ett i Kristus:

Gal. 3:26 Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. 27 Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus. 28 Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.

Vi varnas för att inte gå som omaka par med de som inte tror på den sanna Guden. Vi måste därför vara aktsamma med vem vi egentligen samarbetar med eftersom det finns en risk att vi drar åt olika håll och inte har samma mål. Ibland kan ekumenik och samarbete mellan vitt skilda trosgrupper låta som en ödmjuk och välkomnande väg att gå, men det finns risker för kompromissande och urvattnande av evangeliet.

2 Kor. 6:14 Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har väl rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? 15 Hur kan Kristus och Beliar komma överens? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror?

Liknelsen om säden

Människor delas in i god säd och ond säd (ogräs), men det är inte så att Gud är den som bestämmer vem som ska bli ond respektive ond (som den reformerta kyrkan lär ut) eftersom vi har ett eget val. Att människosonen kan så en god säd kan betyda att vi kan bli rena och rättfärdiga i hans blod även om vi inte förtjänar det, vilket resulterar i att vi blir “rikets barn”. Djävulen är den som sådde ogräset som är “den ondes barn”, och likheter finns med det som hände i början av vår tidsålder – när de de änglar som följde Lucifer i hans rebelliskhet fick barn med människor och orsakade ett ont släkte på jorden, strax före floden.

Matt. 13:-24 En annan liknelse framställde han för dem: “Himmelriket är likt en man som sådde god säd i sin åker. 25 Men då folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg. 26 När nu säden sköt upp och gick i ax, visade sig också ogräset. 27 Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån har då ogräset kommit? 28 Han svarade: En ovän har gjort det. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det? 29 Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet. 30 Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge.”–36 Sedan lämnade Jesus folkskaran och gick hem. Hans lärjungar kom då fram till honom och sade: “Förklara för oss liknelsen om ogräset i åkern.” 37 Han svarade: “Den som sår den goda säden är Människosonen. 38 Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. 39 Ovännen som sådde det är djävulen. Skördetiden är tidsålderns slut, och skördemännen är änglar.

Ändå kan vi inte skylla på våra gener eller säd om vi väljer att synda. En alkoholist kan inte luta sig tillbaka i sin fåtölj med sin flaska och berätta för besvikna familjemedlemmar att det inte är hans eget beslut att dricka sig full eftersom det beror på gener och att han “ärvt” en dålig alkoholvana av en eller båda föräldrar. Visserligen så har arv en hel del med vårt agerande att göra eftersom vi kanske är svaga för liknande saker som våra föräldrar och därför dras till vissa frestelser mer än andra, men det är till syvende och sist vi själva som väljer om vi ska ge in för frestelser eller inte, liksom om vi uppsöker situationer som kan orsaka frestelser. Ingen person kan skylla på sina föräldrars gener när han väljer att ta sitt allra första glas alkohol, och inte heller de nästföljande. Vi har en fri vilja men vi påverkas av arv, miljö, uppfostran, kultur och traditioner.

Vi kan läsa om olika folkslag som levde för flera tusen år sedan, och som Gud varnade för och beskrev som mer eller mindre onda. Kananéerna (ett mycket grymt folkslag utan jämförelse) utrotades till slut, medan andra lite mindre onda folk levde vidare. Kanske det finns ättlingar till sådana folk som lever än idag och som Gud på ett liknande sätt skulle beskriva med ett generellt ogillande. Alla muslimer är givetvis inte onda våldsbejakande människor, och muslimer återfinns bland araber, perser, indier och andra folkslag. Inte heller är alla araber onda människor, och en del araber är dessutom kristna. Men det kan ändå finnas grupper av människor som utövar mycket våld. Om bara en eller ett fåtal människor i ens närhet säger sig tro på Koranen – som ju innehåller uppmaning till våldsaktioner mot oliktänkande – så kanske man ändå kan känna sig trygg, men om man vistas bland en stor grupp med människor som säger sig vara korantrogna muslimer så finns det tyvärr skäl att vara försiktig. Det menar t o m f.d. muslimer, och en del av dem tycker att svenskar är lite väl godtrogna.

Läs gärna min artikel om vad Bibeln säger om hjälp till fattiga och främlingar.

Nej, JESUS har inte gett oss SIN RÄTTFÄRDIGHET och VI kan göra goda gärningar

Jun12

Många kristna uttrycker sig gärna med att de absolut inte kan åberopa någon form av godhet i dem själva, och att det snarare handlar om att det är Jesus rättfärdighet i dem som gör att de möjligtvis kan betraktas som goda. För i dem själva så är de bara skrot och korn – och även deras allra bästa gärningar ses ändå som smutsiga trasor/kläder inför Gud. Det låter väl ödmjukt och bra? Dessvärre är det inte vad Bibeln lär.

Det är klart att det inte finns någon poäng med att gå runt och skryta om sin godhet, men det behöver heller inte vara fel att i åtminstone vissa situationer uttrycka sig som Paulus, om vi nu anser att vi levt som Paulus:

1 Thess 2:10. Ni är vittnen, och även Gud, hur HELIGT, hur RÄTTFÄRDIGT och OSTRAFFLIGT vi uppträdde bland er som tror

Apg 23:1 Paulus såg på Stora rådet och sade: ”Bröder, jag har levt inför Gud MED ETT FULLKOMLIGT RENT SAMVETE ÄNDA TILL I DAG”

Men vems rättfärdighet är det då vi får om inte Jesus? Ingens, eftersom rättfärdighet inte är någon sorts substans som man kan få eller ge bort. Att vara rättfärdig innebär att leva heligt och rättfärdigt, men allra först måste vi renas från vår smuts (våra synder) i Jesu rättfärdiga blod, vilket sker när vi bekänner våra synder och omvänder oss. Då blir vi 100% rena eftersom all smuts då är borta, men det heter inte “en gång ren alltid ren”. Vi är endast rena så länge som vi lever rättfärdigt.

Jesus är vår rättfärdighet på det sättet att han ju levt ett syndfritt liv, och offrade sitt liv för vår skull, men han dog inte för att vi ska slippa leva rättfärdigt själva. Ingen annan kan leva våra liv i stället för oss – inte ens Jesus – och vi är själva ansvariga för hur vi väljer att leva våra liv. Å ena sidan så kan vi inte tjäna två herrar och fortfarande vara frälsta, men å andra sidan så har vi fått en underbar hjälp att leva heliga liv, tack vare den helige Ande!

Problemet med mänskligheten kanske kan sammanfattas i dessa verser:

Jes. 59:1 Se, Herrens hand är inte för kort, så att han ej kan frälsa, hans öra är inte tillslutet, så att han ej kan höra.2 Nej, det är era missgärningar som skiljer er och er Gud från varandra, era synder döljer hans ansikte för er, så att han inte hör er.

Lösningen på problemet med att människan begått missgärningar är inte att vi börjar tro att Jesus tagit vår synd på sig och att vi fått hans rättfärdighet (det saliga bytet som inte är vad Bibeln lär ut) eftersom detta inte åstadkommer någon egentlig rening, utan lösningen – förutom att tro på Jesus som vår Frälsare – är bekännelse av synder och omvändelse. Det är också vad Jesus själv predikade.

Matt. 18:3 och sade: “Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket.

Luk. 13:3 Nej, säger jag er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under som de.

Luk. 3:8 Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och tänk inte: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham av dessa stenar.

Luk. 15:7 Jag säger er: På samma sätt blir det glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig – inte över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.

Apg. 2:38 Petrus svarade dem: “Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva.

Det är vår rättfärdighet/orättfärdighet som en dag kommer att bedömas av Gud, och inte Jesus rättfärdighet i oss

Det är absolut ingen självklarhet att man lever i ohejdad synd bara för att man missförstått detta ämne och menar att vi har fått Jesu rättfärdighet tilldelad, transfererad eller injiicerad i oss. Som kristen vet man förmodligen att Gud inte vill att vi syndar och lever därför därefter. Det borde vara onaturligt för en kristen att synda, och inte naturligt. Men det finns en risk att svaga kristna som hör budskapet om att “Jesus har gett dig SIN rättfärdighet” och uppfattar det som att det inte är någon fara på taket om de syndar. Framför allt inte om ett sådant budskap kombineras med “vi är födda i synd”, “vi syndar för att vi är syndare”, “ingen kan sluta synda“, “om vi inte tänker på Gud varje minut så är vi syndare”, etc. Kanske personen försvarar sin synd med att han faktiskt redan reducerat sin synd oerhört, och anser göra sitt bästa? Men att bryta Guds bud färre gånger gör oss fortfarande till syndare. Vi kan få total seger, men då blir i hjälpta om vi inte missförstår synd genom att antingen göra Guds bud (det dubbla kärleksbudet som ingår i tio Guds bud) svårare än de är, och heller inte trivialisera budet. Vi lever visserligen inte under Mose lag, men vi är inte laglösa. De bud som gällt sedan Adams dagar gäller fortfarande – det dubbla kärleksbudet (annars hade Kain inte varit en syndare).

Matt. 5:²⁰Jag säger er att om ER rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket.

5 Mos. 6:²⁵Det skall vara VÅR rättfärdighet, att vi noga följer alla dessa bud inför Herrens, vår Guds, ansikte så som han har befallt oss.

Ordspråksboken 11:6 De redbaras rättfärdighet räddar dem, de trolösa fångas av sina begär.

1 John 3:7 Kära barn, låt ingen bedra er. Den som GÖR RÄTT ÄR RÄTTFÄRDIG, liksom han är rättfärdig.

1 John 2:²⁹Om ni vet att han är rättfärdig, då inser ni också att var och en som GÖR det som är rätt är född av honom.

Rom 2:6 Ty han skall ge åt var och en efter hans gärningar. 7. EVIGT LIV åt dem som med tålamod i GODA GÄRNINGAR söker efter härlighet och ära och oförgänglighet, 8. men över dem som är stridslystna och INTE VILL LYDA sanningen, utan lyder orättfärdigheten, kommer förtörnelse och VREDE.—¹³Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens GÖRARE skall förklaras rättfärdiga

Rom. 6: ¹⁶Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under LYDNADEN; VILKET LEDER TILL RÄTTFÄRDIGHET?

1 Pet. 4:18. Och om den rättfärdige MED KNAPP NÖD BLIR FRÄLST, hur blir det då för den ogudaktige och syndaren?

1 Kor 6:9. Vet ni då inte att de orättfärdiga inte skall ärva Guds rike? LÅT INTE LURA ER.

Jak. 2:²⁴Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro.

Vi kan göra gott…

Det här med att “när Gud ser på dig så ser han inte din synd, utan bara Jesu blod”, är en farlig lära. Kristna kanske säger detta i all välmening, men det är inte Bibelns budskap.

Matt. 25:²¹Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!

Apg 10:³⁴Då började Petrus tala: ”Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, ³⁵utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt,vilket folk han än tillhör

Rom. 2:⁶Han skall ge var och en efter hans gärningar: ⁷evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet,

Lukas 6:⁴⁵En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt hjärtas onda förråd. Ty vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.

Exempel på fullkomliga, perfekta och rättfärdiga personer i Bibeln

Feb4

Visst kan vi människor vara fullkomliga, perfekta och rättfärdiga – här och nu.

Men dessa uttryck betyder inte “att aldrig någonsin ha gjort sig skyldig till synd”. Alla syndare har dock förmåga att omvända sig och bli fullkomliga, perfekta, rena och därför rättfärdiga, för när Jesus gör oss rena så blir vi fullkomligt rena och våra gamla synder är borttagna. Vi behöver inte vänta tills vi dör innan vi kan leva rättfärdigt/fullkomligt och ära Gud med våra liv (Titus 2:11-12). Däremot kan vi inte alltid förvänta oss perfekta och fullkomliga fysiska kroppar, och det kunde inte heller Jesus.

Pred. 7:30 Se, endast detta har jag funnit att Gud skapade människorna RÄTTSINNIGA (Strong’s 3477). Men SEDAN har de tänkt ut många onda planer.

Det hebreiska ordet tsaddiq (Strong’s 6662) betyder fullkomlig, perfekt, rättfärdig, ostrafflig, oklanderlig.

Det grekiska ordet dikaios (Strong’s 1342) betyder ungefär samma sak

Det grekiska ordet teleios (Strong’s 5046) betyder också ungefär samma sak

Några exempel på människor i Bibeln som levde upp till det begreppet

Jag har använt mig av färgerna ovan för att illustrera respektive ord i grundtexten. Svart text betyder helt enkelt att personernas rättfärdighet är beskriven, utan att något av ovan ord används. Bibeln har gott om exempel på rättfärdiga människor som levde heliga och fullkomliga liv. Alla har dock syndat minst en gång, men det handlar om synder som de omvänt sig från. Om dessa människor varvat synd och rättfärdighet så hade de inte betraktats som rättfärdiga inför Gud. Rättfärdig är den som lever rättfärdigt, men först krävs rening i blodet – genom syndabekännelse och omvändelse.

Noa

1 Mosebok 6:9 Detta är Noas fortsatta historia. Noa var en rättfärdig man och fullkomlig bland sina samtida. Han vandrade med Gud.

1 Mos. 7:7 Herren sade till Noa: “Gå in i arken med hela din familj. Dig har jag nämligen funnit rättfärdig inför mig i detta släkte.

Abraham

Jak. 2:21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. 23 Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet,och han kallades Guds vän. 24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. 25 Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? 26 Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

Lot

1 Mos. 18:²³Och Abraham gick närmare och sade: “Vill du förgöra den rättfärdige tillsammans med den ogudaktige? ²⁴Kanske finns det femtio rättfärdiga i staden. Vill du då förgöra den och inte skona platsen för de femtio rättfärdigas skull som finns där?

1 Mos. 19:15 När gryningen kom skyndade änglarna på Lot och sade: “Stig upp och tag med dig din hustru och dina båda döttrar som är här, så att du inte går under genom stadens synd.”

2 Pet 2:7 Men han frälste den rättfärdige Lot, som plågades av de ogudaktigas utsvävande liv. 8 – Den rättfärdige mannen bodde nämligen bland dem, och dag efter dag plågades han i sin rättfärdiga själ av att se och höra det onda som de gjorde. – 9 Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och att hålla de orättfärdiga i förvar och straffa dem fram till domens dag, 10 särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren. Fräcka och självsäkra skyggar de inte för att smäda höga makter,

Job

Job 1:8 Då sade Herren till Åklagaren: ”Har du lagt märke till min tjänare Job? Ty på jorden finns ingen som är så from (Strong’s 8535) och rättsinnig (Strong’s 3477), ingen som så fruktar Gud och undviker det onda.”

Job. 32:1 De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han i sina egna ögon var rättfärdig.—Job 42:⁷Sedan Herren hade talat dessa ord till Job, sade Herren till Elifas från Teman: “Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner, ty ni har inte talat om mig vad som är rätt, så som min tjänare Job har gjort. ⁸Tag er därför nu sju tjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er, och min tjänare Job skall be för er. Jag skall visa nåd mot honom och inte göra mot er som er dårskap har förtjänat. Ty ni har inte talat om mig vad som är rätt, så som min tjänare Job har gjort.”

Kung David

Ps. 7:11 Min sköld är hos Gud, han frälsar de rättsinniga.¹²Gud är en rättfärdig domare, en Gud som dagligen visar sin vrede.¹³Om någon inte vill omvända sig slipar han sitt svärd, sin båge spänner han och gör den redo.

Psaltaren 18:24 Jag var fullkomlig inför honom och tog mig till vara för synd.

2 Samuelsboken 22:22 Herren gjorde väl med mig efter MIN rättfärdighet,efter MINA händers renhet lönade han mig.22 Ty JAG höll mig på Herrens vägar, JAG avföll ej från min Gud i ogudaktighet.23 Alla hans domslut hade jag för ögonen, och hans stadgar lät JAG inte vika ifrån MIG.24 JAG var fullkomlig (Strong’s 8549) inför honom och tog MIG till vara för synd.25 Därför har Herren lönat mig efter MIN rättfärdighet, efter MIN renhet inför hans ögon.26 Mot den trogne visar du dig trofast, mot den fullkomlige (Strong’s 8549) visar du dig fullkomlig.27 Mot den rene visar du dig ren, men mot den falske visar du dig vrång.

1 Kung. 14:8 Jag har ryckt riket från Davids hus och givit det åt dig. Men du har inte varit sådan som min tjänare David var. HAN HÖLL MINA BUD OCH FÖLJLDE MIG AV HELA SITT HJÄRTA, så att han endast gjorde det som var RÄTT i mina ögon.

1 Kung. 15: 5 Detta skedde därför att David hade gjort det som var rätt i Herrens ögon och inte vänt sig bort ifrån något som han befallde honom, så länge han levde, utom ifråga om hetiten Uria.

2 Kung. 14:3 Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, men ändå inte som hans fader David. Han gjorde i allt som hans fader Joas hade gjort,

Apg. 13: 22 Men Gud avsatte honom och gjorde David till kung över dem. Honom gav han sitt vittnesbörd: Jag har funnit David, Isais son, en man efter mitt hjärta. Han skall utföra min vilja i allt.

Kung Asa

1 Kung. 15:11 Asa gjorde det som var rätt i Herrens ögon, så som hans fader David hade gjort. —14 Offerhöjderna blev inte avskaffade. Men Asas hjärta var hängivet (perfect with KJV, Strong’s 8003) Herren, så länge han levde.

2 Krön. 14:2 Asa gjorde det som var gott och rätt i Herrens, sin Guds, ögon. 3 Han avlägsnade de främmande altarna och offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner aserorna. 4 Han uppmanade Juda att söka Herren, sina fäders Gud, och att hålla lagen och budorden.

Kung Hiskia

2 Kung. 18:1 I Hoseas, Elas sons, Israels kungs, tredje regeringsår blev Hiskia, Ahas son, kung i Juda. —3 Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, alldeles som hans fader David hade gjort. 4 Han avskaffade offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner Aseran. Vidare krossade han den kopparorm som Mose hade gjort. Ända till denna tid hade nämligen Israels barn tänt offereld åt den, och man kallade honom Nehustan.5 Hiskia förtröstade på Herren, Israels Gud. Ingen var honom lik bland alla Juda kungar efter honom, inte heller bland dem som varit före honom. 6 Han höll sig till Herren och vek inte av från honom, utan HÖLL DE BUD SOM HERREN HADE GIVIT MOSE.

Kung Josia

2 Kung. 22:1 Josia var åtta år när han blev kung, och han regerade trettioett år[a] i Jerusalem. Hans mor hette Jedida och hon var dotter till Adaja från Boskat. 2 Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon och vandrade i allt på sin fader Davids väg och vek inte av vare sig till höger eller till vänster.

2 Kung. 23:25 Före Josia hade det inte funnits någon kung som var som han, ingen som så av hela sitt hjärta, hela sin själ och hela sin kraft hade vänt sig till Herren i enlighet med hela Mose lag. Efter honom kom inte heller någon som var lik honom.

2 Krön. 34:1 Josia var åtta år när han blev kung, och han regerade trettioett år i Jerusalem. 2 Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon och vandrade på sin fader Davids vägar och vek inte av vare sig till höger eller till vänster.

Enok

Hebr. 11:5. Genom tron togs Enok bort, så att han inte skulle se döden, och man fann honom inte mer därför att Gud hade tagit bort honom. Ty förrän han togs bort, hade han fått vittnesbördet att han behagade Gud. (Reformationsbibeln)

Mose och hela Israel uppmanades att vara fullkomliga

5 Mosebok 18:13 Du skall vara fullkomlig (Strong’s 8549) inför Herren, din Gud.

Satan

Hesekiel 28:15 (om Satan) Du var fullkomlig (Strong’s 8549) på alla dina vägar från den dag då du skapades, till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig.

Abel och Sakarias

Matt. 23:35 Så kommer över er allt rättfärdigt blod som är utgjutet på jorden, från den rättfärdige Abels blod till Sakarias, Barakias sons, blod, honom som ni mördade mellan templet och altaret.

Hebr. 11:4 Genom tron bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain, och genom tron fick han det vittnesbördet att han var rättfärdig, EFTERSOM Gud själv bekände sig till hans offer. Och genom tron talar han, fastän han är död.

