Archive | May 2015

Robert Ekh, Livets Ord, otrohet, skilsmässa och att bli tillrättavisad så att andra tar varning

omvändelseAtt som pastor bli tillrättavisad inför alla så att andra kan ta varning

Många har säkert läst i media om Robert Ekhs (f.d. pastor på Livets Ord) information om sin otrohetsaffär – en affär som pågick i hemlighet i över två år enligt egna ord. Nyligen har det också lagts ut ett brev på internet som han skrivit till sin tidigare församling samt en rad andra människor där han ber om förlåtelse för att han gjort dem besvikna. Det är ett bra initiativ att framföra sitt eget perspektiv så har församlingen åtminstone ett svar att bedöma.

Jag hade inte tänkt skriva om just det här specifika fallet utan vad Bibeln säger om sådana fall rent generellt. Man tänker sig nämligen för både en och två gånger huruvida man borde kommentera detta som hänt med tanke på hur känsligt det är, men det främsta skälet att ändå beröra ett fall där en pastor syndat finner vi i dessa kända bibelverser:

1 Tim. 5:17 Sådana äldste som sköter sin uppgift väl skall ni anse värda dubbel heder, särskilt dem som arbetar med predikan och undervisning. —19 Ta inte upp en anklagelse mot någon av de äldste, om det inte finns två eller tre vittnen. 20 Dem som syndar inför ALLA skall du tillrättavisa INFÖR ALLA, så att även de andra tar VARNING.21 Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus och de utvalda änglarna att iaktta detta utan någon förutfattad mening och inte handla partiskt.

Dessutom kanske man tänker på Paulus instruktioner för den korintiska församlingen, gällande en man som syndade svårt i 1 Kor. 5. Det är ingen perfekt parallell eftersom den mannen syndade på ett helt annat sätt än Robert, och han var inte pastor, men vi kan ändå läsa hur Paulus anser att man bör hantera en sådan syndare i den kristna församlingen. 1 Tim. 5:20 är än mer intressant eftersom den handlar om pastorer/äldste som bör vara klanderfria.

Det är alltså något väldigt speciellt med att vara en äldste (presbyteros, Strong’s 4245) som är den som ska ansvara för flocken. Vi borde inte anklaga en äldste baserat på andrahandsuppgifter eller diverse skvaller, såvida det inte finns minst två vittnen (det är allvarligt att komma med falska anklagelser gällande en pastor och i onödan svärta ner hans namn), men om dessa vittnen finns – och/eller ett erkännande – och synden är ett faktum så anser Paulus att det är viktigt att vi öppet tillrättavisar honom så att andra tar varning.

Kanske regeln ursprungligen kom till för att det finns en risk för att en syndande pastor annars kanske skulle fortsätta att påverka flocken på ett felaktigt sätt – antingen i sin egen församling eller i andra församlingar – om reaktionerna på hans synd blir bagatalliserade. Paulus gav Timotheus och Titus (som var färska pastorer) dessa instruktioner på ett mycket allvarligt sätt “inför Gud och Kristus Jesus och de utvalda änglarna”. Det vore bra om det fanns andra äldste som ansvarade för att sådana tillrättavisningar görs, men om det inte finns några andra äldste i församlingen eller om de inte tar Paulus instruktioner på allvar, så borde en eller flera andra kristna se till att det framföra tillrättavisningarna på ett lämpligt sätt.

Paulus preciserar inte hur detta bäst bör göras, utan vi får helt enkelt göra det på ett så förnuftigt sätt vi kan samt ha i tankarna att målet är att VARNA andra (inte bara ett par stycken utan gärna “alla”) att inte kringgå målet att ha en oklanderlig och pålitlig pastor. Under Paulus tid så får man förmoda att varningarna nådde fram till hela den kristna gemenskapen på orten. Idag finns internet, och eftersom det finns församlingsledare som rör sig långt utanför sin egen församling och evangeliserar/missionerar i egen person eller via TV, radio, tidningar, MP3, samt skriver böcker/bloggar och gör podcaster, så borde varningarna nå flera kretsar. Paulus säger inte att vi ska “älta” det tragiska som hänt eller gotta oss i andras olycka och skandaler, men det är ändå viktigt att informationen går fram för att folk ska kunna ta varning. Samt självfallet att kunna få den äldste på rätt väg igen, även om hans funktion i församlingen gått till en annan. Det finns många sätt att sprida evangelium än att fungera som just äldste.

1 Tim. 3:2 En församlingsledare skall vara oklanderlig, en enda kvinnas man, nykter, förståndig, aktad, gästfri och en god lärare. 3 Han får inte missbruka vin eller vara våldsam utan skall vara vänlig, fridsam och fri från penningbegär. 4 Han skall ta väl hand om sin familj och se till att hans barn lyder och visar all respekt. 5 Men om någon inte förstår att ta hand om sin egen familj, hur skall han då kunna ta hand om Guds församling? 6 Han skall inte vara nyomvänd, så att han blir högmodig och döms av den som förtalar honom. 7 Han skall också ha gott anseende bland dem som står utanför, så att han inte får dåligt rykte och fastnar i djävulens snara.8 Församlingstjänarna skall på samma sätt vara allmänt aktade och pålitliga. De får inte missbruka vin eller vara ute efter pengar. 9 De skall äga trons hemlighet i ett rent samvete.10 Men också de skall först prövas. Sedan kan de bli församlingstjänare, om det inte finns något att anföra mot dem.

Titus 1:5 När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna det som ännu återstod och i varje stad insätta äldste (presbyteros) efter mina anvisningar. 6 En sådan skall vara oförvitlig, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara ostyriga eller uppstudsiga.7 Församlingsledaren (episkopos) skall som en Guds förvaltare vara oförvitlig. Han skall inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, 8 utan gästfri, godhjärtad och förståndig, pålitlig, gudfruktig och behärskad. 9 Han skall hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han genom en sund undervisning kan uppmuntra andra och vederlägga motståndarna. 10 Ty särskilt bland de omskurna finns det många orosstiftare, pratmakare och bedragare. 11 Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.

Det är svårt att tro att en hustru till en pastor som levt i otrohet och lögner under flera år skulle uppskatta om kristna vänner och bekanta i princip skippade det här med varningen, utan snarare förminskade det pastorn gjort genom en lång rad ursäkter. Från alla håll och kanter kanske det kommer försvar såsom “Ja det här är ju en tragedi för hans familj och det han gjorde var fel MEN—….” och så följer ett långt ursäktande försvarstal som kanske fortsätter med:

“…MEN, alla är vi syndare och vi borde inte kasta sten. Alla har vi våra svagheter och vi borde inte döma. Det är bara Gud som dömer! Varför ska vi peka finger? Nej, det är helt fel att trycka ner en som redan ligger, och dessutom kan ingen av oss helt sluta synda så varför skulle vi kritisera andra? Stackars honom som levt ett splittrande dubbelliv så länge – det måste verkligen vara hemskt, och vår kärlek går ut till honom och hans familj pga denna omskakande händelse. Vi tycker så synd om honom och vi förstår att han har det svårt just nu mitt i denna tragedi. Stackars man! Det här som hänt kan ju hända precis vem som helst, så han är absolut inte ensam. Han är bara en vanlig bräcklig människa precis som oss andra. Vem av oss är felfri? Nej, han kom bara ner i en svacka, och det är verkligen beklagligt att det här drabbade honom. Vi har redan förlåtit honom och vi hoppas att han helt enkelt reser sig igen och fortsätter att tjäna Gud, för Gud håller alltid en förlåtande hand över alla oavsett vad vi gör, etc etc.”

Om man försöker se genom fingrarna på det här sättet så försvinner tyvärr varningen till andra, utan snarare blir det en uppmuntran till andra att synd inte är så farligt och att inte ens en längre tids synd är allvarligt utan bara något som “drabbar” en utifrån, samt att det är väldigt synd om den som råkat ut för en sådan ofrånkomlig olycka som han råkat ut för. Ändå handlar ofta sådana fall om inte bara otrohet utan även lögner, hyckleri (eftersom man lärt andra att undvika liknande synder) och gravt kompromissande med pastorsämbetet – under en lång tid. Budskapet blir, att det värsta som kan hända en pastor som valt syndens väg är att folket ropar “stackare!” och han överöses med en extra dos kärlek från alla håll. Visst är det så att Guds nåd och erbjudande om förlåtelse erbjuds alla med ett sant omvänt hjärta, men det betyder inte att vi ska hoppa över Paulus instruktioner vad gäller de viktiga varningarna rörande pastorer som syndar.

Ord. 28:23 Den som tillrättavisar en människa får uppskattning efteråt, mer än den som kommer med smicker.

Det finns t o m en risk att man göra saken ändå värre än att försumma den viktiga öppna varningen, utan man kanske dessutom varnar andra – som kommer med kritik. I stället för att kritisera den syndande församlingsledaren (om alltså bevis finns) så försöker kompisarna i stället tysta kritiker i all välvilja. Kanske genom de vanliga förminskande orden “Du skall icke döma….“, och “Ingen är felfri så håll tyst om det här”.

Att ljuga under en längre tid orsakar brist på tillit – personen kan ju när som helst ljuga igenomvändelse 2

Saken är den att i just det här fallet så hade pastorn under mer än två års tid levt ett dubbelliv med flera grova synder, vilket han idag på inga sätt motstrider. Han borde ha tänkt “Jag lever i otrohet och lögn, och jag har inga omedelbara planer på att sluta. Därför borde jag lämna min pastorstjänst för att inte synda ännu mer och svärta ner pastorsämbetet. Paulus förbjuder ju uttryckligen pastorer som lever som jag gör”. 

Om han ber om förlåtelse i ett brev och säger att han omvänt sig så har vi å ena sidan ingen aning om han verkligen menar det, och å andra sidan har vi ingen rätt att inte tro honom på hans ord. “Hellre fria än fälla” som det heter, och vi gör väl i att tänka gott om andra människor. Dessvärre är en konsekvens av att en person visat sig kunna ljuga både rejält och länge att man kan ha svårt att lita på en sådan person. Att förlåta är en sak, men att lita på att en lögnare plötsligt talar sanning är inte en självklarhet.

