Etikettarkiv | villolära

Laggärningar är lydnad av Mose lag, trosgärningar är lydnad av den helige Ande

lawDet är skillnad på Gärningarnas lag (laggärningar, som i lydnad av Mose lag) och Trons lag (att vandra med den helige Ande). Gärningarnas lag är relaterade till Mose lag (torah) som innehåller 613 olika lagar, varav många ceremoniella judiska bud, och denna gammaltestamentliga lag gäller inte för oss hedningar idag. Däremot är vi absolut inte LAGLÖSA och vi är absolut inte fria så länge som vi syndar. Men vad är då synd om vi inte behöver följa Mose lag? Det är att bryta de bud som gällt allt sedan Adams tid, nämligen de som ingår i det dubbla kärleksbudskapet. Det har alltid varit synd att mörda, stjäla, ljuga, begå äktenskapsbrott, och att förakta sina föräldrar, och så kommer det förbli så länge jorden står kvar. Vandrar vi i enlighet med den helige Ande så lyder vi också dessa grundbud som rör vår moral. Många kristna missförstår dock detta med lagarna och tror att NÅD och Nya Testamentet innebär att vi numera inte alls har några lagar som vi måste följa för vår frälsnings skull, men däremot att det givetvis är önskvärt och enligt Guds vilja att vi ändå avhåller oss från att synda. Om inte för frälsningens skull så åtminstone med tanke på våra medmänniskor och för våra egna belöningar i Guds rike. Men sanningen är att synd fortfarande separerar oss från Gud, även om det inte handlar om just Mose lag, och enligt Titus 2:11-12 så är Nåd också en hjälp att sluta synda.

”Gärningarnas lag” är översatt från nomou tōn ergōn, där ”lag” är översatt från det grekiska ordet nomos” (Strong’s 3551) och gärningar från det grekiska ordet ”ergon” (Strong’s 2041). Det finns dock ett annat ord som kan översättas med ”lag” men oftast översätts det till ”bud” eller ”budord”, och det är entolē (Strong’s 1785). Det är inte alls säkert att ”nomos” alltid syftar på Mose lag, men när hela begreppet ”nomou tōn ergōn” (laggärningar) används så syftar det på lagarna inom Mose lag. I King James Bible översätts begreppet med ”works of the law”.

Paulus går inte hårt åt romare, galater, hebreer och korinthier för att de insisterar på att lyda det dubbla kärleksbudet (i stort sett detaljerat i tio Guds bud) där de menar att det är nödvändigt att undvika mord, stöld, äktenskapsbrott, lögn, etc. Detta hade knappast varit ett problem för Paulus och ingenting att vara besviken över eller kritisera dem för. Paulus reagerade däremot på när människor lärde ut krav på omskärelse eller andra judiska ceremoniella bud som inte längre är frälsningskrav. Det vore ju att lägga ok på människors axlar.

Rom. 2:27 En sådan som till kroppen är oomskuren men håller lagen (nomos) skall döma dig som bryter mot lagen (nomos), du som har lagens bokstav och omskärelsen.

1 Kor. 7:19 Det har ingen betydelse om någon är omskuren eller oomskuren.Vad som betyder något är att man håller Guds bud (entolē).

Att göra goda gärningar är ett krav för frälsningen för Jakob säger tro utan gärningar är död, men däremot är man inte frälst genom LAG-gärningar (lydnad av Mose lag). Mose lag är kvar i det gamla testamentet, och vi lever nu i ett nytt testamente.

Nedan är de fyra avsnitt som talar om nomou tōn ergōn (laggärningar), och ibland kan man som sagt förkorta ner gärningarnas lag/laggärningar/lydnad av torah, till bara ”lagen”. Bara man har sammanhanget i åtanke för att förstå vilken lag som åsyftas, eftersom Gud sedan tidens början gett oss lagar/bud förutom Mose lag. Ofta har Paulus just Mose lag i tankarna när han samtalar med judar och uttrycker sig med ”lagen”, eftersom omskärelse är ett vanligt tema – som ju ingår i Mose lag som ett judiskt ceremoniellt bud. Vi ska alltså inte försöka missförstå Paulus och tro att han är emot allting vad lagar och bud heter, och att det skulle räcka med att vi bara går runt och ”tror” utan att känna kravet att behöva lyda eftersom vi alltid har en magisk beskyddande amulett om halsen där det står ”Frälst av nåd så nu behöver jag inte längre lyda några obefintliga lagar”. Bibeln varnar t o m om laglöshetens Ande som ska vara speciellt aktiv den sista tiden.

