Tag Archive | arken

Historien om Noas flod är inte baserad på Gilgamesh epos som källa

the ark.jpgGilgamesheposet och 1 Mosebok härrör sig från samma händelse

Händelseförloppet i 1 Mosebok med dess detaljer har stort stöd inom historia, arkeologi samt andra antika texter vilket gör berättelsen trovärdig. Vad gäller historien om Noas flod finns det många likartade berättelser bland olika kulturer vilket tyder på att de är baserade på en ursprunglig sann händelse som spridits muntligt och även skrivits ner. Berättelserna har många likheter men skiljer sig också åt i olika hög grad, vilket är naturligt när det gäller ögonvittnen och muntliga historier som återgetts över tid. Att skildringarna skiljer sig lite åt är alltså inget bevis i sig för att det inte skulle handla om en och samma händelse som inträffat för mycket länge sedan.

Vilken av berättelserna kan tänkas överensstämma bäst med den faktiska händelsen? Är det per automatik den som vi (hittills) kan identifiera som den allra äldsta?

En viktig pusselbit är förstås att försöka åldersbestämma de skriftliga redogörelserna eftersom ju äldre en version är ju närmare kan den placeras den verkliga händelsen – vilket ökar sannolikheten att texten är den mest orörda och korrekta (jämför t ex Bibeln och Koranen). MEN, detta är bara en generell sanning och stämmer inte alltid med verkligheten. När det gäller en så gammal och storartad händelse som Noas flod som inträffade för ca 4500 år sedan, så måste vi exempelvis räkna med att en mängd olika skriftliga texter hunnit förstöras eller försvunnit, och därför kan vi inte med säkerhet veta om äldst = mest oförvanskad och sann. En viktig frågeställning:

  1. Kan vi vara säkra på att den idag äldsta skriftliga berättelsen automatiskt är ohotat äldst och att inga äldre versioner någonsin kommer att grävas upp/hittas i framtiden (som kanske redogör historien på ett annat sätt)?
  2. Kan vi vara säkra på att den först nerskrivna versionen överensstämmer bäst med den verkliga händelsen, jämfört med en något senare nerskriven version inom en annan kultur? (T ex gällande en folkgrupp som förflyttat sig längre bort från händelsen och därmed skrivit ner texter senare än folk som fortsätter att bo kvar nära händelsens centrum?)
  3. Kan vi vara säkra på att människor inte valt att kasta väldigt luggslitna texter (på lertavlor eller papyrus), efter att de kopierat av dem och därmed förnyat dem?

Gilgamesheposet innehåller en mycket gammal flodhistoria liknande den vi kan se i 1 Mosebok. Få forskare tror att Gilgamesheposet är författat med 1 Mosebok som källa just eftersom Gilgamesh anses vara äldst. Men frågan är om 1 Mosebok omvänt måste haft Gilgamesh som en källa att efterlikna? Är inte det mest trovärdiga att berättelserna är baserade på en tidig händelse som sedan bevarats muntligt inom folkgrupper och skrevs ner vid olika tidpunkter?

Om 1 Mosebok skulle ha tagit sin berättelse från Gilgamesheposet så har författaren i så fall både ändrat och lagt till en lång rad detaljer som inte finns med i förlagan. Det handlar om väldigt stora avvikelser, såsom att gå från polyteism till monoteism, att tillägga att floden var världsvid, att justera det moraliska motivet för floden, att lägga till information om att vatten även kom från andra källor än ovanifrån, att till skillnad från förlagan beskriva konstruktionen på båten i detalj, att ändra måtten på båten så att den till skillnad från förlagans version blir stabil och idealisk som transport, att lägga till den exakta tiden för vistelsen ombord, att i detalj beskriva vilken månad resan startade och slutade, att ändra ordningen på de fåglar som flög ut från arken samt lägga till information om olivkvist, att lägga till beskrivningen att resenärerna handlar om fyra par som var värdiga att överleva, att beskriva släktleden från dessa par in i minsta detalj, att använda sig av specifika namn på människor, städer och länder som förekommer i mellanöstern och Europa än idag, etc. All denna nya information i 1 Mosebok tyder på att den röriga och detaljfattigare Gilgamesh ingalunda använts som källa. Om man använder en viss källa som förlaga brukar man inte i så stor omfattning frångå förlagan genom att hitta på helt egna sidohistorier och väsentligt nya detaljer.