Läser man det brev som Robert har skrivit så kan det finnas människor som helt enkelt känner sig osäkra på om innehållet är helt sant eller om det är uppblandat med osanning och överdrifter. Han förklarar i sitt brev hur långt nere i mörkret han tidigare levt (innan otrohetsaffären) och att han även övervägt självmord. Han avslutar sitt brev dramatiskt med “Fortfarande omtöcknad men levande, Robert”. Här har man alltså valet att tro på honom, eller att misstänka att brevet skrivits på ett sätt som uppbringar maximal sympati och förståelse. Häri ligger en orsak till Paulus instruktion om att varna. Om en person ljugit i över två år så vet man att det kan finnas resurser att ljuga lite till. Lögn efter lögn orsakar brist på tillit, vilket inte är ett bra resultat om man är pastor.

Robert beskriver alltså i sitt brev hur han var djupt nere på mörka botten, deprimerad, förtvivlad och självmordsbenägen. Han skriver att han för tre år sedan fick livsgnistan tillbaka tack vare sin nuvarande kvinna som han då träffade för första gången. Denna kontakt ledde till en kärleksrelation, och denna otrohetsaffär varade alltså i mer än två år innan han erkände den. Det betyder att startskottet för när Robert började må bra (eller i alla fall mycket bättre) sker när han började synda grovt genom otrohet, lögn, hyckleri och att kvarstanna som föreståndare emot Paulus instruktioner! M a o, när han började vara olydig mot den helige Ande (genom att synda) så mådde han mycket bättre än tidigare! Att leva helt tvärt emot vad den helige Ande uppmanar oss till borde få oss att må fruktansvärt dåligt.

Han skriver “Jag var dessutom själv delaktig i att bygga en kultur som jag idag inte kan omfamna”, men samtidigt vet vi också att han heller inte avslöjat denna kultur och in i det sista valde han även att behålla det förmånliga pensionsavtalet som kritiserats så stort i församlingen.

Min poäng här är hur som helst att 1) vi bör lyda Paulus genom att varna andra i stället för att nöja oss med att prata om Guds nåd och rada upp ursäkter, 2) det är helt logiskt att det är svårt att lita på en person som ljugit grovt under en längre tid, och det är ett skäl varför det är speciellt viktigt att en föreståndare inte ljuger, 3) det är inte säkert att en hustru till en otrogen föreståndare uppskattar att vi negligerar tillrättavisning (eller bara nämner det helt kort) och sedan tillbringar en A4-sida genom att tala om vad som olyckligtvis “drabbat” pastorn som det är så synd om.

Samtidigt är jag oerhört tacksam över att Guds löfte om att man kan bli 100% renad i Jesu blod vid omvändelse, oavsett vad man gjort och hur länge man gjort det.

Jesus is the ONLY BEGOTTEN SON, but was not CREATED but pre-existing

Jesus9

“Only begotten” does not mean “created”

John 3:15 That whosoever believeth in him should not perish, but have eternal life.16 For God so loved the world, that he gave his only begotten Son, that whosoever believeth in him should not perish, but have everlasting life.17 For God sent not his Son into the world to condemn the world; but that the world through him might be saved.18 He that believeth on him is not condemned: but he that believeth not is condemned already, because he hath not believed in the name of the only begotten Son of God.

”Only begotten” is a translation from the Greek word monogenés (Strong’s 3439) and can hold the meaning of being single of its kind, only one and unique. From 3411/misthōtós ”one-and-only” and 1085/génos ”offspring, stock”one-and-only; “one of a kind” – literally ”one” (monos), of its “kind” (genos). Jesus is totally unique and the only one of its kind. The KJV translates the word: only begotten (6x), only (2x), only child (1x). (There is also another Greek word that is translated begotten – “gennaō” Strong’s 1080 – see further down below).

Below are the verses where the word monogenés is used (apart from John 3:15-18 above):

Luk 7:12 Now when he came nigh to the gate of the city, behold, there was a dead man carried out, the only son of his mother, and she was a widow: and much people of the city was with her.

Luk 8:42 For he had one only daughter, about twelve years of age, and she lay a dying. But as he went the people thronged him.

Luk 9:38 And, behold, a man of the company cried out, saying, Master, I beseech thee, look upon my son: for he is mine only child.

Jhn 1:14 And the Word was made flesh, and dwelt among us, (and we beheld his glory, the glory as of the only begotten of the Father,) full of grace and truth.—18 No man hath seen God at any time; the only begotten Son, which is in the bosom of the Father, he hath declared him.

1Jo 4:9 In this was manifested the love of God toward us, because that God sent his only begotten Son into the world, that we might live through him.

Heb 11:17 By faith Abraham, when he was tried, offered up Isaac: and he that had received the promises offered up his only begotten son

The last verse is particularly interesting considering the fact that Isaac was NOT Abraham’s only son! Ishmael is the most well-known brothers of Isaac (and actually the very first son and thus literally “first-born”), but Abraham also had six other sons together with his second wife Keturah (Gen. 25:2): Zimran, Jokshan, Medan, Midian, Ishbak and Shuah. Still, Isaac was considered his “only begotten son”.

Septuaginta has translated Ps. 25:16 by using the Greek word monogenés with the meaning “alone”:

Ps. 25:16 Turn to me and be gracious to me, For I am lonely and afflicted. NASB.

Ps. 25:16 Turn Thee unto me, and be gracious unto me; for I am yachid (alone, lonely) and afflicted. Orthodox Jewish Bible

What does it mean to be BORN by God, and that Jesus is BEGOTTEN?

begotten3 Below we can read God the Father saying to his son “thou art my beloved son”, and we can read Paul referencing to this episode in Acts. 13. “Thou art my Son; this day have I begotten thee”, is a reference from Ps. 2:7. Naturally Jesus was not “born” (or created) when he was over 30 years old and baptized by John. It’s rather about a divine acknowledgement about Jesus having reached the moment in his life (in his mission on earth) where the Holy Ghost could be seen descending upon him, and where the public in a very tangible way could see that Jesus is the promised Messiah that the scriptures talk about. John the Baptist is also referred to in the scriptures, and he emphasized that Jesus was the promised light.

Luke 3:22 And the Holy Ghost descended in a bodily shape like a dove upon him, and a voice came from heaven, which said, Thou art my beloved Son; in thee I am well pleased.

Acts 13:23 Of this man’s seed hath God according to his promise raised unto Israel a Saviour, Jesus:24 When John had first preached before his coming the baptism of repentance to all the people of Israel.25 And as John fulfilled his course, he said, Whom think ye that I am? I am not he. But, behold, there cometh one after me, whose shoes of his feet I am not worthy to loose.—33 God hath fulfilled the same unto us their children, in that he hath raised up Jesus again; as it is also written in the second psalm, Thou art my Son, this day have I begotten (1033) thee.

Ps. 2:2 The kings of the earth set themselves, and the rulers take counsel together, against the Lord, and against his anointed, saying,3 Let us break their bands asunder, and cast away their cords from us.4 He that sitteth in the heavens shall laugh: the Lord shall have them in derision.5 Then shall he speak unto them in his wrath, and vex them in his sore displeasure.6 Yet have I set my king upon my holy hill of Zion.7 I will declare the decree: the Lord hath said unto me, Thou art my Son; THIS DAY HAVE I BEGOTTEN THEE.8 Ask of me, and I shall give thee the heathen for thine inheritance, and the uttermost parts of the earth for thy possession.9 Thou shalt break them with a rod of iron; thou shalt dash them in pieces like a potter’s vessel.10 Be wise now therefore, O ye kings: be instructed, ye judges of the earth.11 Serve the Lord with fear, and rejoice with trembling.12 Kiss the Son, lest he be angry, and ye perish from the way, when his wrath is kindled but a little. Blessed are all they that put their trust in him.

Hebr. 1:5 For unto which of the angels said he at any time, Thou art my Son, this day have I begotten (1080) thee? And again, I will be to him a Father, and he shall be to me a Son?6 And again, when he bringeth in the firstbegotten (prōtotokos Strong’s 4416) into the world, he saith, And let all the angels of God worship him.7 And of the angels he saith, Who maketh his angels spirits, and his ministers a flame of fire.8 But unto the Son he saith, Thy throne, O God, is for ever and ever: a sceptre of righteousness is the sceptre of thy kingdom.9 Thou hast loved righteousness, and hated iniquity; therefore God, even thy God, hath anointed thee with the oil of gladness above thy fellows.10 And, Thou, Lord, in the beginning hast laid the foundation of the earth; and the heavens are the works of thine hands:

Hebr. 5:5 So also Christ glorified not himself to be made an high priest; but he that said unto him, Thou art my Son, to day have I begotten (1080) thee.

The word “begotten” in the verses above is a translation from the Greek word gennaō (Strong’s 1080), and is sometimes translated “born”. KJV translates is: begat (49x), be born (39x), bear (2x),gender (2x), bring forth (1x), be delivered (1x), misc (3x). Examples:

Matt. 2:2 Saying, Where is he that is born (from tiktō Strong’s 5088) King of the Jews? for we have seen his star in the east, and are come to worship him.—4 And when he had gathered all the chief priests and scribes of the people together, he demanded of them where Christ should be born  (1080). (+ Luke 1:31)

1 John 5:4 For whatsoever is born (1080) of God overcometh the world: and this is the victory that overcometh the world, even our faith.—18 We know that whosoever is born (1080) of God sinneth not; but he that is begotten (1080) of God keepeth himself, and that wicked one toucheth him not.

“Son” can hold a symbolic meaning, like in Mark 3:17, Luke 3:38 and Gal 3:26, and Jesus was not literally the son of Joseph (Mary’s husband) but rather the son of God (the seed came from God). “God” can refer to either the whole trinity, or one of the persons in the trinity.  Naturally Jesus can be both God and the son of God, and naturally one pile of sand can become three piles of sand. A man can not literally give birth to a son, but a father has at least contributed with his seed and most often the upbringing of the son. Below the word “begat” is a translation from the Hebrew word yalad (Strong’s 3205), and it can hold the meaning to bring up, bear, bring forth, beget, gender, travail, be born, etc:

Prov. 23:22 Hearken unto thy father that BEGAT thee, and despise not thy mother when she is old.

worshipProverbs 8:24 is using poetic language

Below we can read a proverb, and proverbs often contain poetic expressions. “The Lord possessed me in the beginning of his way” is a good picture of the strong connection between the Father and Jesus Christ in the trinity. Jesus was “brought forth” (something that took place before the creation according to this poetic text), but it doesn’t say that he was created. We read further that the son was present during the creation, despite the information in Isaiah where we can read that God was alone when he made the heavens and the earth (which naturally is solved by the trinity). The author seems to write from the perspective of the son, and if you find the son you will also find life and will get mercy from the Lord. He continues to say that if someone sins against him (the son) that person risks his soul. If Jesus wouldn’t be God, it would be confusing to read about the son putting so much focus on himself, and about two separate beings who have power over life and death.