Rom. 3:27 Men vad kan vi då berömma oss av? Allt beröm är uteslutet. Genom vilken REGEL? (nomos) Genom gärningarnas? (ergon) Nej, genom trons regel (nomos). 28 Vi hävdar att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar (ergon nomos)29 Eller är Gud endast judarnas Gud? Är han inte också hedningarnas? Jo, också hedningarnas, 30 lika säkert som Gud är en, han som förklarar den omskurne rättfärdig av tro och den oomskurne genom tro. 31 Sätter vi då lagen (nomos) ur kraft genom tron? Nej, inte alls! Vi upprätthåller lagen (nomos).

Rom. 9:30 Vad skall vi då säga? Jo, att hedningarna, som inte strävade efter rättfärdighet, vann rättfärdigheten, den rättfärdighet som kommer av tro. 31 Israel däremot, som strävade efter att uppfylla den lag (nomos) som ger rättfärdighet, har inte nått fram till den lagen (nomos)32 Varför? Därför att de inte sökte rättfärdigheten av tro, utan tänkte sig kunna vinna rättfärdigheten genom gärningar (ergon nomos). De har snubblat på stötestenen, 33 så som det står skrivet:Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa till fall. Men den som tror på honom skall inte stå där med skam.

Gal. 2:14 Men när jag såg att de inte var på rätt väg och inte följde evangeliets sanning, sade jag till Kefas inför alla: ”Om du som är jude lever på hedniskt vis och inte på judiskt, varför tvingar du då hedningarna att leva som judar?”15 Vi själva är visserligen judar till födelsen och inga hedniska syndare. 16 Men eftersom vi vet att människan inte förklaras rättfärdig genom laggärningar (ergon nomos) utan genom tro på Jesus Kristus, så har också vi satt vår tro till Kristus Jesus, för att vi skall stå som rättfärdiga genom tro på Kristus och inte genom laggärningar (ergon nomos). Ty genom laggärningar (ergon nomosblir ingen människa rättfärdig. — 21 Jag förkastar inte Guds nåd. Om rättfärdighet kunde vinnas genom lagen (nomos), då hade Kristus dött förgäves.

Gal. 3:1 Ni dåraktiga galater! Vem har förhäxat er, ni som har fått Jesus Kristus framställd för era ögon som korsfäst? Endast det vill jag veta: tog ni emot Anden genom att hålla lagen (ergon nomos) eller genom att lyssna i tro? 3 Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, skall ni nu sluta i köttet? 4 Har ni lidit så mycket förgäves, ja, helt förgäves? Han som ger er Anden och gör underverk bland er, gör han det för att ni håller lagen (ergon nomos) eller för att ni lyssnar i tro, liksom Abraham? 6 Han trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet. 7 Därför skall ni veta att de som håller sig till tron, de är Abrahams barn.8 Och då Skriften förutsåg att Gud skulle förklara hedningarna rättfärdiga av tro, förkunnade den i förväg detta glada budskap för Abraham: I dig skall alla folk bli välsignade. 9 Alltså blir de som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde.10 Men alla som håller sig till laggärningar (ergon nomos) är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter.

Här nedan översätts nomos återigen med ”lagen”, och entolē översätts med ”budordet” (commandment, KJV).

Rom. 7:12 Alltså är visserligen lagen (nomos) helig, och budordet (entolē) heligt och rättfärdigt och gott.13 Har då verkligen det som är gott blivit mig till död? Bort det! Men synden har blivit det, för att så skulle varda uppenbart att den var synd, i det att den genom något som självt var gott drog över mig död; och så skulle synden bliva till övermått syndig, genom budordet (entolē).

Mark. 10:19 Buden (entolē) känner du: Du skall inte mörda, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, Du skall inte ta ifrån någon det som är hans, Hedra din far och din mor. 20 Mannen sade: ”Mästare, allt detta har jag hållit sedan jag var ung.” 

Löftet är:

Gal. 5:14 Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv.—16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär.—18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.

Jakob talar inte om LAG-gärningar här nedan (lydnad av lagarna i torah) utan lydnad av de Guds bud som gäller för oss idag i det nya testamentet. Vandrar vi i Anden så lyder vi Guds bud – det dubbla kärleksbudet.

Jak. 2:24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar (ergon) och inte bara genom tro.