Det viktigaste detaljen i jämförelsen är att båten i Gilgamesheposet handlar om en totalt sjöoduglig kubformad båt medan båten enligt 1 Mosebok handlar om en helt idealiskt byggd båt för sitt ändamål och som skulle kunna flyta helt stabilt trots påfrestningar. Om den här historien därför endast är baserat på livlig fantasi, så handlar det om en skribent som har en enormt stor kännedom om skeppsbyggnation, fysik, botanik, människor, historia, etc.

Bakgrunden till 1 Mosebokthe ark 3.jpg

Om man tänker sig scenariet att Bibelns beskrivningar är sanna (ett högst rimligt tankeexperiment med tanke på Bibelns många detaljer som överensstämmer med verkligheten), så utgår vi ifrån att människor talade samma språk under tiden för floden och ända fram till språkförbistringen i Babel drygt 100 år senare. Siffran är baserad på att Peleg, Ebers son, levde i den fjärde generationen efter floden, då både språkförbistring och jordförändringar anses ha skett (ordet ”arkipelag är värt ett kapitel för sig).

1 Mos. 10:25 Men åt Eber föddes två söner. Den ene hette Peleg, ty under hans tid blev jorden uppdelad. Hans bror hette Joktan.

1 Mos. 11:1 Hela jorden hade ett enda språk och samma ord. 2 Men när människorna bröt upp och drog österut, fann de en lågslätt i Sinars land och bosatte sig där. 3 De sade till varandra: ”Kom, så slår vi tegel och bränner det!” Teglet använde de som sten, och som murbruk använde de jordbeck. 4 Och de sade: ”Kom, så bygger vi oss en stad och ett torn som har spetsen uppe i himlen. Låt oss göra oss ett namn, så att vi inte sprids ut över hela jorden.5 Då steg Herren ner för att se på staden och tornet som människorna byggde. 6 Herren sade: ”Se, de är ett enda folk och de har ett enda språk. Detta är deras första tilltag, och härefter skall ingenting vara omöjligt för dem vad de än beslutar sig för. Låt oss stiga ner och förbistra deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.Så spred Herren ut dem därifrån över hela jorden, och de måste upphöra att bygga på staden. 9 Den fick namnet Babel, eftersom Herren där förbistrade hela jordens språk, och därifrån spred han ut dem över hela jorden.

Hebreiska sägs ha kommit från Eber, och Noas sonson Aram sägs vara ursprunget för arameiska. Man kan alltså spekulera i om dessa är två exempel på språkgrenar som haft sin början i Babels språkförbistring. Vi vet inte vilket språk som den första människan Adam använde sig utav men det var förmodligen inte hebreiska. 1 Mosebok skrevs (eller sammanfattades) på hebreiska vilket anses vara ett senare språk än akkadiska/sumeriska. Tankegången är att Mose hade tillgång till tidigare nerskrivna berättelser/krönikor (många krönikor omnämns också i det gamla testamentet) som tidigare generationer skrivit ner före honom. Mose skulle kunnat göra sammanfattningar av dem samt lagt till eget material (och även hans efterföljare Joshua).

Resonemanget är att Adam först skrev ner sin historieskildring, sedan tog senare generationer över för att lägga till egna ögonvittnesskildringar om sin egen tid. Enligt Den redliges bok (omnämnd i Bibeln vid två tillfällen) så tog Noa med sig dokumentationen ombord på arken, för att fortsätta att bevara historiebeskrivningen till senare generationer som levde efter floden. När språkförbistringen sedan blev ett faktum i Babel så fanns förstås ett behov att översätta dokumentationen till ett eller flera andra språk, och framför allt kanske just hebreiska eftersom detta verkar vara det språk som Shems släktgren använde sig utav (och som sedan Mose kom att använda). Shem var enligt Den redliges bok den som tog ansvaret att bevara dokumentationen från tiden före floden.