Proverbs 8:22 The Lord possessed me in the beginning of his way, before his works of old.23 I was set up from everlasting, from the beginning, or ever the earth was.24 When there were no depths, I was BROUGHT FORTH; when there were no fountains abounding with water.25 Before the mountains were settled, before the hills was I brought forth:26 While as yet he had not made the earth, nor the fields, nor the highest part of the dust of the world.27 When he prepared the heavens, I was there: when he set a compass upon the face of the depth:28 When he established the clouds above: when he strengthened the fountains of the deep:29 When he gave to the sea his decree, that the waters should not pass his commandment: when he appointed the foundations of the earth:30 Then I was by him, as one brought up with him: and I was daily his delight, rejoicing always before him;31 Rejoicing in the habitable part of his earth; and my delights were with the sons of men.32 Now therefore hearken unto me, O ye children: for blessed are they that keep my ways.33 Hear instruction, and be wise, and refuse it not.34 Blessed is the man that heareth me, watching daily at my gates, waiting at the posts of my doors.35 For whoso findeth me findeth life, and shall obtain favour of the Lord.36 But he that sinneth against me wrongeth his own soul: all they that hate me love death.

First-born” does not necessarily mean being the first-born out of all siblings, or the first created being

Col. 1:13 Who hath delivered us from the power of darkness, and hath translated us into the kingdom of his dear Son:14 In whom we have redemption through his blood, even the forgiveness of sins:15 Who is the image of the invisible God, the FIRSTBORN (4416) of every creature:16 For BY HIM were all things created, that are in heaven, and that are in earth, visible and invisible, whether they be thrones, or dominions, or principalities, or powers: all things were created BY HIM, and for him:17 And he is BEFORE all things, and by him all things consist.18 And he is the head of the body, the church: who is the beginning, the firstborn (4416) from the dead; that in all things he might have the preeminence.19 For it pleased the Father that in him should all fulness dwell;

Col. 1:15-17 mentions ”the first-born of every creature”, but note that it does not say first-created“First-born” is from the Greek word prōtotokos (Strong’s 4416). Apart from “firstborn” it could mean an heir, a begotten one, first in rank or preeminence, and this means that Christ is first in rank above all creation and heir of all things. He is prior to all creation and superior over it because he is the Lord of Lords. Also King David was ”first-born” (despite being the youngest son of his father Jesse), just like Ephraim – despite that he had an older brother (Manasse).

Rev. 1:5 And from Jesus Christ, who is the faithful witness, and the first begotten of the dead, and the prince of the kings of the earth. Unto him that loved us, and washed us from our sins in his own blood,

Moreover, the book of Romans suggests that we must all be first-born in order to be conformed to the image of the son

Rom. 8:29 For whom he did foreknow, he also did predestinate to be conformed to the image of his Son, that he might be the firstborn among many brethren.

Jer 31:They shall come with weeping, and with supplications will I lead them: I will cause them to walk by the rivers of waters in a straight way, wherein they shall not stumble: for I am a father to Israel, and Ephraim is my firstborn.

Ps. 89:Thy seed will I establish for ever, and build up thy throne to all generations. Selah.And the heavens shall praise thy wonders, O Lord: thy faithfulness also in the congregation of the saints.For who in the heaven can be compared unto the Lord? who among the sons of the mighty can be likened unto the Lord?God is greatly to be feared in the assembly of the saints, and to be had in reverence of all them that are about him.O Lord God of hosts, who is a strong Lord like unto thee? or to thy faithfulness round about thee?Thou rulest the raging of the sea: when the waves thereof arise, thou stillest them.—11 The heavens are thine, the earth also is thine: as for the world and the fulness thereof, thou hast founded them.12 The north and the south thou hast created them: Tabor and Hermon shall rejoice in thy name.—20 I have found David my servant; with my holy oil have I anointed him:21 With whom my hand shall be established: mine arm also shall strengthen him.—26 He shall cry unto me, Thou art my father, my God, and the rock of my salvation.27 Also I will make him MY FIRSTBORN (bĕkowr Strong’s 1060), higher than the kings of the earth.28 My mercy will I keep for him for evermore, and my covenant shall stand fast with him.29 His seed also will I make to endure for ever, and his throne as the days of heaven.

Jesus is the “beginning” of God’s creation according to Rev. 3:14?tillbedjan 4

John 17:5 And now, O Father, glorify thou me with thine own self with the glory which I had with thee BEFORE the world was.

Revelation 3:14 reveals that the Greek word arché (Strong’s 746) is translated “beginning” and could also mean “the source/origin of God’s creation”.   This goes together well with the information we have from Colossians 1:16 and John 1:3, where we are told that all things were made by or had their origin in Jesus Christ. Jesus is then the START and CAUSE of all things (the alpha and omega), and only in that sense is he the beginning of God’s creation.

Rev. 3:14 And unto the angel of the church of the Laodiceans write; These things saith the Amen, the faithful and true witness, the beginning of the creation of God Col. 1:15 Who is the image of the invisible God, the firstborn (4416) of every creature:—18 And he is the head of the body, the church: who is the beginning, the firstborn (4416) from the dead; that in all things he might have the preeminence.

If John meant to emphasize that ”beginning” means ”first created” through the word Arche, then he would also be saying that God the Father has a beginning as per below verses, which of course would not make sense.

Rev. 21:And he that sat upon the throne said, Behold, I make all things new. And he said unto me, Write: for these words are true and faithful.And he said unto me, It is done. I am Alpha and Omega, THE BEGINNING and the end. I will give unto him that is athirst of the fountain of the water of life freely. Rev. 1:And from Jesus Christ, who is the faithful witness, and the first begotten of the dead, and the prince of the kings of the earth. Unto him that loved us, and washed us from our sins in his own blood,And hath made us kings and priests unto God and his Father; to him be glory and dominion for ever and ever. Amen.Behold, he cometh with clouds; and every eye shall see him, and they also which PIERCED him: and all kindreds of the earth shall wail because of him. Even so, Amen.8 I am Alpha and Omega, the BEGINNING and the ending, saith the Lord, which is, and which was, and which is to come, the Almighty.—12 And I turned to see the voice that spake with me. And being turned, I saw seven golden candlesticks;13 And in the midst of the seven candlesticks one like unto the Son of man, clothed with a garment down to the foot, and girt about the paps with a golden girdle.—.17 And when I saw him, I fell at his feet as dead. And he laid his right hand upon me, saying unto me, Fear not; I am the first and the last:18 I am he that liveth, and was dead; and, behold, I am alive for evermore, Amen; and have the keys of hell and of death.

Rev. 22:12 And, behold, I come quickly; and my reward is with me, to give every man according as his work shall be.13 I am Alpha and Omega, the BEGINNING and the end, the first and the last.14 Blessed are they that do his commandments, that they may have right to the tree of life, and may enter in through the gates into the city.15 For without are dogs, and sorcerers, and whoremongers, and murderers, and idolaters, and whosoever loveth and maketh a lie.16 I Jesus have sent mine angel to testify unto you these things in the churches. I am the root and the offspring of David, and the bright and morning star.

Is. 44:8 Fear ye not, neither be afraid: have not I told thee from that time, and have declared it? ye are even my witnesses. Is there a God beside me? yea, there is no God; I know not any.

“Ty ni står inte under lagen utan under nåden” – Rom. 6:14 betyder inte fritt fram att synda

sin 4Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden (Rom. 6:14).

Ovan vers läst i ett vacuum kanske tolkas av en del kristna som “Vi är alltid förlåtna om vi än syndar eftersom vi inte längre lever under Gamla Testamentets lagar utan under NÅDEN, som ständigt skymmer vår synd från Gud så att han inte ser den”.

Detta är dock motsatsen till vad Paulus faktiskt säger. Hur vet vi om vi står under lagen eller under nåden? Jo, baserat på om vi syndar eller ej. Om vi syndar står vi under lagen, och om vi inte syndar står vi under nåden. Hur vet vi vidare om vi är “slavar under synden” eller ej, som Paulus talar om? Samma sak – baserat på om vi undviker synden eller ej, eftersom vi är slavar under den vi lyder, och vi kan inte tjäna två herrar. Endast om vi lever rättfärdigt är vi verkligen fria. Om vi väljer att leva i förnedring och synd så är vi slavar under synden och döden. Först måste vi förstås omvända oss och bli renade i Jesu blod, vilket vi inte klarar själva. Vi förtjänar inte frälsning, men Gud har gjort detta möjligt för oss pga barmhärtighet och nåd. Han vill inte att någon ska gå förlorad och det är glädje i himlen varje gång en person omvänder sig och återfår livet!

Sammanhanget där vi kan se hur Paulus menar att synd fortfarande leder till döden:

Rom. 6:1 Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? 2 Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? 3 Eller vet ni inte att vi alla som har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans död? 4 Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. 5 Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans. 6 Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. — 12 Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, SÅ ATT NI LYDER DESS BEGÄR. 13 Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. 14 Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. 15 Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! 16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under SYNDEN, VILKET LEDER TILL DÖD, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? 17 Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. 18 Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. 19 – För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse. 20 Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. 21 Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. 22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. 23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Det är endast då vi väljer att ledas av Anden (lyder Gud genom att undvika synd) som vi är under nåden. Om vi i stället lyder köttet så står vi under lagen.

Gal. 5:16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. 17 Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. 18 Men OM NI LEDS AV ANDEN, STÅR NI INTE UNDER LAGEN. 19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, 21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.

Rom. 2:12 Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utanlagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.