1 Joh. 3:7 Kära barn, låt ingen föra er vilse. Den som GÖR det rätta är rättfärdig liksom han är rättfärdig. 8 Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. Och Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar. 9 Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10 På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte GÖR det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.11 Ty detta är det bud som ni har hört från början, att vi skall älska varandra 12 och inte likna Kain, som var den ondes barn och mördade sin bror. Och varför mördade Kain honom? Jo, därför att hans gärningar var onda men HANS BRORS var rättfärdiga.

Josef, Marias man

Matt. 1: 19 Josef, hennes man, var god och rättfärdig. Han ville inte dra vanära över henne, och därför beslöt han att i hemlighet skilja sig från henne.

Josef, rådsherren

Luk. 23:50 Nu fanns där en rådsherre vid namn Josef, en god och rättfärdig man, 51 som inte hade samtyckt till vad de hade beslutat och gjort. Han var från den judiska staden Arimatea, och han väntade på Guds rike.

Kornelius

Apg. 10:1 I Cesarea bodde en man som hette Kornelius, en officer vid den italiska vaktavdelningen.2 Han var from och fruktade Gud liksom alla i hans hus, och han gav frikostigt med gåvor till folket och bad alltid till Gud. —22 De svarade: “Officeren Kornelius är en rättfärdig man som fruktar Gud, och hela det judiska folket talar väl om honom. Av en helig ängel har han fått en uppenbarelse att han skall kalla på dig och höra vad du har att säga.

Johannes Döparen

Mark. 6:20 eftersom Herodes hade respekt för Johannes. Han visste att Johannes var en rättfärdig och helig man och skyddade honom. Och när han hörde honom blev han många gånger villrådig. Ändå lyssnade han gärna på honom.

Luk. 1: 17 Han skall gå framför honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och omvända de olydiga till ett rättfärdigt sinnelag och så skaffa åt Herren ett folk som är berett.”

Simon

Luk. 2: 25 På den tiden fanns i Jerusalem en man som hette Simeon. Han var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst, och den helige Ande var över honom.

Aposteln Paulus

1 Thess. 2:10 Ni är vittnen, ja, Gud själv är vittne till hur heligt, rätt och oförvitligt vi uppträdde bland er som tror.

Apg. 23:1 Paulus såg på Stora rådet och sade: “Bröder, jag har levt inför Gud med ett fullkomligt rent samvete ända till i dag.”

Sakarias och Elisabeth

Lukas 1:5 På den tiden då Herodes var kung i Judeen fanns det i Abias prästavdelning en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 De var båda rättfärdiga inför Gud och LEVDE OFÖRVITLIGT EFTER ALLA HERRENS BUD OCH FÖRESKRIFTER.

Diverse verser om rättfärdiga människor

Här nedan kan vi se hur de orättfärdigas liv står i stark kontrast till de rättfärdigas liv, och det handlar om att vara Gud trogen.

GT:

2 Sam. 4: (Is-Boset)¹¹Hur mycket mer skall jag inte nu, när ogudaktiga män har dödat en rättfärdig man i hans eget hus på hans säng, utkräva hans blod av er hand och utrota er från jorden!”

1 Kung. 8:³¹Om någon syndar mot sin nästa och man föreskriver honom en ed och låter honom svära den, och han kommer och svär eden inför ditt altare i detta hus,³²må du då höra det i himlen och utföra ditt verk och skaffa dina tjänare rätt. Du skall förklara den skyldige skyldig och låta hans gärningar komma över hans huvud, men förklara den rättfärdige rättfärdig och låta honom få efter HANS rättfärdighet. (2 Krön. 6:23)

Ps. 1:1 Salig är den som inte följer de ogudaktigas råd och inte går på syndares väg eller sitter bland bespottare²utan har sin glädje i Herrens undervisning och begrundar hans ord dag och natt. —⁵Därför skall de ogudaktiga ej bestå i domen, ej syndarna i de rättfärdigas församling. ⁶Ty Herren känner de rättfärdigas väg, men de ogudaktigas väg leder till fördärvet.

Ord. 3:32 Ty Herren avskyr den som är falsk, men han är förtrogen med de rättrådiga. ³³Herrens förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas hem välsignar han. ³⁴Bespottare bespottar han, men de ödmjuka ger han nåd.

Ord. 10:11 Den rättfärdiges mun är en källa till liv, våld täcker de ogudaktigas mun.—16 Den rättfärdiges arbete leder till liv,den ogudaktiges vinning leder till synd.—²⁰Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, de ogudaktigas hjärtan har ringa värde.²¹Den rättfärdiges läppar föder många, oförnuftiga dör av brist på förstånd.—²⁴Den ogudaktige drabbas av det han fruktar, vad de rättfärdiga begär blir dem givet.²⁵När stormen kommer är det ute med den ogudaktige, den rättfärdige har en evig grundval.—28 De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, de ogudaktigas hopp blir till intet. ²⁹Herrens väg är den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmän.³⁰Den rättfärdige skall aldrig vackla, men de ogudaktiga får inte bo i landet.³¹Ur den rättfärdiges mun flödar vishet, men en vilseledande tunga skall huggas av. ³²Den rättfärdiges läppar förstår vad som är välbehagligt, de ogudaktigas mun förvränger allt.

Ord. 11:3 De redbaras ostrafflighet leder dem, de trolösa fördärvas genom sin falskhet.⁴Ägodelar hjälper inte på vredens dag, men rättfärdighet räddar från döden.⁵Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn, den ogudaktige faller genom sin ogudaktighet. ⁶De redbaras rättfärdighet räddar dem, de trolösa fångas av sina begär.⁷När en ogudaktig dör, blir hans hopp om intet, det de onda väntar på går förlorat. ⁸Den rättfärdige räddas ur nöden, den ogudaktige drabbas i hans ställe.9 Med sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, genom kunskap blir de rättfärdiga räddade.—18 Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, den som sår rättfärdighet får en säker lön.19 Den som står fast i rättfärdighet vinner liv,den som far efter ont drar över sig död.20 De som har förvända hjärtan är en styggelse för Herren, de som lever ostraffligt behagar honom.—23 Vad de rättfärdiga önskar är idel gott, vad de ogudaktiga kan hoppas på är vrede.—27 Den som ivrigt söker det goda strävar efter nåd, den som far efter det onda drabbas själv av det.—30 Den rättfärdiges frukt är ett livets träd, den som vinner själar är vis. ³¹Om den rättfärdige får sin lön på jorden, hur mycket mer då den ogudaktige och syndaren!

Ord. 12:1 Den som älskar fostran älskar kunskap, oförnuftig är den som hatar tillrättavisning. ²Den som är god vinner Herrens behag, den som smider ränker blir fördömd.³Ingen människa kan bestå genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot skall inte rubbas.-–5 De rättfärdigas tankar är rätta, de ogudaktigas råd bedrar.⁶De ogudaktigas ord lurar efter blod, de rättsinnigas tal räddar dem. ⁷De ogudaktiga omstörtas och finns ej mer, men de rättfärdigas hus består. ⁸Efter sitt förstånd blir en man prisad, den som har ett förvänt hjärta blir föraktad.—10 Den rättfärdige vet hur hans boskap känner det,de ogudaktigas hjärtelag är grymt. —.¹³Den onde snärjs i sina läppars synd, men den rättfärdige slipper ut ur nöden.¹⁴Av sin muns frukt blir man mättad med gott, vad en människa gjort får hon tillbaka.¹⁵Dårens väg är rätt i hans egna ögon, den är vis som lyssnar till råd.—²⁰De som smider onda planer har falskhet i hjärtat, de som främjar frid får glädje.—.²²Lögnaktiga läppar är en styggelse för Herren, de som handlar rättfärdigt behagar honom—²⁶Den rättfärdige väljer sitt sällskap, de ogudaktigas väg för andra vilse.—.²⁸På rättfärdighetens väg är liv, ingen död finns på den vägen.

Ord. 13:1 En vis son lyssnar till sin fars förmaning, en bespottare lyder ingen tillsägelse.—3 Den som vaktar sin tunga bevarar sitt liv, den lösmynte råkar i olycka.—5 Den rättfärdige avskyr lögnaktigt tal, den ogudaktige beter sig skamligt och vanhedrande.⁶Rättfärdighet bevarar den redbare, ondska fäller syndaren.—9 De rättfärdigas ljus lyser klart, de ogudaktigas lampa slocknar.—13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, den som fruktar budet får belöning. ¹⁴Den vises undervisning är en källa till liv, en hjälp att undgå dödens snaror.—18 Fattigdom och skam får den som föraktar förmaning, den som tar vara på tillrättavisning blir ärad.

Ord. 14:32 Den ogudaktige kommer på fall genom sin ondska, den rättfärdige har en tillflykt vid sin död. ³³I den förståndiges hjärta bor visheten, bland dårarna blir den uppenbar. ³⁴Rättfärdighet upphöjer ett folk, men synd är folkens vanära.

Ord. 15:24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt, så att han undviker dödsriket där nere.—26 För Herren är ondskans planer avskyvärda, men milda ord är rena. ²⁷Den som skaffar sig orätt vinning drar olycka över sin familj, den som hatar mutor får leva. ²⁸Den rättfärdiges hjärta svarar med eftertanke, de ogudaktigas mun flödar över av onda ting. ²⁹Herren är fjärran från de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han. ³⁰En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap ger märg åt benen.³¹Den som lyssnar till hälsosam tillrättavisning får bo bland de visa. ³²Den som inte vill veta av fostran föraktar sitt liv, den som lyssnar till tillrättavisning får förstånd.

Ord. 18:10 Herrens namn är ett starkt torn, den rättfärdige skyndar dit och får skydd.

Ord. 20:7 Den rättfärdige lever i ostrafflighet, lyckliga är hans barn efter honom.

Ord. 21:3 Att handla rätt och rättfärdigt är mer värt för Herren än offer.—6 Att vinna skatter med lögnaktig tunga är ett jagande efter vind för dem som söker döden.⁷De ogudaktigas våldsdåd snärjer dem själva, eftersom de vägrar göra det rätta. ⁸Krokig väg går syndfull man, den rene går rakt fram.—10 Den ogudaktiges själ har lust till det onda, hans nästa finner ingen nåd i hans ögon.—16 Den människa som far vilse från klokhetens väg hamnar i de dödas församling.—21 Den som far efter rättfärdighet och godhet, finner liv, rättfärdighet och ära.

Hes. 3:¹⁸När jag säger till den ogudaktige: Du skall dö, och du inte varnar honom och inte säger något för att varna den ogudaktige för hans ogudaktiga väg och så rädda hans liv, då skall den ogudaktige dö i sin missgärning, men hans blod skall jag utkräva av din hand. ¹⁹Men om du varnar den ogudaktige och han ändå inte vänder om från sin ogudaktighet eller sin ogudaktiga väg, då skall han dö i sin missgärning, men du har räddat din själ. ²⁰Och när en rättfärdig man vänder om från sin rättfärdighet och gör det som är orätt, då skall jag lägga en stötesten i hans väg och han skall dö. Om du då inte har varnat honom skall han dö i sin synd. Man skall inte komma ihåg de rättfärdiga gärningar han tidigare har gjort, men jag skall utkräva hans blod av din hand. ²¹Men om du varnar den rättfärdige för att synda och han avhåller sig från synd, då skall han få leva därför att han lät varna sig, och själv har du räddat ditt liv.”

Hes. 18: 4 Se, varje levande själ tillhör mig, fadern såväl som sonen. De är mina. Den som syndar skall dö. 5 Om en man är rättfärdig och gör det som är rätt och rättfärdigt, — 8 om han inte ockrar eller tar oskälig ränta utan håller sin hand borta från allt som är orätt och fäller rätta domar mellan människor, 9 OM HAN LEVER EFTER MINA STADGAR OCH HÅLLER MINA FÖRESKRIFTER, SÅ ATT HAN GÖR DET SOM ÄR RÄTT OCH GOTT, DÅ ÄR HAN RÄTTFÄRDIG OCH SKALL FÖRVISSO FÅ LEVA, säger Herren, Herren.10 Men om han får en son som blir en våldsman som utgjuter blod eller gör något av detta mot en broder — 13 ockrar och tar oskälig ränta – skulle en sådan få leva? Han skall inte få leva. Han har gjort allt detta vidriga, DÄRFÖR skall han förvisso dö. Hans blod skall komma över honom.14 Men om han får en son som ser alla de synder hans far begår, och fast han ser dem inte handlar på samma sätt: —17 han förgriper sig inte på den behövande, ockrar inte och tar inte oskälig ränta utan lever efter mina föreskrifter och vandrar efter mina stadgar – DÅ SKALL HAN INTE DÖ GENM SIN FARS MISSGÄRNING utan skall förvisso få leva. 18 Hans far däremot, som begick våldsgärningar och rövade från sin broder och gjorde sådant bland sina släktingar som inte var gott, se, han skall dö i sin missgärning.19 Men ni frågar: “Varför skall inte sonen bära på sin fars missgärning?” Sonen har gjort det som är rätt och rättfärdigt. Han har hållit alla mina stadgar och följt dem, och DÄRFÖR skall han förvisso få leva.20 Den som syndar skall dö. EN SON SKALL INTE BÄRA SIN FARS MISSGÄRNING, och en far skall inte bära sin sons missgärning. DEN RÄTTFÄRDIGES RÄTTFÄRDIGHET SKALL VARA HANS EGEN, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.21 Men om den ogudaktige vänder om från alla de synder som han har begått och håller alla mina stadgar och gör det som är rätt och rättfärdigt, då skall han förvisso leva och inte dö. 22 Ingen av de överträdelser han har begått skall då tillräknas honom. Genom den rättfärdighet han har visat skall han få leva. 23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren, Herren. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.24 Men när den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och handlar orätt och gör samma vidriga gärningar som den ogudaktige, skulle han då få leva? Ingen av de rättfärdiga gärningar som han har gjort skall då bli ihågkommen. Genom den trolöshet som han har begått och genom den synd han har gjort skall han dö.25 Ändå säger ni: Herrens väg är inte rätt. Hör då, ni av Israels hus: Är inte min väg rätt? Är det inte era vägar som inte är rätta? 26 När den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör det som är orätt, så dör han på grund av det. Genom det orätta han har gjort skall han dö. 27 Men när den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och gör det som är rätt och rättfärdigt, skall hans liv bli bevarat. 28 Därför att han kom till insikt och vände om från alla de överträdelser han hade gjort, skall han förvisso leva och inte dö. 29 Ändå säger Israels hus: Herrens väg är inte rätt! – Är inte mina vägar rätta, ni av Israels hus? Är det inte era vägar som inte är rätta? 30 Därför skall jag döma er, var och en efter hans gärningar, ni av Israels hus, säger Herren, Herren. Vänd om och vänd er bort från alla era överträdelser för att er missgärning inte skall få er på fall.31 Kasta bort ifrån er alla de överträdelser genom vilka ni har syndat och skaffa er ett nytt hjärta och en ny ande. Ty inte vill ni väl dö, ni av Israels hus? 32 Jag finner ingen glädje i någons död, säger Herren, Herren. Vänd därför om, så får ni leva.

NT:

Matt. 10:41 He that receiveth a prophet in the name of a prophet shall receive a prophet’s reward; and he that receiveth a righteous man in the name of a righteous man shall receive a righteous man’s reward.

Matt. 13:17 Amen säger jag er: Många profeter och rättfärdiga längtade efter att få se det ni ser, men fick inte se det, och få höra det ni hör, men fick inte höra det

Matt. 25:23 Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje! —37 Då skall de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka?—40 Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig. 41 Sedan skall han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. 42 Ty jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka.—45 Då skall han svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. 46 Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.”

Matt. 13:49 Så skall det vara vid tidsålderns slut. Änglarna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga

Luk. 15:7 Jag säger er: På samma sätt blir det glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig – inte över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.

1 Pet 3:12 Ty Herrens ögon är vända till de rättfärdiga, och hans öron är öppna för deras böner. Men Herrens ansikte är vänt emot dem som gör det onda.

1 Pet. 4:17 Ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium?18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren? 19 Därför skall de som efter Guds vilja får lida anförtro sina själar åt sin trofaste Skapare, under det att de gör vad som är gott.

1 Joh. 2:29 Om ni vet att han är rättfärdig, då inser ni också att var och en som GÖR det som är rätt är född av honom

Rom. 2:13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. 14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.

Titus 1:7 Församlingsledaren skall som en Guds förvaltare vara oförvitlig. Han skall inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, 8 utan gästfri, godhjärtad och förståndig, pålitlig, gudfruktig och behärskad.

Hebr. 10:38 Min rättfärdige skall leva av tro. Och vidare: Men om han drar sig undan finner min själ ingen glädje i honom. 39 Men vi hör inte till dem som drar sig undan och går förlorade. Vi hör i stället till dem som tror och vinner sina själar.

Matt. 5:48 Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig.

1 Kor. 2:6 Vishet förkunnar vi emellertid bland de fullkomliga, en vishet som inte tillhör den här världen eller den här världens härskare, som går mot sin undergång.

Fil. 3:15 Det är så vi bör tänka, alla vi fullkomliga. Tänker ni fel i något avseende, skall Gud uppenbara också det för er.

Jak. 1: 4 Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende.

Vad säger BIBELN om att bära SMYCKEN och att SMINKA sig?

Nov12

Bibeln säger inte att det är fel att använda smycken, men däremot ombeds vi att ha ett gott omdöme vad gäller kläder, håruppsättningar, smycken och dekorationer.

Här nedan ser vi hur Isaks tillkommande fru Rebecka fick en hel del smycken som gåvor via Isaks tjänare – som just var på jakt efter en passande fru åt sin herre. Isak var ju en mycket helig och gudfruktig man enligt Bibeln, och det var förmodligen hans tjänare också. Tjänaren lovprisade Gud som han menade hade lett honom på rätt väg vad gäller hans mål att hitta en passande hustru för Isak, och det vore därför konstigt om smycken vore en oförnuftig gåva när nu tjänaren å Isaks vägnar gav just smycken till Rebecka. Det verkar som Gud var den som ledde dem på rätt väg, tack vare deras ödmjuka och gudfruktiga hjärtan.

1 Mos. 24:¹⁵Och det hände att innan han hade slutat tala, se, då kom Rebecka ut med sin kruka på axeln. Hon var dotter till Betuel som var son till Milka, Abrahams bror Nahors hustru.—²¹Mannen iakttog henne under tystnad, för han ville veta om Herren hade gjort hans resa framgångsrik eller inte. ²²När alla kamelerna hade druckit tog mannen fram en näsring av guld som vägde en halv sikel och två guldarmband som vägde tio siklar—²⁶Då böjde mannen sig ner och tillbad Herren ²⁷och sade: “Lovad vare Herren, min herre Abrahams Gud, som inte har tagit sin nåd och trofasthet från min herre! Herren har lett mig på vägen hem till min herres släkt.” ²³och han frågade: “Vems dotter är du? Säg mig det. Och finns det plats för oss i din fars hus över natten?”—²⁹Rebecka hade en bror som hette Laban. Han sprang i väg till mannen vid källan. ³⁰Han hade nämligen sett näsringen och armbanden som hans syster bar, och när han hörde sin syster berätta vad mannen sagt till henne, gav han sig i väg ut till mannen som stod hos kamelerna vid källan.—

⁴⁷Jag frågade henne: Vems dotter är du? Hon svarade: Jag är dotter till Betuel, Nahors son, som föddes åt honom av Milka. Då satte jag ringen i hennes näsa och armbanden på hennes armar. ⁴⁸Sedan böjde jag mig ner och tillbad Herren och lovade Herren, min herre Abrahams Gud, som hade fört mig på rätt väg, så att jag åt min herres son skulle få en dotter från hans släkt. ⁴⁹Om ni vill visa min herre kärlek och trofasthet så säg mig det. Om inte, så säg mig det också, så att jag kan vända mig åt annat håll, till höger eller vänster.”⁵⁰Då sade Laban och Betuel: “Detta är från Herren. Vi kan inte säga någonting till dig, vare sig ont eller gott.⁵¹Se, där står Rebecka framför dig. Tag henne och gå, så att hon kan bli hustru åt din herres son, som Herren har sagt.” ⁵²När Abrahams tjänare hörde detta, föll han ner på marken införHerren. ⁵³Sedan tog tjänaren fram silversmycken, guldsmycken och kläder och gav till Rebecka. Han gav också hennes bror och mor dyrbara gåvor.

