Syndade Kung David när han åt av skådebrödet? Mark. 2:23-28 Jesus som livets BRÖD

skådebrödJesus är sabbatens Herre

Skådebrödet skulle kunna vara en gammatestamentlig bild av Jesus, hans framtida offer och det kommande levande brödet. Lev. 24:7 beskrivning om ren rökelse samt ett påminnelseoffer skulle kunna tyda på det, i kombination med att det skulle ätas av prästen Aron och hans söner på helig plats. Jesus beskrivs ofta som det levande brödet som vi ska äta av för att få liv.

3 Mos. 24:5 Du skall ta fint mjöl, och av det skall du baka tolv kakor. Varje kaka skall innehålla två tiondels efa. 6 Du skall lägga upp dem i två rader, sex i var rad, på det förgyllda bordet inför Herrens ansikte. 7 På varje rad skall du lägga ren rökelse, och den skall vara på bröden som ett påminnelseoffer, ett eldsoffer åt Herren. Sabbatsdag efter sabbatsdag skall man ständigt lägga upp dem inför Herrens ansikte, en gåva av Israels barn till ett evigt förbund. De skall tillhöra Aron och hans söner, som skall äta dem på helig plats, ty de är högheliga och är hans del av Herrens eldsoffer. Detta är en evig stadga.

Joh. 6:50 Men det bröd som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. 51 Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva.”

Jesus försvarade lärljungarnas axryckande (som skulle kunna betraktas som ”skördande” enligt judarna) på sabbatsdagen genom att återberätta historien om Kung David och skådebrödet. En av poängerna med att återberätta den historien var förmodligen att visa kritikerna på den skeva bilden att fortfarande högakta Kung David trots att han åt av skådebrödet under sabbaten, medan man inte är lika välvilligt inställda till att Jesus lärljungar gjorde något liknande på sabbaten. Borde man inte döma alla enligt samma lag? Men det fanns ytterligare en poäng med berättelsen – att också påvisa att Jesus och hans lärljungar hade rätten på sin sida. Rent principiellt var sabbaten gjord för människan, och inte människan för sabbaten. Sabbaten ä menad som en hjälp för människan, men samtidigt finns andra lagar och en verklighet som gör att man ibland har rätten att frångå sabbatsprincipen. Exempelvis måste vi alltid vara beredda att rädda medmänniskor (och även husdjur) från överhängande faror eller skador av akut art, och det argumentet gäller oavsett vilken dag det är. Annars har vi inte behandlat vår nästa som vi själva vill bli behandlade, vilket är det viktigaste budet utöver att älska Gud (3 Mos. 19:18, Mark 12:30-33).

Mark. 2:23 En sabbat gick Jesus genom ett sädesfält, och hans lärjungar började rycka av ax där de gick. 24 Då sade fariseerna till honom: ”Varför gör de sådant på sabbaten som inte är tillåtet?” 25 Han svarade: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde, när han och hans följeslagare var hungriga och inte hade något att äta: 26 hur han gick in i Guds hus, då Abjatar var överstepräst, och åt skådebröden, som endast prästerna fick äta, och hur han även gav till dem som var med honom?27 Och Jesus sade till dem: ”Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten. 28 Så är Människosonen Herre också över sabbaten.”

Här nedan är versionen enligt Mattheus. Notera att Jesus säger att prästerna visserligen bryter mot sabbaten (om de äter skådebröd på sabbaten) men ändå är utan skuld. Präster står alltså över sabbatskraven pga andra gudomliga krav som kommer i första hand. Jesus nämner också det som är större än templet. Templet är stort och helig, men Gud som är fokuset i templet är så mycket större! Människosonen är Herre över sabbaten, och han har därför tillåtelse att erbjuda lärljungarna att bryta av ax för att äta på sabbaten.

Matt. 12:1 Vid den tiden gick Jesus genom ett sädesfält på sabbaten. Hans lärjungar var hungriga och började rycka av ax och äta. 2 När fariseerna såg det, sade de till honom: ”Se, dina lärjungar gör det som inte är tillåtet på sabbaten.” 3 Han svarade dem: ”Har ni inte läst vad David gjorde, när han och hans följeslagare var hungriga 4 hur han gick in i Guds hus och åt skådebröden, som varken han eller de som var med honom fick äta, utan endast prästerna? 5 Eller har ni inte läst i lagen att prästerna i templet på sabbaten bryter mot sabbaten och ändå är utan skuld? 6 Jag säger er: Här ser ni det som är större än templet. 7 Om ni hade förstått vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer, så skulle ni inte ha dömt de oskyldiga. 8 Ty Människosonen är sabbatens Herre.”