De kristna som är under nåden är de som står över synden och lever rättfärdigt och med rena samveten. Genom rening i Jesu blod och en rättfärdig livsstil så slipper de straffet från synden fastän de inte gjort sig förtjänt av detta pga sina tidigare synder. Vilken nåd att kunna bli helt renad och få hjälp av den helige Ande att leva segervisst i rättfärdighet! Det är visserligen sant att loppet inte är kört om vi skulle falla för en frestelse och synda igen, men vi kan heller inte lura Gud genom att varva synd och falska omvändelser. Ack, hur många kristna det finns som menar att de tryggt undgår straffet för sin pågående synd eftersom de står under nåden i stället för lagen! Det är även tragiskt att kristna även lär andra människor att synd inte längre leder till döden, och utan att de tänker på det så repeterar de faktiskt Satans lögn till Eva i Edens lustgård – “Ingalunda skall ni dö”. Det finns även en del kristna som faktiskt lever rättfärdigt trots att de misstar sig och lär ut att vi människor aldrig kan sluta synda. De kanske exempelvis hävdar att utlevd homosexualitet inte längre är en synd, samtidigt som de själva inte lever i homosexualitet – men vad säger Jesus om att upphäva moraliska bud som gällt allt sedan Adams dagar?

Matt. 5:19 Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och LÄR MÄNNISKORNA SÅ, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket. 20 Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket.

Vad betyder nåd? Kanske tvärt emot vad många tror. Det är bl. a en hjälp att sluta synda.

Titus 2:11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att SÄGA NEJ TILL OGUDAKTIGHET och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som NU ÄR

Juda 1:4 Ty hos er har det nästlat sig in vissa personer. Om dem är det redan för länge sedan skrivet att de skulle drabbas av domen. Gudlösa som de är FÖRVANSKAR DE VÅR GUDS NÅD TILL FÖRSVAR FÖR ETT LIV I UTSVÄVNINGAR och förnekar vår ende Härskare och Herre, Jesus Kristus.

Paulus levde rättfärdigt och med ett fullkomligt rent samvete – efter sin frälsning

word (1)Paulus uttrycker kampen mellan Anden och köttet i Rom. 7 i form av sig själv som en “arm människa”, men det viktigaste med hans resonemang är att läsa i slutet av kapitlet där vi kan börja läsa hur han LÖSER problemet när Anden och köttet drar åt olika håll. Vem skall frälsa en arm människa från dödens kropp? Jesus Kristus och det nya livet i honom! Paulus kan själv tjäna Guds lag med sitt sinne (tjäna är något aktivt som man gör), men om han i stället skulle ha fortsatt att lyda köttet så skulle han tjäna syndens lag och då hade Paulus inte varit frälst utan andligt död!

Rom. 7:23 men i mina lemmar ser jag en annan lag, som ligger i strid med lagen i mitt sinne och som gör mig till fånge under syndens lag i mina lemmar. 24 Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp? 25 Gud vare tack, Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.

Paulus fortsätter över i kapitel 8 med samma tankegång om hur han segervisst kan tjäna Gud. (Jag väljer 1917 års översättning här eftersom SFB har svagheter i detta parti.)

Rom. 8:1 Så finnes nu ingen fördömelse för dem som äro I Kristus Jesus.2 Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag.3 Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet.4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, SOM VANDRA ICKE EFTER KÖTTET; UTAN EFTER ANDEN. 5 Ty de som äro köttsliga, de hava sitt sinne vänt till vad köttet tillhör; men de som äro andliga, de hava sitt sinne vänt till vad Anden tillhör.6 Och köttets sinne är död, medan Andens sinne är liv och frid. — 13 Ty om i leven efter köttet, så skolen I DÖ; men om I genom ande döden kroppens gärningar, så skolen I LEVA.14 Ty alla de som drivas av Guds Ande, de äro Guds barn.

Apg. 23:1 Paulus såg på Stora rådet och sade: “Bröder, jag har levt inför Gud med ett fullkomligt rent samvete ända till i dag.”

Paulus står inte under lagen, och hävdar inte att frälsning fortfarande ges genom Mose lag och alla dess 613 bud, men han kan ändå relatera till de som fortfarande tror att lagen frälser och gör allt för att vinna deras själar. Han skulle inte vinna på att provocera, eller att hävda att alla gamla judiska traditioner är synd. Däremot är det viktigt att lära ut att ceremoniella Mosaiska lagar inte krävs för frälsning och inte heller frälser.

1 Kor. 9:20 För judarna har jag blivit som en jude för att vinna judar. För dem som står under lagen har jag, som inte själv står under lagen, blivit som den som står under lagen för att vinna dem som står under lagen.

Problemet många kristna gör är att de lägger nya ok på varandra genom att hävda att vissa saker är synd som inte alls är synd. Man syndar inte om man inte tänker på Gud varje minut, eller blir arg, trött samt anser att vissa människor är snåla, arroganta, fördomsfulla, etc.

Tro EVANGELIUM säger Jesus, men vad betyder EVANGELIUM enligt Bibeln?

evangelium 3

Jesus Kristus: “OMVÄND ER och tro EVANGELIUM!” (Mark. 1:15)

Omvändelse och tro är vad som frälser oss, och om vi verkligen tror och älskar Jesus över allting annat (som vi är ombedda att göra) så lyder vi honom.

1 John 14:15 Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud

Evangelium kommer från det grekiska ordet euaggelion (Strong’s 2098) som betyder ungefär “goda nyheter”, “glatt budskap”, eller “gospel”. Det handlar alltså om frälsningsbudskapet i Jesus Kristus. Allt det som Gud har gjort för oss genom sin son!

Ordet förekommer 77 gånger i KJV och 58 gånger i SFB.

Människor hade självfallet chans till frälsning även innan Jesus kom till jorden och predikade “omvänd er och tro evangelium”, men det evangelium Jesus kom med handlade om en ny fas i historien och ett helt nytt testamente – eftersom han kom till jorden för att offra sitt blod för oss en gång för alla och därmed gjorde slut på det temporära djuroffersystemet. (Detta kan vi läsa mer om i Hebreerbrevet.)

Joh. 3:14 Och liksom Mose upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bli upphöjd, 15 för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv. 16 Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. 17 Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. 18 Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. 19 Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda.

Vi blir inte frälsta genom att bara sitta och tomt TRO på evangelium (som ett slags koncept om Jesus) utan det handlar även om att omvända sig och att utföra gärningar som går ihop med vår tro. Petrus talar om att vi måste lyda evangelium.

1 Pet. 4: 17 Ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte LYDER Guds evangelium? 18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren19 Därför skall de som efter Guds vilja får lida anförtro sina själar åt sin trofaste Skapare, under det att de GÖR vad som är gott.

Det kommer aldrig vara omodernt att lyda Gud – Den som syndar ska dö

Den som syndar ska dö, MEN Gud förlåter ett sant ångerfullt hjärta!

Man kan bäst dela in de olika frälsningsfaserna i tre tidsepoker.

  1. Tiden mellan Adam och Mose
  2. Tiden mellan Mose och Jesus (Mose lag och det Gamla Testamentet)
  3. Tiden mellan Jesus och idag

I de första tidsepokerna kunde man inte kräva att människorna skulle tro på Jesus Kristus eftersom han inte ens var född som människa under den här tiden och därför inte fanns som begrepp. Däremot fanns han alltjämt hos Gud Fader i treenigheten (Joh. 17:5) och den treeniga Guden skapade himmel och jord. Vi kan alltså se Jesus även i det Gamla Testamentet, men i en annan form eftersom hans namn ännu inte var bekant för människorna som levde under den tiden. I samtliga tidsepoker så handlar frälsningen om att tro (och därmed lyda) skaparen, vilket människorna fått kännedom om på olika sätt:

  1. Genom allt det underbart skapade (Rom. 1:18:20)
  2. Genom samvetet – eller den helige Ande (Rom. 2:12-16)
  3. Genom en känsla av evighet i människornas hjärtan (Pred. 3:11)

Det betyder att även de berömda “djungel-människorna” har förmåga att inse existensen av en skapare, som också har synpunkter på hur de lever sina liv. Däremot är det av största vikt att sprida evangelium så att alla människor kan förstå allt det oerhörda som Jesus gjort för oss, och för att de ska kunna få all kraft, kunna använda sig av andegåvor samt bli människofiskare. Skörden är stor men arbetarna är få, och om människor är öppna för evangelium så finns det också chans att de tar till sig budskapet och vänder om från sina synder. Gud kommer definitivt döma oss på ett rättvist sätt, och han kommer inte automatiskt att straffa människor för att de “valt” att bli födda ute i djungeln utan chans att höra evangelium. Han kommer att döma deras hjärtan och tankar, samt hur de förvaltat sina pund. Inte heller kommer vare sig födda eller ofödda barn att gå förlorade för att de inte “tror på evangelium”. De har inte gjort sig skyldiga till synd.

Förutom att tro på skaparen så handlar det om att leva som skaparen vill (som också samvetet avslöjar), vilket betyder att de måste leva rättfärdigt . Tack vare Guds nåd har alla även chansen att ångra sina synder, bli renade och börja leva rättfärdigt. Under Adams tid så fanns det fler bud att hålla än att hålla sig borta från den förbjudna frukten, för annars hade inte Kain syndat när han dräpte sin bror och inte heller hade människorna i Sodom och Gomorra syndat genom otukt. Under samtliga tidsepoker så har det alltid betraktats som synd att mörda, begå äktenskapsbrott, stjäla, ljuga, inte hedra sina föräldrar samt att inte älska sin nästa som sig själv. Dessa bud har alltid gällt och kommer aldrig att bli omoderna. Gud kommer aldrig någonsin deklarera att dessa bud inte längre gäller, och att vi numera inte riskerar våra själar om vi bryter mot dessa bud. Vi har visserligen chans att bekänna synderna, omvända oss och bli helt renade och förlåtna, men om vi fortsätter att ibland tjäna två herrar så orsakar vi fortfarande andlig separation från Gud. Genom den helige Ande har vi fått all kraft att gå segrande ur varje kamp.

Matt. 19:16 En man kom fram till Jesus och frågade: “Mästare, vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?17 Jesus sade till honom: “Varför frågar du mig om det goda? En är den Gode, och vill du gå in i livet, så HÅLL BUDEN.” 18 Han frågade honom: “Vilka?” Jesus svarade: “Du skall inte mörda, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt,  19 Hedra din far och mor och Du skall älska din nästa som dig själv.”