Nu var ju Josef en väldigt speciell person som stod precis under Farao i makt vad gäller Egypten, men hans ring och guldkedja runt halsen kanske ändå kan indikera att det inte var syndigt på något vis att bära smycken. Just nedan tillfälle kanske handlade om ett speciellt högtidligt tillfälle där Josef symboliskt kläddes med smycken och fina kläder, medan han inte gick utsmyckad på det sättet till vardags.

1 Mosebok 41:42 Och farao tog ringen från sin hand och satte den på Josefs hand, och han klädde honom i kläder av fint linne och hängde en kedja av guld kring hans hals.

Amalekiten som dödade Saul överlämnade Sauls diadem och armband – som Saul burit vid dödsögonblicket – till Kung David.

2 Sam. 2: ⁶Den unge mannen som hade berättat detta för honom svarade: “Jag kom av en händelse upp på berget Gilboa, och där fick jag se Saul stödja sig mot sitt spjut, och vagnar och ryttare ansatte honom. ⁷När han vände sig om och fick se mig, ropade han på mig, och jag svarade: Här är jag. ⁸Han frågade mig vem jag var, och jag svarade honom att jag var amalekit. ⁹Då sade han till mig: Ställ dig över mig och ge mig dödsstöten. Jag har gripits av dödsångest, för livet är ännu kvar i mig. ¹⁰Jag gick fram till honom och dödade honom, för jag visste ju att han inte skulle kunna överleva sitt fall. Och jag tog diademet som satt på hans huvud, och ett armband som han hade om armen, och jag har tagit med dem hit till min herre.”

Dom och nåd över Jerusalem enligt profeten Hesekiel. Nu är nedan beskrivning förstås väldigt symbolisk, men det visar ändå att Gud på inga sätt tar avstånd från smycken eftersom han själv illustreras med att smycka Jerusalem. I det här fallet handlar det om armband på armar, kedja om hals, ring i näsa, örhängen i öron och krona (eller diadem) på huvud – så smyckena är alltså tänkta som dekorationer på kroppen (och inte bara värdesaker att ha på en hylla, eller som köpemedel).

Hes. 16:1 Herrens ord kom till mig. Han sade: ²“Du människobarn, låt Jerusalem förstå vilka vidrigheter hon bedriver,— ⁹Jag tvättade dig med vatten och sköljde av dig blodet och smorde dig med olja. ¹⁰Jag klädde på dig brokigt vävda kläder, satte på dig skor av tahasskinn och en huvudbindel av fint linne och en slöja av siden. ¹¹Jag prydde dig med smycken, satte armband på dina armar och en kedja om din hals. ¹²Jag satte en ring i din näsa och örhängen i dina öron och en vacker krona på ditt huvud. ¹³Så blev du prydd med guld och silver, och dina kläder var av finaste linne, av siden och broderat tyg. Fint mjöl, honung och olja fick du att äta. Du blev mycket, mycket vacker och nådde en drottnings värdighet.¹⁴Ryktet om dig gick ut bland folken för din skönhets skull, ty den var fullkomlig genom de härliga prydnader jag hade satt på dig, säger Herren,Herren.¹⁵Men du förlitade dig på din skönhet och använde din ryktbarhet till att bedriva hor. Du slösade din otukt på var och en som gick förbi. De fick allt.¹⁶Dina kläder tog du och gjorde av dem brokiga offerhöjder, där du bedrev hor. Något sådant har aldrig förekommit och skall inte heller mer ske. ¹⁷Du tog dina härliga smycken av mitt guld och silver, som jag hade givit dig och gjorde av dem mansbilder som du bedrev hor med.

Hesekiel fortsätter med att berätta en liknande berättelse om dom gentemot folkgrupper som syndat mot Gud.

Hes. 23:⁴⁰De sände också bud efter män som skulle komma fjärran ifrån. Budbärare skickades till dem och de kom, och du tvättade dig, sminkade dina ögon och prydde dig med smycken. ⁴¹Du satt på en härlig bädd med dukat bord framför dig, och där hade du ställt fram min rökelse och min olja. ⁴²Sorglöst sorl hördes därinne, och till de män ur hopen som var där hämtade man också in dryckesbröder från öknen. Dessa satte armband på kvinnornas armar och praktfulla kronor på deras huvuden. ⁴³Då sade jag om henne som var utsliten genom sina äktenskapsbrott: Nu skall de bruka henne som en hora, just henne. ⁴⁴Och de gick in till henne som man går in till en hora. Så gick man in till Ohola och till Oholiba, de lösaktiga kvinnorna.

Det finns flera exempel i Bibeln på människor som klätt sig i säckväv när de varit riktigt olyckliga eller ångerfulla – alternativt rivit sönder sina kläder. Det kan förklara varför israelerna under Exodus valde att inte klä sig med smycken när de uppfattat hur besviken Gud var på dem, eller om det nu var Gud som initierade handlingen. En sådan handling symboliserar djup ånger, omvändelse och hopp om att Gud ska höra deras böner. (Jämför gärna med hur folket i Nineve reagerade på Jonas profetia.)

2 Mos. 33: ⁴När folket hörde detta stränga tal blev de sorgsna och ingen tog på sig sina smycken.⁵Och Herren sade till Mose: “Säg till Israels folk: Ni är ett hårdnackat folk. Om jag bara för ett ögonblick gick med dig skulle jag förgöra dig. Men lägg nu av dig dina smycken så skall jag besluta vad jag skall göra med dig.” ⁶Folket tog då av sig smyckena och var utan dem alltifrån vistelsen vid berget Horeb.

Det gavs även smycken till uppenbarelsetältet, och om nu smycken är av ondo (kanske för att de var krigsbyten) så skulle de förmodligen inte vara passande i Guds heliga uppenbarelsetält.

2 Mos. 35:²⁰Israels hela menighet gick då bort ifrån Mose. ²¹Sedan kom de tillbaka, var och en som manades till det i sitt hjärta, och var och en som hade en villig ande till detta bar fram en gåva åt Herren till arbetet på uppenbarelsetältet, till tjänsten där och till de heliga kläderna. ²²De kom, både män och kvinnor, och var och en bar med villigt hjärta fram spännen, örhängen, fingerringar och halssmycken, alla slags värdesaker av guld, var och en som kunde offra en gåva av guld åt Herren.

4 Mos 31:⁴⁸Befälhavarna över härens avdelningar, både överbefälen och underbefälen, trädde fram till Mose ⁴⁹och sade till honom: “Dina tjänare har räknat antalet krigsmän som vi har haft under vårt befäl, och ingen man fattas bland oss.⁵⁰Därför har nu var och en av oss som en offergåva åt Herren burit fram det som han har kommit över av guldsmycken: armband, ringar, örhängen och halssmycken, detta för att bringa försoning för oss inför Herrens ansikte.“⁵¹Mose och prästen Eleasar tog emot guldet från dem, alla slags klenoder.⁵²Guldet som gavs som gåva åt Herren, från överbefälen och underbefälen, utgjorde sammanlagt 16 750 siklar. ⁵³Krigsfolket hade tagit byte, var och en för sig. ⁵⁴Och Mose och prästen Eleasar tog emot guldet från överbefälen och underbefälen, och bar in det i uppenbarelsetältet, för att det skulle bringa Israels barn i åminnelse inför Herrens ansikte.

Tydligen så var det vanligt att ismaeliter bar guldöronringar, och vi kan läsa att midjanitiska kungar burit både örhängen och halsprydnader. Vidare bar deras kameler guldhalskedjor. Dyrbara smycken kan förstås vara ett tecken på rikedom, och det är inte helt ovanligt att man just vill visa upp rikedom genom att smycka sig själva och sina tillhörigheter. Det låter som både onda och goda bär smycken, men sen är det också en fråga om mängd av smycken på kroppen och också tillfälle.

Domarboken 8: ²³Men Gideon svarade dem: “Jag skall inte härska över er, och min son skall inte heller härska över er, utan Herren skall härska över er.” ²⁴Gideon sade vidare till dem: “En sak begär jag av er: Att var och en av er ger mig den öronring han har fått som byte.” Fienderna bar nämligen öronringar av guld eftersom de var ismaeliter. ²⁵De svarade: “Dem ger vi dig gärna.” De bredde ut ett klädesplagg, och var och en kastade där den öronring han hade fått som byte.²⁶Och guldringarna som han hade begärt vägde 1 700 siklar i guld, detta förutom de halsprydnader, örhängen och de purpurröda kläder som de midjanitiska kungarna hade burit och förutom de kedjor som hade suttit kring halsen på deras kameler. ²⁷Gideon lät göra en efod av detta och satte upp den i sin stad Ofra. Hela Israel höll sig trolöst till den, och den blev en snara för Gideon och hans hus.—³³När Gideon var död, var Israels barn trolösa igen och höll sig till baalerna. De gjorde Baal-Berit till gud åt sig. ³⁴Israels barn tänkte inte på Herren sin Gud, som hade befriat dem från alla deras fienders hand runt omkring. ³⁵Inte heller visade de Jerubbaals, Gideons, hus någon kärlek i gengäld för allt gott som han hade gjort mot Israel.

Hosea 2:13 Så skall jag straffa henne för hennes baalsdagar, då hon tände rökelse åt baalerna och smyckade sig med ring och bröstspänne och följde efter sina älskare men glömde mig, säger Herren.

Som brud vill man gärna vara extra fin, och klä sig i vackra kläder och smycken.

Jesaja 61:10 Jag gläder mig storligen i Herren, min själ fröjdar sig i min Gud, ty han har klätt mig i frälsningens klädnad och svept in mig i rättfärdighetens mantel, lik en brudgum med högtidsbindeln på sitt huvud, lik en brud som pryder sig med sina smycken

Jeremia 2:32 Inte glömmer en jungfru sina smycken eller en brud sin utstyrsel? Men mitt folk har i alla tider glömt mig.

Ordspråksboken visar att smycken inte bara finns pga själva värdet (guldet i sig), utan det kan användas till utsmyckning av kroppen.

Ordspråksboken 1:9 Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en vacker kedja kring din hals.

Ordspråksboken 3:22 De skall ge liv åt din själ och bli ett smycke för din hals.

Ordspråksboken 25:12 Som en ring av guld och ett dyrbart smycke är en vis förmanare för ett lyssnande öra.

Höga visan gör en del liknelser med vackra smycken.

Höga Visan 1:10 Dina kinder är så vackra med sina smycken, din hals med sina rader av pärlor.11 Vi vill göra dig smycken av guld med silverkulor på.

Höga Visan 4:9 Du har tagit mitt hjärta, du min syster, min brud. Du har tagit mitt hjärta med en enda blick, med en enda länk av kedjan kring din hals.

Höga Visan 7:1 Hur vackra är inte dina fötter i sandaler, du furstedotter! Dina höfters rundning är som ett bröstspännes kupor, verk av en konstnärs händer.

Nya testamentet

Jesus gav en liknelse där Fadern sätter en ring på hans sons hand – den förlorade sonen. Alltså kan det inte vara en synd att bära ring.

Lukas 15:Medan han ännu var långt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom. Fadern skyndade emot honom, föll honom om halsen och kysste honom. ²¹Sonen sade till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. ²²Men fadern sade till sina tjänare: Skynda er att ta fram den bästa dräkten och klä honom i den och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter!

Här nedan handlar det om föreskrifter för gudstjänsten. Paulus förbjuder inte kvinnor att bära smycken och smink, men han anser att de måste ett gott omdöme när de klär sig. Det viktigaste är att klä sig anständigt, och att inte klä sig utmanande och därmed få män på fall. Kvinnor måste för den saken skulle inte gå klädda i stora heltäckande skynken som det är svårt att röra sig i, men heller inte i korta kjolar och minimala toppar. Om man sammantaget klär sig helt emot Paulus instruktioner så är det risk för att hjärtat inte är på rätta stället, och att man har fel fokus i livet. Det är ju tänkt att vi ska vara bra förebilder både för andra kristna och för utomstående, så därför borde vi göra reklam för Guds rike och inte ge en bild av oss som skulle kunna tyda på att vi inte menar det vi predikar – att leva heligt, att inte locka andra i frestelse och att vara tacksamma för det vi har.

1 Tim. 2:⁹På samma sätt skall kvinnorna be och uppträda i anständig klädedräkt, med blygsamhet och gott omdöme, och smycka sig, inte med håruppsättningar, med guld eller pärlor eller dyrbara kläder ¹⁰utan med goda gärningar, så som det anstår kvinnor som bekänner sig till gudsfruktan.

Även Petrus är inne på samma spår. Att använda “fina kläder” är ju ingen synd i sig (det finns massor med verser som visar gudfruktiga människor med fina högtidsdräkter) för det finns inget egenvärde att gå klädd i fula och smutsiga kläder, men dyra fina kläder ihop med mycket annat prål kan ge en helt fel bild av en kristen kvinna (eller man). Jag tror Gud välsignar oss om vi visar ett gott omdöme vad gäller det sätt vi klär oss på, och speciellt om vi beslutar oss för att göra det trots att människor i vår omgivning klär sig i “coola” (men för minimala) kläder – och som leder till att vi ser lite avvikande ut eftersom vi inte visar lika mycket naken hud som de runtomkring oss. På samma sätt kan vi ge en helt fel bild av kristna människor om vi bor i pampiga och påkostade lyxhus, åker i fina bilar, bär dyra märkeskläder och åker eget flyg. Det tar ju dessutom tid att ta hand om stora arealer/boytor och en stor vagnpark, och borde vi inte kunna använda vår tid bättre? Rikedom är dock inte synd i sig – läs gärna denna artikel, och ingenting att skämmas för.

1 Petrus 3:1 På samma sätt skall ni hustrur underordna er era män, så att den man som inte vill tro ordet kan vinnas utan ord genom sin hustrus liv, ²när han ser hur gudfruktigt och rent hon lever. ³Er prydnad skall inte vara något yttre: konstfulla håruppsättningar, påhängda guldsmycken eller fina kläder, ⁴utan hjärtats dolda människa med den oförgängliga skönheten hos en mild och stilla ande. Det är mycket dyrbart i Guds ögon. ⁵Så prydde sig också förr de heliga kvinnor som satte sitt hopp till Gud. De underordnade sig sina män

Vad säger Bibeln om att sminka sig?

Det står inte i Bibeln att det är en synd att bättra på sina färger i ansiktet med smink, och ett ansikte kan ofta upplevas som skönast när man inte ens märker att det är sminkat – utan man tänker kanske bara på att kvinnan i fråga ser ut att vara allmänt naturligt vacker. Men sen kan det gå till överdrift när man använder flera lager av ögonskugga, rouge och brunkräm – så att det syns på långt håll och kanske bara upplevs som “billigt”.

Bibeln visar att man kan sminka och smycka sig för att visa rikedom, för att göra sig vacker (exempelvis som brud) och för att vara inbjudande (som en sköka i hopp om att få kunder). Det låter med andra ord precis som läget är nuförtiden.

Jeremia 4:30 Du ödelagda, vad vill du göra? Om du än klär dig i scharlakan och pryder dig med smycken av guld, om du än gör dina ögon stora med smink, så gör du dig vacker förgäves. Dina älskare föraktar dig, de står efter ditt liv.

Hesekiel 23:40 De sände också bud efter män som skulle komma fjärran ifrån. Budbärare skickades till dem och de kom, och du tvättade dig, sminkade dina ögon och prydde dig med smycken.

Här nedan handlar det om den onda kvinnan Isebel.

2 Kon. 9:³⁰Så kom Jehu till Jisreel. När Isebel fick höra detta, sminkade hon sig kring ögonen och smyckade sitt huvud och såg ut genom fönstret. ³¹När Jehu kom in genom porten ropade hon: “Står allt rätt till, du Simri, som har mördat din herre?” ³²Han såg upp mot fönstret och sade: “Vem står på min sida? Vem?” Då tittade två eller tre hovmän ner på honom. ³³Han sade: “Kasta ner henne!” De kastade då ner henne, så att hennes blod stänkte på väggen och på hästarna. Och han körde över henne.³⁴Därefter gick Jehu in och åt och drack. Sedan sade han: “Tag rätt på henne, den förbannade, och begrav henne. Hon är ju en kungadotter.” ³⁵Men när de gick för att begrava henne, fann de ingenting annat än huvudskålen, fötterna och händerna kvar av henne. ³⁶De vände tillbaka och berättade detta för Jehu. Då sade han: “Detta är vad Herren talade genom sin tjänare tisbiten Elia, när han sade: På Jisreels åkerfält skall hundarna äta upp Isebels kött.³⁷Isebels döda kropp skall ligga som gödsel på marken på Jisreels åkerfält, så att ingen skall kunna säga: Detta är Isebel.”

HONUNG är nyttigt, säger Bibeln

Oct14

Ät honung, min son, det är gott, självrunnen honung är söt för din gom (Ords. 24:13)

Honung är nyttigt, och speciellt om det kombineras med KANEL (som enligt några gamla skrifter sägs vara en av de kryddor som Adam och Eva tog med sig ut från Eden). Är man sötsugen kanske rostat bröd med lite honung och kanel kan göra piffen, och visst går det att söta sitt te med honung i stället för socker – även om man då inte kommer åt nyttigheterna i honung eftersom de förstörs under för kraftig upphettning. Det är skillnad på honung och honung, så se till att du köper en sort av god kvalitet.

Honung är en sockerlösning, som produceras av bin, av pollen och nektar, alternativt sekret från levande växtdelar eller utsöndringar från växtsugande insekter. Det är en enfermenterad råvara och innehåller värdefulla mjölksyrabakterier. De mörka honungssorterna innehåller ofta mer fruktsocker och har därför lägre glykemiskt index., så de är alltså de bästa om man vill undvika stora blodsockersvängningar. Sen är det inte bra att vräka i sig massa honung förstås, utan all föda måste ätas med måtta:

Ordspråksboken 25:16 Om du finner honung, ät inte för mycket, så att du blir övermätt och kräks.

Detta kommer från Må Bra:

Enligt Tobias Olofsson, molekylärbiolog vid Lunds universitet, hänger honungens hälsosamhet ihop med mjölksyrabakterier.

– De nyttiga mjölksyrabakterierna i honungen kommer från biets mage, där nektarn förvaras. När bina omvandlar nektarn till honung följer de nyttiga bakterierna med, säger han.

Mjölksyrabakteriens funktion är att skydda honungen från angrepp av jäst, dåliga bakterier och svampangrepp.

– Men mjölksyrabakterierna är nyttiga för människan också eftersom de kan bilda ämnen som är bakteriedödande. De skapar även ämnen som triggar vårt immunförsvar.

I framtiden kan honung till och med komma att användas i stället för antibiotika.

– Ännu kan inte antibiotikan bytas ut mot honung, men i vår forskning arbetar vi för att mjölksyrabakterierna ska kunna ingå i framtida läkemedel, säger Tobias Olofsson.

Vildhonung är den honung som anses särskilt rik på nyttiga bakterier.

– I den vilda honungen finns miljontals nyttiga mjölksyrabakterier av 13 olika sorter.

Den odlade honungen innehåller inte mjölksyrabakterier. Det beror på att odlad honung innehåller mer socker och mindre vatten, vilket gör att mjölksyrabakterierna inte trivs i den lika bra som i vildhonung.

Även om odlad honung inte innehåller mjölksyrabakterier är den ändå hälsosam:

– Den innehåller bra ämnen som mjölksyrabakterierna lämnat kvar i honungen, säger Tobias Olofsson.