Sabbatsdagen och vilodagen har alltid varit till för människornas fysiska och psykiska välbefinnande, även om traditionerna kring denna dag har sett lite olika ut under historiens gång. Om det bodde främlingar ibland israelerna så var även de tvungna att ta efter denna sed. Sabbaten var ett av många signum för judarna som folk, och det var av många skäl viktigt att hålla sig till alla Guds bud för att kunna vara det mönsterfolk som Gud ville. Med en allmän vilodag i veckan så förhindrade man dessutom ägare till tjänstefolk att låta tjänstefolket arbeta alla dagar i veckan, med mindre än att de går emot lagen. Det gick alltså inte under ett teokratiskt styre (som det var frågan om på Mose tid) att se mellan fingrarna på buden som om de gudomliga buden egentligen inte var särskilt viktiga.

2 Mos. 20:8 Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. 9 Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. 10 Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar.11 Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.

2 Mos. 34:21 Sex dagar skall du arbeta, men på sjunde dagen skall du vila. Också under plöjningstiden och skördetiden skall du ha vilodag.

Jer. 17:21 Så säger Herren: Se för era själars skull till att ni på sabbatsdagen inte bär eller för in någon börda genom Jerusalems portar.22 För inte ut någon börda ur era hus på sabbatsdagen och gör inte heller något annat arbete, utan håll sabbatsdagen helig så som jag har befallt era fäder.—-Men om ni inte hör mitt bud att hålla sabbaten helig och att inte bära någon börda in genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då skall jag tända en eld i dess portar och den elden skall förtära Jerusalems palats. Den elden kan inte släckas.

2 Mos. 31:15 Sex dagar skall man arbeta, men den sjunde dagen är en sabbat för vila, helgad åt Herren. Var och en som utför något arbete på sabbatsdagen skall straffas med döden.

Vem skulle inte välja att försvara sig mot hot även under sabbaten? Vem skulle inte välja att rädda en människa eller husdjur i nöd även under sabbaten? Sabbaten gavs inte till människan som ett hinder föratt sträcka ut en hjälpande hand till människor och djur i nöd. Om vi väljer att inte hjälpa en människa i nöd för att det är sabbat så har vi visserligen hållit sabbaten, men brutit det viktigare budet att älska och behandla sin nästa som sig själv. Jesus Kristus säger själv att det ÄR tillåtet att göra gott även på sabbaten. Mattheus fortsätter i kapitel 12:

Matt. 12:9 Sedan begav han sig därifrån och gick in i deras synagoga. 10 Där fanns en man som hade en förtvinad hand. De frågade Jesus: ”Är det tillåtet att bota på sabbaten?” De ville nämligen ha något att anklaga honom för. 11 Han svarade dem: ”Vem av er skulle inte gripa tag i sitt får och dra upp det om det faller i en grop, och det också på sabbaten? 12 Hur mycket mer är inte en människa värd än ett får! Alltså är det tillåtet att göra gott på sabbaten.” 13 Sedan sade han till mannen: ”Räck ut din hand.” Han räckte ut den, och den var nu lika frisk som den andra. 14 Fariseerna gick då ut och överlade om att döda honom. 15 När Jesus fick veta det, drog han sig undan.

Här är händelsen som Jesus syftade på vad gäller kung David:

1 Sam. 21:21 David kom till prästen Ahimelek i Nob. Men Ahimelek blev förskräckt när han fick se David och frågade honom: ”Varför kommer du ensam och har ingen med dig?” 2 David svarade prästen Ahimelek: ”Kungen har gett mig ett uppdrag, och han sade till mig: Ingen får veta något om det ärende som jag sänder dig i och som jag har gett dig befallning om. Mina män har jag visat till det och det stället. 3 Ge mig nu vad du har till hands, fem bröd eller vad som kan finnas.” 4 ”Vanligt bröd har jag inte ”, svarade prästen. ”Endast heligt bröd finns – om bara dina män har avhållit sig från kvinnor.” 5 David svarade prästen: ”Jag försäkrar dig att kvinnor har varit skilda från oss sedan i förrgår. När jag drog ut, var mina mäns tillhörigheter heliga fastän ärendet är av vanligt slag. Hur mycket renare skall de då inte vara i dag? Då gav prästen honom det heliga, ty det fanns inte något annat bröd än skådebröden. De hade legat inför Herrens ansikte, men man hade burit undan dem för att lägga fram nybakat bröd samma dag som det gamla togs bort.

Jesus som överstepräst – Jesus var också PRÄST!bröd

I Malaki kan vi läsa om en budbärare som ska komma till sitt tempel, och Jesus själv liknar sig som både tempel och byggmästare till templet. För judarna fanns det ingenting större än Guds tempel, förutom Gud själv som är den som tillbes i templet. Jesus Kristus är både Gud i kött och Guds son som både är instiftare till Guds hus samt betrodd av sin Fader att råda över huset. Eftersom Jesus är både alltings ursprung (ihop med sin Fader i treenigheten) samt levde som en översteprästlig människa på jorden, så hade han även auktoritet att råda över sabbaten och ge tillstånd även till andra att sätta sabbaten i rätt perspektiv i jämförelse med andra bud.

Mal. 3:1 Se, jag skall sända min budbärare och han skall bereda vägen för mig. Och den Herre som ni söker skall plötsligt komma till sitt tempel, förbundets ängel som ni längtar efter. Se, han kommer, säger Herren Sebaot.