Hes. 18:4 Se, varje levande själ tillhör mig, fadern såväl som sonen. De är mina. Den som syndar skall dö. 5 Om en man är rättfärdig och gör det som är rätt och rättfärdigt,— 7 om han inte förtrycker någon utan ger tillbaka den pant han har fått för skuld, om han inte rånar någon utan ger sitt bröd åt den hungrige och klär den nakne, 8 om han inte ockrar eller tar oskälig ränta utan håller sin hand borta från allt som är orätt och fäller rätta domar mellan människor, 9 om han lever efter mina stadgar och håller mina föreskrifter, så att han gör det som är rätt och gott, då är han rättfärdig och skall förvisso få leva, säger Herren, Herren.— . 20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.21 Men om den ogudaktige vänder om från alla de synder som han har begått och håller alla mina stadgar och gör det som är rätt och rättfärdigt, då skall han förvisso leva och inte dö. 22 Ingen av de överträdelser han har begått skall då tillräknas honom. Genom den rättfärdighet han har visat skall han få leva. 23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren, Herren. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.24 Men när den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och handlar orätt och gör samma vidriga gärningar som den ogudaktige, skulle han då få leva? Ingen av de rättfärdiga gärningar som han har gjort skall då bli ihågkommen. Genom den trolöshet som han har begått och genom den synd han har gjort skall han dö.25 Ändå säger ni: Herrens väg är inte rätt. Hör då, ni av Israels hus: Är inte min väg rätt? Är det inte era vägar som inte är rätta? 26 När den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör det som är orätt, så dör han på grund av det. Genom det orätta han har gjort skall han dö.27 Men när den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och gör det som är rätt och rättfärdigt, skall hans liv bli bevarat. 28 Därför att han kom till insikt och vände om från alla de överträdelser han hade gjort, skall han förvisso leva och inte dö. 29 Ändå säger Israels hus: Herrens väg är inte rätt! – Är inte mina vägar rätta, ni av Israels hus? Är det inte era vägar som inte är rätta?30 Därför skall jag döma er, var och en efter hans gärningar, ni av Israels hus, säger Herren,Herren. Vänd om och vänd er bort från alla era överträdelser för att er missgärning inte skall få er på fall. 31 Kasta bort ifrån er alla de överträdelser genom vilka ni har syndat och skaffa er ett nytt hjärta och en ny ande. Ty inte vill ni väl dö, ni av Israels hus? 32 Jag finner ingen glädje i någons död, säger Herren, Herren. Vänd därför om, så får ni leva.

Ovan ändrar inte på att vi är frälsta av NÅD och inte genom att ha förtjänat evigt liv genom att ha levt perfekta liv. Om vi har syndat (vilket vi har) så kan vi inte förtjäna evigt liv ens om vi lever resten av våra liv med massor av goda gärningar. Därför är vi inte frälsta genom gärningarna, och framför allt inte genom att leva efter gärningarna beskrivna i den judiska lagen (som Paulus så ofta påpekat i sina brev). Vad betyder nåd?

Titus 2:11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är

Jak. 2:24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och INTE bara genom tro.

Exempel på hur ordet evangelium används i det Nya Testamentetgreatest commandment

Lukas och Johannes evangelium/böcker innehåller inte ordet “evangelium”. 

Jag tar det viktigaste partiet först, eftersom det handlar om Jesu budskap till sina lärljungar (och oss alla) precis innan han blev upptagen till himlen och satte sig på Gud Faders högra sida. Budskapet innehåller också löften såsom möjligheten att genom Anden hela sjuka och tala i tungor.

Mark. 16:14 Sedan visade han sig för de elva när de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och hårda hjärtan, då de inte hade trott på dem som hade sett honom uppstånden.15 Och han sade till dem: “Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. 16 Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. 17 Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. 18 De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska.19 Sedan Herren Jesus hade talat till dem, blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida.

Mark. 1:1 Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds SonSå står det skrivet hos profeten Jesaja: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han skall bereda vägen för dig. En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom!—14 Sedan Johannes hade blivit fängslad, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium15 Han sade: “Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här. Omvänd er och tro evangelium!” 16 När han gick längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas kasta ut nät i sjön, för de var fiskare.17 Jesus sade till dem: “Följ mig, så skall jag göra er till människofiskare.”

Mark. 8:34 Och han kallade till sig folket och sina lärjungar och sade till dem: “Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. 35 Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min och för evangeliets skull, han skall rädda det.36 Vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sin själ? 37 Och vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ? 38 Den som skäms för mig och mina ord i detta trolösa och syndiga släkte, för honom skall också Människosonen skämmas, när han kommer i sin Faders härlighet med de heliga änglarna.”

Mark. 10:29 Jesus sade: “Amen säger jag er: Ingen lämnar hus eller bröder eller systrar eller mor eller far eller barn eller åkrar för min och evangeliets skull 30 utan att få hundrafalt igen. Här i världen får de hus, bröder, systrar, mödrar, barn och åkrar, mitt under förföljelser, och i den kommande tidsåldern evigt liv.

Matt. 9:35 Jesus gick omkring i alla städer och byar, och han undervisade i deras synagogor och predikade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. 36 När han såg folkskarorna, förbarmade han sig över dem, eftersom de var rivna och slagna, som får utan herde. 37 Och han sade till sina lärjungar: “Skörden är stor, men arbetarna är få. 38 Be därför skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.”

Matt. 24:12 Och eftersom laglösheten tilltar, kommer kärleken att svalna hos de flesta. 13 Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst. 14 Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma.Apostlagärningarna 8:12 Men när de nu trodde på Filippus som predikade evangelium om Guds rike och Jesu Kristi namn, döptes de, både män och kvinnor

Matt. 26:10 Jesus märkte det och sade till dem: “Varför oroar ni kvinnan? Hon har gjort en god gärning mot mig.11 De fattiga har ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid. 12 När hon hällde ut denna olja över min kropp, gjorde hon det inför min begravning. 13 Amen säger jag er: Överallt i hela världen, där detta evangelium predikas, skall man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne.”

Apg 15:7 Efter en lång överläggning reste sig Petrus och sade till dem: “Bröder, ni vet att Gud för länge sedan bestämde, att hedningarna genom min mun skulle få höra evangeliets ord och komma till tro.8 Och Gud som känner hjärtat, har vittnat för dem genom att ge den helige Ande åt dem likaväl som åt oss. 9 Han gjorde ingen skillnad mellan oss och dem, sedan han genom tron hade renat deras hjärtan. 10 Varför vill ni då fresta Gud och på lärjungarnas axlar lägga ett ok, som varken våra fäder eller vi själva har kunnat bära?

Rom. 1: 9 Gud, som jag tjänar i min ande, när jag förkunnar evangeliet om hans Son, han är vittne till hur jag ständigt nämner er —  15 Därför är det min önskan att få predika evangelium också för er i Rom.16 Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken. 17 Rättfärdighet från Gud uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva av tro.18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem. 20 Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.

Rom. 10:13 Ty var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst. 14 Men hur skulle de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur skulle de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur skulle de kunna höra, om ingen predikar? 15 Och hur skulle några kunna predika, om de inte blev utsända? Det står skrivet:Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar det goda budskapet.16 Men alla ville inte LYDA evangeliet. Jesaja säger:Herre, vem trodde vår predikan?17 Alltså kommer tron av predikan och predikan i kraft av Kristi ord. 18 Men nu frågar jag: Har de kanske inte hört? Jo, mer än så:Deras röst har gått ut över hela jorden och deras ord till världens ändar. 19 Jag frågar också: Har Israel kanske inte förstått? Först säger Mose:Jag skall väcka er avund mot ett folk som inte är ett folk, mot ett folk utan förstånd skall jag väcka er vrede. 20 Och Jesaja går så långt att han säger: Jag lät mig finnas av dem som inte sökte mig, jag uppenbarade mig för dem som inte frågade efter mig.21 Men om Israel säger han: Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett olydigt och trotsigt folk.

Rom. 15:16 att jag skall vara Kristi Jesu tjänare bland hedningarna, en som i helig prästtjänst förvaltar Guds evangelium, så att hedningarna blir det offer som Gud tar emot, helgat genom den helige Ande.17 Det är alltså i min tjänst inför Gud som jag kan berömma mig i Kristus Jesus. 18 Jag vågar inte tala om annat än det som Kristus har utfört genom mig för att hedningarna skulle föras till lydnad, genom ord och gärning,19 genom kraften i tecken och under, genom Andens kraft. Så har jag från Jerusalem och runt omkring ända till Illyrien överallt predikat Kristi evangelium. 20 Jag har satt min ära i att inte förkunna evangelium där Kristi namn redan var känt. Jag ville inte bygga på en grund som någon annan hade lagt. 21 Jag handlade som det står skrivet: De som inte har fått budskapet om honom skall se, och de som inte har hört skall förstå. 

1 Kor. 9:12 Om andra har rätt att få del av det som är ert, har inte vi det ännu mer? Men vi har inte utnyttjat denna rättighet utan finner oss i allt för att inte lägga hinder i vägen för Kristi evangelium.13 Vet ni inte att de som tjänstgör i templet äter av det som kommer från templet, och att de som gör tjänst vid altaret får sin del av det som offras på altaret? 14 Så har också Herren befallt att de som predikar evangeliet skall leva av evangeliet. 15 Men jag för min del har inte utnyttjat en sådan förmån. Jag skriver inte detta för att jag skall få någon. Hellre vill jag dö än att någon tar min berömmelse ifrån mig. 16 Ty om jag predikar evangelium har jag inget att berömma mig av, eftersom jag är tvingad till det. Ve mig om jag inte predikar evangelium! 17 Om jag gjorde det frivilligt, hade jag ju lön. Men om jag gör det därför att jag är tvungen, så är jag betrodd med uppgiften som förvaltare.18 Vad har jag då för lön? Jo, att som förkunnare av evangelium få lägga fram det utan kostnad och inte utnyttja den rätt evangeliet ger mig.

2 Kor. 4: 2 Vi har avsagt oss allt hemligt och skamligt och använder inga knep. Vi förfalskar inte Guds ord utan lägger öppet fram sanningen och anbefaller oss själva inför Gud åt varje människas samvete. Är vårt evangelium dolt, så är det dolt för dem som går förlorade. 4 Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet – han som är Guds avbild. 5 Vi predikar inte oss själva, utan Jesus Kristus som Herren, och oss som era tjänare för Jesu skull. 6 Ty Gud som sade: “Ljus skall lysa fram ur mörkret”, han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken.