Landet som flyter av mjölk och honung

Gamla testamentet talar mycket om Guds löfte att ge israeliterna landet Kanaan “som flyter av mjölk och honung“. Det syftar på den rikedom som landet erbjuder vad gäller de råämnen som finns naturligt i landet, och den rika jord som med lätthet kan producera den gröda som människorna behöver. Se exempel:

5 Mos. 8:⁷Ty Herren, din Gud, för dig in i ett gott land, ett land med vattenbäckar, källor och djupa vatten som flödar fram i dalar och på berg. ⁸Det är ett land med vete och korn, med vinstockar, fikonträd och granatträd, ett land med ädla olivträd och med honung,

Landets invånare – som bestod av ett grymt folkslag som inte längre finns kvar idag, och som t o m offrade sina egna barn till falska gudar – förvarnades om israelernas planer minst ett par år i förväg, och de hade chansen att slå sig ihop med israelerna och lyda den ende sanne Guden (den ende som kan frälsa deras själar). De valde dock en helt annan väg och var israels fiender. Löftet om Kanaans land var visserligen ett LÖFTE till israelerna, men det var trots det VILLKORAT.

2 Mosebok 3:8 Därför har jag stigit ner för att rädda dem undan egyptierna och föra dem från det landet upp till ett gott och rymligt land, ett land som flödar av mjölk och honung, det land där det bor kananeer, hetiter, amoreer, perisseer, hiveer och jebusiter.

4 Mosebok 14:8 OM Herren har behag till oss, skall han föra oss in i det landet och ge det åt oss, ett land som flödar av mjölk och honung. (notera villkoret)

5 Mosebok 27:3 När du har gått över skall du på dem skriva alla ord i denna lag, för att du må komma in i det land som Herren, din Gud, ger dig, ett land som flödar av mjölk och honung, så som Herren, dina fäders Gud, har lovat dig. (notera villkoret)

4 Mosebok 13:28 Och de sade till Mose: “Vi kom till det land som du sände oss till. Det flödar verkligen av mjölk och honung, och här är frukt därifrån.

4 Mos. 16:¹²Mose sände bud efter Datan och Abiram, Eliabs söner. Men de sade: “Vi kommer inte. ¹³Är det inte nog att du har fört oss hit upp från ett land som flödar av mjölk och honung för att låta oss dö i öknen? Nu vill du också göra dig till herre över oss! ¹⁴Du har sannerligen inte fört oss in i ett land som flödar av mjölk och honung eller gett oss åkrar och vingårdar till arvedel. Vill du sticka ut ögonen på dessa människor? Nej, vi kommer inte!” ¹⁵Då blev Mose mycket vred och sade till Herren: “Se inte till deras offergåva. Inte en enda åsna har jag tagit av dem, och ingen av dem har jag gjort något ont.”—²⁰Och Herren talade till Mose och Aron. Han sade: ²¹“Skilj er från denna menighet, så skall jag i ett ögonblick förgöra dem.”

5 Mos. 32:¹²Blott Herren ledde honom, ingen främmande gud vid hans sida.¹³Han lät honom fara fram över landets höjder och han fick äta av markens gröda. Han lät honom suga honung ur hälleberget och olja ur den hårda klippan.—⁴⁴Mose kom tillsammans med Hosea, Nuns son, och talade hela denna sångs ord inför folket.⁴⁵Och när Mose hade talat alla dessa ord till hela Israel, ⁴⁶sade han till dem: “Lägg på hjärtat alla de ord som jag i dag gör till vittnen mot er, så att ni befaller era barn att hålla fast vid och följa alla ord i denna lag. ⁴⁷Ty detta är inte ett tomt ord för er, det gäller ert liv. Genom detta ord skall ni få ett långt liv i det land, dit ni nu går över Jordan för att ta det i besittning.”

Josua 5:6 Ty Israels barn vandrade i öknen i fyrtio år, till dess hela folket – alla stridsdugliga män – som dragit ut ur Egypten var döda eftersom de inte lyssnade till Herrens röst. Därför svor Herren att han inte skulle låta dem se det land som han med ed hade lovat deras fäder att ge oss, ett land som flödar av mjölk och honung.

5 Mosebok 31:20 När jag har fört dem in i det land som jag med ed har lovat åt deras fäder, ett land som flödar av mjölk och honung, och de äter och blir mätta och feta, skall de vända sig till andra gudar och tjäna dem och förakta mig och bryta mitt förbund.

Simson och hans gåta “Vad är sötare än honung, och vad är starkare än ett lejon?

Dom. 14:⁵Simson gick med sin far och mor ner till Timna. Men just när de kom fram till vingårdarna vid Timna, kom ett ungt lejon rytande emot honom. ⁶Då föll Herrens Ande över honom, och han slet sönder lejonet med bara händerna, som vore det en killing. Men han talade inte om för sin far och mor vad han hade gjort. ⁷När han kom dit ner talade han med kvinnan, och hon var den rätta i Simsons ögon.⁸En tid därefter vände han tillbaka för att hämta henne och vek då av vägen för att se på det döda lejonet. Och se, det fanns en bisvärm och honung i lejonets kropp. ⁹Han skrapade ut honungen i sina händer och åt av den medan han gick. Han kom till sin far och mor och gav till dem, och de åt. Men han talade inte om för dem att han hade skrapat honungen ur lejonets kropp.¹²Simson sade till dem: “Jag skall ge er en gåta. Om ni under de sju festdagarna ger mig lösningen på den och gissar rätt, skall jag ge er trettio fina linneskjortor och trettio högtidsdräkter. ¹³Men om ni inte kan säga mig lösningen, skall ni ge mig trettio fina linneskjortor och trettio högtidsdräkter.” De sade till honom: “Berätta, låt oss höra din gåta!”¹⁴Då sade han till dem:“Från storätaren utgick ätbart, från den starke kom sötma.” Men under tre dagar kunde de inte lösa gåtan.¹⁵På sjunde dagen sade de till Simsons hustru: “Locka din man att ge oss lösningen på gåtan, annars bränner vi upp dig och din fars hus. Ni har väl inte bjudit hit oss för att utarma oss?”17Då hon legat över honom med gråt under de sju festdagarna, gav han henne lösningen den sjunde dagen eftersom hon pressade honom hårt. Sedan talade hon om den för sina landsmän. ¹⁸Innan solen gick ner på sjunde dagen, gav männen i staden honom sitt svar: “Vad är sötare än honung, och vad är starkare än ett lejon?“Då sade han till dem: “Hade ni inte plöjt med min kviga, hade ni inte gissat min gåta.”¹⁹Herrens Ande kom över honom, och han gick ner till Askelon och slog ihjäl trettio män och tog deras kläder och gav högtidsdräkterna åt dem som hade sagt lösningen på gåtan. I stor vrede vände han tillbaka till sin fars hus.²⁰Och Simsons hustru gavs åt den av hans bröllopssvenner som hade varit hans marskalk.

Sauls olyckliga ed om fasta, som Jonatan var omedveten om

1 Sam. 14:1 En dag sade Sauls son Jonatan till sin vapenbärare: “Kom, så går vi över till filisteernas förpost där på andra sidan.” Men detta talade han inte om för sin far. —¹⁶Sauls väktare i Gibea i Benjamin fick se att mängden skingrades och att man irrade hit och dit. ¹⁷Då sade Saul till folket som han hade hos sig: “Räkna folket och se efter vem som har lämnat oss.” När de gjorde så, upptäckte de att Jonatan och hans vapenbärare inte var där. — ²³Så räddade Herren Israel den dagen, och striden fortsattes ända bortom Bet-Aven.²⁴Fastän Israels män den dagen hade drivits hårt, band Saul folket med följande ed: “Förbannad vare den man som äter något innan kvällen kommer och jag har tagit hämnd på mina fiender.” Ingen bland folket smakade då någon mat. ²⁵Och allt folket kom in i skogen, där det låg honung på marken.²⁶Men när folket hade kommit in i skogen och såg den utflutna honungen, vågade ingen föra handen till munnen, ty folket kände fruktan för eden.²⁷Jonatan däremot hade inte hört när hans far band folket med eden. Han räckte därför ut staven som han hade i handen och doppade änden på den i honungskakan och förde handen till munnen. Då klarnade hans ögon. ²⁸Men en man bland folket sade till honom: “Din far har bundit folket med en ed och sagt: Förbannad är den man som i dag äter något. Därför är folket utmattat.”²⁹Jonatan svarade: “Min far har dragit olycka över landet. Se bara så klara mina ögon har blivit av att jag smakade något lite av honungen. ³⁰Tänk om folket i dag hade fått äta sig mätta av bytet som de funnit hos sina fiender! Hur mycket större skulle då inte filisteernas nederlag ha blivit!”³¹Men den dagen slog de filisteerna och förföljde dem från Mikmash till Ajalon. Folket var mycket uttröttat. ³²Man kastade sig över bytet och tog får, oxar och kalvar och slaktade dem på marken och åt köttet med blodet i.³³Man berättade detta för Saul och sade: “Se, folket syndar mot Herren genom att äta kött med blodet i.” Då sade han: “Ni har handlat trolöst. Vältra nu fram en stor sten till mig!” —.⁴²Saul sade: “Kasta lott mellan mig och min son Jonatan.” Och Jonatan träffades av lotten.⁴³Saul sade till Jonatan: “Tala om för mig vad du har gjort.” Då talade Jonatan om det för honom: “Med änden av staven som jag hade i handen tog jag lite honung och smakade på den. Här är jag. Skall jag nu dö?” ⁴⁴Saul svarade: “Må Gud straffa mig både nu och senare: Du måste dö, Jonatan.”⁴⁵Men folket sade till Saul: “Skulle Jonatan dö, han som har skaffat Israel denna stora seger? Det får inte ske! Så sant Herren lever, inte ett hår från hans huvud skall falla till jorden, för med Guds hjälp har han i dag utfört detta.” Så friade folket Jonatan, han behövde inte dö.

En gudomlig bokrulle kan smaka som honung, och manna från himlen smakar också som söt honung

Hesekiel 3:3 Han sade till mig: “Du människobarn, mätta din mage och fyll din buk med den rulle som jag nu ger dig.” Jag åt, och den var söt som honung i min mun.

Upp. 10:9 Jag gick då bort till ängeln och bad honom ge mig den lilla bokrullen. Han svarade mig: “Tag den och ät upp den! Den skall ge en svidande smärta i din mage, men i din mun skall den vara söt som honung.“10 Jag tog den lilla bokrullen ur ängelns hand och åt upp den, och i min mun var den söt som honung. Men när jag hade ätit upp den, kände jag en svidande smärta i min mage.

2 Mosebok 16:31 Israels barn kallade det manna. Det liknade korianderfrö och var vitt och smakade som tunna kakor med honung.

Andra verser om HONUNG

1 Mosebok 43:11 Då sade deras fader Israel till dem: “Om det måste bli så, gör då så här: Tag med er av landets bästa frukt i era säckar och för ner det till mannen som gåva, lite balsam och lite honung, dragantgummi och ladanum, pistaschnötter och mandlar.

3 Mosebok 2:11 Inget matoffer som ni bär fram åt Herren skall vara syrat, ty varken av surdeg eller honung skall ni bränna något som eldsoffer åt Herren.

2 Sam. 17:²⁷När David hade kommit till Mahanajim, hade Sobi, Nahas son, från Rabba i ammoniternas land, och Makir, Ammiels son från Lo-Debar, och Barsillaj, en gileadit från Rogelim, ²⁸fört dit sängar, skålar, lerkärl, vete, korn, mjöl, rostade ax, bönor, linsärter, annat rostat, ²⁹honung, gräddmjölk, får och ost av komjölk till mat åt David och hans folk. Ty de tänkte: “Folket är hungrigt, trött och törstigt i öknen.”

1 Kung. 14:1 Vid den tiden blev Abia, Jerobeams son, sjuk. ²Då sade Jerobeam till sin hustru: “Stå upp och förklä dig, så att ingen kan märka att du är Jerobeams hustru, och gå till Silo. Där bor profeten Ahia, han som sade till mig att jag skulle bli kung över detta folk. ³Tag med dig tio bröd och några små kakor och en kruka honung och gå till honom. Han skall då tala om för dig, hur det skall gå med pojken.” —¹²Res dig därför upp och gå hem igen. När din fot träder in i staden, skall barnet dö. ¹³Hela Israel skall hålla dödsklagan efter honom och begrava honom. Han är den ende av Jerobeams hus som skall läggas i en grav, därför att han är den ende i Jerobeams hus, som Herren, Israels Gud, funnit något gott hos.

2 Krön.31:5 När denna befallning blev känd, gav Israels barn en riklig förstlingsgåva av säd, vin, olja och honung och av all gröda på marken. De förde fram tionde av allt i riklig mängd.

Job. 20:(Sofar) 12 Om än ondskan är söt i hans mun och han gömmer den under sin tunga, ¹³om han än är rädd om den och ej vill förlora den utan förvarar den i sin mun, ¹⁴så förvandlas denna föda i hans inre och blir till ormgift inom honom. ¹⁵Den rikedom han har slukat måste han kräkas upp, Gud driver den ut ur hans buk. ¹⁶Ormgift skall han suga i sig, giftormens tunga skall döda honom. ¹⁷Inga bäckar skall han få se, inget flöde av honung och gräddmjölk.

Jesaja 7:¹⁴Därför skall Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel.¹⁵Gräddmjölk och honung skall han äta till dess han förstår att förkasta det onda och välja det goda. ¹⁶Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet. —²¹På den dagen skall en kviga ur hjorden och två får vara vad en man föder upp. ²²Men han skall få mjölk i sådan mängd att han kan leva av gräddmjölk. Ty alla som finns kvar i landet skall leva av gräddmjölk och honung. ²³Och det skall ske på den dagen att där det nu finns tusen vinstockar, värda tusen siklar silver, skall det växa tistel och törne.

Jeremia 41:8 Men bland dem fanns tio män som sade till Ismael: “Döda oss inte, för vi har förråd av vete, korn, olja och honung gömda på landsbygden.” Då avstod han från att döda dem med de andra.

Hes. 16:¹³Så blev du prydd med guld och silver, och dina kläder var av finaste linne, av siden och broderat tyg. Fint mjöl, honung och olja fick du att äta. Du blev mycket, mycket vacker och nådde en drottnings värdighet.¹⁴Ryktet om dig gick ut bland folken för din skönhets skull, ty den var fullkomlig genom de härliga prydnader jag hade satt på dig, säger Herren,Herren.¹⁵Men du förlitade dig på din skönhet och använde din ryktbarhet till att bedriva hor. Du slösade din otukt på var och en som gick förbi. De fick allt.¹⁶Dina kläder tog du och gjorde av dem brokiga offerhöjder, där du bedrev hor. Något sådant har aldrig förekommit och skall inte heller mer ske. ¹⁷Du tog dina härliga smycken av mitt guld och silver, som jag hade givit dig och gjorde av dem mansbilder som du bedrev hor med. ¹⁸Du tog dina brokigt vävda kläder och klädde dem i dessa, och min olja och min rökelse satte du fram för dem. ¹⁹Mitt bröd som jag hade givit dig – det fina mjölet, oljan och honungen som jag gav dig att äta – det satte du fram för dem till en ljuvlig doft. Så var det, säger Herren, Herren.²⁰Du tog dina söner och döttrar, som du hade fött åt mig, och offrade dem till mat åt bilderna. Var det inte nog att du bedrev hor? ²¹Du slaktade mina barn och offrade dem åt dessa bilder. ²²Och medan du höll på med sådana vidriga ting och bedrev hor, tänkte du inte på din ungdoms dagar, då du låg naken och blottad och sprattlade i ditt blod.

Hesekiel 27:17 Juda och Israels land handlade med dig. Vete från Minnit, bakverk och honung, olja och balsam gav de dig i utbyte för dina varor.

Psalmer, ordspråk och poesi om honung

Ps. 19:10 Herrens fruktan är ren, den består i evighet. Herrens domslut är sanna, de är alla rättfärdiga.¹¹De är dyrbarare än guld, än mängder av fint guld. De är sötare än honung, än renaste honung.¹²Genom dem blir din tjänare varnad, den som följer dem får stor lön.

Ps. 81:12 Men mitt folk hörde inte min röst, Israel lydde mig inte. ¹³Då lät jag dem gå i sina hjärtans hårdhet, de fick vandra efter sina egna planer. ¹⁴Om mitt folk ändå ville höra mig och om Israel ville vandra på mina vägar!¹⁵Då skulle jag snart kuva deras fiender, vända min hand mot deras ovänner. ¹⁶De som hatar Herren skulle krypa för honom, och deras tid skulle vara för evigt.¹⁷Han skulle ge folket bästa vete att äta, ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.”

Psaltaren 119:103 Hur ljuvligt smakar inte ditt tal! Det är sötare än honung för min mun.

Ordspråksboken 5:3 Av honung dryper en trolös kvinnas läppar, halare än olja är hennes mun.

Ordspråksboken 16:24 Milda ord är som drypande honung, ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.

Ordspråksboken 25:27 Att äta för mycket honung är inte gott, att söka sin egen ära är inte ärofullt.

Ordspråksboken 27:7 Den mätte trampar på honung, den hungrige tycker att allt bittert är sött.

Höga Visan 4:11 Av sötma dryper dina läppar, min brud, din tunga gömmer honung och mjölk, och doften av dina kläder är som Libanons doft.

Höga Visan 5:1 [ Brudgummen ] Jag kommer till min lustgård, du min syster, min brud. Jag hämtar min myrra och mina väldoftande kryddor, jag äter min honungskaka och min honung, jag dricker mitt vin och min mjölk. Ät, mina vänner drick och berusa er av kärlek!

Hälsoeffekterna av honung enligt The Encyclopedia of Healing Foods:

Referred to in ancient Sumerian, Vedic, Egyptian, and biblical writings, honey has been employed since ancient times for both nutrition and healing medicine. —Honey is a source of riboflavin and vitamin B6. It also provides iron and manganese. — Raw honey is honey that has not been pasteurized, clarified, or filtered, and this form typically retains more of the healthful phytochemicals lost to the standard processing of honey. Propolis is a product of tree sap mixed with bee secretions that is used by bees to protect against bacteria, viruses, and fungi. Propolis is unfortunately lost in honey processing, thus greatly reducing the level of phytochemicals known to protect against the germs; recent research suggests that these may also prevent certain types of cancer. Also important, healthy organic flowering plants will provide the raw nectar that will confer a higher-quality nutrient profile to the honey produced. —Within the propolis are well-researched phytochemicals that have cancer-preventing and antitumor properties. These substances include caffeic acid, methyl caffeate, phenylethyl caffeate, phenylethyl dimethycaffeate. Researchers have discovered that these substances in propolis prevent colon cancer in animals by shutting down the activity of two enzymes, phosphatidylinositol-specific phospholipase C and lipoxygenase, that are involved in the production of cancer-causing compounds.

SAMVETET och den helige Andes ledning

Sep14

Ordet “samvete” i Nya Testamentet kommer från det grekiska ordet suneidésis (Strong’s 4893)

Paulus fullkomligt rena samvete

Paulus sade om sig själv och Silvanus och Timoteus:

1 Thess 2:10. Ni är vittnen, och även Gud, hur HELIGT, hur RÄTTFÄRDIGT och OSTRAFFLIGT vi uppträdde bland er som tror. (1917)

Paulus ansåg vidare att han hade “ett FULLKOMLIGT RENT SAMVETE ÄNDA TILL IDAG”. Om man som kristen syndar så har man inget rent samvete utan ett dåligt samvete där den helige Ande påminner om hjärtats hemligheter, och därför står det ganska klart att Paulus inte såg sig själv som syndare efter sin pånyttfödelse – just för att han levde rättfärdigt. Man kan helt enkelt inte vara helig, rättfärdig, ostrafflig och med ett fullkomligt rent samvete, samtidigt som man lever i synd. Läs gärna mer om Paulus och hans påstådda synder i denna bloggartikel.

Apostlagärningarna 23:1 Paulus såg på Stora rådet och sade: “Bröder, jag har levt inför Gud med ett fullkomligt rent samvete ända till i dag.”

Apostlagärningarna 24:16 Därför strävar jag själv efter att alltid ha ett gott samvete inför Gud och människor.

2 Korinthierbrevet 1:12 Vi kan med GOTT SAMVETE berömma oss av att vi här i världen, och särskilt mot er, HAR UPPTRÄTT I HELIGHET OCH RENHET INFÖR GUD och inte varit ledda av världslig visdom utan av Guds nåd.