Annonser

CITAT från kyrkofäderna visar på JESU GUDOM och TREENIGHETEN

bible 6Nedan CITAT visar att kyrkofäderna alltid lärde ut att Jesus är Gud, och att treenigheten består av tre personer/ manifestationer av en och samma Gud.  De första citaten är från Lyndon Conn.

”For OUR GOD JESUS CHRIST, was, according to the appointment of God, conceived in the womb by Mary, of the seed of David, but by the Holy Ghost.” (Epistle of Ignatius to the Ephesians 4:9)

”…GOD HIMSELF appearing in the form of a man, for the renewal of eternal life.” (Epistle of Ignatius to the Ephesians 4:13)

”Continue inseparable from JESUS CHRIST OUR GOD.” (Epistle of Ignatius to the Trallians 2:4)

”For even OUR GOD; JESUS CHRIST, know that He is in the Father”. (Epistle of Ignatius to the Romans 1:13) 

Brethren, WE OUGHT SO TO THINK OF JESUS CHRIST AS OF GOD : as of the judge of the living and the dead”. (2nd Epistle of Clement to the Corinthians 1:1) 

”For Christ is King, and Priest, and GOD and Lord…” (Justin Martyr, Dialogue With Trypho, 34)

”…He preexisted as the Son of the Creator of things, BEING GOD, and that He was born a man by the Virgin.” (Justin Martyr, Dialogue With Trypho, 48)

”Now may the God and Father of our Lord Jesus Christ, and the eternal High Priest Himself, THE GOD JESUS CHRIST, build you up in the faith…” (The Epistle of Polycarp to the Church at Philippi, 12)

”In order that to Christ Jesus, our Lord, and GOD, and Savior, and King…” (Irenaeus Against Heresies, 1.10.1)

”But he Jesus is himself in his own right, beyond all men who ever lived, GOD, Lord, and king eternal, and THE INCARNATE WORD, proclaimed by all the prophets, the apostles …The Scriptures would not have borne witness to these things concerning Him, if, like everyone else, He were mere man.” (Irenaeus Against Heresies 3:19.1-2) 

”For with Him were always present the Word and Wisdom, the Son and the Spirit, by whom and in whom, freely and spontaneously, He made all things, to whom also He speaks, saying, ‘Let us make man after our image and likeness'”.(Irenaeus Against Heresies, 4:10)

Irenaeus, 115-190 ”The Church, though dispersed throughout the whole world, even to the ends of the earth, has received from the apostles and their disciples this faith: …one God, the Father Almighty, Maker of heaven, and earth, and the sea, and all things that are in them; and in one Christ Jesus, the Son of God, who became incarnate for our salvation; and in the Holy Spirit, who proclaimed through the prophets the dispensations of God, and the advents, and the birth from a virgin, and the passion, and the resurrection from the dead, and the ascension into heaven in the flesh of the beloved Christ Jesus, our Lord, and His manifestation from heaven in the glory of the Father ‘to gather all things in one,’ and to raise up anew all flesh of the whole human race, in order that to Christ Jesus, our Lord, and GOD, and Savior, and King, according to the will of the invisible Father, ‘every knee should bow, of things in heaven, and things in earth, and things under the earth, and that every tongue should confess; to him, and that He should execute just judgment towards all…'” (Against Heresies X.l)

Tertullian, 160-225 We define that there are two, the Father and the Son, and three with the Holy Spirit, and this number is made by the pattern of salvation... [which] brings about unity in trinity, interrelating the three, the Father, the Son, and the Holy Spirit.  They are three, not in dignity, but in degree, not in substance but in form, not in power but in kind.  They are of one substance and power, because there is one God from whom these degrees, forms and kinds devolve in the name of Father, Son and Holy Spirit.” (Adv. Prax. 23; PL 2.156-7).

”We have also as a Physician the Lord OUR GOD JESUS THE CHRIST the only-begotten Son and Word, before time began, but who afterwards became also man, of Mary the virgin.  For ‘the Word was made flesh.’ Being incorporeal, He was in the body; being impassible, He was in a passable body; being immortal, He was in a mortal body; being life, He became subject to corruption, that He might free our souls from death and corruption, and heal them, and might restore them to health, when they were diseased with ungodliness and wicked lusts.” (Alexander Roberts and James Donaldson, eds., The ante-Nicene Fathers, Grand Rapids: Eerdmans, 1975 rpt., Vol. 1, p. 52, Ephesians 7.)