2 Kor. 11:3 Men jag är rädd för att liksom ormen med sin list bedrog Eva, så skall också era sinnen fördärvas och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus. 4 Ty om någon kommer till er och predikar en annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en främmande ande eller ett främmande evangelium som ni tidigare inte tagit emot, då fördrar ni det bara alltför väl. 5 Jag menar inte att jag på något sätt är underlägsen dessa väldiga apostlar. 6 Även om jag inte är någon vältalare, saknar jag inte kunskap. Den har vi alltid och på alla sätt lagt fram för er.7 Eller var det en synd jag begick, när jag ödmjukade mig för att ni skulle upphöjas och predikade Guds evangelium för er utan ersättning?

1 Cor. 14

Gal. 1:6 Jag är förvånad över att ni så hastigt avfaller från honom som har kallat er genom Kristi nåd och vänder er till ett annat evangelium, 7 fast det inte finns något annat. Däremot är det några som skapar förvirring bland er och vill förvränga Kristi evangelium. 8 Men om det än vore vi själva eller en ängel från himlen som predikade evangelium för er i strid med vad vi har predikat, så skall han vara under förbannelse. 9 Det vi redan har sagt säger jag nu än en gång: om någon predikar evangelium för er i strid med vad ni har tagit emot, så skall han vara under förbannelse.10 Är det människor jag nu försöker få på min sida – eller Gud? Eller försöker jag ställa mig in hos människor? Om jag fortfarande ville vara människor till lags, skulle jag inte vara Kristi tjänare.11 Jag vill göra klart för er, bröder, att det evangelium som jag har predikat inte kommer från människor.

Gal. 2:2 Jag for dit på grund av en uppenbarelse och lade fram – enskilt, för de ansedda – det evangelium jag predikar bland hedningarna. Det var väl inte så att jag sprang eller hade sprungit förgäves? — 5 Men inte ens ett ögonblick gav vi vika för dem och underkastade oss. Vi ville att evangeliets sanning skulle bevaras hos er.6 De som ansågs betyda något – hurdana de en gång varit gör ingen skillnad för mig, Gud ser inte till personen – mig ville dessa ansedda inte ålägga något mer. 7 Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna.14 Men när jag såg att de inte var på rätt väg och inte följde evangeliets sanning, sade jag till Kefas inför alla: “Om du som är jude lever på hedniskt vis och inte på judiskt, varför tvingar du då hedningarna att leva som judar?”

Ef. 1:13 I honom har också ni, sedan ni hört det sanna budskapet, evangeliet om er frälsning, ja, i honom har också ni, sedan ni kommit till tro, tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill.

Ef. 6:14 Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte kring era höfter och kläd er i rättfärdighetens pansar 15 och sätt som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. 16 Tag dessutom trons sköld. Med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. 17 Tag emot frälsningens hjälm och Andens svärd som är Guds ord. 18 Gör detta under ständig åkallan och bön och bed alltid i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga. 19 Bed också för mig, att ordet ges åt mig när jag öppnar min mun, så att jag frimodigt gör evangeliets hemlighet känd. 20 För dess skull är jag ett sändebud i bojor. Bed att jag predikar det så öppet och fritt som jag bör.

Fil 1:7 Det är inte mer än rätt att jag tänker så om er alla, ty jag har er i mitt hjärta. Både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni allesammans nåden med mig.8 Ja, Gud är mitt vittne att jag längtar efter er alla av hela mitt hjärta, i Kristus Jesus. 9 Och min bön är att er kärlek mer och mer skall överflöda och leda er fram till insikt och klart omdöme,10 så att ni kan avgöra vad som är rätt och vara rena och fläckfria på Kristi dag, 11 rika på rättfärdighetens frukt som Jesus Kristus ger, Gud till ära och pris.12 Jag vill att ni skall veta, bröder, att det som har hänt mig snarare har lett till framgång för evangeliet. 13 Så har hela pretoriet och alla andra kommit att förstå att det är för Kristi skull jag sitter fängslad. 14 Min fångenskap har gjort de flesta av bröderna övertygade i Herren, så att de vågar predika Guds ord ännu mer oförskräckt.15 En del predikar visserligen Kristus för att de är avundsjuka och söker strid, men en del gör det i god avsikt, 16 av kärlek, eftersom de vet att jag är satt till att försvara evangelium. 17 De andra söker strid och predikar Kristus av orena motiv och tror att de kan göra min fångenskap tyngre.18 Än sen? Kristus blir ändå på ett eller annat sätt predikad, för syns skull eller uppriktigt, och det är jag glad över. Och jag vill fortsätta att glädja mig,—27 Lev nu bara på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium, så att jag, vare sig jag besöker er eller inte, får höra att ni står fasta i en och samme ande och i ett och samma sinne kämpar för tron på evangelium

Fil. 4:3 Ja, också dig, trofaste medarbetare, ber jag: hjälp dem som har kämpat med mig i evangeliets tjänst tillsammans med Klemens och mina andra medarbetare, som har sina namn i livets bok.—15 Ni filipper vet också hur det var under evangeliets första tid, när jag hade lämnat Makedonien. Ni var den enda församling som satte sig i förbindelse med mig, så att räkenskap kunde föras över givet och mottaget.

Kol. 1:21 Också ni som en gång var främmande för Gud och genom ert sinnelag och genom era onda gärningar hans fiender, 22 också er har han nu försonat med sig, när han i sin jordiska kropp led döden. Han vill låta er träda fram inför sig heliga, fläckfria och oförvitliga, 23 om ni verkligen står fasta och väl grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som har predikats för allt skapat under himlen och som jag, Paulus, har blivit satt att tjäna.

1 Thess. 1:5 Ty vårt evangelium kom till er inte bara i ord utan i kraft och den helige Ande och gav full visshet. Ni vet ju hur vi uppträdde bland er och vad vi gjorde för er

1 Thess. 4:3 Bakom vår predikan ligger inte villfarelse, orena motiv eller onda avsikter.4 Eftersom Gud har ansett oss värdiga att anförtros evangeliet talar vi som vi gör, inte för att vara människor till lags utan för att behaga Gud, som prövar våra hjärtan. —  8 ville vi i innerlig kärlek ge er inte bara Guds evangelium utan också oss själva, eftersom ni hade blivit så kära för oss. 9 Bröder, ni kommer ju ihåg hur vi arbetade och slet. Natt och dag arbetade vi utan att ligga någon av er till last, när vi predikade Guds evangelium för er. 10 Ni är vittnen, ja, Gud själv är vittne till hur heligt, rätt och oförvitligt vi uppträdde bland er som tror.

2 Tim. 1: 8 Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre och inte heller för mig, hans fånge, utan bär också du ditt lidande för evangelium efter den kraft som Gud ger. 9 Han har frälst oss och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av det som vi har uträttat, utan i kraft av sitt beslut och sin nåd, som han har gett oss i Kristus Jesus från evighet 10 och som nu har blivit uppenbarad, när vår Frälsare Kristus Jesus trädde fram. Han har gjort slut på döden och fört liv och odödlighet fram i ljuset genom evangelium.

2 Thess. 1:6 Gud är rättfärdig: han vedergäller dem med lidande som plågat er 7 och ger åt er som blir plågade lindring tillsammans med oss. Och det sker när Herren Jesus kommer från himlen och uppenbarar sig med sina mäktiga änglar, 8 i flammande eld och straffar dem som inte vill veta av Gud och dem som inte lyder vår Herre Jesu evangelium. 9 Dessa skall bli straffade med evigt fördärv, bort från Herrens ansikte och hans härlighet och makt,

2 Tim. 2:8 Tänk på Jesus Kristus, som är uppstånden från de döda och som har kommit av Davids släkt enligt det evangelium jag predikar.

Upp. 14:6 Och jag såg en annan ängel flyga högst uppe på himlen. Han hade ett evigt evangelium att förkunna för dem som bor på jorden, för alla folk och stammar och språk och folkslag. 7 Han sade med hög röst: “Frukta Gud och ge honom äran, ty stunden för hans dom har kommit. Tillbe honom som har skapat himlen och jorden, havet och vattenkällorna.”

“Innan jag formade dig i moderlivet UTVALDE jag dig” men inte till FRÄLSNING – Jer. 1:5

Mage“Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, och innan du kom fram ur modersskötet helgade jag dig. Jag satte dig till en profet för folken.” (Jeremia 1:5)

Den här versen visar på Guds planer för Jeremia innan han föddes, och det står inte att Jeremia saknade förmåga att ha en egen syn på saken eller att han inte kunde ha valt sina egna vägar. Även Judas Iskariot var en gång utvald till Jesu lärljunge och hade ihop med övriga lärljungar en tron som väntade på honom i Guds rike (Matt. 19:28). Som bekant så gick planerna i stöpet när Judas övergav Jesus och förrådde honom. Även aposteln Paulus blev en gång “utvald” till en viss funktion, men till skillnad mot Judas så valde att inte vara olydig mot Gud.

Apg 26:19 Därför, konung Agrippa, blev jag inte olydig mot den himmelska synen, 20 utan jag har predikat först i Damaskus och i Jerusalem och hela Judeen och sedan ute bland hedningarna, att de skall ångra sig och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen

Det finns flera verser i Jeremias bok som visar att människor ideligen agerar helt tvärt emot Guds vilja, så uppenbarligen så tar inte Gud saker och ting i egna händer genom att välja ut en skara människor i fosterstadiet som han sedan tvingar att växa upp som troende och lydiga människor vare sig de vill eller inte. Om så vore fallet så skulle det även innebära att Gud inte visar samma kärlek och omtanke gentemot andra människor som han ju inte formar till varmt troende människor, vilket skulle betyda att de inte har samma chans till frälsning. Så handlar inte Bibelns Gud. Jesus dog för alla människor och alla har chans till frälsning genom omvändelse och tro.

Jeremia 7: 31 De har byggt upp Tofethöjderna i Hinnoms sons dal för att där bränna upp sina söner och döttrar i eld, fastän jag aldrig har befallt eller ens tänkt mig något sådant.