2 Korinthierbrevet 4:2 Vi har avsagt oss allt hemligt och skamligt och använder inga knep. Vi förfalskar inte Guds ord utan lägger öppet fram sanningen och anbefaller oss själva inför Gud åt varje människas samvete.

Romarbrevet 9:1 Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger inte. Mitt samvete betygar det också i den helige Ande,

2 Timotheosbrevet 1:3 Jag tackar alltid min Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent samvete. Ständigt, natt och dag, tänker jag på dig i mina böner.

Hebreerbrevet 13:18 Be för oss. Vi VET att vi har ett gott samvete, och vill på allt sätt handla riktigt.

Övriga verser om samvetet

Vi ska se till att vi lever med rent samvete, och även tänka på våra bröders och systrars samveten.

Rom. 13:⁴Överheten är en Guds tjänare till ditt bästa. Men gör du det onda skall du frukta, ty överheten bär inte svärdet förgäves. Den är en Guds tjänare, en hämnare som straffar den som gör det onda. ⁵Därför måste man underordna sig den inte bara för straffets skull utan också för samvetets skull.

1 Kor. 8:⁷Den kunskapen finns dock inte hos alla. Några som hittills varit vana vid avgudarna äter köttet som avgudaoffer, och så orenas deras svaga samvete.⁸Men maten för oss inte närmare Gud. Äter vi inte, förlorar vi ingenting, och äter vi, vinner vi ingenting. ⁹Men se till att denna er frihet inte blir till fall för de svaga. ¹⁰Ty om någon får se, hur du som har kunskap ligger till bords i ett avgudatempel, blir inte då den som har ett svagt samvete ‘uppbyggd‘,så att han äter av det kött som offrats åt avgudarna? ¹¹Genom din kunskap går den svage förlorad, din broder, som Kristus har dött för. ¹²När ni på det sättet syndar mot bröderna och sårar deras svaga samveten, då syndar ni mot Kristus. ¹³Alltså, om maten blir till fall för min broder, skall jag aldrig någonsin äta kött, så att jag inte blir orsak till min broders fall.

1 Kor.10:²³Allt är tillåtet, men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet, men allt bygger inte upp. ²⁴Ingen skall söka sitt eget bästa, utan var och en den andres. ²⁵Ät allt som säljs på torget utan att för samvetets skull ställa någon fråga.— ²⁷Om någon av dem som inte tror bjuder hem er och ni vill gå, ät då allt som sätts fram åt er, utan att för samvetets skull ställa någon fråga. ²⁸Men om någon skulle säga till er: “Det här är kött från avgudaoffer”, så avstå från att äta av hänsyn till honom som sade det, och för samvetets skull. ²⁹Jag menar då inte ditt eget samvete utan den andres. Varför skall min frihet dömas av en annans samvete? ³⁰Om jag för min del äter med tacksamhet, varför skall jag då hånas för något som jag tackar Gud för? ³¹Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. ³²Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling. ³³Själv försöker jag i allt foga mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, att de skall bli frälsta.

2 Korinthierbrevet 5:11Då vi alltså vet vad det är att frukta Herren, försöker vi vinna människor, men för Gud är det uppenbart hurdana vi är, och jag hoppas att det också är uppenbart för era samveten.

1 Tim. 1: ⁵Vad all förmaning syftar till är kärlek av ett rent hjärta, av ett gott samvete och av en uppriktig tro.⁶Detta mål har somliga förlorat ur sikte och så förfallit till tomt prat.—¹²Jag tackar honom som har gett mig kraft, Kristus Jesus vår Herre, för att han ansåg mig värd förtroende och tog mig i sin tjänst, ¹³fastän jag FÖRUT var en hädare, förföljare och våldsman. Men han förbarmade sig över mig, därför att jag i min otro inte visste vad jag gjorde.—¹⁶Men jag mötte barmhärtighet, för att Kristus Jesus skulle visa hela sitt tålamod främst mot mig och låta mig bli en förebild för dem som skulle komma till tro på honom och vinna evigt liv.—¹⁸Detta uppdrag att förmana anförtror jag åt dig, mitt barn Timoteus, i enlighet med de profetord som en gång uttalades över dig, för att du i kraft av dem skall kämpa den goda kampen, ¹⁹i tro och med ett rent samvete. Detta har somliga stött ifrån sig och lidit skeppsbrott i tron. ²⁰Bland dem är Hymeneus och Alexander, som jag har överlämnat åt Satan för att de skall tuktas så att de inte hädar.

1 Tim. 3:⁸Församlingstjänarna skall på samma sätt vara allmänt aktade och pålitliga. De får inte missbruka vin eller vara ute efter pengar. ⁹De skall äga trons hemlighet i ett rent samvete.

1 Tim. 4:1 Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror. ²De kommer att förledas av hycklare och lögnare, som är brännmärkta i sina samveten³och som förbjuder folk att gifta sig och befaller dem att avstå från mat som Gud har skapat för att tas emot med tacksägelse av dem som tror och känner sanningen.

Titusbrevet 1:15 För de rena är allting rent, men för de orena, för dem som inte tror, är ingenting rent, utan hos dem är både förstånd och samvete orenade.

Hebr. 9:⁸Därmed visar den helige Ande att vägen till det allra heligaste ännu inte har uppenbarats, så länge det främre rummet består.⁹Detta är en bild av den tid som nu är: gåvor och offer frambärs, men de kan inte fullkomligt rena samvetet hos dem som offrar. ¹⁰Liksom när det gäller mat och dryck och olika slags reningar, så är det här fråga om yttre föreskrifter fram till tiden för en bättre ordning.—¹³Om nu redan blod av bockar och tjurar och askan från en kviga, stänkt på de orena, helgar till yttre renhet, ¹⁴hur mycket mer skall då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Guden. Ty Kristus har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud.

Hebr. 10::2 Skulle man inte annars ha upphört att offra? De som förrättar offertjänsten skulle då redan en gång för alla ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete.—22 Låt oss därför med uppriktigt hjärta gå fram i full trosvisshet, med ett hjärta som är renat från ett ont samvete och med en kropp som är badad i rent vatten.

1 Pet. .3:¹⁵Herren Kristus skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger. ¹⁶Men låt det ske ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om er goda livsföring i Kristus får skämmas för sitt förtal.—¹⁹I Anden gick han bort och utropade ett budskap för andarna i fängelset, ²⁰för dem som den gången var olydiga när Gud tåligt väntade under Noas dagar, medan arken byggdes. I den blev några få, åtta personer, frälsta genom vatten. ²¹Efter denna förebild frälser dopet nu också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse,

1 Pet 2:¹⁹Om någon som VET att Gud är med honom, håller ut när han får lida oskyldigt, så är det nåd från Gud.

Detta är förmodligen den bästa bibelpassagen om samvetet:

Romarbrevet 2:⁶Han skall ge var och en efter hans gärningar: ⁷evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, ⁸men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. ⁹Nöd och ångest skall komma över varje människa som gör det onda, främst över juden och även över greken, ¹⁰men härlighet, ära och frid över var och en som gör det goda, främst över juden och även över greken, ¹¹ty Gud är inte partisk.¹²Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.¹³Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. ¹⁴Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. ¹⁵De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. ¹⁶Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.

Alla människor är födda med en kapacitet att välja mellan rätt och fel

Det började redan i Eden när Adam och Eva fick budet att lyda Gud genom att INTE äta av den förbjudna frukten, och de insåg vad som skulle hända om de ändå skulle välja den vägen. De hade aldrig upplevt ondska och död innan, men de visste ändå vad begreppet död innebar. Om vi inte hade haft en förmåga att välja mellan att lyda och inte lyda (gott och ont), så hade heller inte Gud haft någon rätt att döma oss för något som han vet står utanför vår egen möjlighet att påverka. Det är just för att vi har en möjlighet att lyda och vara goda individer som vi är skyldiga, eftersom vi självmant valt att gå en annan väg. Vi är inte skapta som förprogrammerade robotar utan vi är skapta till Guds avbild och ansvariga för våra egna handlingar, vilket leder till att vi inte skylla på vår programvara om vi syndar, eftersom det är vi själva som måste se till att vi lever enligt Guds vilja.

Joh. 1:⁷Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. —⁹Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen.

Rom. 1:¹⁸Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. ¹⁹Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem.²⁰Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.²¹Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. — ²⁵De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen.—²⁸Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen.— ³²Sådant gör de, fastän de mycket väl känner till Guds rättvisa dom, att de som handlar så är värda döden. Ja, de samtycker också till att andra gör det.

Apostlagärningarna 7:51 Hårdnackade är ni och oomskurna till hjärta och öron. Alltid står ni emot den helige Ande, ni som era fäder.

Jak 4: ¹⁵I stället borde ni säga: “Om Herren vill och vi får leva skall vi göra det eller det.” ¹⁶Men nu skryter ni och är självsäkra. Allt sådant skryt är av ondo. ¹⁷Den som vet att göra det goda men inte gör det, han syndar.

1 Kor. 14:²³Om nu hela församlingen kommer tillsammans och alla talar tungomål, och några som inte förstår eller INTE TROR kommer in, skall de då inte säga att ni är galna?²⁴Men om alla profeterar och en som inte tror eller förstår kommer in, då blir han avslöjad av alla och dömd av alla. ²⁵Hans hjärtas hemligheter uppenbaras, och han faller ner på sitt ansikte och tillber Gud och ropar: “Gud är verkligen i er!”

FÖRHÄRDAR och förstockar Gud människor så att de inte kan tro och göra gott?

Sep3

Finns förhärdade och förstockade människor enligt Guds vilja?

Reformert troende är ofta av åsikten att alla människor föds helt fördärvade, förblindade och med fullständigt tillslutna hjärtan som gör att de inte kan söka Gud eller ens utöva någon minsta form av rättfärdighet. Därför borde det vara ett problem för dem varje gång de kan läsa i Bibeln att GUD förhärdar hjärtan, för det borde ju betyda att de människorna inte hade fullständigt förhärdade och tillslutna hjärtan innan Gud utförde den proceduren.

Men Bibeln säger inte att människor är födda fördärvade, och inte heller skulle Gud komma på tanken att välja ut ett antal människor för att gangsteraktigt förhärda deras hjärtan så att de varken kan söka honom eller göra gott. Gud frestar ingen och det finns inget mörker i honom, så att då förhärda människor – som faktiskt innebär att man förhindrar dem från att leva rättfärdigt – skulle då resultera i att dessa människor skulle ha utmärkta ursäkter för att de vänder Gud ryggen och för att de syndar. Men att synda är alltid emot Guds vilja, och han skulle aldrig i livet vara den som initierar synd hos människor. Då vore det i så fall GUD som syndar och inte de stackars krakar han väljer att förhärda.

1) Tillsluta öron och ögon – Guds fel eller människans? Se mer i denna artikel om att göra öron döva och ögon blinda.

Notera nedan att det står att människorna själva sluter sina ögon och öron, och att det är de själva som vägrar att vända om så att Gud kan bota dem.

Matt. 13:¹³Jag talar till dem i liknelser, eftersom de ser utan att se och hör utan att höra eller förstå. ¹⁴På dem uppfylls Jesajas profetia: Även om ni hör, skall ni inte förstå, och även om ni ser, skall ni inte se.¹⁵Ty detta folks hjärta är förstockat. De hör illa med sina öron, och DE SLUTER SINA ÖGON, så att de inte ser med ögonen eller hör med öronen eller förstår med hjärtat OCH VÄNDER OM, SÅ ATT JAG FÅR BOTA DEM. ¹⁶Men saliga är era ögon som ser och era öron som hör.

Apostlagärningarna 28:27 Ty detta folks hjärta är förstockat. De hör illa med sina öron, och DE SLUTER SINA ÖGON, så att de inte ser med ögonen eller hör med öronen eller förstår med hjärtat OCH VÄNDER OM, SÅ ATT JAG FÅR BOTA DEM.

Nedan kan vi läsa om ett antal män som levde under det gamla testamentet och som valt att INTE böja knä för avgudar. Det valet resulterade i att de kallades för en “rest” som lämnats kvar åt Gud, och på samma sätt har Gud idag utvalt en rest av nåd, och han utväljer då självfallet de som inte tillbett avgudar och syndar. Detta beror inte på att människor på något sätt förtjänar att bli räddade (alla har vi syndat), utan det handlar hela tiden om en frälsning pga Guds nåd/barmhärtighet/snällhet. Däremot är inte frälsningen ovillkorlig, och det heter heller inte “en gång frälst alltid frälst”. Vi kan också läsa att vissa har blivit förstockade, och det är deras eget fel. Är man rebellisk och går sin egen väg så förtjänar man ett straff, och därför kan vi läsa “må deras bord bli en snara...må deras ögon bli förmörkade” osv. Om de i stället hade valt Guds väg så hade de inte fått en “likgiltighetens ande“, för människor har valet att förkasta eller “upptaga” Guds frälsningserbjudande. Paulus varnar å ena sidan att vi inte ska förhäva oss över grenarna, och å andra sidan informerar han oss vad som händer OM vi ändå förhäver oss. Roten som han talar om är Guds kärna och/eller judarna (valda att bli Guds egendomsfolk som ska sprida frälsningsplanen till övriga), och vi övriga är grenarna på den. Grenar kan brytas bort pga otro, och det är hela tiden TRO som är villkoret för att vi ska få vara kvar i trädet. Vi ombeds faktiskt att leva i fruktan, för det är inte alls så att Gud utvalt individer till himmel/helvete och att saker och ting utmynnar på det som Gud en gång bestämt gällande våra själars öden. Vem som helst kan när som helst brytas av trädet pga bristande tro och/eller brist på frukt (se Joh. 15) vilket i princip är samma sak (tror vi och älskar Jesus så lyder vi honom). Om vi inte ser till att vara kvar i hans godhet så kommer vi också att huggas av. Paulus går vidare och talar om olydnad, och olydnad är självfallet alltid emot Guds vilja.

Rom. 11:⁴Men vad svarar Gud honom? Jag har lämnat kvar åt mig sjutusen män som inte har böjt knä för Baal.⁵På samma sätt finns det också i denna tid en rest som Gud har utvalt av nåd. ⁶Men om det var av nåd, så var det inte på grund av gärningar, annars vore nåden inte längre nåd. ⁷Vad följer då av detta? Jo, vad Israel strävar efter har det inte uppnått. De utvalda har nått det, men de andra har blivit förstockade. ⁸Det står skrivet: Gud har gett dem en likgiltighetens ande, ögon som inte ser och öron som inte hör, och detta ända till denna dag.-Och David säger: Må deras bord bli en snara och ett nät, en fälla och ett straff för dem.¹⁰Må deras ögon bli förmörkade, så att de inte ser, och böj deras rygg för alltid—¹⁵Ty om deras förkastelse betydde världens försoning, vad skall då inte deras upptagande betyda, om inte liv från de döda?—¹⁸då skall du inte förhäva dig över grenarna. Men om du förhäver dig skall du veta att det inte är du som bär roten utan roten som bär dig.¹⁹Nu invänder du kanske att grenarna bröts bort för att du skulle ympas in.²⁰Du har rätt, för sin otros skull bröts de bort, men du står kvar genom tron. Var inte högmodig utan lev i fruktan. ²¹Ty om Gud inte skonade de naturliga grenarna skall han inte heller skona dig. ²²Se här Guds godhet och stränghet: hans stränghet mot dem som föll, hans godhet mot dig, om du blir kvar i hans godhet, annars blir också du borthuggen. ²³Men även de andra kommer att bli inympade, om de inte blir kvar i sin otro. Gud har ju makt att ympa in dem igen.—²⁵Bröder, jag vill att ni skall känna till denna hemlighet, för att ni inte skall ha för höga tankar om er själva: förstockelse har kommit över en del av Israel och så skall det förbli, till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in.—³⁰Ni var tidigare olydiga mot Gud, men har nu fått barmhärtighet genom deras olydnad. ³¹Så har nu också de varit olydiga för att de skulle få förbarmande genom den barmhärtighet som ni får.

Jesaja 6:10 Förhärda detta folks hjärta, gör deras öron döva och deras ögon blinda, så att de inte ser med sina ögon, hör med sina öron eller förstår med sitt hjärta och vänder om och blir helade.”

2) Jesus var ARG och BEDRÖVAD när han såg förstockade hjärtan

Markus 3:⁴Sedan frågade han dem: “Är det på sabbaten mera tillåtet att göra gott än att göra ont, att rädda liv än att döda?” Men de teg. ⁵Då såg han sig omkring med VREDE, BEDRÖVAD ÖVER ATT DERAS HJÄRTAN VAR SÅ FÖRSTOCKADE. Och till mannen sade han: “Räck ut din hand.” Han räckte ut handen, och den var nu frisk.

3) När någon jude omvänder sig till JESUS KRISTUS så tas slöjan bort från hans hjärta

Så det är inte så att Gud först tar bort en slöja så att en människa kan tro och omvända sig. Tvärt om så måste en människa först omvända sig och DÅ (tack vare människans beslut att omvända sig) så tas slöjan bort. Det ändrar inte på det faktum att vi är fullständigt förlorade utan Gud Fader och hans sons renande blod.

2 Kor 3:¹³och gör inte som Mose, han som hängde en slöja för sitt ansikte, för att Israels barn inte skulle se hur det som bleknade försvann. ¹⁴Men deras sinnen blev förstockade. Än i dag finns samma slöja kvar när gamla förbundets skrifter föreläses, och den tas inte bort, först i Kristus försvinner den. ¹⁵Ja, än i dag ligger en slöja kvar över deras hjärtan när Mose föreläses. ¹⁶Men NÄRHELST NÅGON OMVÄNDER SIG TILL HERREN, TAS SLÖJAN BORT. ¹⁷Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet.

4) Se mer om Faraos förhärdade hjärta i denna artikel

1 Samuelsboken 6:6 Varför förhärdar ni era hjärtan, som farao och egyptierna gjorde? När han använde sin makt mot dem, släppte de då inte israeliterna och lät dem gå?

5) Sichon var inte VILLIG att låta israels folk gå genom landet

Det står inte att Sichon hade en “neutral” inställning gentemot Israel och att han plötsligt från en klar himmel drabbades av ett förhärdat hjärta – pga Guds beslut – så att han (Sichon) tvingades att ta ett beslut att inte låta israelerna passera hans land. Nej, det var Sichon själv som hade en fientlig inställning till både Israel och deras Gud, och DÄRFÖR förhärdade Gud hans hjärta och gjorde det hårt. Är man riktigt ond i botten så finns det en risk att man drabbas av ett förhärdat hjärta.

5 Mosebok 2:⁴Och säg till folket: Ni kommer att dra fram genom det område som tillhör era bröder, Esaus barn, som bor i Seir. De är rädda för er, men var försiktiga.³⁰Men Sichon, kungen i Hesbon, var inte villig att låta oss gå igenom sitt land, ty Herren, din Gud, hade förhärdat hans ande och gjort hans hjärta hårt för att ge honom i din hand, så som det är i dag. ³¹Och Herren sade till mig: “Se, jag börjar nu att ge Sichon och hans land till dig. Börja inta det så att du får hans land till besittning.³²Sichon drog då emot oss med allt sitt folk för att strida mot oss vid Jahas.³³Men Herren, vår Gud, överlämnade honom till oss, och vi slog honom, hans söner och allt hans folk.

Det kanske låter motstridigt att vi å ena sidan kan läsa att DE förhärdade sina hjärtan, och å andra sidan att “från Herren kom det…” att de förhärdade sin hjärtan. För om det nu var Gud som förhärdade oförhärdade hjärtan så kanske det inte borde stå att DE gjorde det? Men nu är det uttryckt som det gör för att det var de själva som valde olydnadens väg och att Gud därför straffade dem med förhärdade hjärtan (genom att låsa deras onda hjärtan i den fas som de själva positionerat dem i).

Josua11:²⁰Ty från Herren kom det att DE FÖRHÄRDADE SINA HJÄRTAN och gick ut i strid mot Israel, för att han skulle ge dem till spillo och inte visa dem nåd. I stället skulle han utrota dem så som Herren hade befallt Mose.