Abrahams möte med GUD och två änglar

abraham 2Justin Martyr, 100-165 AD

” I [Justin] inquired. And Trypho said, ”Certainly; but you have not proved from this that there is another God besides Him who appeared to Abraham, and who also appeared to the other patriarchs and prophets. YOU HAVE PROVED, however, that we [the Jews] were WRONG in believing that the three who were in the tent with Abraham were all angels.” I [Justin] replied again, ”If I could not have proved to you from the Scriptures that ONE OF THOSE THREE IS GOD, because, as I already said, He brings messages to those to whom God the Maker of all things wishes [messages to be brought], then in regard to Him who appeared to Abraham on earth IN HUMAN FORM IN LIKE MANNER AS THE TWO ANGELS who came with Him, and WHO AS GOD EVEN BEFORE THE CREATION OF THE WORLD, it were reasonable for you to entertain the same belief as is entertained by THE WHOLE OF YOUR NATION.” ”Assuredly,” he said, ”for up to this moment this has been our [the Jews] belief.” … ”And now have you not perceived, my friends, that one of the three, WHO IS BOTH GOD AND LORD, and ministers to Him who is in the heavens, is Lord of the two angels? For when [the angels] proceeded to Sodom, HE REMAINED BEHIND, and COMMUNED WITH ABRAHAM in the words recorded by Moses; and when He departed after the conversation, Abraham went back to his place. And when he came [to Sodom], the two angels no longer conversed with Lot, but Himself, as the Scripture makes evident; and He is the LORD who received commission from the LORD who [remains] in the heavens, i.e., the Maker of all things, to inflict upon Sodom and Gomorrah the [judgments] which the Scripture describes in these terms: ‘The Lord rained down upon Sodom and Gomorrah sulphur and fire from the Lord out of heaven.’ ”(Dialogue of Justin Martyr, with Trypho, a Jew, Chapter LVI.—God Who Appeared to Moses is Distinguished from God the Father.)

Irenaeus,  115-190 AD

”Therefore neither would the Lord, nor the Holy Spirit, nor the apostles, have ever named as God, definitely and absolutely, him who was not God, unless he were truly God; nor would they have named any one in his own person Lord, except God the Father ruling over all, and His Son who has received dominion from His Father over all creation, as this passage has it: ”The LORD said unto my Lord, Sit Thou at my right hand, until I make Thine enemies Thy footstool.” Here the [Scripture] represents to us the Father addressing the Son; He who gave Him the inheritance of the heathen, and subjected to Him all His enemies. Since, therefore, the Father is truly Lord, and the Son truly Lord, the Holy Spirit has fitly designated them by the title of Lord. And again, referring to the destruction of the Sodomites, the Scripture says, ”Then the LORD rained upon Sodom and upon Gomorrah fire and brimstone from the LORD out of heaven.” For it here points out that the Son, who had also been talking with Abraham, had received power to judge the Sodomites for their wickedness. And this [text following] does declare the same truth: ”Thy throne, O GOD; is for ever and ever; the scepter of Thy kingdom is a right scepter. Thou hast loved righteousness, and hated iniquity: therefore GOD, Thy God, hath anointed Thee.” For the Spirit designates both [of them] BY THE NAME; OF GOD — both Him who is anointed as Son, and Him who does anoint, that is, the Father.” (Irenaeus, Book 3, ch 6)

Tertullian, 160-225 AD

”That is a still grander statement [of Christ’s deity] which you will find expressly made in the Gospel: ”In the beginning was the Word, and the Word was with God, and the Word was God.” There was One ”who was,” and there was another ”with whom” He was. But I find in Scripture the name Lord also applied to them Both: ”The Lord said unto my Lord, Sit Thou on my right hand.” And Isaiah says this: ”Lord, who hath believed our report, and to whom is the arm of the Lord revealed? ” Now he would most certainly have said Thine Arm, if he had not wished us to understand that the Father is Lord, and the Son also is Lord. A much more ancient testimony [of Christ’s deity] we have also in Genesis: ”Then the Lord rained upon Sodom and upon Gomorrah brimstone and fire from the Lord out of heaven.” Now, either deny that this is Scripture; or else (let me ask) what sort of man you are, that you do not think words ought to be taken and understood in the sense in which they are written, especially when they are not expressed in allegories and parables, but in determinate and simple declarations?” (Tertullian, Against Praxeas, Chapter XIII.