Enligt Biskop Usshers annaler så inträffade Babels språkförbistring ca 2242 f.Kr, och kort därefter ser vi hur civilisationerna i Babylon, Egypten och Grekland började ta form (2234 f.Kr. — 2089 f.Kr.) De civilisationer som etablerades närmast Babel hade förstås möjligheten att skriva ner texter före andra civilisationer som etablerades längre bort från händelsernas centrum. Det tar en viss tid att resa över stora avstånd och även att etablera fungerande och permanenta samhällen. Därför kan vi inte med säkerhet veta att de äldsta skriftliga berättelserna är de som återgett den verkliga händelsen på det mest korrekta sättet. Det skulle lika gärna kunna vara någon av de senare texterna, skrivna av människor som rest långt och därför nedtecknat historien något senare – på sitt eget språk som de kanske fått från Babel.

Gilgamesh och Atrahasi

Berättelsen om kung Gilgamesh av Uruk i Mesopotamien skrevs ner under sumerisk tid på kilskrift omkring 2000 f.Kr. Gilgamesh ansågs vara till två tredjedelar gud och till en tredjedel människa (mamma gudinna och pappa människa). Detta påminner om både grekisk och nordisk mytologi, och ur biblisk synvinkel skulle det kunna handla om människor både före eller efter floden då människorna blev oerhört mycket äldre än idag.

Det egentliga eposet sammanställdes på akkadiska under gammalbabylonisk tid omkring 1200 f.Kr., med gamla berättelser som grund – berättelser som upphittats på lertavlor runtom mellanöstern. Sammanställningen är skriven på tolv lertavlor som hittades i ruinerna efter Assurbanipalbiblioteket (förstördes 612 f.Kr). Det sägs vara läkaren och exorcisten Sin-leqi-unninni som är författare, och det är förstås svårt att säga om man kan lita på hans beskrivning. Det finns således inte en ursprunglig text av Gilgamesheposet, utan en sammanställning av skrifter som man försökt synkronisera på bästa sätt till en sammanhängande text. De allra äldsta kända referenserna till den stora floden sägs härstamma från Atrahasiseposet från omkring 1700 f.Kr (eller äldre) genom ett fåtal lertavlor man hittat (ej kompletta).

”It is generally conceded that the Flood was not part of the original epic, which may have referred to it, but only briefly. The long account in Tablet 11 seems to be told for its own sake. It seriously interrupts not only the flow of dialogue between Utnapishtim and Gilgamesh but the otherwise smooth and natural transition from the end of the Tablet 10, where Utnapishtim tells Gilgamesh about the assembly of the gods after the Flood, to Utnapishtim’s rhetorical question. Finally, the story as told here is not an independent account; it draws on an identifiable source, the myth of Atrahasis.” /William Moran, American assyriologist

Det är förstås svårt att säga om delar av skrifterna var avsedda att i detalj beskriva en faktiskt händelse så sanningsenligt som möjligt (såsom kristna betraktar 1 Mosebok), eller om några av författarna föredrog att beskriva en berömd och faktisk händelse på ett poetiskt och spännande sätt – kanske för att förhöja hjältestatusen hos huvudpersonerna. Det kan vi bara spekulera om, men eftersom det handlar om skrifter som har över 4000 år på nacken så bör vi vara väldigt försiktiga med att begränsa möjliga scenarier. Lertavlorna, liksom 1 Mosebok, skulle som sagt kunna baseras på en sann händelse i grunden även om de av olika skäl (glapp i texterna,  missförstånd, tillägg, etc) skiljer sig åt. Det gör inte en eventuell verklig händelse mindre sann, och 1 Mosebok kan mycket väl vara den historiebeskrivning som bäst överensstämmer med den faktiska händelsen. Det skulle t o m vara så att beskrivningen stämmer överens fullt ut.

https://creation.com/images/pdfs/other/timeline_of_the_bible.pdf

http://blogs.ausd.net/users/riversandstars2012/uploads/riversandstars2012/TheGilgameshEpicAMasterpiecefromAncientMesopotamia.pdf

http://creation.com/many-flood-legends

Utrustning för vintillverkning, daterad till Noas dagar, funnen nära Ararat

Artikel från http://www.genesis.nu (om skapelsetro)

I ett grottkomplex i Armenien har arkeologerna hittat den hitintills äldst daterade utrustningen för vintillverkning. Den grotta där fynden gjorts ligger strax utanför en by vid namn Areni, som fortfarande är känd för sin vintillverkning. Platsen är belägen i sydöstra Armenien, vid gränsen till Iran.