6) Gud manar israelerna att inte förhärda sina hjärtan mot de behövande

Det innebär att det inte är Gud som förhärdar oförhärdade hjärtan till höger och vänster, för då hade han inte behövt uppmana andra att se till att så inte sker. Det vore en ologisk uppmaning om det är Gud som är grundorsaken till alla hjärtans tillstånd.

5 Mosebok 15:7 Om det finns någon fattig hos dig, en av dina bröder, i någon av dina städer i det land som Herren, din Gud, ger dig, skall du inte förhärda ditt hjärta eller tillsluta din hand för din fattige broder,

7) Sidkia gjorde det som var ont i Guds ögon och vägrade att ödmjuka sig

Om allting sker enligt Guds vilja kan man fundera på varför Gud skulle tvinga Sidkia att göra det som han själv (Gud) anser är något ONT. Det skulle göra Gud till någon som orsar ondska och synd i världen. Däremot kan Gud ibland orsaka FYSISKA besvärligheter och plågor (såsom den världsvida floden), men då handlar det inte om andlig ondska (såsom synd) utan om fysisk ondska/plåga som oftast drabbar just syndare. Sidkias liv, och människor runtomkring honom, visar att Guds vilja inte alltid sker. Eller vill Gud att folk vägrar att omvända sig, handlar trolöst mot honom, bedriver styggelser, orenar Herrens hus, gör narr av hans sändebud, föraktar hans ord och hånar hans profeter som han skickar till dem i hopp om att de ska ta sitt förnuft till fånga och omvända sig? Gud var VRED på människorna, och det är tecken på att de gått sin egen väg och bort från den rättfärdiga vägen.

2 Krön. 36:¹¹Sidkia var tjugoett år när han blev kung, och han regerade elva år i Jerusalem. ¹²Han gjorde det som var ont i Herrens, sin Guds, ögon. Han ödmjukade sig inte under profeten Jeremia, som talade Herrens ord. ¹³Och han gjorde uppror mot kung Nebukadnessar, som hade tagit en ed av honom vid Gud. Han var hårdnackad och FÖRHÄRDADE SITT HJÄRTA, SÅ ATT HAN INTE OMVÄNDE SIG TILL HERREN, Israels Gud.¹⁴Också alla de ledande prästerna och folket gick allt längre i sin trolöshet mot Gud. De bedrev hednafolkens alla styggelser och orenade Herrens hus, det som han hade helgat i Jerusalem. ¹⁵Herren, deras fäders Gud, skickade sina budskap till dem gång på gång genom sina sändebud, ty han hade medlidande med sitt folk och sin boning. ¹⁶Men de gjorde narr av Guds sändebud, de föraktade hans ord och hånade hans profeter, till dess att Herrens vrede över hans folk växte så att det inte mer fanns någon bot.

8) Idag om ni hör hans röst; förhärda inte era hjärtan!

Under Exodus förhärdade människorna sina hjärtan och Gud blev vred och tänkte nästan ge upp sin satsning på dem. Folket satte Gud på prov trots de väldiga gärningar som de fick se, och de for vilse med sina egna hjärtan och vände ryggen till Gud. Inte undra på att Gud kände avsky inför dem.

Ps. 17:10 Sitt hjärta förhärdar de, med sin mun talar de stora ord.

Ps. 95:7 Ty han är vår Gud och vi är folket i hans hjord, fåren som står under hans vård. I dag, om ni hör hans röst,⁸så FÖRHÄRDA INTE ERA HJÄRTAN SOM I MERIBA, som på Massas dag i öknen, ⁹där era fäder frestade mig och satte mig på prov, och satte mig på prov, fastän de såg mina gärningar. ¹⁰I fyrtio år väckte det släktet min avsky, och jag sade:”De är ett folk som FAR VILSE MED SINA HJÄRTAN, de vill inte veta av mina vägar.”

Ordspråksboken 28:14 Salig är den människa som alltid fruktar Gud, den som förhärdar sitt hjärta faller i olycka.

Här nedan ser vi alldeles uppenbart att Guds uppmaning är att vi inte ska förhärda våra hjärtan när vi hör Guds röst och hans kallelse till omvändelse. Gud vill inte att någon ska gå förlorad. Hans eget egendomsfolk valde att fara vilse i sina hjärtan och de ville inte veta av hans vägar. Paulus varnar sina bröder (och oss alla) att vi inte ska ha ett ont och trolöst hjärta så att vi avfaller från Gud – vilket alltså är en risk trots att vi är i vinträdet (Jesus). Även kristna riskerar att förhärdas genom synden, men vi är Kristi vänner OM vi håller ut till slutet. Gud förbittras självfallet på de som väljer att förhärda sina hjärtan, just så som han gjorde under israelernas ökenvandring. De som var över 20 år kunde inte komma in i det utlovade landet, och det var inte för Gud ursprungligen hade tänkt att det skulle vara på det sättet, utan för att det visade sig att de själva saknade TRO. De saknade inte en tro på en skapare och Gud, men de saknade tro på hans förmåga och de visade inte sin tro i sina handlingar.

Hebr. 3:7 Därför säger den helige Ande: I dag, om ni hör hans röst,⁸så förhärda inte era hjärtan, som när era fäder väckte min förbittring på frestelsens dag i öknen. ⁹Där frestade de mig och satte mig på prov, fastän de såg mina gärningar under fyrtio år. ¹⁰Därför blev jag vred på detta släkte och sade: ALLTID FAR DE VILSE I SINA HJÄRTAN. DE VILL INTE VETA AV MINA VÄGAR. ¹¹Då svor jag i min vrede: De skall aldrig komma in i min vila.¹²Bröder, se till att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta, så att han avfaller från levande Gud. ¹³Uppmuntra varandra i stället varje dag, så länge det heter i dag, så att ingen av er förhärdas genom syndens makt att bedra.¹⁴Ty vi är Kristi vänner, OM vi ända till slutet stadigt håller fast vid vår första tillförsikt. ¹⁵Det heter: I DAG, OM NI HÖR HANS RÖST, SÅ FÖRHÄRDA INTE ERA HJÄRTAN som när era fäder väckte min förbittring.¹⁶Vilka var det då som väckte förbittring, fastän de hade hört hans röst? Var det inte alla de som Mose hade fört ut ur Egypten? ¹⁷Vilka var han vred på under fyrtio år? Var det inte de som syndade och blev liggande döda i öknen? ¹⁸Och vilka gällde eden han svor, att de aldrig skulle komma in i hans vila, om inte dem som var olydiga? ¹⁹Vi ser alltså att DET VAR FÖR SIN OTROS SKULL SOM DE INTE KUNDE KOMMA IN.

Hebr. 4:7 Därför bestämmer han på nytt en dag som han kallar i dag, när han långt senare säger genom David vad som redan är nämnt: I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan.

9) Folket är upproriska och bedrövar Guds helige Ande

Folket är upproriska och bedrövar Guds helige Ande, vilket resulterar i att Gud blir deras fiende och strider emot dem eftersom hans utvalda egendomsfolk blivit som avgudadyrkarna runtomkring dem. Ändå frågar de sig varför han låter dem gå vilse från sina vägar och varför han förhärdar deras hjärtan.

Jes. 63:10 Men de var upproriska, och bedrövade hans helige Ande. DÄRFÖR blev han deras fiende, han stred själv mot dem.—16 Du är ju vår Fader. Abraham vet inte längre av oss, Israel känner oss inte. Men du, Herre, är vår Fader. Vår Återlösare av evighet är ditt namn. ¹⁷Varför, o Herre, låter du oss gå vilse från dina vägar och varför förhärdar du våra hjärtan, så att vi inte fruktar dig? Vänd tillbaka, för dina tjänares skull, för din arvedels stammars skull. ¹⁸En liten tid ägde ditt heliga folk sitt land. Våra fiender trampade ner din helgedom. ¹⁹Vi har blivit lika dem som du aldrig har varit herre över, dem som inte har uppkallats efter ditt namn.

Jer. 6:27 Jag har satt dig att pröva mitt folk och gjort dig till en fast borg, för att du skall lära känna och pröva deras vandel.²⁸Alla är de förhärdade upprorsmakare, som går med förtal, de är som koppar och järn. Alla handlar de fördärvligt.

Nog ville väl Gud att hans folk skulle lyssna på honom och lyda honom? Ändå kan vi läsa att de inte ville lyssna, och att de hade hårda pannor och förhärdade hjärtan. De var ett upproriskt släkte, och Gud tvingades ge Hesekiel extra kraft för att han skulle kunna stå emot dem. Det var dock ingen garanti för att de skulle vända om. Om Hesekiel såg till att varna den ogudaktige och han ändå vägrar att omvända sig, så skall han dö i sina synder.

Hes.3:⁵Ty du blir inte sänd till ett folk med främmande språk och obegripligt tal, utan till Israels hus, ⁶inte till många folk med främmande språk och obegripligt tal som du inte förstår. Om jag sände dig till sådana skulle de lyssna på dig. ⁷Men Israels hus vill inte lyssna på dig, ty DE VILL INTE LYSSNA PÅ MIG. Hela Israels hus har hårda pannor och FÖRHÄRDADE HJÄRTAN.⁸Se, jag gör ditt ansikte hårt som deras ansikten och din panna hård som deras pannor. ⁹Jag gör din panna hård som diamant, hårdare än flinta. Frukta inte för dem och bli inte förskräckt, ty de är ett upproriskt släkte.”—¹⁸När jag säger till den ogudaktige: Du skall dö, och du inte varnar honom och inte säger något för att varna den ogudaktige för hans ogudaktiga väg och så rädda hans liv, då skall den ogudaktige dö i sin missgärning, men hans blod skall jag utkräva av din hand. ¹⁹Men om du varnar den ogudaktige och han ändå inte vänder om från sin ogudaktighet eller sin ogudaktiga väg, då skall han dö i sin missgärning, men du har räddat din själ.

10) Gud är barmhärtig mot vem han vill och förhärdar vem han vill

Exempelvis kan Gud välja att vara barmhärtig mot de som omvänder sig och tror, och att förhärda de som vägrar att tro och som är rebelliska och talar illa om Guds väg

Romarbrevet 9:18 Alltså är han barmhärtig mot vem han vill och vem han vill förhärdar han.

Apostlagärningarna 19:9 Men där fanns några som förhärdade sig och inte ville tro utan talade illa om ‘den vägen’, så att alla hörde det. Då lämnade han dem och tog lärjungarna med sig, och varje dag höll han samtal i Tyrannus hörsal.

Se mer om människans fria vilja i Rom. 9 i denna artikel.

Den HELIGE ANDE är också GUD och del av treenigheten

Aug9

Den helige Ande är sänd av Fadern och sonen för att arbeta i våra hjärtan, och han överbevisar världen om synd. Han fyller de kristnas hjärtan med sin närvaro och är en stor hjälp för oss så att vi kan leva heliga liv, och att vara Guds lärljungar som sprider hans sanna ord. Den helige Ande hjälper oss att förstå skriften och de djupare sakerna som finns hos Gud, och han ger oss andliga gåvor så vi kan bygga upp varandra i Kristi kropp. Den helige Ande beskrivs som en person som har en vilja, som hör, talar, har känslor, har kunskap och som har gemenskap med oss. Bibeln kom till genom att heliga män skrev ner Guds budskap genom inspiration av den helige Ande.

Acts. 2:³⁸Petrus svarade dem: “OMVÄND ER och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. DÅ skall ni få DEN HELIGE ANDE som gåva.

Det kanske kan kännas oöverstigligt att förstå exakt hur Gud fungerar i sin gudom, med Fader som är Gud, med Jesus som är Gud och med den helige Ande som är Gud, men vi måste inte förstå deras exakta samröre för att bli frälsta. Vi behöver i princip bara förstå att dessa tre personer verkligen existerar i vår ENDE Gud, och att Gud kan befinna sig på flera olika ställen på samma gång. Inte heller måste vi förstå exakt hur en bilmotor fungerar för att kunna köra en bil, även om det är bra om vi förstår lite grand – som var motorn sitter, vad som är själva syftet, hur den underhålls, vilka indikationer det finns som visar att något är fel, etc. Huvudsaken är att instruktören vet hur en motor fungerar, och det gör han in i minsta detalj. Vi kan lita på att han har allting under kontroll vad gäller själva motorn.

Det finns en teori enligt apokryfiska böcker som säger att demoner/onda andar har sitt ursprung i de fallna änglar som vi kan läsa om i 1 Mos (Guds söner) och som kom ner på jorden och fick gigantiska barn (nefilim) tillsammans med vissa kvinnor. När de fallna änglarna sedan dog bort från jorden så sägs det att onda andar ifrån dem kunde ansätta människorna, vilket då skulle vara de fall som vi kan läsa om i Bibeln. Om det är sant, och om den helige Ande fungerar på samma sätt – fast givetvis med ett ursprung i Gud – så skulle det kunna förklara varför Jesus måste gloriferas och dö bort från jordelivet innan Anden kunde komma i en helt annan form än Jesus. Om demoner/onda andar kan kallas för Satan (just för att det handlar om Satan själv fast i en annan form), så skulle den helige Ande kallas för Gud just för att det handlar om Gud i egen hög person. Fast det här handlar förstås om spekulationer om andevärlden, och det är ingenting som är avgörande för vår frälsning – bara vi förstår vilken Gud det är som vi tillber. Det är exempelvis av yttersta vikt att vi förstår att Jesus är JAGÄR och ordet som blev kött och levde iband oss – alltså GUD! Läs mer om det här.

Om Jesus och den helige Ande vore en och samma person, så skulle det vara svårt att förstå Jesus hänvisning till den helige Ande som en annan Hjälpare som inte kan göra sitt inträde såvida inte Jesus själv försvinner bort. Den helige Ande räknas inte som “den” eller “det” (som någon sorts kraft) utan pronomet “han” används. Den helige Ande ska vittna om och förhärliga JESUS, och om nu inte Jesus vore Gud så hade det varit mer logiskt och direkt att låta den helige Ande förhärliga GUD. Speciellt om vi kan läsa att Gud inte delar sin ära med NÅGON (Jes. 42:8). Den helige Ande talar det han HÖR och förkunnar budskapet därefter, så det är också en indikation på att det är en egen tänkande och hörande person som är separat från både Gud Fader och sonen:

Joh. 16:⁵Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? ⁶Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan fyllda av sorg. ⁷Men jag säger er sanningen: Det är bäst för er att jag går bort. TY OM JAG INTE GÅR BORT; KOMMER INTE HJÄLPAREN TILL ER. Men när jag går bort, skall JAG sända honom till er. ⁸Och när HAN kommer, skall HAN överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom: ⁹om synd, ty de tror inte på mig, ¹⁰om rättfärdighet, ty jag går till Fadern och ni ser mig inte längre, ¹¹om dom, ty denna världens furste är dömd. ¹²Jag har ännu mycket att säga er, men ni kan inte bära det nu. ¹³Men när HAN kommer, sanningens Ande, då skall HAN föra er in i hela sanningen. Ty HAN skall inte tala av sig själv, utan allt det han HÖR skall HAN tala, och HAN skall förkunna för er vad som kommer att ske.¹⁴HAN skall förhärliga MIG, ty av det som är mitt skall han ta och förkunna för er. ¹⁵Allt vad Fadern har är mitt. Därför sade jag att han skall ta av det som är mitt och förkunna för er.

Joh. 15: ²⁶När Hjälparen kommer, som JAG skall sända er från Fadern, sanningens Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om MIG.

Apg. 1: 1 I min förra skrift,käre Teofilus, skrev jag om allt som Jesus gjorde och lärde,²fram till den dag då han blev upptagen till himlen, sedan han genom den helige Ande hade gett sina befallningar åt apostlarna som han hade utvalt. ³Han visade sig för dem efter sitt lidande och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar lät sig ses av dem och talade med dem om Guds rike. ⁴Vid en måltid tillsammans med apostlarna befallde han dem: “Lämna inte Jerusalem utan VÄNTA PÅ VAD FADERN HAR UTLOVAT, det som ni har hört av mig. ⁵Ty Johannes döpte med vatten, men ni skall om några dagar bli döpta i den helige Ande.”— ⁸Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”

GUD skapade himmel och jord, men GUDS ANDE svävade över vattnet. De verkar vara separata:

1 Mos. 1:I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. ²Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet.

Vår gemenskap är med Fadern och sonen enligt Johannes, men Paulus säger att gemenskapen är med Anden. De har båda rätt, som vanligt:

1 Joh. 1:³Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni skall ha gemenskap med oss. Och vår GEMENSKAP är med Fadern och hans Son Jesus Kristus.

Fil. 2:2 Om ni nu har tröst hos Kristus, uppmuntran av hans kärlek och GEMENSKAP i Anden, om medkänsla och barmhärtighet betyder något, ²gör då min glädje fullkomlig genom att ha samma sinnelag och samma kärlek och genom att vara ett i själ och sinne.

Om Anden bara är någon slags kraft så vore det konstigt att den kraften kan bli mer förolämpad pga hädelse än en riktig person som Jesus. Det görs skillnad mellan Jesus och Anden eftersom straffet är olika beroende på vem som förolämpas. Vi kan också BEDRÖVA den helige Ande, vilket visar att han har känslor:

Luk. 12:10 Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som hädar den helige Ande skall inte få förlåtelse.

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.

Ef. 4:²⁹Låt inget oanständigt tal komma över era läppar, tala bara det som är gott och blir till välsignelse där sådan behövs, så att det blir till glädje för dem som hör på. ³⁰Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som ett sigill för förlossningens dag.

Jesaja 63:10 Men de var upproriska, och bedrövade hans helige Ande. Därför blev han deras fiende, han stred själv mot dem.

När vi läser historien om hur Jesus döptes så ser vi också att samtidigt som detta inträffade så hördes en röst från himlen som sa “Detta är min älskade son” och den helige Ande kom ner över Jesus som en duva. Dessa händelser inträffade samtidigt, och det var Gud Fader som talade från himlen, till Guden Jesus Kristus på jorden samtidigt som Guden den helige Ande kom ner över Jesus. Alla tre personerna i treenigheten var i samspel:

Mark 1: ⁹Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt i Jordan av Johannes. ¹⁰Och se, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. ¹¹Och en röst kom från himlen: “Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje.”

Anden kan vittna att vi är Guds barn, han hjälper oss i vår svaghet, han ber för oss och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar (så de är separata). Anden väljer att göra det GUD vill, och om GUD betyder exempelvis Gud Fader, så är Anden separat från honom eftersom den ene lyder den andre. Om det i stället är Gud Fader eller Jesus som är aktörerna här så kan man fråga sig varför det inte står så?:

Rom. 8:¹⁶Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn.

Rom. 8:²⁶Så hjälper också Anden oss i vår svaghet. Ty vi vet inte vad vi bör be om, men Anden själv ber för oss med suckar utan ord,²⁷och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber för de heliga så som Gud vill.

Det är JESUS ord vi ska hålla fast vid, och gör vi det säger Jesus att han och Fadern skall komma och ta sin boning i oss. Hur går det till, att vi kristna alla kan bebos , om de inte tar den helige Ande som hjälp? Jesus Kristus kan vara i oss, och det är självfallet inte köttslig form. Vi uppmanas att uppfyllas av den helige Ande, och om den helige Ande bor i oss och agerar som en gudomlig hjälpare, så resulterar det att vi inhyser Gud i oss på något sätt:

Joh. 14:²³Jesus svarade: “Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom.

2 Kor. 13:5 Pröva er själva om ni lever i tron, pröva er själva! Eller vet ni inte med er att Jesus Kristus är i er? Gör ni inte det, består ni inte provet.