Jeremia 19:4 De har övergivit mig och vanärat denna plats och där tänt rökelse åt andra gudar som varken de själva eller deras fäder eller Juda kungar har känt. De har uppfyllt denna plats med oskyldigt blod 5 och byggt baalshöjder för att bränna upp sina barn i eld till brännoffer åt Baal, fastän jag aldrig har befallt eller talat om eller ens tänkt mig något sådant.

Jeremias bok innehåller många poetiska uttryck och liknelser, så därför kan vi inte läsa alla påståenden bokstavligt.

Resten av kapitlet – Jeremia 1

6 Men jag svarade: “O, Herre, Herre! Jag förstår inte att tala (cannot speak, KJV) , ty jag är för ung.”

Men unga människor (även barn) både kan tala och förstår att tala, och Jeremia var dessutom en vuxen människa när han samtalade med Gud. Alltså måste vi tolka dessa ord på ett annat sätt än bokstavligt. Det handlar snarare om Jeremias känsla av omogenhet och försagdhet.

Frukta inte för dem, ty jag är med dig för att rädda dig, säger Herren.”

Om allting sker enligt Guds vilja så hade Gud inte behövt varna Jeremia genom att säga “frukta inte”, utan han hade sagt “för information så har jag ordnat saken så att du inte kommer att frukta dina fiender”. Men Bibeln är full av varningar och uppmaningar just för att vi själva ska uppmuntras att välja de rätta vägarna (vilket betyder att vi har fri vilja och kan välja).

9 Och Herren räckte ut sin hand, rörde vid min mun och sade till mig: “Se, jag lägger mina ord i din mun.

Givetvis så räckte inte Gud bokstavligen ut sin hand av kött och blod för att röra vid Jeremias mun. Däremot kan Jeremia använda Gud som källa för kunskap, men då är förstås kravet att Jeremia tyr sig till Gud.

10 Jag sätter dig i dag över folk och riken, för att du skall rycka upp och bryta ner, förgöra och fördärva, bygga upp och plantera.”

Jag tror inte Gud bokstavligen “i dag” satte Jeremia över folk och riken för att bokstavligen rycka upp, bryta ner, plantera, etc. Men innebörden av orden och uttrycken får oss att förstå den profetiska innebörden, Guds planer och löften för Jeremia, även om inte varje uttryck i sig måste förstås rent bokstavligt.

15 Se, jag skall kalla på alla stammar i rikena norrut, säger Herren. De skall komma och sätta upp var och en sin tron vid ingången till Jerusalems portar och vid dess murar runt omkring och vid alla Juda städer.

Ska detta verkligen förstås som om alla stammar i norr (100%) ska komma och sätta upp sin tron vid ingången till Jerusalems portar, och vid murarna kring alla Juda städer? Bokstavligen och utan undantag? Jag tror snarare det har en djupare innebörd om framtiden.

16 Jag skall avkunna mina domar mot dem för all deras ondska, därför att de har övergivit mig och tänt rökelse åt andra gudar och tillbett sina händers verk.

Här är ett exempel på människor som uppenbarligen övergett Gud, vilket alltså visar att de en gång varit på Guds sida och tillhört honom. Självfallet hade Gud önskat att de skulle ha förblivit hos honom, men dessvärre så sker inte allting som Gud vill. Dessa människor började tillbe andra gudar och blev helt absorberade av det skapade i stället för skaparen. 

17 Fäst upp dina kläder! Stå upp och tala till dem allt vad jag befaller dig. Var inte förskräckt för dem, så att jag inte låter något förskräckligt hända dig inför dem.

”Fäst upp dina kläder” är ett idiom och inte heller det ska tolkas bokstavligt. Gud fortsätter att ge råd och varningar till Jeremia – att inte vara förskräckt. För om Jeremia skulle bli förskräckt och försagd så skulle Gud i sin tur låta något förskräckligt hända Jeremia (förmodligen för att hans fiender då skulle få övertaget). Dessa råd och varningar skulle vara överflödiga om Jeremia skulle ha varit programmerad att alltid göra Guds vilja.

18 Se, jag gör dig i dag till en befäst stad, till en järnpelare och en kopparmur mot hela landet, mot Juda kungar, dess furstar och präster och mot folket i landet.

God utförde inte dessa saker bokstavligen den där speciella dagen…

I det följande kapitlet, Jer. 2, så kan vi se gott om exempel på hur människor agerar emot Guds vilja

Egentligen så kan vi se hur människor trilskas mot Gud och syndar emot honom genom hela Jeremia, och genom hela Bibeln. Detta tyder på människans fria vilja. Människor kan absolut gå från att vara på Guds sida, till att vandra sina egna vägar bort från Gud. Inte ens Guds profeter var lydiga.

2 Gå och predika för Jerusalem. Säg: Så säger Herren: Jag minns din ungdoms hängivenhet, hur du älskade mig under din brudtid och följde mig i öknen, i landet där man inte sår.—5 Så säger Herren: Vad har era fäder funnit hos mig som är orätt, eftersom de gick bort ifrån mig och följde värdelösa avgudar och själva blev värdelösa?—“7 Jag förde er in i det bördiga landetoch ni fick äta dess frukt och dess goda.Men när ni hade kommit dit orenade ni mitt land och gjorde min arvedel avskyvärd.8 Prästerna frågade inte: “Var är Herren?”De som hade hand om lagen kände mig inte, och herdarna var trolösa mot mig. Profeterna profeterade i Baals namn och följde sådana som inte kunde hjälpa.Därför skall jag på nytt gå till rätta med er, säger Herren. Också med era barnbarn skall jag gå till rätta.—11 Har ett hednafolk någonsin bytt bort sina gudar? Och ändå är de inga gudar. Men mitt folk har bytt bort sin härlighet mot en avgud som inte kan hjälpa.—13 Ty mitt folk har begått en dubbel syndDe har övergivit mig, källan med det levande vattnet,och gjort sig usla brunnar som inte håller vatten.— 17 Men är det inte du själv som vållar dig detta, genom att du överger Herren, din Gud,när han vill leda dig på den rätta vägen?18 Varför vill du fara till Egypten för att dricka av Sihors vatten?Och varför vill du fara till Assyrien för att dricka av flodens vatten?19 Det är din ondska som tuktar dig, och ditt avfall som straffar dig.  Inse därför och tänk på hur ont och bittert det äratt du överger Herren, din Gud, och inte fruktar mig, säger Herren, Herren Sebaot.20 Redan för länge sedan bröt jag sönder ditt ok och slet av dina band, men du sade:“Jag vill inte tjäna dig.”  På alla höga kullar och under alla gröna trädlade du dig ner och bedrev otukt.21 Jag hade planterat dig som en ädel vinstock av helt och hållet äkta slag. Hur har du då kunnat förvandlas för mig till vilda rankor av en främmande vinstock?— 25 Akta din fot så att du inte tappar skon,och din strupe så att den inte blir torr av törst.Men du svarar: “Du anstränger dig förgäves. Jag älskar främmande gudar,och dem vill jag följa.”—,27 de som säger till trästycket: “Du är min fader”,och till stenen: “Du har fött mig”. Ty de vänder ryggen mot mig och inte ansiktet. Men i olyckans tid ropar de: Stå upp och rädda oss!—29 Varför vill ni gå till rätta med mig? Ni har alla vänt er bort från mig, säger Herren.30 Förgäves har jag slagit era barn.De har inte låtit sig tillrättavisas. Likt ett lejon som vållar fördärvhar ert eget svärd slukat era profeter.31 Du onda släkte, ge akt på Herrens ord! Har jag varit en öken för Israel eller ett land av mörker?Varför säger mitt folk: Vi har gjort oss fria, vi kommer inte mer till dig?32 Inte glömmer en jungfru sina smyckeneller en brud sin utstyrsel?Men mitt folk har i alla tider glömt mig.— 35 Trots allt detta säger du:”Jag är oskyldig. Han är inte längre vred på mig.”Men jag vill gå till rätta med dig, därför att du säger: “Jag har inte syndat.

Helt uppenbart kan även Guds eget folk vända honom ryggen (trots att de en gång sett hans godhet och tjänat honom) och helt överge honom, trots att han gång på gång uppmuntrar dem och fostrar dem att vända om från sina onda vägar. Det eviga livet finns hos Gud, men han tvingar ingen. Däremot gör han allt för att påverka oss att ta det förnuftigaste beslutet.

JOSEPH was sold as slave by his BROTHERS – God meant EVIL for GOOD? – Gen. 50:20

joseph-slave1Gen. 50:20 But as for you, ye thought EVIL against me; but God meant it unto GOOD, to bring to pass, as it is this day, to save much people alive.

Joseph’s brothers evil intention was to kill Joseph (which wasn’t God’s intention) but conveniently a caravan passed by in the right moment and Joseph’s life was spared when he was SOLD as a slave and brought to Egypt – and thus being a blessing for Israel. Thus, “ye thought EVIL against me; but God meant it unto GOOD”.

Just because God allows man to sin, and on a few occasions even uses man’s evil schemes for something useful in the end – like punishing Israel physically by not preventing their enemies from attacking them – it doesn’t mean that everything under the sun happens for a reason. If that were the case, we’re making God out to be the author of sin. Allowing people to sin is not the same as endorsing evil. The truth is that each time a sin occurs, it always happens against God’s will with no exception.

God has created us with free will, and this means that he normally doesn’t step in and prevents us from sinning (or else we wouldn’t have free will). I say “normally” because I’m thinking of the global flood where God put an end to much wickedness by eliminating all people from the earth apart from Noah and his family.) If God would be the type who always prevented sin, his first measures would be to prevent Adam and Eve from eating of the forbidden fruit – something he never did. Neither did God prevent Joseph’s brothers from sinning, particularly not when God saw a way to let their ideas (even if they were wicked and against his will) be the means to use Joseph in a good way and save his people. God could naturally use other means, but he chose to make use of these particular events that Joseph’s brothers planned in their hearts. God certainly didn’t place any evil intentions in their hearts, because there is no darkness in God.

Naturally it would be even better if the evil plans did not take place at all (it’s always better if people do NOT sin) but he is still able to respond to man’s actions and use them as he deems appropriate. If God knows that certain men plan X to occur, then naturally God can purpose to use it to his own advantage and even thwart their plans. This doesn’t mean that God always acts in this way. God decided to overrule the intended evil by Joseph’s brothers and rather use the events for something good (saving Israel) which was not intended by the brothers! It’s in this sense that we can read that  the brothers meant it for evil, but God meant it for good.