 Ignatius, 30-117 AD

”For Moses, the faithful servant of God, when he said, ”The Lord thy God is one Lord,” and thus proclaimed that there was only one God, did yet forthwith confess also our Lord [Jesus] when he said, ”The Lord [Jesus] rained upon Sodom and Gomorrah fire and brimstone from the Lord.” And again [he confessed a second time our Lord Jesus by saying], ”And God said, Let Us make man after our image: and so God made man, after the image of God made He him.”” (The Epistle of Ignatius to the Antiochians, Chapter II.—The True Doctrine Respecting God and Christ.)

Cyprian, 200-258 AD

”In the Gospel according to John: ”The Father judgeth nothing, but hath given all judgment unto the Son, that all may honour the Son as they honour the Father. He who honoureth not the Son, honoureth not the Father who hath sent Him.” Also in the seventy-first Psalm: ”O GOD, give the king Thy judgment, and Thy righteousness to the king’s son, to judge Thy people in righteousness.”Also in Genesis: ”And the LORD rained upon Sodom and Gomorrah sulphur, and fire from heaven from the LORD.”” (The Treatises of Cyprian, Treatise XII. Three Books of Testimonies Against the Jews. Third Book., Testimonies., 33. That the Father judgeth nothing, but the Son; and that the Father is not glorified by him by whom the Son is not glorified.)

Novatian, 200–258 AD

”For who does not acknowledge that the person of the Son is second after the Father, when he reads that it was said by the Father, consequently to the Son, ”Let us make man in our image and OUR likeness; ” and that after this it was related, ”And God made man, in the image of God made He him? ”Or when he holds in his hands: ”The LORD rained upon Sodom and Gomorrah fire and brimstone from the LORD from heaven? ” (A Treatise of Novatian Concerning the Trinity, Chapter XXVI. Argument.—Moreover, Against the Sabellians He Proves that the Father is One, the Son Another.)

”Therefore the Lord overturned Sodom, that is, GOD overturned Sodom; but in the overturning of Sodom, the LORD rained fire from the LORD. And this Lord was the God seen by Abraham; and this God was the guest of Abraham, certainly seen because He was also touched. But although the Father, being invisible, was assuredly not at that time seen, He who was accustomed to be touched and seen was seen and received to hospitality. BUT THIS THE SON OF GOD, ”The LORD rained from the LORD upon Sodom and Gomorrha brimstone and fire.”And this is the Word of God. And THE WORD OF GOD WAS MADE FLESH, AND DWLTH AMNG US; AND THIS IS CHRIST. IT WAS NOT THE FATHER, THEN WHO WAS A GUEST WITH ABRAHAM, BUT CHRIST. NOR WAS IT THE FATHER WHO WAS SEEN THEN; , BUT THE SON; AND CHRIST WAS SEEN. Rightly, therefore, CHRIST IS BOTH LORD AND GOD, who was not otherwise seen by Abraham, EXCEPT THAT AS GOD THE WORD He was begotten of God the Father before Abraham himself.” (A Treatise of Novatian Concerning the Trinity, Chapter XVIII. Argument.—Moreover Also, from the Fact that He Who Was Seen of Abraham is Called God; Which Cannot Be Understood of the Father, Whom No Man Hath Seen at Any Time; But of the Son in the Likeness of an Angel.)

Constitutions of the Holy Apostles

”To Him did Moses bear witness, and said: ”The LORD received fire from the LORD, and rained it down.” HIM DID JACOB SEE AS A MAN, and said: ”I have seen God face to face, and my soul is preserved.”HIM DID ABRAHAM ENTERTAIN, and acknowledge to be the Judge, and HIS LORD.” (Constitutions of the Holy Apostles, Book V. XX. A Prophetic Prediction Concerning Christ Jesus.)

1 Mos. 1:26 Gud sade: ”Låt oss göra människor till VÅR AVBILD, till att vara lika OSS. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden.” 27 Och Gud skapade MÄNNISKAN till sin avbild, till GUDS AVBILD skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.image

Epistle of Barnabas, 74 AD

”For the Scripture says concerning US, while He speaks to the SON, ”Let Us make man after Our image, and after Our likeness” (Epistle of Barnabas, Chapter VI.—The Sufferings of Christ, and the New Covenant, Were Announced by the Prophets.)

The Letter of Barnabas 74 AD

”And further, my brethren, if the Lord [Jesus] endured to suffer for our soul, he being the Lord of all the world, to whom God said at the foundation of the world, ‘Let us make man after our image, and after our likeness,’ understand how it was that he endured to suffer at the hand of men” (Letter of Barnabas 5)

Justin Martyr, 100-165 AD

Idén att Moses skulle mena att det var änglar som åsyftades med ”till vår avbild”, är en villolära, säger Justin

”In saying, therefore, ‘as one of us, ‘[Moses] has declared that [there is a certain] number of persons associated with one another, and that they are at least two. For I would not say that the dogma of that heresy which is said to be among you (The Jews had their own heresies which supplied many things to the Christian heresies) is true, or that the teachers of it can prove that [God] spoke to angels, or that the human frame was the workmanship of angels. But this Offspring, which was truly brought forth from the Father, was with the Father before all the creatures.” (Dialogue of Justin Martyr, with Trypho, a Jew: Chapter LXII.—The Words ”Let Us Make Man”)

Irenaeus, 115-190 AD

 ”It was not angels, therefore, who made us, nor who formed us, neither had angels power to make an image of God, nor any one else, except the Word of the Lord, nor any Power remotely distant from the Father of all things. For God did not stand in need of these [beings], in order to the accomplishing of what He had Himself determined with Himself beforehand should be done, as if He did not possess His own hands. For with Him were always present the Word and Wisdom, the Son and the Spirit, by whom and in whom, freely and spontaneously, He made all things, to whom also He speaks, saying, ”Let Us make man after Our image and likeness; ” [Gen. 1:26]” (Against Heresies 4:20:1).

Tertullian,  160-225 AD

”If the number of the Trinity also offends you, as if it were not connected in the simple Unity, I ask you how it is possible for a Being who is merely and absolutely One and Singular, to speak in plural phrase, saying, ”Let us make man in our own image, and after our own likeness; ” whereas He ought to have said, ”Let me make man in my own image, and after my own likeness,” as being a unique and singular Being? In the following passage, however, ”Behold the man is become as one of us,” He is either deceiving or amusing us in speaking plurally, if He is One only and singular. Or was it to the angels that He spoke, as the Jews interpret the passage, because these also acknowledge not the Son? Or was it because He was at once the Father, the Son, and the Spirit, that He spoke to Himself in plural terms, making Himself plural on that very account? Nay, it was because He had already His Son close at His side, as a second Person, His own Word, and a third Person also, the Spirit in the Word, that He purposely adopted the plural phrase, ”Let us make; ”and, ”in our image; ”and, ”become as one of us.” (Tertullian, Against Praxeas, Chapter XII. Other Quotations from Holy Scripture Adduced in Proof of the Plurality of Persons in the Godhead.)

”Since then he is the image of the Creator (for He, when looking on Christ His Word, who was to become man, said, ”Let us make man in our own image, after our likeness”), how can I possibly have another head but Him whose image I am? For if I am the image of the Creator there is no room in me for another head” (Tertullian, Book V, Elucidations, Chapter VIII.—Man the Image of the Creator, and Christ the Head of the Man.)

”In the first place, because all things were made by the Word of God, and without Him was nothing made. Now the flesh, too, had its existence from the Word of God, because of the principle, that here should be nothing without that Word. ”Let us make man,” said He, before He created him, and added, ”with our hand,” for the sake of his pre-eminence, that so he might not be compared with the rest of creation.” (Tertullian: On the Resurrection of the Flesh, Elucidations, Chapter V.—Some Considerations in Reply Eulogistic of the Flesh. It Was Created by God.)

Origen, 184-254 AD

”it was to Him that God said regarding the creation of man, ”Let Us make man in Our image, after Our likeness.” (Origen Against Celsus, Book V, Chapter XXXVII)

Novatian, 200–258 AD

”For who does not acknowledge that the person of the Son is second after the Father, when he reads that it was said by the Father, consequently to the Son, ”Let us make man in our image and our likeness; ” and that after this it was related, ”And God made man, in the image of God made He him? ”Or when he holds in his hands: ”The Lord rained upon Sodom and Gomorrah fire and brimstone from the Lord from heaven? ” (A Treatise of Novatian Concerning the Trinity, Chapter XXVI. Argument.—Moreover, Against the Sabellians He Proves that the Father is One, the Son Another.)

Constitutions of the Holy Apostles

”the divine Scripture testifies that God said to Christ, His only-begotten, ”Let us make man after our image, and after our likeness. And God made man: after the image of God made He him; male and female made He them.”(Constitutions of the Holy Apostles, Book V., VII)

Det finns enormt många fler citat i denna artikel på internet. Eller läs om Herrens Ängel som är GUD i denna artikel.