Ef. 5:¹⁸Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster. Låt er i stället uppfyllas av Anden,

1 Kor. 6:¹⁹Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva?

Här kan vi ännu mer lära oss om att den helige Ande är Guds ande, men ändå separat från honom eftersom vi alla kan få del av den helige Ande inom oss själva. Samtidigt som förstås Herren Gud är kvar i sin himmel och på andra ställen, som han nu behagar:

1 Kor. 2:⁸Denna vishet har ingen av den här världens härskare känt – om de hade känt den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens Herre. ⁹Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom. ¹⁰Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande. Anden utforskar allt, också djupen i Gud. ¹¹Vem vet vad som finns i människan utom människans egen ande? Så vet heller ingen vad som är i Gud utom Guds Ande. ¹²Men vi har inte fått världens ande, utan den Ande som är från Gud, för att vi skall veta vad vi har fått av Gud. ¹³Detta förkunnar vi också, inte med ord som mänsklig visdom lär utan med ord som Anden lär, när vi återger andliga ting med andliga ord. ¹⁴En oandlig människa tar inte emot det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt. ¹⁵Den andliga människan däremot bedömer allt, men själv kan hon inte bedömas av någon.¹⁶Ty vem har lärt känna Herrens sinne, så att han kan undervisa honom? Men vi har Kristi sinne.

Herren är Anden, säger Paulus, och både Gud Fader och sonen kallas båda för Herrarnas Herre. Så det verkar finnas tre herrar i gudomen, och det är ju fullt möjligt:

2 Kor. 3:17 Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. 18 Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden.

Anden är den som ger oss andliga gåvor, och som gör att vi kan tala främmande språk och profetera. Om det är Gud Fader eller Jesus som gör detta så kanske Lukas och Paulus borde ha sagt det? Men de gör skillnad på Anden, Fadern och sonen:

Apg 2: ⁴Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.

1 Kor. 12: ³Därför skall ni också veta att ingen som talar genom Guds Ande säger: “Förbannad är Jesus”, och att ingen kan säga “Jesus är Herren” annat än i kraft av den helige Ande.⁴Det finns olika slags nådegåvor, men Anden är densamme. ⁵Det finns olika slags tjänster, men Herren är densamme. ⁶Det finns olika slags kraftgärningar, men Gud är densamme, han som verkar allt i alla. ⁷Men hos var och en uppenbarar sig Anden så att det blir till nytta. ⁸Den ene får av Anden ord av vishet, den andre ord av kunskap genom samme Ande. ⁹En får tro genom samme Ande, en får gåvor att bota sjuka genom samme Ande,¹⁰en annan att utföra kraftgärningar. En får gåvan att profetera, en annan att skilja mellan andar. En får gåvan att tala olika slags tungomål, en annan att uttyda tungomål. ¹¹Men allt detta verkar en och samme Ande, som efter sin vilja fördelar sina gåvor åt var och en.¹²Ty liksom kroppen är en och har många lemmar, men kroppens alla lemmar – och de är många – utgör en kropp, så är det också med Kristus. ¹³I en Ande har vi alla blivit döpta för att höra till en kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samme Ande utgjuten över oss.

Ananias och hans fru valde att låta Satan uppfylla deras hjärtan och det utmynnade i att de ljög mot den helige Ande, och det i sin tur betyder att de ljög mot Gud. Deras aktioner innebar att de frestade den helige Ande. Om det bara finns en Gud utan dimensioner och utan någon annan person än en enda, så kan man undra varför det helt enkelt inte bara står GUD på alla dessa ställen? Varför kan vi läsa om att både den helige Ande och att Gud blir frestade som om de vore två olika personer? Förmodligen för att de ÄR två personer i en och samma GUD:

Apg. 5:3 Då sade Petrus: “Ananias, varför har Satan uppfyllt ditt hjärta, så att du ljög mot den HELIGE ANDE och tog undan en del av pengarna för jorden? 4 Var inte egendomen din så länge du hade den kvar? Och när den var såld, var inte pengarna dina? Varför har du i ditt hjärta bestämt dig för att göra något sådant? Du har ljugit, inte bara för människor UTAN FÖR GUD.—” 9 Petrus sade till henne: “Varför har ni kommit överens om att fresta HERRENS ANDE?

Petrus säger att det är den helige Ande som intalat människor genom tiderna vad de ska tala i form av profetior – vilka också är nerskrivna i vår Bibel – och Paulus säger att skriften är utandad av GUD. Det verkar som det är separata personer men ändå en och samma:

2 Petrus 1:²¹Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud.

2 Tim. 3:¹⁶Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet,

Den helige Ande kan tala och ge instruktioner. Om det är Gud Fader eller Jesus så kunde det ha stått så, men det står om den helige Ande. De verkar vara olika men ändå samma:

Apg 8:²⁹Då sade Anden till Filippus: “Gå fram till vagnen och håll dig tätt intill den.”

Apg. 11:¹¹Och se, just då stod tre män utanför huset där vi var. De hade skickats till mig från Cesarea.¹²Anden sade till mig att jag skulle följa med dem utan att tveka.

Apg. 13: ²När de tjänade Herren och fastade, sade den helige Ande: “Avskilj åt mig Barnabas och Saulus för den uppgift som jag har kallat dem till.”

Vi har fri vilja och tvingas inte lyda den helige Anden, men om vi är uppmärksamma på hur Anden vill leda oss så kan man säga att Anden “manar” eller “hindrar” oss från att göra någonting. Då utgår man från att man bestämt sig för att lyda den helige Anden, och om då Anden har en avvikande uppfattning än en själv så kan man uttrycka det som att man “hindras” från att göra det man först planerade, även om det inte nödvändigtvis finns något egentligt hinder/tvång.

Apg 7:⁵¹Hårdnackade är ni och oomskurna till hjärta och öron. Alltid står ni emot den helige Ande, ni som era fäder

Apg 16:6 Sedan tog de vägen genom Frygien och Galatien, eftersom de av den helige Ande hindrades från att predika ordet i Asien.

Nedan kan vi se att det kommer att vara 1) den helige Ande 2) Faderns Ande, 3) JESUS, som ska tala genom oss i tider av stress och vedermöda. Så vem av dem är det? Eller kan det vara så att dessa tre är med i samma gudomlighet och treenighet?

Markus 13:¹¹När man för bort er och utlämnar er, så gör er inte bekymmer för vad ni skall säga. Vad som ges er i den stunden skall ni tala. Det är inte ni som då talar, utan DEN HELIGE ANDE.

Matt. 10:¹⁹Men när man utlämnar er, så bekymra er inte för hur ni skall tala eller vad ni skall säga. Det kommer att ges åt er i den stunden,²⁰och då är det inte ni som talar, utan ER FADERS ANDE kommer att tala genom er.

Lukas 21:¹⁴Bestäm er därför att inte förbereda något försvarstal.¹⁵Ty JAG skall själv lägga orden i er mun och ge er vishet som ingen av era fiender skall kunna stå emot eller motsäga.

Jesus och Anden…

2 Kor. 3:¹⁶Men närhelst någon omvänder sig till Herren, tas slöjan bort. ¹⁷Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. ¹⁸Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden.

Hebr. 9: ¹⁴hur mycket mer skall då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Guden. Ty Kristus har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud.

Vi ska uppenbarligen döpa i tre namn, och vad är skälet till det om det inte finns flera personer i vår Gud?

Matt. 28:¹⁹Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn

1 John 5:⁶Det är han som kom genom vatten och blod, Jesus Kristus, inte bara genom vattnet, utan genom vattnet och blodet. Och det är Anden som vittnar, eftersom Anden är sanningen. ⁷Ty det är tre som vittnar: ⁸Anden, vattnet och blodet, och de tre säger ett och detsamma.

Gudomen, Gudhuvudet (Godhead) Strong’s 2320 theotés

Kol. 2:⁹Ty i honom bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt, ¹⁰och i honom är ni uppfyllda, han som är huvudet över alla makter och väldigheter.

(Apg 17:29 och Rom. 1:20 använder sig inte utav ovan grekiska ord, utan 2304 respektive 2305)

CITAT från kyrkofäderna visar på JESU GUDOM och TREENIGHETEN

Aug6

Nedan CITAT visar att kyrkofäderna alltid lärde ut att Jesus är Gud, och att treenigheten består av tre personer/ manifestationer av en och samma Gud. De första citaten är från Lyndon Conn.

“For OUR GOD JESUS CHRIST, was, according to the appointment of God, conceived in the womb by Mary, of the seed of David, but by the Holy Ghost.” (Epistle of Ignatius to the Ephesians 4:9)

“…GOD HIMSELF appearing in the form of a man, for the renewal of eternal life.” (Epistle of Ignatius to the Ephesians 4:13)

“Continue inseparable from JESUS CHRIST OUR GOD.” (Epistle of Ignatius to the Trallians 2:4)

“For even OUR GOD; JESUS CHRIST, know that He is in the Father”. (Epistle of Ignatius to the Romans 1:13)

Brethren, WE OUGHT SO TO THINK OF JESUS CHRIST AS OF GOD : as of the judge of the living and the dead”. (2nd Epistle of Clement to the Corinthians 1:1)

“For Christ is King, and Priest, and GOD and Lord…” (Justin Martyr, Dialogue With Trypho, 34)

“…He preexisted as the Son of the Creator of things, BEING GOD, and that He was born a man by the Virgin.” (Justin Martyr, Dialogue With Trypho, 48)

“Now may the God and Father of our Lord Jesus Christ, and the eternal High Priest Himself, THE GOD JESUS CHRIST, build you up in the faith…” (The Epistle of Polycarp to the Church at Philippi, 12)

“In order that to Christ Jesus, our Lord, and GOD, and Savior, and King…” (Irenaeus Against Heresies, 1.10.1)

“But he Jesus is himself in his own right, beyond all men who ever lived, GOD, Lord, and king eternal, and THE INCARNATE WORD, proclaimed by all the prophets, the apostles …The Scriptures would not have borne witness to these things concerning Him, if, like everyone else, He were mere man.” (Irenaeus Against Heresies 3:19.1-2)

“For with Him were always present the Word and Wisdom, the Son and the Spirit, by whom and in whom, freely and spontaneously, He made all things, to whom also He speaks, saying, ‘Let us make man after our image and likeness'”.(Irenaeus Against Heresies, 4:10)

Irenaeus, 115-190 “The Church, though dispersed throughout the whole world, even to the ends of the earth, has received from the apostles and their disciples this faith: …one God, the Father Almighty, Maker of heaven, and earth, and the sea, and all things that are in them; and in one Christ Jesus, the Son of God, who became incarnate for our salvation; and in the Holy Spirit, who proclaimed through the prophets the dispensations of God, and the advents, and the birth from a virgin, and the passion, and the resurrection from the dead, and the ascension into heaven in the flesh of the beloved Christ Jesus, our Lord, and His manifestation from heaven in the glory of the Father ‘to gather all things in one,’ and to raise up anew all flesh of the whole human race, in order that to Christ Jesus, our Lord, and GOD, and Savior, and King, according to the will of the invisible Father, ‘every knee should bow, of things in heaven, and things in earth, and things under the earth, and that every tongue should confess; to him, and that He should execute just judgment towards all…'” (Against Heresies X.l)

Tertullian, 160-225 “We define that there are two, the Father and the Son, and three with the Holy Spirit, and this number is made by the pattern of salvation... [which] brings about unity in trinity, interrelating the three, the Father, the Son, and the Holy Spirit. They are three, not in dignity, but in degree, not in substance but in form, not in power but in kind. They are of one substance and power, because there is one God from whom these degrees, forms and kinds devolve in the name of Father, Son and Holy Spirit.” (Adv. Prax. 23; PL 2.156-7).

“We have also as a Physician the Lord OUR GOD JESUS THE CHRIST the only-begotten Son and Word, before time began, but who afterwards became also man, of Mary the virgin. For ‘the Word was made flesh.’ Being incorporeal, He was in the body; being impassible, He was in a passable body; being immortal, He was in a mortal body; being life, He became subject to corruption, that He might free our souls from death and corruption, and heal them, and might restore them to health, when they were diseased with ungodliness and wicked lusts.” (Alexander Roberts and James Donaldson, eds., The ante-Nicene Fathers, Grand Rapids: Eerdmans, 1975 rpt., Vol. 1, p. 52, Ephesians 7.)

Abrahams möte med GUD och två änglar

Justin Martyr, 100-165 AD

” I [Justin] inquired. And Trypho said, “Certainly; but you have not proved from this that there is another God besides Him who appeared to Abraham, and who also appeared to the other patriarchs and prophets. YOU HAVE PROVED, however, that we [the Jews] were WRONG in believing that the three who were in the tent with Abraham were all angels.” I [Justin] replied again, “If I could not have proved to you from the Scriptures that ONE OF THOSE THREE IS GOD, because, as I already said, He brings messages to those to whom God the Maker of all things wishes [messages to be brought], then in regard to Him who appeared to Abraham on earth IN HUMAN FORM IN LIKE MANNER AS THE TWO ANGELS who came with Him, and WHO AS GOD EVEN BEFORE THE CREATION OF THE WORLD, it were reasonable for you to entertain the same belief as is entertained by THE WHOLE OF YOUR NATION.” “Assuredly,” he said, “for up to this moment this has been our [the Jews] belief.” … “And now have you not perceived, my friends, that one of the three, WHO IS BOTH GOD AND LORD, and ministers to Him who is in the heavens, is Lord of the two angels? For when [the angels] proceeded to Sodom, HE REMAINED BEHIND, and COMMUNED WITH ABRAHAM in the words recorded by Moses; and when He departed after the conversation, Abraham went back to his place. And when he came [to Sodom], the two angels no longer conversed with Lot, but Himself, as the Scripture makes evident; and He is the LORD who received commission from the LORD who [remains] in the heavens, i.e., the Maker of all things, to inflict upon Sodom and Gomorrah the [judgments] which the Scripture describes in these terms: ‘The Lord rained down upon Sodom and Gomorrah sulphur and fire from the Lord out of heaven.’ “(Dialogue of Justin Martyr, with Trypho, a Jew, Chapter LVI.—God Who Appeared to Moses is Distinguished from God the Father.)

Irenaeus, 115-190 AD

“Therefore neither would the Lord, nor the Holy Spirit, nor the apostles, have ever named as God, definitely and absolutely, him who was not God, unless he were truly God; nor would they have named any one in his own person Lord, except God the Father ruling over all, and His Son who has received dominion from His Father over all creation, as this passage has it: “The LORD said unto my Lord, Sit Thou at my right hand, until I make Thine enemies Thy footstool.” Here the [Scripture] represents to us the Father addressing the Son; He who gave Him the inheritance of the heathen, and subjected to Him all His enemies. Since, therefore, the Father is truly Lord, and the Son truly Lord, the Holy Spirit has fitly designated them by the title of Lord. And again, referring to the destruction of the Sodomites, the Scripture says, “Then the LORD rained upon Sodom and upon Gomorrah fire and brimstone from the LORD out of heaven.” For it here points out that the Son, who had also been talking with Abraham, had received power to judge the Sodomites for their wickedness. And this [text following] does declare the same truth: “Thy throne, O GOD; is for ever and ever; the scepter of Thy kingdom is a right scepter. Thou hast loved righteousness, and hated iniquity: therefore GOD, Thy God, hath anointed Thee.” For the Spirit designates both [of them] BY THE NAME; OF GOD — both Him who is anointed as Son, and Him who does anoint, that is, the Father.” (Irenaeus, Book 3, ch 6)

Tertullian, 160-225 AD

“That is a still grander statement [of Christ’s deity] which you will find expressly made in the Gospel: “In the beginning was the Word, and the Word was with God, and the Word was God.” There was One “who was,” and there was another “with whom” He was. But I find in Scripture the name Lord also applied to them Both: “The Lord said unto my Lord, Sit Thou on my right hand.” And Isaiah says this: “Lord, who hath believed our report, and to whom is the arm of the Lord revealed? ” Now he would most certainly have said Thine Arm, if he had not wished us to understand that the Father is Lord, and the Son also is Lord. A much more ancient testimony [of Christ’s deity] we have also in Genesis: “Then the Lord rained upon Sodom and upon Gomorrah brimstone and fire from the Lord out of heaven.” Now, either deny that this is Scripture; or else (let me ask) what sort of man you are, that you do not think words ought to be taken and understood in the sense in which they are written, especially when they are not expressed in allegories and parables, but in determinate and simple declarations?” (Tertullian, Against Praxeas, Chapter XIII.

Ignatius, 30-117 AD

“For Moses, the faithful servant of God, when he said, “The Lord thy God is one Lord,” and thus proclaimed that there was only one God, did yet forthwith confess also our Lord [Jesus] when he said, “The Lord [Jesus] rained upon Sodom and Gomorrah fire and brimstone from the Lord.” And again [he confessed a second time our Lord Jesus by saying], “And God said, Let Us make man after our image: and so God made man, after the image of God made He him.”” (The Epistle of Ignatius to the Antiochians, Chapter II.—The True Doctrine Respecting God and Christ.)

Cyprian, 200-258 AD

“In the Gospel according to John: “The Father judgeth nothing, but hath given all judgment unto the Son, that all may honour the Son as they honour the Father. He who honoureth not the Son, honoureth not the Father who hath sent Him.” Also in the seventy-first Psalm: “O GOD, give the king Thy judgment, and Thy righteousness to the king’s son, to judge Thy people in righteousness.”Also in Genesis: “And the LORD rained upon Sodom and Gomorrah sulphur, and fire from heaven from the LORD.“” (The Treatises of Cyprian, Treatise XII. Three Books of Testimonies Against the Jews. Third Book., Testimonies., 33. That the Father judgeth nothing, but the Son; and that the Father is not glorified by him by whom the Son is not glorified.)

Novatian, 200–258 AD

“For who does not acknowledge that the person of the Son is second after the Father, when he reads that it was said by the Father, consequently to the Son, “Let us make man in our image and OUR likeness; “ and that after this it was related, “And God made man, in the image of God made He him? “Or when he holds in his hands: “The LORD rained upon Sodom and Gomorrah fire and brimstone from the LORD from heaven? ” (A Treatise of Novatian Concerning the Trinity, Chapter XXVI. Argument.—Moreover, Against the Sabellians He Proves that the Father is One, the Son Another.)

“Therefore the Lord overturned Sodom, that is, GOD overturned Sodom; but in the overturning of Sodom, the LORD rained fire from the LORD. And this Lord was the God seen by Abraham; and this God was the guest of Abraham, certainly seen because He was also touched. But although the Father, being invisible, was assuredly not at that time seen, He who was accustomed to be touched and seen was seen and received to hospitality. BUT THIS THE SON OF GOD, “The LORD rained from the LORD upon Sodom and Gomorrha brimstone and fire.”And this is the Word of God. And THE WORD OF GOD WAS MADE FLESH, AND DWLTH AMNG US; AND THIS IS CHRIST. IT WAS NOT THE FATHER, THEN WHO WAS A GUEST WITH ABRAHAM, BUT CHRIST. NOR WAS IT THE FATHER WHO WAS SEEN THEN; , BUT THE SON; AND CHRIST WAS SEEN. Rightly, therefore, CHRIST IS BOTH LORD AND GOD, who was not otherwise seen by Abraham, EXCEPT THAT AS GOD THE WORD He was begotten of God the Father before Abraham himself.” (A Treatise of Novatian Concerning the Trinity, Chapter XVIII. Argument.—Moreover Also, from the Fact that He Who Was Seen of Abraham is Called God; Which Cannot Be Understood of the Father, Whom No Man Hath Seen at Any Time; But of the Son in the Likeness of an Angel.)

Constitutions of the Holy Apostles

“To Him did Moses bear witness, and said: “The LORD received fire from the LORD, and rained it down.” HIM DID JACOB SEE AS A MAN, and said: “I have seen God face to face, and my soul is preserved.”HIM DID ABRAHAM ENTERTAIN, and acknowledge to be the Judge, and HIS LORD.” (Constitutions of the Holy Apostles, Book V. XX. A Prophetic Prediction Concerning Christ Jesus.)

1 Mos. 1:²⁶Gud sade: “Låt oss göra människor till VÅR AVBILD, till att vara lika OSS. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden.” ²⁷Och Gud skapade MÄNNISKAN till sin avbild, till GUDS AVBILD skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.

Epistle of Barnabas, 74 AD

“For the Scripture says concerning US, while He speaks to the SON, “Let Us make man after Our image, and after Our likeness” (Epistle of Barnabas, Chapter VI.—The Sufferings of Christ, and the New Covenant, Were Announced by the Prophets.)