Komplett anläggning. Enligt arkeologerna är det en komplett anläggning man funnit i grottan, för att tillverka, jäsa och lagra vin,. Här finns bland annat en enkel vinpress och lerkärl för jäsning och lagring av vinet. Enligt forskarna tyder det mesta på att vinet tillverkats på på det traditionella sättet, genom att druvorna trampats och saften fått rinna ner i jäskärl. Bland fynden finns även gammalt vin och rester från pressade druvor, kärnor och växtdelar från vinrankor. Även en bägare, som tillverkats av något djurhorn, samt en lerskål att dricka ur finns bevarade, tillsammans med lerskärvor från andra skålar. Forskarna har analyserat druvresterna och funnit att de kommer från en odlad druva – Vitis vinifera – vilken fortfarande används för vintillverkning.

Arkeologiska fynd om gammal vintillverkning stämmer överens med Bibelns berättelse om vintillverkning på Noas tid.

I ett bibelhistoriskt perspektiv blir fyndet extra intressant, med tanke på att grottan i Armenien inte ligger särskilt långt från Araratbergen, där arken med Noas familj strandade enligt 1 Mos 8:4. Fynden i den armeniska grottan har daterats med kol 14 – metoden till lite drygt 6000 år. Då kol 14 – metoden inte är i jämnvikt blir åldern för hög på äldre fynd. Men det bör ändå stämma ganska bra med tiden strax efter Noa, då människosläktet börjat växa till, och kanske andra familjer och så småningom folkslag bosatte sig i området.

Förste vingårdsmannen. Enligt 1 Mos 9:20 var Noa den förste som planterade en vingård. Mer än så berättar inte Bibeln, annat än i relation till att han var en åkerman och i samband med de följder som vinodlingen fick. Med tanke på att Noa benämns som en åkerman odlade han förmodligen mer än bara vindruvor, men det är druvorna som är intressanta för sammanhanget. Bibeln konstaterar sedan att när Noa “drack av vinet blev han drucken” (1 Mos 9:20). Av sammanhanget förstår vi att han till och med blev så drucken att han sedan låg redlöst berusad i sitt tält. En knappast överraskande information, med de kunskaper vi har om alkoholhaltiga dryckers följdverkningar, i synnerhet om man intar det i större mängder.

Den vinodling som Noa startade upp var det många som tog efter, och än idag odlar många vin här i området. Det är resterna efter en av de första vinfabrikerna som någon eller några anlade, förmodligen ganska snart efter Noas första vingård, som nu hittats i en grotta i Armenien.

Förändrat klimat. Men – för Noa och även hans familj var det kanske just alkoholen som var överraskande. Förmodligen kände de inte till att vinet jäste efter att det lagrats ett tag. Det var antagligen en effekt av att klimatet förändrats efter floden.

Det finns goda skäl, bland annat genom fossil och andra geologiska fynd, att tro att det innan floden fanns ett fuktigare klimat med högre lufttryck. Skapelsetroende forskare pratar om ett “ånghölje”, med mycket större mängder vattenånga i atmosfären runt vår planet före floden. Även evolutionsforskare talar om högre luftfuktighet och ett högre lufttryck tidigare i historien. (Vilket bland annat ges som förklaring till att de stora flygödlorna kunde lyfta.) I ett sådant klimat går jäsningsprocesser mycket långsamt, till skillnad mot den försämrade miljön efter floden då så mycket i naturen förändrats och lufttrycket blivit lägre.

Det var naturligtvis inget som Noa kände till eller kunde räkna ut. Han fick dock bitter erfarenhet av det, då den druvjuice han sparat nu hade jäst och snabbt blev starkt alkoholhaltig. Noa hade säkerligen pressat druvor till juice redan tidigare, då de druvor som växte vilt före floden förmodligen var både saftiga och näringsrika. Helt annorlunda mot dagens vildvin, där druvorna som regel är odugliga att äta, och till och med giftiga.

Källor: Journal of Archaeological SciencePhysOrg.com och ICR