If God purposed a man like Joseph to end up in Egypt, why would he prevent his brothers from selling him to people who he knew would take him there? God doesn’t sin by purposing Joseph to end up in Egypt, and allowing his brothers to sin by selling him as a slave. God also knew the heart of Joseph and would naturally hear his prayers and help him out both where he was in the pit, where he screamed for help, and later on in Egypt. If, however, God would cause Joseph’s brothers to be jealous, hateful, selfish and end up being murderers and liars, God alone must also be blamed for their sin. It’s God’s prerogative to let a man like Joseph be subject to his brothers, but it’s all about allowing and not about causing/decreeing.

In having Joseph be sold as a slave God actually saves Joseph’s life because his brothers originally MEANT to kill him

It’s actually Judah (who would later on produce the Messiah in his blood line) who suggests that the brothers would not let Joseph die there in the pit where they had just thrown him, but that they would rather sell him for a price to the Ishmaelites. This idea actually saves Joseph’s life, but it certainly doesn’t pardon any of the evil actions committed by his brothers. God could easily have arranged circumstances, such as a caravan on route to Egypt to pass the area in the right time, knowing full well that the character of Joseph’s brothers would trigger them to act in the way they did. Selling Joseph rather than killing him would be a better solution for the brothers since they 1) did not have to get rid of Joseph by killing him, which is a serious step to take for most people, and 2) they would instead get money. The arrival of the caravan in that moment changed the whole story. Joseph would end up with much authority over the food supply in Egypt, resulting in that he would be able to spare his own people from the worldwide famine.

If on the other hand God decreed and rendered certain the wicked intentions of the brothers as the means to bring about a good purpose, then again, God not only tempts people to sin but forces them to sin. When it comes to Joseph in Egypt and Jesus Christ being crucified, God has acted in a unique way to bring about a divine saving purpose for all humanity, but this doesn’t mean we should add to the Bible and suggest that God’s will always happens or that God wants people to sin so that he can bring about certain events.

There is seldom a shortage of people who want to harm good people like Joseph Jacob’s son and Jesus Christ, so God certainly doesn’t need to cause anyone to do it. It’s sometimes enough to just remove a protecting hand from certain individuals, and their enemy might be able to hurt them. However, our prayers and our actions can naturally influence the outcome. Why else pray?

Gen. 37:24 And they took him, and cast him into a pit: and the pit was empty, there was no water in it.25 And they sat down to eat bread: and they lifted up their eyes and looked, and, behold, a company of Ishmeelites came from Gilead with their camels bearing spicery and balm and myrrh, going to carry it down to Egypt.26 And Judah said unto his brethren, What profit is it if we slay our brother, and conceal his blood?27 Come, and let us sell him to the Ishmeelites, and let not our hand be upon him; for he is our brother and our flesh. And his brethren were content.28 Then there passed by Midianites merchantmen; and they drew and lifted up Joseph out of the pit, and sold Joseph to the Ishmeelites for twenty pieces of silver: and they brought Joseph into Egypt.29 And Reuben returned unto the pit; and, behold, Joseph was not in the pit; and he rent his clothes.

Here is the rest of the story a few chapters later:

Gen 50:15 And when Joseph’s brethren saw that their father was dead, they said, Joseph will peradventure hate us, and will certainly requite us all the EVIL which we did unto him.16 And they sent a messenger unto Joseph, saying, Thy father did command before he died, saying,17 So shall ye say unto Joseph, Forgive, I pray thee now, the trespass of thy brethren, and their sin; for they did unto thee evil: and now, we pray thee, forgive the trespass of the servants of the God of thy father. And Joseph wept when they spake unto him.18 And his brethren also went and fell down before his face; and they said, Behold, we be thy servants.19 And Joseph said unto them, Fear not: for am I in the place of God?20 But as for you, ye thought EVIL against me; but God meant it unto good, to bring to pass, as it is this day, to save much people alive.21 Now therefore fear ye not: I will nourish you, and your little ones. And he comforted them, and spake kindly unto them.

The brothers wanted to ask for forgiveness, and Joseph did not correct them and say that they had not sinned. However, he did inform them that something good came out of the whole story – something that their brothers did not intended or had in mind. They initially intended to kill Joseph but ended up selling him.

We can also read about Joseph’s fate in The book of Jasher (or The book of the just which is a translation from the Hebrew sēfer ha yāšār). This book is mentioned in 2 Sam. 1:8 and Joshua 10:13, as well as quoted by Paul in 2 Tim. 3:8 . This “lost book” is best viewed as secular Jewish history rather than necessarily being divinely inspired by God, but also secular history might contain the truth. (There is at least one falsification of The book of Jasher, so don’t read the version from 1750.) This book sometimes reveals lots of extra details of Biblical events, and despite these details they line up perfectly well with the Bible and sometimes even provides extra light. Nevertheless, if we would end up with contradictions the Bible is the source to trust since we know that the content is inspired by God and accurate. According to The book of Jasher, it was Simeon who brought forth the idea to have Joseph killed, and it was Judah who suggested that Joseph should rather be sold (and thus saved his life). In the meantime, God heard Joseph’s anguish in the pit, and saved him from being killed by scorpions and snakes. In both the Bible and The book of Jasher, Reuben seems to be one of the most innocent of the brothers. However, apparently he went along with the lies afterwards, and never told their father what really happened to Joseph.

Joseph slave 2

Jasher 41:9 And Joseph was seventeen years old, and he was still magnifying himself above his brethren, and thought of raising himself above them.—21 And Jacob sent his son Joseph to the valley of Hebron, and Joseph came for his brothers to Shechem, and could not find them, and Joseph went about the field which was near Shechem, to see where his brothers had turned, and he missed his road in the wilderness, and knew not which way he should go.—25 And Simeon said to his brethren, Behold the man of dreams is coming unto us this day, and now therefore come and let us kill him and cast him in one of the pits that are in the wilderness, and when his father shall seek him from us, we will say an evil beast has devoured him.—28 And they took him and cast him into a pit, and in the pit there was no water, but serpents and scorpions. And Joseph was afraid of the serpents and scorpions that were in the pit. And Joseph cried out with a loud voice, and the Lord hid the serpents and scorpions in the sides of the pit, and they did no harm unto Joseph.

Below we can read that the Lord was pleased to have Joseph sold, because he didn’t want Joseph to be killed as his brothers intended. This means that the arrangement that the brothers had in mind (killing Joseph), was overturned when the caravans passed by and Judah proposed to have Joseph sold.

Jasher 42:1 And they went and sat on the opposite side, about the distance of a bow-shot, andthey sat there to eat bread, and whilst they were eating, they held counsel together what was to be done with him, whether to slay him or to bring him back to his father. 2 They were holding the counsel, when they lifted up their eyes, and saw, and behold there was a company of Ishmaelites coming at a distance by the road of Gilead, going down to Egypt.3 And Judah said unto them, What gain will it be to us if we slay our brother? peradventure God will require him from us; this then is the counsel proposed concerning him, which you shall do unto him: Behold this company of Ishmaelites going down to Egypt, 4 Now therefore, come let us dispose of him to them, and let not our hand be upon him, and they will lead him along with them, and he will be lost amongst the people of the land, and we will not put him to death with our own hands. And the proposal pleased his brethren and they did according to the word of Judah. 5 And whilst they were discoursing about this matter, and before the company of Ishmaelites had come up to them, seven trading men of Midian passed by them, and as they passed they were thirsty, and they lifted up their eyes and saw the pit in which Joseph was immured, and they looked, and behold every species of bird was upon him. 6 And these Midianites ran to the pit to drink water, for they thought that it contained water, and on coming before the pit they heard the voice of Joseph crying and weeping in the pit, and they looked down into the pit, and they saw and behold there was a youth of comely appearance and well favored. 7 And they called unto him and said, Who art thou and who brought thee hither, and who placed thee in this pit, in the wilderness? and they all assisted to raise up Joseph and they drew him out, and brought him up from the pit, and took him and went away on their journey and passed by his brethren. 8 And these said unto them, Why do you do this, to take our servant from us and to go away? surely we placed this youth in the pit because he rebelled against us, and you come and bring him up and lead him away; now then give us back our servant. 9 And the Midianites answered and said unto the sons of Jacob, Is this your servant, or does this man attend you? peradventure you are all his servants, for he is more comely and well favored than any of you, and why do you all speak falsely unto us? 10 Now therefore we will not listen to your words, nor attend to you, for we found the youth in the pit in the wilderness, and we took him; we will therefore go on. 11 And all the sons of Jacob approached them and rose up to them and said unto them, Give us back our servant, and why will you all die by the edge of the sword? And the Midianites cried out against them, and they drew their swords, and approached to fight with the sons of Jacob. — 17 Surely you have said that the young man is your servant, and that he rebelled against you, and therefore you placed him in the pit; what then will you do with a servant who rebels against his master? Now therefore sell him unto us, and we will give you all that you require for him; and THE LORD WAS PLEASED TO DO THIS IN ORDER THAT THE SONS OF JACOB SHOULD NOT SLAY THEIR BROTHER.  18 And the Midianites saw that Joseph was of a comely appearance and well-favored; they desired him in their hearts and were urgent to purchase him from his brethren. 19 And the sons of Jacob hearkened to the Midianites and they sold their brother Joseph to them for twenty pieces of silver, and Reuben their brother was not with them, and the Midianites took Joseph and continued their journey to Gilead. 20 They were going along the road, and the Midianites repented of what they had done, in having purchased the young man, and one said to the other, What is this thing that we have done, in taking this youth from the Hebrews, who is of comely appearance and well favored.

Joseph was sold twice…

Jasher 42: 23 And whilst they were thus discoursing together, they looked, and behold the company of Ishmaelites which was coming at first, and which the sons of Jacob saw, was advancing toward the Midianites, and the Midianites said to each other,Come let us sell this youth to the company of Ishmaelites who are coming toward us, and we will take for him the little that we gave for him, and we will be delivered from his evil. 24 And they did so, and they reached the Ishmaelites, and the Midianites sold Joseph to the Ishmaelites for twenty pieces of silver which they had given for him to his brethren. 25 And the Midianites went on their road to Gilead, and the Ishmaelites took Joseph and they let him ride upon one of the camels, and they were leading him to Egypt.