Hebr. 3:1 Därför, heliga bröder, ni som har fått del av en himmelsk kallelse, se på Jesus, den apostel och överstepräst som vi bekänner oss till.2 Han var betrodd av den som hade insatt honom, liksom Mose var betrodd i hela Guds hus. 3 Men Jesus är värd mycket större ära än Mose, liksom byggmästaren är värd större heder än själva huset.4 Varje hus är byggt av någon, men Gud är den som har byggt allt.5 Mose var betrodd som tjänare i hela Guds hus för att vittna om det som senare skulle förkunnas. 6 Men Kristus är betrodd som Son att råda över Guds hus, och hans hus är vi, när vi håller fast vid vår frimodighet och vårt hopp som vi berömmer oss av.

Hebr. 5:1 En överstepräst utses alltid bland människor och blir insatt till att för människors räkning göra tjänst inför Gud och bära fram gåvor och offer för synder. 2 Han kan behandla dem rätt som är okunniga och far vilse, eftersom han själv är svag 3 och därför måste bära fram syndoffer både för folket och för sig själv. Ingen tar sig denna värdighet, utan till den blir man kallad av Gud, liksom Aron blev det.Och på samma sätt var det med Kristus. Han tog sig inte värdigheten som överstepräst, utan fick den av honom som sade: Du är min Son, jag har i dag fött dig.[a] 6 Han säger också på ett annat ställe: Du är präst för evigt, på samma sätt som Melkisedek. 9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom, 10 och han blev av Gud kallad överstepräst, en sådan präst som Melkisedek.

Hebr. 9:11 Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen

Läs även om Jesus som präst i Hebr. 2:17, 4:14-15, 6:20, 7:26-28, 8:1-3, 9:7-11,

Författaren till Hebreerbrevet jämför Jesus rättigheter med Arons. Båda har fått sin rätt att råda som präst av Gud själv: Ingen tar sig denna värdighet, utan till den blir man kallad av Gud, liksom Aron blev det.5 Och på samma sätt var det med Kristus. Han tog sig inte värdigheten som överstepräst, utan fick den av honom som sade: Du är min Son—”. Jesus syndade alltså inte när han godkände att hans lärljungar åt av ax under sabbaten. Men Jesus verkar även mena att även kung David var oskyldig trots att han åt av skådebrödet. Kan man i så fall även kalla kung David präst, förutom att han var smord kung och profet (såsom Jesus)?

Kung David offrade som en präst iklädd prästliga linnekläder (2 Samuel 6:12-14). Han var inte en levit (det prästliga judiska släktet) men det var inte heller Jesus eller Melkisedek. De mannar som var med kung David när han åt av skådebrödet tilläts också att äta av det – av kung David som fick godkännande av tempelprästen. Prästen kände givetvis till att skådebrödet endast var till för präster att ätas vid vissa tidpunkter på ett visst sätt, och ändå ansåg han att kung David kvalificerade sig för att äta. Denna brödsbrytelse låter som en symbolisk bild av Jesus, och att vi kan få evigt liv om vi äter av hans bröd, liksom att vi är hans hus (tempel) när vi håller fast vid vår frimodighet och vårt hopp i honom.

Jesus var kung, profet och präst fastän han egentligen inte arbetade som präst i egentlig mening. Det verkar som även kung David skulle kunna betraktas på dessa tre sätt. Utöver Jesus och David finns inga andra som dessa tre egenskaper passar in på.

Prästen gav kung David att äta av skådebrödet, och han i sin tur gav tillstånd till sina mannar. På liknande sätt har Jesus fått tillstånd att råda över sabbaten och att ge tillstånd till sina lärljungar att skörda/äta på sabbaten.

Prästen som gav David brödet var Ahimelek som var Abiatars far (1 Sam. 21:2-3, 1 Sam. 22:20). Det var alltså ”sonen” som gav David rätt att äta av brödet och inte ”Fadern”. Man skulle kunna göra en jämförelse med att det var sonen Jesus som gav sina lärljungar rätten att äta på sabbatsdagen och inte Fadern – även om både Fadern och sonen är ett och har samma mål (Joh. 5:19).

I 1 Sam. 21:2 kan vi läsa ”Kungen har gett mig ett uppdrag, och han sade till mig: Ingen får veta något om det ärende som jag sänder dig i och som jag har gett dig befallning om. Mina män har jag visat till det och det stället”. Även detta låter som en bild av Jesus som inte heller inledningsvis ville avslöja sitt ärende på jorden, och även att hans lärljungar hade större kunskap om honom än andra.

Matt. 16:20 Sedan förbjöd han lärjungarna att tala om för någon att han var Messias.

Mark. 4:10 När han blev ensam med de tolv och de andra som var med honom, frågade de honom om liknelserna. 11 Då sade han till dem: ”Ni har fått del i Guds rikes hemlighet. Men de som står utanför får allt i liknelser

Här kan du läsa mer om Kung David om hans år i synd, innan han omvände sig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s