The Letter of Barnabas 74 AD

“And further, my brethren, if the Lord [Jesus] endured to suffer for our soul, he being the Lord of all the world, to whom God said at the foundation of the world, ‘Let us make man after our image, and after our likeness,’ understand how it was that he endured to suffer at the hand of men” (Letter of Barnabas 5)

Justin Martyr, 100-165 AD

Idén att Moses skulle mena att det var änglar som åsyftades med “till vår avbild”, är en villolära, säger Justin

“In saying, therefore, ‘as one of us, ‘[Moses] has declared that [there is a certain] number of persons associated with one another, and that they are at least two. For I would not say that the dogma of that heresy which is said to be among you (The Jews had their own heresies which supplied many things to the Christian heresies) is true, or that the teachers of it can prove that [God] spoke to angels, or that the human frame was the workmanship of angels. But this Offspring, which was truly brought forth from the Father, was with the Father before all the creatures.” (Dialogue of Justin Martyr, with Trypho, a Jew: Chapter LXII.—The Words “Let Us Make Man”)

Irenaeus, 115-190 AD

“It was not angels, therefore, who made us, nor who formed us, neither had angels power to make an image of God, nor any one else, except the Word of the Lord, nor any Power remotely distant from the Father of all things. For God did not stand in need of these [beings], in order to the accomplishing of what He had Himself determined with Himself beforehand should be done, as if He did not possess His own hands. For with Him were always present the Word and Wisdom, the Son and the Spirit, by whom and in whom, freely and spontaneously, He made all things, to whom also He speaks, saying, “Let Us make man after Our image and likeness; ” [Gen. 1:26]” (Against Heresies 4:20:1).

Tertullian, 160-225 AD

“If the number of the Trinity also offends you, as if it were not connected in the simple Unity, I ask you how it is possible for a Being who is merely and absolutely One and Singular, to speak in plural phrase, saying, “Let us make man in our own image, and after our own likeness; ” whereas He ought to have said, “Let me make man in my own image, and after my own likeness,” as being a unique and singular Being? In the following passage, however, “Behold the man is become as one of us,” He is either deceiving or amusing us in speaking plurally, if He is One only and singular. Or was it to the angels that He spoke, as the Jews interpret the passage, because these also acknowledge not the Son? Or was it because He was at once the Father, the Son, and the Spirit, that He spoke to Himself in plural terms, making Himself plural on that very account? Nay, it was because He had already His Son close at His side, as a second Person, His own Word, and a third Person also, the Spirit in the Word, that He purposely adopted the plural phrase, “Let us make; “and, “in our image; “and, “become as one of us.” (Tertullian, Against Praxeas, Chapter XII. Other Quotations from Holy Scripture Adduced in Proof of the Plurality of Persons in the Godhead.)

“Since then he is the image of the Creator (for He, when looking on Christ His Word, who was to become man, said, “Let us make man in our own image, after our likeness”), how can I possibly have another head but Him whose image I am? For if I am the image of the Creator there is no room in me for another head” (Tertullian, Book V, Elucidations, Chapter VIII.—Man the Image of the Creator, and Christ the Head of the Man.)

“In the first place, because all things were made by the Word of God, and without Him was nothing made. Now the flesh, too, had its existence from the Word of God, because of the principle, that here should be nothing without that Word. “Let us make man,” said He, before He created him, and added, “with our hand,” for the sake of his pre-eminence, that so he might not be compared with the rest of creation.” (Tertullian: On the Resurrection of the Flesh, Elucidations, Chapter V.—Some Considerations in Reply Eulogistic of the Flesh. It Was Created by God.)

Origen, 184-254 AD

“it was to Him that God said regarding the creation of man, “Let Us make man in Our image, after Our likeness.” (Origen Against Celsus, Book V, Chapter XXXVII)

Novatian, 200–258 AD

“For who does not acknowledge that the person of the Son is second after the Father, when he reads that it was said by the Father, consequently to the Son, “Let us make man in our image and our likeness; ” and that after this it was related, “And God made man, in the image of God made He him? “Or when he holds in his hands: “The Lord rained upon Sodom and Gomorrah fire and brimstone from the Lord from heaven? ” (A Treatise of Novatian Concerning the Trinity, Chapter XXVI. Argument.—Moreover, Against the Sabellians He Proves that the Father is One, the Son Another.)

Constitutions of the Holy Apostles

“the divine Scripture testifies that God said to Christ, His only-begotten, “Let us make man after our image, and after our likeness. And God made man: after the image of God made He him; male and female made He them.”(Constitutions of the Holy Apostles, Book V., VII)

Det finns enormt många fler citat i denna artikel på internet. Eller läs om Herrens Ängel som är GUD i denna artikel.

Vad innebär NATTVARDEN, BRÖDSBRYTELSEN och HERRENS MÅLTID?

Jul31

Nattvarden är en vanlig benämning på åminnelsen av Jesu sista måltid som han hade tillsammans med sina lärljungar, och det åtföljande offret på korset där han utgjöt sitt blod för hela mänskligheten. Vi kan även finna termer såsom eukaristi, kommunion, altarets sakrament, brödsbrytelse eller Herrens måltid – beroende på vilkan kyrka det handlar om. Tillfället då nattvarden firas kallas ibland nattvardsfirande eller mässa i en del kyrkor. Under den ursprungliga sista måltiden förtärdes bland annat enligt judisk sed osyrat bröd och vin (eftersom den tilldrog sig under påsken som under denna tid firades efter minnet av israelernas hastiga Exodus ur Egypten), och Jesus gav brödet och vinet en ny innebörd – likt brödet som bröts sönder skulle hans kropp brytas sönder och likt vinet som utgöts skulle hans blod utgjutas. Han instruerade även sina lärjungar att “göra detta” till hans åminnelse.

Personligen tycker jag det finns fördelar med att kalla tillfället för “brödsbrytelse” eller kanske “Herrens måltid”, eftersom det kommer närmare de Bibliska uttrycken, och vi slipper då förklara vad vi menar. Uttryck som inte återfinns i Bibeln (t ex Nattvard eller Eukaristi) kanske kräver en liten utförligare förklaring för att andra ska förstå vad vi lägger in i termerna.

Att den sista måltiden var påskalammsmåltiden var väldigt passande eftersom det handlar just om ett lamm som oskyldigt slaktas, och Jesus likställs vid många tillfällen just med ett LAMM:

1 Pet. 1:¹⁸I veten ju att det icke är med förgängliga ting, med silver eller guld, som I haven blivit »lösköpta» från den vandel I förden i fåfänglighet, efter fädernas sätt,¹⁹utan med Kristi dyra blod, såsom med blodet av ett felfritt lamm utan fläck.²⁰Så var förutsett om honom före världens begynnelse; men först nu i de yttersta tiderna har han blivit uppenbarad för eder skull (1917)

Den sista påskalammsmåltiden och den första nattvarden enligt evangelierna

Mark 14:¹²På första dagen av det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, frågade hans lärjungar honom: “Vart vill du att vi skall gå och ställa i ordning, så att du kan äta påskalammet?” ¹³Då sände han två av sina lärjungar och sade till dem: “Gå in i staden. Där kommer en man som bär en kruka vatten att möta er. Följ honom. ¹⁴Och där han går in skall ni säga till husets ägare: Mästaren frågar: Var är rummet där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar? ¹⁵Då skall han visa er ett stort rum i övre våningen. Det är iordningställt och färdigt. Red till åt oss där.” ¹⁶Lärjungarna gick och kom in i staden, och de fann att det var som Jesus hade sagt dem. Och de redde till påskalammet.¹⁷När det blev kväll, kom Jesus med de tolv. ¹⁸Medan de låg till bords och åt, sade Jesus: “Amen säger jag er: En av er kommer att utlämna mig – och han äter med mig.” ¹⁹Då blev de bedrövade och frågade honom, den ene efter den andre: “Inte är det väl jag?” ²⁰Jesus svarade dem: “Det är en av er tolv, den som nu tillsammans med mig doppar i skålen. ²¹Ty Människosonen går bort, så som det står skrivet om honom. Men ve den människa som förråder Människosonen! Det hade varit bättre för den människan om hon aldrig hade blivit född.”

Se även Matt. 26:17-25 och Lukas 22:7-13

Vi ska äta brödet och dricka vinet till Jesu åminnelse, och vi ska äta brödet med tanken att det är Jesu plågade kropp, och dricka vinet med tanken att det är Jesu blod som han utgjöt för oss för att vi ska kunna få leva. Självfallet är det inte Jesu bokstavliga kött och blod det handlar om, för vi är ju tillsagda att inte förtära blod då själen finns i blodet, och inte heller är kannibalism påbjudet i Bibeln. Om blodet verkligen var Jesu bokstavliga blod så borde vinet se ut som blod och smaka blod, men det smakar vin. Det blod som Jesu offrade på korset utgjöts för att ge människorna förlåtelse för sina synder, och förlåtelsen sker på villkor att vi just omvänder oss från våra synder. Då blir våra synder borttagna och vi blir renade i Jesu blod. Jesus startade också ett nytt FÖRBUND i och med sin död på korset, och därför lever vi nu under det nya testamentet där vi inte längre lever under djuroffersystemet (och de många ceremoniella judiska lagarna) eftersom Jesus i stället en gång för alla offrade sig på korset.

Matt. 26:²⁶Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: “Tag och ät. Detta är min kropp.” ²⁷Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem och sade: “Drick alla av den. ²⁸Ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många till syndernas förlåtelse. ²⁹Jag säger er: Från denna stund kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger, förrän på den dag då jag dricker det nytt tillsammans med er i min Faders rike.” ³⁰När de hade sjungit lovsången, gick de ut till Oljeberget.

Mark 14:²²Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: “Tag, detta är min kropp.” ²³Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. ²⁴Och han sade till dem: “Detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många. ²⁵Amen säger jag er: Jag skall inte dricka av det som vinstocken ger, förrän den dag då jag dricker det nytt i Guds rike.” ²⁶När de sedan hade sjungit lovsången, gick de ut till Oljeberget.

Lukas 22:¹⁴När stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna tillsammans med honom. ¹⁵Och han sade till dem: “Jag har längtat mycket efter att äta detta påskalamm med er, innan mitt lidande börjar. ¹⁶Ty jag säger er att jag inte kommer att äta det förrän det får sin fullbordan i Guds rike.” ¹⁷Och han tog en bägare, tackade Gud och sade: “Tag detta och dela mellan er. ¹⁸Ty jag säger er att jag från denna stund inte skall dricka av vinstockens frukt förrän Guds rike kommer.” ¹⁹Och han tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: “Detta är min kropp, som utges för er. GÖR DETTA TILL MINNE AV MIG.” ²⁰På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: “Denna bägare är DET NYA FÖRBUNDET I MITT BLOD, som utgjuts för er.²¹Men se, den som förråder mig, han har sin hand med mig på bordet. ²²Ty Människosonen går bort som det är bestämt, men ve den människa, genom vilken han blir förrådd.”

Kort tid innan denna måltid jämförde Jesus sig själv med BRÖDET som ger liv åt människorna, och han säger att vi måste äta hans bröd och dricka hans blod för att få liv. Det är Anden som ger liv, och vi kan inte få andligt liv genom att äta vanlig mat och vanlig dryck. En sådan mat och dryck kommer inte att bestå, men det som Jesus erbjuder kommer att bestå för evigt:

Joh. 6:³²Då sade Jesus till dem: “Amen, amen säger jag er: Det är inte Mose som har gett er brödet från himlen, utan det är min Fader som ger er det sanna brödet från himlen. ³³Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv.” ³⁴De sade till honom: “Herre, ge oss alltid det brödet!” ³⁵Jesus svarade: “Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. — ⁴¹Judarna var mycket förargade över att han hade sagt: “Jag är det bröd som har kommit ner från himlen.” —-⁴⁸Jag är livets bröd.⁴⁹Era fäder åt manna i öknen, och de dog. ⁵⁰Men det bröd som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. ⁵¹Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva.“⁵²Judarna började då tvista med varandra och säga: “Hur kan han ge oss sitt kött att äta?” ⁵³Jesus svarade: “Amen, amen säger jag er: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inte liv i er. ⁵⁴Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. ⁵⁵Ty mitt kött är verklig mat och mitt blod är verklig dryck. ⁵⁶Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. ⁵⁷Liksom den levande Fadern har sänt mig, och jag lever därför att Fadern lever, så skall också den som äter mig leva därför att jag lever.⁵⁸Detta är det bröd som har kommit ner från himlen. Det är inte som det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter detta bröd skall leva i evighet.“—⁶³Det är Anden som ger liv, köttet är inte till någon nytta. De ord som jag har talat till er är Ande och liv.— ⁷⁰Jesus svarade dem: “Har jag inte själv valt ut er tolv? Och en av er är en djävul!”⁷¹Han menade Judas, Simon Iskariots son. Det var han som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.

Brödet bröts den första dagen i veckan – söndag

Gud skapade hela världen på en vecka vilket medförde att vi använder veckan som ett mönster för våra liv och för att få regelbundenhet får våra vanor. Därför kan det vara ganska lämpligt att ha en brödsbrytelse för Jesu åminnelse just en gång i veckan, och varför inte på en söndag? (Se denna artikel på engelska om Sabbathen.) Den första dagen på veckan är på söndagen. Självfallet går det förstås att ha en gemensam måltid utöver själva brödsbrytelsen, och självfallet kan man ha brödsbrytelse även under andra dagar och fler än en gång i veckan. Har man brödsbrytelse till Jesu åminnelse alldeles för ofta kan det innebära att det går inflation i tillfället och det finns då risk att varje tillfälle känns mindre högtidligt och speciellt. Det är viktigt att vi ser på tillfället med en stor vördnad och reflekterar över vad Jesu gjorde för oss och när han valde att lida stort på korset för att ge oss möjlighet att träda in i hans rike för evigt.

Apg. 2:⁴²De höll troget fast vid apostlarnas lära och gemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna. ⁴³Och fruktan kom över alla, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. ⁴⁴Alla troende var tillsammans och hade allting gemensamt. ⁴⁵De sålde sina egendomar och allt vad de ägde och delade ut till alla, efter vad var och en behövde. ⁴⁶Varje dag var de endräktigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och höll måltid med varandra i jublande, innerlig glädje.

Apg. 20:⁷Den första dagen i veckan var vi samlade till brödsbrytelse. Paulus samtalade med de församlade, och eftersom han skulle resa nästa dag, fortsatte han att tala ända till midnatt. ⁸Det fanns ganska många lampor i det rum på översta våningen, där vi var samlade. ⁹I fönstret satt en ung man som hette Eutykus. Han föll i djup sömn när Paulus talade så länge, och i sömnen föll han ner från tredje våningen, och när man lyfte upp honom var han död. ¹⁰Paulus gick då ner, böjde sig över honom och tog honom i sina armar och sade: “Var inte oroliga. Han lever.” ¹¹Därefter gick Paulus upp igen och bröt brödet och åt. Sedan han hade talat länge, ända till gryningen, gick han därifrån. ¹²Och de förde fram den unge mannen. Han levde, och de blev mycket uppmuntrade.

Paulus går igenom innebörden av brötsbrytelsen. Brödet som vi bryter ur ett stycke och delar, och vinet som vi dricker ur samma bägare, symboliserar även vår gemenskap med varandra och Jesus, och att vi är i en och samma kropp. Paulus varnar också för att äta offerkött som var vanligare på den tiden.

1 Kor. 10:⁶Välsignelsens bägare som vi välsignar, är den inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, är det inte gemenskap med Kristi kropp? ¹⁷Eftersom det är ett bröd, är vi som är många en kropp, ty alla får vi vår del av detta enda bröd.¹⁸Se på det jordiska Israel. Har inte de som äter av offren del i altaret?¹⁹Vad menar jag då med detta? Att kött från avgudaoffer skulle betyda något eller att en avgud skulle betyda något? ²⁰Nej, vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha någon gemenskap med de onda andarna. ²¹Ni kan inte dricka både Herrens bägare och onda andars bägare. Ni kan inte ha del både i Herrens bord och i onda andars bord. ²²Eller vill vi utmana Herren? Är vi starkare än han?

1 Kor. 11:¹⁷När jag nu ger dessa föreskrifter berömmer jag er inte, eftersom era sammankomster är mer till skada än till nytta. ¹⁸Först och främst hör jag att det förekommer stridigheter bland er, när ni möts i församlingen, och delvis tror jag att det är så. ¹⁹Partier måste finnas bland er, för att det skall visa sig vilka det är som håller provet. ²⁰När ni nu samlas, kan inte Herrens måltid (b) hållas.²¹Vid måltiden tar genast var och en för sig av sin egen mat, så att den ene är hungrig, den andre berusad. ²²Har ni inte era hem där ni kan äta och dricka? Eller föraktar ni Guds församling och får dem att skämmas som ingenting har? Vad skall jag då säga till er? Skall jag berömma er? Nej, för detta berömmer jag er inte.²³Jag har själv tagit emot från Herren vad jag meddelade er: Den natt då Herren Jesus blev förrådd, tog han ett bröd, ²⁴tackade Gud, bröt det och sade: “Detta är min kropp, som är utgiven för er. GÖR DETTA TILL MINNE AV MIG.“²⁵På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: “Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod. Så ofta ni dricker av den, GÖR DET TILL MINNE AV MIG.” ²⁶Ty så ofta ni äter detta bröd och dricker av denna bägare, FÖRKUNNAR NI HERRENS DÖD TILL DESS HAN KOMMER.²⁷Den som därför äter brödet eller dricker Herrens bägare på ett ovärdigt sätt, han syndar mot Herrens kropp och blod. ²⁸Var och en skall pröva sig själv och så äta av brödet och dricka av bägaren. ²⁹Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig.³⁰Därför finns det många svaga och sjuka bland er, och ganska många är insomnade. ³¹Om vi gick till rätta med oss själva, skulle vi inte bli dömda.³²Men när vi döms fostras vi av Herren, för att vi inte skall bli fördömda tillsammans med världen.³³Därför, mina bröder, när ni samlas för att äta, så vänta på varandra. ³⁴Om någon är hungrig skall han äta hemma, så att sammankomsten inte blir till en dom för er. Allt det andra skall jag ge er föreskrifter om när jag kommer.

b) Herrens måltid föregicks av en brödramåltid, den s k agapen, dvs kärleksmåltiden.

Kanske kändes det naturligt för de första kristna att inta den sista måltiden ungefär som originalet tilldrog sig, genom att äta en hel måltid innan med övergick till brödsbrytelse och vin (i Jesus fall handlade rätten om ett påskalamm med tillbehör). Om däremot gemenskapen är väldigt stor så kanske det var lättare att helt enkelt äta hemma och att alla sedan delar bröd och vin i den stora gemenskapen. Under Jesus tid serverades dock mat till stor del med tanke på änkor och andra behövande eftersom det inte fanns så många andra sociala inrättningar för dem att tillgå.

Judas 1:¹²De är smutsfläckar vid era kärleksmåltider, dessa som utan att skämmas festar tillsammans med er och tar för sig. De är moln utan vatten som drivs bort av vindarna, de är träd utan frukt på senhösten, dubbelt döda, uppryckta med rötterna.

Bjorkbloggen

BLOG POSTS IN SWEDISH AND ENGLISH! Bibelfrågor med ämnen som fri vilja, rättfärdighet, lag, synd, nåd

Tag Archive | verser

Vad säger Bibeln om att gifta sig mellan raser och med “främlingar”?

Nej, JESUS har inte gett oss SIN RÄTTFÄRDIGHET och VI kan göra goda gärningar

Exempel på fullkomliga, perfekta och rättfärdiga personer i Bibeln

Vad säger BIBELN om att bära SMYCKEN och att SMINKA sig?

HONUNG är nyttigt, säger Bibeln

SAMVETET och den helige Andes ledning

FÖRHÄRDAR och förstockar Gud människor så att de inte kan tro och göra gott?

Den HELIGE ANDE är också GUD och del av treenigheten

CITAT från kyrkofäderna visar på JESU GUDOM och TREENIGHETEN

Vad innebär NATTVARDEN, BRÖDSBRYTELSEN och HERRENS MÅLTID?

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this: