Arkiv | januari 2015

Seth Erlandsson menar att tungotal alltid handlar om begripliga språk samt har upphört

1 Cor. 14Seth är av åsikten att helande, tungotal och profeterande är nådegåvor som i princip inte gäller idag

Det är vanligt att kalvinister och lutheraner är av åsikten att nådegåvorna har upphört, att de endast kan förmedlas genom apostlarnas händer (och apostlarna lever som bekant inte idag), och att tungotal endast handlar om språk som man förstår. Seth citerar en del författare och lyfter fram åsikter som han delar. Från denna källa, och denna källa.

”Liksom dr Hoekema stryker Peter Krey under att händelsen den första pingstdagen var en engångsföreteelse. »Det finns ingenting i Jesu ord som säger att ett sådant utgjutande av den Helige Ande med eld skulle upprepas eller fortsätta i den nytestamentliga tiden. Ett sådant utgjutande av den Helige Ande med eld har heller aldrig upprepats i kristenheten» (s. 77). Alltsedan den första pingstdagen blir ingen uppfylld av Guds Ande på annat sätt än genom Ordet och sakramenten (Gal. 3:7. Apg. 10:44).”

Det finns ingenting i Bibeln som lär ut att nådegåvorna handlar om engångsföreteelser eller att de är tänkta att upphöra nästan precis direkt efter att de börjat. Paulus viker flera kapitel åt ämnet, och ber oss att vara ivriga att sträva efter de största nådegåvorna. Kunde han inte ha upplyst om det korta bäst-före-datum för dessa gåvor så att vi skulle slippa att sträva efter något som vi inte borde? Dessutom så är det fakta att nådegåvorna är i drift även idag, speciellt i karismatiska kyrkor. Det enda sättet att förklara bort detta, som jag kan se, är att anklaga dessa personer för att antingen vara demoniserade eller att de helt enkelt ljuger. Båda alternativen borde leda till att dessa personer inte är frälsta. Men om en sant troende människa ivrar att få nådegåvor, inte ger väl Gud då den personen en sten?

Matt. 7: 8 Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.9 Vem bland er ger sin son en sten, när han ber om bröd, 10 eller en orm, när han ber om en fisk?11 Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom.

Luk 11:13 Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?”

När vi läser 1 kor. 12-14 så finner vi inget om att de olika lemmarna i Kristi kropp inte längre gäller idag. Seth hävdar, genom Hoekema, att ett sådant utgjutande av den helige Ande som skedde på pingsdagen aldrig har upprepats. Då måste man ställa sig frågan varför de HAR upprepats gång på gång?

Likväl går nog Krey för långt om han helt utesluter möjligheten av tungotal som en Guds gåva till uppbyggelse och Herrens lov utan onykterhet.”

Tack och lov bekänner Seth här att han inte anser att människor är för evigt förlorade om de menar sig tala i tungor – som är en av nådegåvorna. Övriga nådegåvor nämner han inte här, men det verkar alltså finnas en chans till frälsning även för karismatiskt kristna även om de agerar helt emot det Bibeln säger vad gäller nådegåvor. För Seth tror definitivt inte att det är tänkt att kristna ska använda sig av nådegåvor idag. Det gör han väldigt klart både med tanke på de författare som han citerar och baserat på det han säger själv.

”Luther skriver angående denna fråga: »Ty för det eviga livet är det nog för mig, om jag är döpt, hör evangelium, och att jag i kraft av nycklarna avlöses från mina synder. Om nu Gud vill tala till mig i drömmen eller i sömnen eller genom timliga ting vill ge mig tecken och varningar (så som han varnade de vise männen, när de ville återvända till Herodes, Matt. 2:12), så är jag nöjd med det. Men för det eviga livet behöver jag inga andra uppenbarelser. Därför begär jag inga heller. Och om jag finge sådana, skulle jag vara misstänksam mot dem på grund av satans list och ondska, ty han brukar förställa sig som en ljusets ängel, 2 Kor. 11:14. Ty i dopet och i predikoämbetet visar sig Gud för mig alldeles tillräckligt.» 

Luther väljer alltså att inte lyda Paulus uppmaning till oss att sträva efter de största nådegåvorna, och det verkar Seth tycka är ett bra tillvägagångssätt – förmodligen för att ingen av dem tror att gåvorna är för oss idag. Luther skulle t o m bli misstänksam om han fick en av nådegåvorna.

1 Kor. 14:1 Sträva ivrigt efter kärleken, men sök också vinna de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva.

”Därutöver kan den Helige Ande också i dag ge åt en enskild kristen den gåvan att i ett visst fall med full visshet veta, att botandet av en viss person, som är sjuk, är Guds vilja, så att han med särskild fullmakt kan bedja under handpåläggning. Redan i urkristendomen har enligt Apostlagärningarna denna gåva tydligen varit sällsynt och framför allt inskränkt till apostlarna (t.ex. Apg. 3:6).”

Det är vanligt bland reformerta att tro att helandegåvan (eller vilka gåvor som helst) var inskränkta till endast apostlarna, och att därutöver endast acceptera gåvor vid exceptionella fall – om nu Gud mot förmodan skulle vilja använda sig utan en människa för att förmedla något via nådegåvor.

Här nedan kommer mer om tungotal och nådegåvor från denna källa. Seth håller inte alltid med författarna som han citerar och recenserar, men jag noterar att där Seth inte håller med författarna så gör jag det.

”Kan man då dra en skarp gräns mellan naturgåvor och nådegåvor hos en kristen? Det är omöjligt, framhålls det. Andens gåvor är andliga tjänster.”

Det är inte helt ovanligt att man försöker sära på Andens gåvor på så sätt att man menar att de gåvor med mirakulösa inslag (helande, profetior och tungotal) har upphört medan andra sorts gåvor (vishet, lärande, etc) fortfarande är verksamma.

”När det gäller tungotalets nådegåva, menar författarna att det ytterst sällan är fråga om att tala verkliga främmande språk. I stället är det fråga om att uttrycka sin känsla av tacksamhet, glädje och tillbedjan i ett slags bönespråk med obergripliga stavelser. Tolkningen av ett sådant tungotal är inte en tolkning ord för ord, framhåller man, utan endast en tolkning av själva talets huvudinriktning, budskapets intention. Kanske har denna bok de största bristerna i just avsnittet om tungotalet.”

Seth håller alltså inte med författarna när de menar att tungotal sällan handlar om språk som inte alltid förstås och att det ofta kan handla om uttryck av tacksamhet och tillbedjan. I Seths värld så handlar tungotal alltid om språk som förstås, och dessutom är han ju en stark anhängare till läran att tungotal upphörde med apostlarna.

1 Kor. 14:16 Men om du tackar Gud i anden, hur skall då den som inget förstår kunna säga sitt amen till din 1 cor 14 18tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger. 17 Du gör rätt i att tacka Gud, men den andre blir inte uppbyggd. 18 Jag tackar min Gud, jag talar tungomål mer än ni alla

Paulus klargör att denna gåva inte är allmän för alla kristna utan att endast somliga har denna gåva. Därför är det obibliskt att hävda att alla som är riktigt kristna bör kunna tala olika slags språk eller tungotal och att de som inte har denna nådegåva bör fråga sig om de är riktigt kristna. ”

Jag håller helt med de författare som Seth hänvisar till, men Seth själv har totalt missuppfattat tungotalet och tvingas justera i Bibeln för att få verserna att underbygga sin tes. Seth säger att det är obibliskt att hävda att man som riktigt kristen bör kunna tala i tungor, men det har ju författarna aldrig hävdat. Inte heller är det vanligtvis vad karismatiker hävdar, så det finns alltså ingen grund för att resa upp en halmgubbe för att strida emot. Paulus säger INTE att tungotalets gåva inte är allmän för alla kristna, men däremot konstaterar han att alla inte talar i tungor. Detta kan bero på att de helt enkelt inte sökt denna gåva eller ens förstått att det är en gåva som ligger helt öppen för dem att ta emot. Så är tyvärr fallet när det finns så många evangelister som tillbringar tid med att varna kristna människor från tungotal och andra nådegåvor.

”Om nu tungotalets gåva är till för den egna uppbyggelsen, är den enligt Paulus ingen gåva som man bör sträva efter. Ty enligt 1 Kor 14 är det de nådegåvor som blir till församlingens uppbyggelse som är eftersträvansvärda. Därför säger Paulus: Var främst angelägna att få gåvan att profetera (1 Kor 14:1), d.v.s. att tala Guds ord begripligt och tydligt för åhörarna.  — I vers 22 hänvisar Paulus till Jes 28:11f. Där är obegripligt språk ett tecken på Guds dom och det är lätt för oss att förstå. Om vi inte får höra Guds ord tydligt och klart, är det ute med oss. Då kan vi inte komma till tro, då kan inte vår tro uppbyggas, då blir vi inte bevarade i tron, då hamnar vi utanför i mörkret. Allt måste tjäna till församlingens uppbyggelse (v 26). Därför får endast sådant tungomål förekomma i församlingen som blir översatt. ”

Seth och Paulus verkar inte vara överens. Paulus säger ingenstans att tungotal inte ska strävas efter, utan han säger precis tvärt om (1 Kor. 14:1). Paulus säger ju t o m  ”Jag önskar att ni alla skall tala tungomål”, vilket han förstås inte skulle säga om vi överhuvudtaget inte borde sträva efter att tala i tungor. Ja, han säger också att han ännu hellre önskade att korintierna skulle profetera, eftersom ännu fler människor skulle kunna bli uppbyggda, men det betyder inte att mindre gåvor är helt värdelösa. Men det är precis så som Seth tolkar Paulus, och lägger alltså ord i Paulus mun som han aldrig sagt. Det Paulus varnar för är missbruk av gåvorna, och vill få korinthierna att förstå att ingen förstås blir uppbyggd utav en person som reser sig upp i församlingen och babblar på ett språk som ingen förstår. Det är ju bara personen själv som blir uppbyggd av sådana böner, och då är det bättre han ber privat i stället för att ta upp onödig tid för församlingen. Seth tar upp den berömda versen Jes. 28:11, och den används flitigt av de som är emot tungotal. Läs gärna min artikel på engelska här. Jesajas poäng är att precis som en del judar var perplexa över assyeriernas obegripliga dialekt, på samma sätt är fallet vad gäller andliga tungor som man inte förstår – oöversatta främmande dialekter är inte till någon hjälp för någon.

”Det tungotal som författarna talar om kan lätt missbrukas. — Författarna menar att man bör pröva sig när det gäller bruket av tungotal med bl.a. följande fråga: »Blir jag uppbyggd av att använda denna nådegåva i min egen kammare?» Här är det alltså fråga om en jagcentrering, men för Paulus står församlingens uppbyggelse i centrum. Blir församlingen uppbyggd? är den fråga jag bör ställa. Författarna ställer också frågan: Hur kan vi veta att tungotalet är äkta? Det kan vara sunt att ställa den frågan, menar man: »För faran av sjävbedrägeri är uppenbarligen en realitet – inte minst i miljöer där tungotalet tillmäts stor betydelse.» ”Budskapet om nådegåvorna måste alltså vara fast knutet till budskapet om rättfärdiggörelse av nåd allena genom tron allena, heter det med rätta. Vi bör också vara klara över att satan kan efterapa nådegåvorna, framhåller författarna.”

Nej, det handlar inte om någon jagcentrering om man går in på sin kammare och ber i tungor. Det är ju precis det som Paulus vill att vi ska göra. Om det vore fel att uppbygga sig själv så ska vi heller inte be om att få vara friska, alerta och att få mat för dagen – för då kanske det handlar om jagcentrering? Självfallet är det inte fel att be om sin egen uppbyggelse, och det står inte i motsättning till att även be om andras uppbyggelse. Vi kan vara ännu mer användbara verktyg för Gud om vi själva står starka. Men Seth får det att låta som om det vore någonting fult att ibland rikta bönerna till en själv. Om det däremot handlar om församlingen så är det förstås viktigare med frågan hur församlingen kan bli uppbyggd, och därför är det ännu mer värdefullt om man ber om gåvan att kunna översätta tungotal. Ju fler som blir uppbyggda desto bättre. Seth sparar inte på krafterna när han varnar om missbruk, falska tungor och självbedrägeri. Ja, vi har förstått att Seth definitivt inte håller tungotal och helande som något eftersträvansvärt, utan snarare något som vi bör vika tid för att varna för. Seth vill gärna inkludera doktrinen om ”rättfärdiggörelse av tro allena” även vad gäller tungotal, och det håller som sagt vare sig Jakob eller jag med om.

1 Kor. 14:2 Den som talar tungomål talar inte till människor utan TILL GUD. INGEN FÖRSTÅR HONOM, när han i sin ande talar hemligheter.— Den som talar tungomål uppbygger sig själv, men den som profeterar uppbygger församlingen.

1 Kor. 14:13 Därför skall den som talar tungomål be om att kunna uttyda det. 14 Ty om jag talar tungomål när jag ber, så ber min ande, men mitt förstånd bär ingen frukt. 15 Vad innebär nu detta? Jo, jag vill be i anden, och jag vill också be med förståndet. Jag vill lovsjunga i anden, och jag vill också lovsjunga med förståndet.

1 Kor. 14:28 Men finns det ingen som uttyder, skall den som talar tungomål tiga i församlingen och endast tala för sig själv och TILL GUD

1 Kor. 14: 39 Därför, mina bröder, var ivriga att profetera och hindra inte tungomålstalandet.

1 Kor. 12:10 en annan att utföra kraftgärningar. En får gåvan att profetera, en annan att skilja mellan andar. En får gåvan att tala olika slags tungomål, EN ANNAN att uttyda tungomål.

Slutligen några citat härifrån.

Karismatiker brukar hänvisa till Apg.2. — I v.8 och 11 stryks det ytterligare under att de främmande språk som lärjungarna talade var främlingarnas normala modersmål (här brukas ordet glåssais). 

Det är snarare icke-karismatiker som brukar hänvisa till Apg. 2. Karismatiker brukar i första hand hänvisa till 1 Kor. 12-14 där Paulus ingående beskriver tungotal och där han bland annat säger ”Den som talar tungomål talar inte till människor utan TILL GUD. INGEN FÖRSTÅR HONOM”. Apg. 2 säger mycket riktigt att att det som lärljungarna uttryckte kunde förstås av andra, men notera att det inte står att  ALLA människor förstod ALLA språk som lärljungarna talade. För att kunna göra det måste de ju allihop vara multilingvistiska i allra högsta grad. Vi vet förstås inte hur många olika språk som lärljungarna tillsammans talade (många språk och länder räknas dock upp), men det är svårt att tro att de som lyssnade var såpass skolade i främmande språk att var och en av dem förstod alla 10 eller 20 (?) språk som talades. Vi vet att var och en kunde höra sitt eget språk, men tänk om de OCKSÅ kunde höra språk som de inte förstod? Så verkar vara fallet eftersom en del av dem menade att lärljungarna hade druckit sig fulla av vin (v. 13 och 15). Då brukar man sluddra och tala osammanhängande, och hör man människor tala i tungor så kan detta kanske vara intrycket. Petrus fick rycka in och förklara att så inte var fallet. Även Paulus menar att främmande folk skulle tro att korintierna vore galna om de alla talade i tungor (1 Kor. 14:23) förmodligen för att det skulle låta som ett rörigt kacklande på obegripliga språk.

Om man nu menar att när man talar »tungomål», talar man ett extatiskt, andligt språk, som i normala fall inte talas av någon folkgrupp på jorden, skall man vara klar över att man brukar en annan form av »tungotal» än vad det är fråga om vid den första pingstdagen (Apg.2). 

Här har Seth fel eftersom Paulus som bekant säger det motsatta: ”Den som talar tungomål talar inte till människor utan TILL GUD. INGEN FÖRSTÅR HONOM, när han i sin ande talar hemligheter”. Paulus säger också att vi ska be på två sätt; 1) med anden, och 2) med förståndet. (1 Kor. 14:15). Det betyder att man inte ber med förståndet när man ber i Anden. Dessutom så skulle tungotalstolkare inte vara en separat gåva om tungotal i sig självt alltid kunde förstås. Vidare måste man fråga sig hur Seth placerar alla de kristna som talar i tungor på språk de inte förstår själva? Om de inte är bibliska och gudomliga så borde det ju innebära att de är obibliska och demoniska? Eller har jag fel? Det resulterar i frågan om kristna som talar i tungor (som inte kan förstås) ens kan räknas som frälsta? Det låter precis tvärt emot vad Markus säger.

Mark. 16:17 Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala mark 16med nya tungor.

Apg. 10:44 Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. 45 Alla troende judar som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna. 46 Ty de hörde dem tala med tungor och prisa Gud. 47 Då frågade Petrus: ”Inte kan väl någon hindra att dessa blir döpta med vatten, när de liksom vi har tagit emot den helige Ande?”

”Det är vidare klart, att syftet med språkundret inte är att göra lärjungarna till sannare och mera andefyllda kristna utan att göra det möjligt för dem att predika evangeliet om »Guds väldiga gärningar» för folkgrupper med främmande språk, så att de kan förstå och komma till tro.”

Lärljungarna kunde haft både tungotalets gåva och tungotalstolkningens gåva, vilket betyder att de åtminstone emellanåt kunde göra sig förstådda – i det fallet lyssnaren förstod just det språket. Översatta tungor kan definitivt användas till att förmedla Guds väldiga gärningar. Men tungotal kan även användas till att bygga upp andra om de är översatta – till uppbyggelse, uppmuntran och tröst (1 Kor. 14:3) – och kan dessutom bygga upp en själv och då behöver tungorna inte översättas. (1 Kor. 14:4 + 28).

Dessa under är alltså inte gåvor, som automatiskt hör alla sanna kristna till utan var en särskild utrustning som Gud gav apostlarna och flera lärjungar med dem, när evangeliet inte längre skulle predikas bara för de förlorade fåren av Israels hus. Att ställa krav på samma utrustning idag och det som ett tecken på den egna andligheten, är en allvarlig förvrängning.”

Seth hävdar alltså att tungotal, profeterande och tungotal inte hör alla sanna kristna till, utan de var tänkta endast för de ursprungliga apostlarna och lärljungarna. Skälet för dessa gåvor är relaterat till den nya kallelsen att predika evangeliet även för hedningarna. Det framkommer inte varför Seth menar att Andens utrustning inte längre skulle behövas idag eftersom vi alltjämt ska predika evangeliet för alla människor. Seth kallar det för en ”allvarlig förvrängning” när man hävdar att Andens utrustning av sådana gåvor är gällande även idag. Hur allvarligt menar Seth att det är? Är man kanske inte frälst om man lär ut en sådan förvrängning?

”I 1 Kor. 14 framhåller Paulus att syftet med att tala inför andra är att på ett begripligt sätt kunna nå ut med evangelium. —  Ivern att kunna tala främmande språk skall endast ha som grund kärleken till nästan, en iver att tydligt och klart uppbygga andra människor med evangelium. Målet måste vara församlingens uppbyggelse”

Återigen så måste det inte handla om att nå ut med evangelium, eftersom det även kan handla om uppbyggelse av andra kristna som redan tror på evangelium. Att uppbygga församlingen är bra, men att uppbygga sig själv är också bra. Paulus uppmuntrar oss till båda aktiviteterna.

Det är inte heller något extra fint och värdefullt att inte själv förstå det främmande språk, som man talar. »Jag skall väl bedja med anden, men jag skall ock bedja med förståndet. Jag skall väl lovsjunga med anden, men jag skall ock lovsjunga med förståndet» (v.15). — Får vi inte höra Guds ord tydligt och klart, är vi hjälplöst förlorade. ”

Jo, det är något positivt att kunna uppbygga sig själv, enligt Paulus. Vi ska be på två olika sätt  – versen som Seth här ovan citerar. ”Ingen förstår…” säger Paulus om tungorna.

”Svenska kyrkobibeln 1917 är inte vidare konsekvent i sin översättning av glåssa och glåssais i 1 Kor. 14. Här några förslag till förbättringar: V.2 »Ty den som talar med ett främmande språk, han talar inte för människor utan för Gud. Ingen förstår honom ju, han talar i anden hemligheter.» Vi skall tala, så att människor förstår. Endast Gud, som förstår och vet allt, vet vad den som talar obegripliga ord säger. ”

”Vi ska tala så att människor förstår”? Men så står det ju inte i grundspråket grekiska, och så har världens översättare inte heller översatt versen! Om vi alltid ska använda tungor som människor förstår, hur kommer det sig då att Paulus hävdare att ”ingen förstår”? Varför lägga till ord så att Bibeln börjar tala emot sig självt?

”V.4 »Den som talar med ett främmande språk bygger upp sig själv», men han borde uppbygga församlingen. Kärleken »söker inte sitt» (1 Kor. 13:5). ”

”Men han borde uppbygga församlingen”? Men så står det ju inte i versen! Paulus förklarar ju att det är något positivt att kunna bygga upp sig själv. Finns det ingen som uttyder skall den som talar tungomål — endast tala för sig själv och till Gud”, enligt Paulus. Han säger alltså inte att personen borde vara tyst både i församlingen och hemma, utan han uppmanar personen som inte kan översätta sina tungor att be privat och till GUD. Gud behöver självfallet inte evangeliseras, så det handlar om bland annat tacksägelse och egen uppbyggelse.

V.13 »—- Jag skall inte längta efter att kunna lalla eller babbla som ett barn—

Paulus ber oss att be på två sätt – 1) Anden som innebär att vi ber utan förståndet, och 2) med förståndet. Seth har alltså ingen orsak att förlöjliga ett bönesätt som Paulus förordar.

”I sin kommentar till Pauli brev till korintierna (2 uppl. Stockholm 1953) skriver prof. Odeberg–-Allra sist nämnes så den gåva, som av de tillrättavisade korintiska charismatikerna tydligen sattes högst, men av Paulus lika tydligt sättes lägst» (s.186).”

Det finns inget som säger att korinthierna satte tungotalet högst på önskelistan. Däremot vet vi att de missförstod tungotalet eftersom de fått för sig att det var rätt att ställa sig upp i en församling och tala i tungor trots att ingen förstod. Dessutom så betyder inte gåvor längst ner på en önskelista att man överhuvudtaget inte ska önska sig dem. Bättre att tala i tungor än att inte tala i tungor. Ännu bättre att kunna översätta.

”Så vitt man kan döma, förekom på Pauli tid intet tungotal i församlingen i Rom. Denna församling sattes nu av Paulus mycket högt. Att tungotal saknades där, berodde alltså på att denna församling var längre kommen i andligt liv än församlingen i Korint» (s.200). Här hänvisas bl.a. till 13:11.”

1 Cor. 14 2Wow! Det här är ju helgalet. Det är illa nog när bibellärare påstår att tungotal, profeterande och helande har upphört, men det är ännu mer förbluffande om man påstår att tungotal var något negativt även under Paulus tid! Hur många gånger måste något upprepas i Bibeln innan vi kan acceptera det som sanning? Vi kan läsa om tungotal i Apostlagärningarna, korinthierbrevet och i Markus evangelium. Jesaja och Joel nämner dem också. Räcker inte det? Ingen gång så kritiseras någon för att ha gåvan att tala i tungor, men däremot så varnar Paulus för missbruk av tungor på så sätt att de är värdelösa i en församling om ingen förstår. Nivån på den ”synden” kan jämföras med om någon skulle stå upp i en svensk församling och prata portugisiska i tro att det är uppbyggligt bara för att man känner bönespråket i sitt hjärta. Paulus säger inte att korinthierna var ondskefulla som talade i tungor i en församling utan översättning, för fallet kan vara att de verkligen trodde att det som de gjorde var helt rätt. Paulus förklarade dock det ologiska med ett sådant förfarande.

Ingenstans kan vi läsa att Paulus satte den romerska församlingen före den korintiska församlingen för att den förstnämnda församlingen inte skulle använda sig av tungotal. Det är helt befängt! Författaren skulle alltså mena att man kommit längre i sin andliga vandring om man inte talar i tungor, men då kan man fråga sig varför Paulus talar så varmt om tungotal (han önskade att alla skulle tala i tungor) till korinthierna i stället för att åtminstone en enda gång varna för dem? Är verkligen Bibeln en bok som är så svårbegriplig?

Att sträva efter att kunna tala ett barnsligt språk för »att uppbygga sig själv är en självmotsägelse. Den som ‘bygger för sig själv’ (‘uppbygger sig själv’, 14:4) är likasom en arbetare eller byggmästare, som icke deltager i arbetet på den gemensamma byggnaden, som alla de andra arbetarna hålla på med att bygga upp, utan står någonstans vid sidan av byggnaden och staplar upp några stenar för sig själv utan förnuftigt ändamål» (s.205). ”

Säg det till Paulus som inte verkar ha förstått det. Han säger nämligen att vi ska be till Gud med våra tungor, och att tungor utan översättning bygger upp oss själva (1 Kor. 14:2 och 28) – vilket Paulus ser som något positivt. Varför argumentera emot Paulus? Varför säger Paulus ”Om någon talar tungomål, får två eller högst tre tala, och då en i sänder, och någon skall uttyda det”. Varför inte bara säga ”Tala aldrig i tungor punkt slut!”?

”I 14:20 »kommer Paulus till tanken, att tungotalet egentligen tillhör det omyndiga stadiet i det kristna livet» (s.208). ”

Märkligt med tanke på att Paulus säger ”Jag önskar att ni alla skall tala tungomål” och ”Jag tackar min Gud, jag talar tungomål mer än ni alla”. Han säger även ”Därför, mina bröder, var ivriga att profetera och hindra inte tungomålstalandet”. Paulus vet alltså inte vad han pratar om?

”Om 14:21-22 skriver Odeberg: »Att det skall höras tal, som är främmande och obegripligt för åhörarna, beror på att man avvisat Kristus och icke tagit emot honom. Det är till dem, som gjort detta, som tungotalet är riktat. Tungotalet hör således till det, varigenom den otroende ännu mer förstockas. Tungotalet är ett tecken på att det finnes sådana, som icke tagit emot Guds klara och tydliga ord. De få då höra tungotal.”

Det är verkligen obehagligt att läsa så radikalt obibliska läror som de Odeberg för fram och som Seth verkar imponerad av. Självfallet kan vi inte hitta i Bibeln det som Odeberg påstår här ovan. Odeberg verkar inte alls hålla med vare sig Paulus eller Markus om deras information om tungotal. Han verkar av någon anledning inte se Bibeln som sitt rättesnöre utan korrigerar Bibeln där den inte håller med honom.

Odeberg menar »att tungotalet i Korint icke var detsamma, som det talande med tungor, som skildras i Apostlagärningarnas andra kapitel såsom utmärkande för apostlarna och evangeliets första vittnen på första pingstdagen. Med detta språktalande har tungotalet i Korint helt enkelt ingenting gemensamt» (s.220). »Tungotalet i Korint väckte föreställningen om att de, som talade, voro från sina sinnen, icke därför, att det, de sade, var dåraktigt, utan därför, att de talade obegripligt, uttalade ljud, som åhörarna uppfattade ungefär som ett meningslöst lallande» (s.221).”

Som sagt. ”Ingen förstår” säger Paulus om tungorna. Vi talar mysterium, och vi talar inte ens till människor utan till GUD (om ingen förstår). Vad har Odeberg emot det Paulus säger om tungor? Om korinthiernas tungor var helt fel, varför manar ändå Paulus dem att fortsätta med dessa i sin församling – men det tillägget att tungorna måste tolkas och att det ska ske i en viss ordning? Om tungorna måste tolkas betyder väl att tungorna i sig var obegripliga, för vad annars skulle finnas för anledning att tolka dem?

Nu har tungotalet gång på gång försvunnit. Ur den äldsta kristna kyrkan försvann det så pass snart, att vi hos kyrkofäderna icke äga någon verklig tradition om det. En Chrysostomus, som skriver en homiletisk utläggning till detta Pauli brev, vet icke vad tungotalet var för något» (s.225). »Man har vidare att räkna med, att det redan på Pauli tid var många församlingar, där intet tungotal alls förekom, såsom Roms församling o.a. Men däremot är det möjligt, att vad som i Apostlag. berättas ha skett i Cesarea (10:46) och Efesus (19:6), var tungotal. Å andra sidan är det, som utlovades i Mark. 16:17, icke tungotal utan första pingstens språktal» (s.226).”

Så om tungotalet har försvunnit, hur förklarar vi då att de inte har försvunnit? Nej, ingenstans står det att man inte talade i tungor i vare sig Roms församling eller andra församlingar, så Seth resonerar utifrån Bibelns tystnad. Däremot står Korint, Efesus och Cesarea omnämnda som ställen där man talade i tungor. Det är troligt att alla kristna församlingar använde sig av tungotal om de ville lyda Paulus ord om att vara ivriga att söka andegåvorna. Inte heller står det i Mark. 16:17 att det alltid handlade om föreståeliga språk som inte behövde tolkas. Jag önskar att Seth någonstans bekänner att han inte håller med om Odebergs resonemang, men han verkar tvärt om citera honom oemotsagd jus därför att han håller med.

Det verkar som det förekom tungotal även i Rom, och konstigt vore det annars.dove 2

A.D. 300 -The early martyrs. Dean Ferrar, i boken ”Darkness to Dawn”:

”Even for the minutest allusions and particulars I have contemporary authority.” He refers to the persecuted Christians in Rome singing and speaking in unknown tongues.

A.D. 115-202 – Irenaeus, Polykarps elev, och Polykarp var i sin tur en av aposteln Johannes lärljungar. ”Against Heresies”, Book V, vi.:

”In like manner do we also hear many brethren in the church who possess prophetic gifts, and who through the Spirit speak all kinds of languages, and bring to light, for the general benefit, the hidden things of men and declare the mysteries of God, who also the apostles term spiritual.”

A.D. 390 – Krysostomos, biskop i Konstantinopel:

”Whoever was baptised in apostolic days, he straightway spoke with tongues, for since on their coming over from idols, without any clear knowledge or training in the Scriptures, they at once received the Spirit, not that they saw the Spirit, for He is invisible, but God’s grace bestowed some sensible proof of His energy, and one straightway spoke in the Persian language, another in the Roman, another in the Indian, another in some other tongues, and this made manifest to them that were without that it was the Spirit in the very person speaking. Wherefore the apostle calls it the manifestation of the Spirit which is given to every man to profit withal.”

A.D. 400 – Augustinus, biskop i Hippo (visserligen en villolärare på många plan, men ändå):

”We still do what the apostles did when they laid hands on the Samaritans and called down the Holy Spirit on them in the laying-on of hands. It is expected that converts should speak with new tongues.”

A.D. 100 – Eusebius, kyrkohistoriker, talade väl om andegåvorna:

”Of those that flourished in these times, Quadratus is said to have been distinguished for his prophetical gifts. There were many others, also, noted in these times who held rank in the apostolic succession… the Holy Spirit also wrought many wonders as yet through them, so that as the Gospel was heard, men in crowds voluntarily and eagerly embraced the true faith with their whole minds.”

Slutligen kan jag rekommendera Torben Søndergaard websida (sök även upp honom på Youtube) där han visar på aktivt helande och tungotal idag. Gud gör fortfarande stora under!

Seth Erlandssons tro på en totalt villkorslös frälsning genom tro allena utan gärningar

faith alone

Jag har lyssnat på några gamla föredrag av Seth Erlandsson (bibelforskare, författare och föreläsare) angående Bibelns tillkommelse, och de var mycket lärorika  (önskar jag kom ihåg allt). Däremot är det helt uppenbart att jag inte alls håller med honom när han talar om evangelium, rättfärdighet, tro, etc – alltså det mest centrala i Bibeln. Åtminstone håller jag inte med hans resonemang på det sättet han uttrycker sig, men jag vill gärna behålla brasklappen att han inte menar allt det han säger. Konsekvenserna blir nämligen alldeles för orimliga, och dessutom kan man inte ha två motstående uppfattningar samtidigt.

Det finns två stora områden där vi inte tycker lika. 1)  Hans lära att vi är frälsta av tro ALLENA och att gärningar inte alls krävs utan det handlar om en totalt villkorslös frälsning 2) Hans tydliga motstånd mot andegåvorna, såsom helande, profetiska tilltal och tungotal (se annan artikel rörande detta ämne).

Nu påstår jag inte att alla de som lär ut att goda gärningar inte krävs för frälsningen (inkluderar att avhålla sig från synd) automatiskt lär ut  att det är fritt fram att synda och att Gud inte ens bryr sig. Jag känner inte till någon predikant som skulle uttrycka sig på det sättet. Däremot så kan man ibland mellan raderna, och ibland även på raderna, se hur en del predikanter stödjer läran att man kan tjäna två herrar och fortfarande vara frälst – eftersom de menar att det är tro allena + ingenting som frälser en människa. Hur annars ska vi tolka exempelvis nedan kommentarer från Seth? (Hans kommentarer här nedan i grönt.)

”Men Bibeln innehåller också en annan lära med ett helt annat innehåll. Det är evangeliet lära. Evangeliet talar inte ett enda ord om oss och våra gärningar, det kräver ingenting av oss, ställer inga villkor och hotar inte. ” (Biblicum, 2007-4 Årg. 71)

Krävs det verkligen ingenting alls från oss som kristna? Visst kan en gren huggas av om det inte ger frukt? Om absolut ingenting krävs utöver en tro, så resulterar väl det i att vi definitivt har råd med att synda emellanåt? För vad kan hända i en värld där det inte finns några risker bara vi tror på Gud? Varnar inte Jesus oss att vi kommer att förnekas om vi förnekar honom? Säger han inte att vi inte kommer att förlåtas om vi vägrar att förlåta en broder? Säger han inte att vi är evigt förlorade om vi tar vildjurets märke? Detta är väl exempel på klara villkor? Hur kan då Seth hävda att evangeliet inte ställer villkor på oss? Sanningen är att det krävs god frukt i ett omvänt liv då vi börjar leva med den helige Ande:

Apg. 26:19 Därför, konung Agrippa, blev jag inte olydig mot den himmelska synen, 20 utan jag har predikat först i Damaskus och i Jerusalem och hela Judeen och sedan ute bland hedningarna, att de skall ångra sig och omvända sig till Gud och GÖRA SÅDANA GÄRNINGAR som hör till omvändelsen.

Luke 3:87 Han sade nu till folkskarorna som kom ut för att döpas av honom: ”Ni huggormsyngel! Vem har intalat er att försöka fly undan den kommande vredesdomen? 8 BÄR DÅ SÅDAN FRUKT SOM HÖR TILL OMVÄNDELSEN. Och tänk inte: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham av dessa stenar. 9 Redan är yxan satt till roten på träden. Så blir varje träd som inte bär god frukt nerhugget och kastat i elden.”

Hittar vi villkoret?:

Joh. 15: OM någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp. OM ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det.

Jakob säger att vi INTE är rättfärdiga av tro allena, och Seth säger tvärt omfaith 2

Jak. 2:24 I sen alltså att DET ÄR AV GÄRNINGAR som en människa bliver rättfärdig, och ICKE AV TRO ALLENAST (1917)

Många i det kalvinist/lutherska området försöker bortförklara Jakobs tydliga meddelande om att vi är rättfärdig av tro och gärningar genom att påstå att det beror på huruvida det handlar om gärningar inför människor eller inför Gud. Den idén har jag slagit hål på här.

”Enligt Bibeln blir en syndare förklarad rättfärdig/helig uteslutande för Kristi skull tack vare hans ställföreträdande gottgörelse. Hon är inte och blir aldrig helig eller rättfärdig i sig själv genom egna gärningar. Det som på den yttersta dagen dömer en syndare till evig skilsmässa från Gud, evig förtappelse, är otron, dvs. att hon inte erkänner sin synd och tar emot Kristi rättfärdighet som gratis erbjuds henne. ”

Det är möjligt att vi kan enas om ”ställföreträdande gottgörelse” om vi med det menar att Jesus Kristus dog på korset för våra synder så att vi har möjlighet att slippa Guds vrede och straff på villkor att vi omvänder oss och tror. (Vad jag tycker om ”försoningsläran” – penal substitution theory – har jag förklarat på ett annat ställe.) Om vi har syndat (vilket vi har) så kan vi inte bli rättfärdiga i oss själva, utan det är ytterst Jesus blod på korset som kan skölja bort våra synder. Våra gärningar kan inte sudda ut det vi gjort oss skyldiga till i vårt förlutna, så vår enda räddning är alltså Guds barmhärtighet och att han är villig att förlåta våra synder då vi omvänder oss. Så långt är vi säkert överens. Däremot håller jag inte med om att det endast är vår otro som kan orsaka evig förtappelse, eftersom Gud säger själv från sin tron att ”otroende” faktiskt bara är en i mängden av människor som är separerade från Gud – då även feghet, skändlighet, mord, otukt, trolldom, avgudadyrkan och lögner kan orsaka evig fördömelse.

Upp. 21:8 Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.”

Att inte tro, att vägra bekänna synder och att vägra ta emot förlåtelse är givetvis något som separerar oss från Gud, men även kort och gott SYND separerar oss från Gud och/eller vägran att göra goda gärningar (som är synd i sig självt). Tro utan gärningar är död, och det är trots allt de som med sin tro LYDER Gud som får evigt liv.

Hebr. 5: 9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom,

Vidare är det inte så att vi ”tar emot Kristi rättfärdighet”, för det låter som om vi kan ta emot en annan persons rättfärdiga liv. Att leva heligt och rättfärdigt är något som vi kan välja att GÖRA, vilket innebär att andra personer inte kan ta emot sådana livsval. Det är VI som måste leva rättfärdigt och ingen annan person kan leva rättfärdigt åt oss eller i stället för oss. Vi blir rättfärdiga när vi först bekänner våra synder och omvänder oss, för att kunna bli renade från våra synder (som raderas) vilket i sanning gör oss heliga och rättfärdiga. Vi har ju inte längre några synder som kan användas emot oss. Denna rening kan i och för sig beskrivas som ”vi tar emot Kristi rättfärdighet”, och då handlar det i så fall bara om en olycklig formulering. Sant är ju att vi inte kan vara rättfärdiga utan Jesu blod, för vi kan inte rena oss själva och göra oss själva rättfärdiga. Bibeln säger dock inte ”en gång rättfärdig alltid rättfärdig”, för det rättfärdiga stadiet räcker endast så länge som vi LEVER rättfärdigt. (Nedan citat kommer från denna källa.)

”Alla som förtröstar på Kristus, på nåden allena, som inte avvisar syndernas förlåtelse uteslutande för Kristi skull, tillräknas Kristi rättfärdighet och kallas i Bibeln för ”heliga” (helgon). I glädje och tacksamhet för denna gåva får de ett nytt sinne som vill göra det Gud vill, älska honom över allting och sin nästa som sig själv. Men den gamla människan (köttet) finns också kvar hos den troende och därför blir aldrig hennes helgelse fullkomlig. Men hon räknas som helig för Kristi skull. Alla troende är i denna mening heliga/helgon, inte bara några få. När Paulus skriver till de kristna i olika städer, kallar han dem ”de heliga” (helgonen) i Korint, i Filippi, i Kolosse etc.”

Vi blir som sagt rättfärdiga när vi omvänder oss – och visst skulle man kunna säga att man då ”tillräknas Kristi rättfärdighet” om vi med det menar att vi helt enkelt blir renade i hans blod. Bara vi inser att VI måste göra någonting för att bli förlåtna och renade. ”Gåvan” är erbjudandet att kunna bli renade och frälsta, för det klarar vi inte av att åstadkomma själva samt är inte heller förtjänade av det. Det glädjer mig när Seth skriver att vi i detta sammanhang får ett nytt sinne och att vi då ”vill göra det Gud vill, älska honom över allting och sin nästa som sig själv”. Det innebär ju att han säger att vi verkligen lyder Gud och håller alla hans bud – en förmåga vi alltså besitter. Älskar vi Gud över alltid så lyder vi honom, säger Bibeln. Men redan i nästa mening verkar Seth tala emot sig själv eftersom han säger att den gamla människan (som han kallar köttet) ändå finns kvar hos den troende och att vår helgelse aldrig blir fullkomlig. Det är alldeles sant att vi förstås inte blir av med vårt kött (som inte är syndigt i sig själv eftersom även Jesus hade kött), bara han inte menar att vi forfarande syndar helt naturligt även efter vår omvändelse. Dessvärre är jag rädd för att det är just det som Seth menar eftersom han förklarar att människan förklaras helig för Kristi skull, och detta låter som att människan i sig själv inte är helig eftersom hon fortfarande syndar i sitt kött. Men hur blir det då med den föregående åsikten – att vi får ett nytt sinne som vill göra det Gud vill? Om vi gör det Gud vill så syndar vi väl inte? Då behandlar vi väl vår nästa som oss själva? Då kan vi väl leva heligt?

Troende” har självfallet hela tiden förmåga att synda (det hade även Jesus), men bland annat Jakob är tydlig med att tro utan gärningar är död. Den som är ”helig” enligt Bibeln är den som lever heligt. Inte de som tror på Gud och INTE lever heligt – för de är ju syndare. Bibeln manar oss att inte låta lura oss angående detta:

1 John 3:7 Kära barn, låt ingen bedra er. Den som GÖR RÄTT ÄR RÄTTFÄRDIG, liksom han är rättfärdig. 8. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra om intet djävulens gärningar. 9. Var och en som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10. På detta känns Guds barn och djävulens barn igen: Var och en som inte GÖR rättfärdighet är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.

1 John 2:29 Om ni vet att han är rättfärdig, då inser ni också att var och en som GÖR det som är rätt är född av honom.

Rom 2:13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens GÖRARE skall förklaras rättfärdiga

Paulus skriver sina brev till kristna församlingar, och därmed tänker han sig att han skriver till kristna människor som tror och lyder Gud. Dock inte per automatik, varför Paulus också fyller sina brev med varningar och uppmuntran.

”Katoliker lär helt annorlunda om rättfärdiggörelsen. För dem är rättfärdiggörelsen en utdragen evangeliumreningsprocess, inte evangeliets tilltal: du är förlåten, du räknas helig och rättfärdig för Kristi skull. Processen att bli helig/rättfärdig är för de flesta inte färdig när döden kommer. Den måste därför enligt katolsk tro fortsätta efter döden i den s.k. reningselden (skärselden). De få som lyckats med reningen före döden slipper fortsatt rening och kallas i katolska kyrkan för ”helgon” (heliga). Den katolska skärseldsläran och rättfärdiggörelseläran är obiblisk. När Jesus på korset sa orden: ”Det är fullbordat”, var hans återlösningsverk, hans rening av oss syndare, fullbordad och hans uppståndelse bevisar att så var fallet.”

När man talar om ”evangeliet” så vill jag gärna se till att ordet ”omvändelse” finns med, eftersom evangeliet inkluderar en chans att bli renad och rättfärdig när vi ångrar våra synder, vänder om och lämnar det gamla syndiga livet bakom oss. Nu är jag varken katolik eller lutheran, men inte heller jag tror att rättfärdiggörelsen är en utdragen process. Det kan ju gå på en minut. Jag tror inte heller att vi inte kan bli rättfärdiga förrän Döden kommer och räddar oss, utan jag tror som Paulus säger i Titus 2:11-12, att nåden hjälper oss att leva helig här och nu.

Titus 2:11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 DEN FOSTRAR OSS ATT SÄGA NEJ TILL OGUDAKTIGHET och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt I DEN TID SOM NU ÄR

Med den helige Andes hjälp så kan vi fortsätta att hålla oss rena och leva i total seger – långt bort från smutsig synd och vårt gamla liv. Om vi säger att vi inte kan lyckas med detta ens med den helige Andes hjälp, är detsamma som att kalla sig syndare och därför separerad från Gud. ”Det är fullbordat” betyder att Jesus gjort allt som han kom till jorden för att göra – det finns inget mer att lägga till vad gäller hans offer. Det betyder att han i och med detta offer kan rena människorna från deras synder utan behov av djuroffer, men denna rening inträffade inte för 2000 år sedan utan den sker när var och en omvänder sig. Annars skulle allas våra synder vara förlåtna redan innan vi utförde dem, och då skulle Jesu död på korset vara ett löfte till oss om en ”license to sin”. Inte ens under GT så var människor förlåtna bara genom att offra djur utan att kombinera detta med en sann omvändelse.

”Tron på en utdragen reningsprocess har lett till att vi människor bidrar till denna rening genom våra gärningar och att vi t o m genom mässor, böner, vallfärder, helgons hjälp mm kan bidra till anhörigas rening så att deras tid i skärselden kan förkortas.—”

Vi är 100% oförmögna att rena oss själva och frälsa oss själva, så på det sättet kan vi inte bidra till vår frälsning, MEN på ett annat sätt kan vi ”bidra” (som sagt – beroende på vad vi menar) genom att se till att leva rättfärdiga liv – alltså genom att vara Gud trogna och göra goda gärningar. Sen listar Seth upp en del katolska aktiviteter som inte handlar om sådana goda gärningar som Bibeln talar om utan snarare ceremonier  och människolagar. Ja, de kan givetvis inte bidra till vår frälsning. Om vi har syndat så kan inga goda gärningar i världen rena oss från den synd vi redan gjort oss skyldiga till. Endast rening i Jesu blod kan ta bort dessa synder, men sedan är det alltså tänkt att vi ska fortsätta att hålla oss rena. Utan goda gärningar kan vi inte vara rättfärdiga enligt Bibeln.

”Reformationens ”Skriften allena, nåden allena och tron allena” är omistliga för biblisk kristendom.”

Då låter det på Seth som om jag inte är frälst, för jag tror snarare på Jakob som säger att vi INTE är frälsta av tro allena.

Jak. 2: 14 Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? 15 Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen16 och någon av er säger till dem: ”Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? 17 Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.

Just ovan verser måste vara oerhört svåra för lutheraner, kalvinister och många kristna i allmänhet att ta till sig, för vi svenskar är ju uppfostrade i den lutherska andan att det är tvärt om som gäller. Martin Luther själv hade oerhörda problem med Jakobsbrevet och uttryckte en gång att han ville ta bort det från skriften. (Därmed inte sagt att han tänkte göra slag i saken, men det visar i alla fall på att han hade svårt att ta till sig budskapet.) Egentligen tycker jag att många kristna svenskar borde ta det som en övning att rabbla upp denna vers några gånger varje dag för att aldrig glömma den. I stället kanske de kontrar med ”Ef. 2:8-9”, men dels så säger de verserna inte emot det Jakob säger, dels så säger Paulus samma sak som Jakob på väldigt många ställen, och dels så fortsätter Ef. 2_8-9 med v. 10 som säger:  ”Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall VANDRA i dem”.  Vad händer om vi väljer att INTE vandra i dessa goda gärningar? Är vi då fortfarande frälsta? Knappast. Vi kan dock inte frälsa oss själva genom att göra goda gärningar, och vi är heller inte frälsta genom att födas som judar, men tro utan gärningar är fortfarande död. Vi är frälsta genom tro, men om vi tror på Gud och får ett sinne ”som vill göra det Gud vill, älska honom över allting och sin nästa som sig själv”, som Seth uttrycker det, så blir ju slutresultatet att vi faktiskt lyder Gud.

Ovan kommentarer är från denna blogg, och här nedan kommer fler från citat.

washedVidare om rening och rättfärdiggörelse

”Rättfärdiggörelsen är verkligen – som Luther uttryckte det – »den artikel med vilken kyrkan står eller faller» (articulus stantis et cadentis ecclesiae).”

Det låter återigen som skiljelinjen mellan kristna går precis här (att hålla med Luther eller ej i denna fråga), och det skulle som sagt göra de som håller med om Jakobs resonemang i Jak. 2 för icke kristna.

”Den katolska kyrkan hade blandat samman rättfärdiggörelsen och den nya lydnaden och gjort rättfärdiggörelsen beroende av den nya lydnaden. Genom att göra rättfärdiggörelsen beroende av människans nya lydnad eller livsrättfärdighet kunde man inte acceptera en rättfärdiggörelse genom tron allena utan denna lära fördömdes. Det som är en följd av trons rättfärdighet hade man gjort till dess förutsättning. Därmed förkastar man enligt reformatorerna själva evangeliet, som innebär »att vi genom Kristus har nåd, rättfärdighet och syndernas förlåtelse» och att rättfärdiggörelsen är »en givarens oförtjänta gåva», inte »en lön för vad någon utfört»”

Jag har som sagt inga problem med att vägra tro på ”tro allena”, eftersom Bibeln lär oss att vi INTE är frälsta av tro allena. Hoppar vi däremot över själva omvändelsen (vår sanna ånger över vårt gamla syndiga liv och vårt beslut att vända om), så kan som sagt inga goda gärningar i världen rädda oss. Omvändelse är en förutsättning, och även om våra synder varit blodröda innan omvändelsen så kan de bli kritvita. Däremot kan jag inte se hur mitt resonemang skulle vara emot den sista meningen, som Seth tillskriver reformatorerna. Jag har inga problem med det faktum att reningen och därmed frälsningen är en oförtjänt gåva som vi inte gjort oss förtjänade av. Däremot har jag givetvis problem med att jag inte skulle vara frälst om jag vägrar hålla med Luthers resonemang om ”tro allena”. Vår frälsning är definitivt beroende av vår lydnad. Vem kommer till himmelriket? Den som GÖR Guds vilja.

Matt. 7: 21 Inte skall var och en som säger ‘Herre, Herre’ till mig komma in i himmelriket, utan DEN SOM GÖR MIN HIMMELSKE FADERS VILJA.

” »Syndernas förlåtelse och rättfärdiggörelse mottages genom tron» (CA VI, 2) och »denna tro bör frambringa goda frukter» .”

Kan vi då vara frälsta utan dessa frukter? Om nej, så är frukter (gärningar) nödvändiga för frälsningen precis som Jakob (och även Paulus) säger.

” Att Augsburgska bekännclsen och Konkordieboken uttryckligen förkastar den katolska rättfärdiggörelseläran som en underminering av all sann kristendom tiger man med. ”

Intressant att höra vad ovan bekännelser och skrifter säger, men i slutänden så är det Bibeln vi ska jämföra med, och där kan vi läsa:

Rom 2:6 Ty han skall ge åt var och en efter hans gärningar. 7. EVIGT LIV åt dem som med tålamod i GODA GÄRNINGAR söker efter härlighet och ära och oförgänglighet, 8. men över dem som är stridslystna och INTE VILL LYDA sanningen, utan lyder orättfärdigheten, kommer förtörnelse och VREDE.

”I det följande skall vi ge en liten historisk exposé över rättfärdiggörelseläran. Vi tror att den kan kasta ljus över dagens läroförvirring i denna avgörande lärofråga.”

Seth säger återigen att det här handlar om en avgörande lärofråga. Det låter som sagt som en frälsningsfråga och att man inte är frälst om man inte håller med om resonemanget som presenteras.

”Det är en vanlig missuppfattning om rättfärdiggörelsen, att även förnyelsen och kärleken, som är en följd av vår tro på Kristus, hör till vår rättfärdighet inför Gud. Man menar att vår rättfärdighet inför Gud inte är hel och fullkomlig utan denna kärlek och förnyelse och tror att detta också är den lutherska bekännelsens lära.”

Vi måste absolut vara rättfärdiga inför Gud för att förklaras rättfärdiga och då handlar det om VÅRA rättfärdiga liv och inte någon annans rättfärdiga liv som vi kan tillgodogöra oss, eftersom vi inte kan åka rygg på Jesus in i himlen. Vi måste göra det som är rätt:

Apg 10:34 Då började Petrus tala: ”Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor,35 utan tar emot den som fruktar honom och GÖR DET SOM ÄR RÄTT, vilket folk han än tillhör.

”I Konkordieformelns tredje artikel heter det: »Följande och liknande irrläror, som strider mot den här framställda förklaringen, måste fördömas, avvisas och förkastas, nämligen:… att vår rättfärdighet inför Gudicke vore hel och fullkomlig utan denna kärlek och förnyelse» (Sv. kyrkans bekännelseskrifter/= SKB/, s. 587).  Det som den lutherska bekännelsen här betecknar som irrlära har i så hög grad trängt in också bland s.k. lutheraner, att man blivit främmande för sin egen bekännelse. Man tror att den rätta bekännelsen lyder: »Vår rättfärdighet inför Gud är inte hel och fullkomlig utan denna kärlek och förnyelse.» Det hävdar t.ex. Johannes Kronlund i sin bok »Läran om den allmänna rättfärdiggörelsen» (1979). Han citerar just dessa ord ur Konkordieformeln (s. 52), men han ser inte att Konkordieformeln med denna sats beskriver en irrlära, som måste fördömas, avvisas och förkastas.

Jag kan ha missförstått, men Seth verkar mena att det är en irrlära att lära ut att rättfärdighet villkoras av förnyelse (vilket borde betyda omvändelse)?  Som jag visat ovan är detta helt fel. Paulus är tydlig med att synd leder till död och lydnad leder till rättfärdighet.:

Rom. 6:16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till DÖD, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? 17 Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt.

 2 Kor. 5: 17 Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är FÖRBI, se, det nya har kommit.

”Den uppfattningen, att rättfärdiggörelsedomen inte bara grundar sig på Kristi fullbordade gottgörelse prayför alla människor utan dessutom på Andens förnyande verk i oss, försökte redan Andreas Osiander (1498-1552) föra in i den lutherska kyrkan. För Osiander var inte rättfärdiggörelsen detta att Gud helt gratis cch oförtjänt tillräknar oss Kristi rättfärdighet – så som Luther lärde – utan någonting som Gud gör i oss. I den mån Kristus bor i oss och förnyar oss kan Gud rättfärdiggöra oss, menar han. Finns inte förnyelsen och kärleken i oss, finns inte heller någon rättfärdiggörelse. Osianders lära om rättfärdiggörelse handlar alltså inte om en tillräknad forensisk rättfärdighet, som uteslutande grundar sig på Kristi fullbordade gottgörelse ställföreträdande för oss.”

Seth verkar vilja städa bort alla verser som ställer några som helst krav på människan att hon måste omvända sig och leva rättfärdigt. Återigen  innebär omvändelse samtidigt en rening från våra synder, och det kan vi gärna benämna som ”Andens förnyande verk i oss”. Jag förstår inte varför Seth har en sådan aversion mot detta. Om det endast är Jesu död som gör oss rättfärdiga, ja då krävs förstås inte bekännande av synder, omvändelse eller att vi försöker leva rättfärdigt, för allt har ju Jesus i så fall redan fixat åt oss för 2000 år sedan. Ett sådant resonemang borde innebära att vi alla föddes frälsta, och att våra synder vore förlåtna långt innan vi utförde dem, för visst dog Jesus för alla?

Ingenstans i Bibeln står det att vi kan tillräkna oss ”KRISTI rättfärdighet”. Inte ens i Rom. 4. Det saliga bytet är helt obibliskt eftersom vi skulle kunna ducka bakom Jesus och gömma vår synd för Gud så att han inte ser. ”I den mån Kristus bor i oss och förnyar oss kan Gud rättfärdiggöra oss” säger tydligen Osiander som Seth protesterar emot, men det är just vad Bibeln lär. Gud skulle aldrig i livet deklarera att vi är rättfärdiga såvida vi faktiskt inte är det.

Gal 5:16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. 17 Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. 18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. 19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, 21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.

Apg. 2:38 Petrus svarade dem: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. DÅ skall ni få den helige Ande som gåva.

”Osianders lära om rättfärdiggörelse handlar alltså inte om en tillräknad forensisk rättfärdighet”, skriver Seth. Jag börjar mer och mer tycka om den här Osiander som verkar veta vad han talar om. Det är helt obibliskt att se Jesu död som någon slags betalning som kan leda till att vi kan tillräknas en ”forensisk” rättfärdighet, och framför allt inte oavsett hur vi i själva verket lever. Det är alldeles sant att vi ju i sanning ÄR rättfärdiga och rena när vi blivit av med alla våra tidigare synder som smutsat ner oss, och just därför att Gud ser våra rena liv så kallar han oss rättfärdiga eftersom vi ju ÄR det då vi är renade från synd. Den som återvänder till sin smuts är däremot inte rättfärdig och har inte kvar någon forensisk rättfärdighetsstämpel på sig. Bibeln varnar oss för en sådan lära och ber oss att inte låta lura oss:

Gal. 6: Bedra inte er själva. Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda. Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda UNDERGÅNG, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt liv.

1 Kor. 6:Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. 11 Sådana VAR en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.

1 Joh. 3:7 Kära barn, låt ingen föra er vilse. Den som GÖR det rätta är rättfärdig liksom han är rättfärdig.

”Återlösningens akt är densamma som rättfärdiggörelsens akt, ty när vi rättfärdiggöras räknar Gud oss helt enkelt som rättfärdiga på grund av återlösningen. ”

Som sagt, detta borde i så fall leda till att vi alla föds rättfärdiga och frälsta, och att sedan ingenting kan rucka på vår plats i Jesu famn oavsett vad vi gör. I själva verket leder synden alltjämt till döden, och omvändelse är ett krav om vi syndar. Jesus dog självfallet för att kunna  göra oss rättfärdiga och för att ge oss evigt liv, MEN om det endast vore Jesu död på korset som åstadkom detta helt oavhängigt något som vi gör eller tror, ja då borde detta leda till universalism där alla blir frälsta.

”Paul Althaus — Han skriver i anslutning till Rom 5:9, 10: »I v. 9 kallar Paulus den Guds frälsningsgärning som redan skett för rättfärdiggörelse, i v. 10 för försoning.”

På engelska kallar man Jesu död för ”atonement” och på svenska säger vi ibland ”försoning”, eftersom Jesus dog för att förlåta och försona världen från dess synder. Men hela världen blir inte frälst, just därför att det krävs något även av oss för att kunna bli frälsta.

 ”Begreppet rättfärdiggörelse härrör från den rättsliga sfären, begreppet försoning från det personliga förhållandets område”

Jesu död handlar inte om någon form av rättslig betalning utan om att kunna förlåta synder som då TAS BORT. Vi kan däremot uttrycka oss med att Jesus (figurativt) betalade ett högt pris för oss eftersom han offrade sitt eget liv, men det är en helt annan sak och ska inte förväxlas med någon slags rättslig betalning.

”I Augsburgska bekännelsens apologi—  Exempel: —emedan det är visst, att vi mottager syndernas förlåtelse genom tron allena

Intressant vad utombibliska skrifter säger, men i Bibeln lär vi att vi tar emot förlåtelse genom bekännelse av synder och omvändelse:

1 Joh. 1: Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

”Då vi icke rättfärdiggöras genom lagen, utan mottager syndernas förlåtelse och försoningen genom tron för Kristi skull, men icke på grund av vår kärlek och laguppfyllelse, följer med nödvändighet, att vi rättfärdiggöras genom tron på Kristus”

Ovan är mer från samma källa som inspirerat Seth. Tror han verkligen att vi kan mottaga syndernas förlåtelse utan att vi har kärlek?!  Vi kan veta vilka som är Guds barn och Djävulens barn genom att se vem det är som GÖR det rätta och älskar sin broder. Kärlek till Gud och bröder/systrar är ett krav. Älskar vi Jesus så lyder vi honom.

1 Joh. 3:10 På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.

rättfärdig 3

 ”Evangeliet, som i egentlig mening är löftet om syndernas förlåtelse och rättfärdiggörelsen för Kristi skull» (IV, 43) »tillbjuder oss, som är tyngda av synd och död, försoning av nåd för Kristi skull, och denna mottager vi icke genom gärningar utan genom tron allena» (IV, 44).”

Problemet är bara att Bibeln fortfarande lär utt att vi är rättfärdiga genom gärningar och inte bara av tro. Det vore på sin plats att lära ut att vi kan bli förlåtna och försonade om vi bekänner våra synder och OMVÄNDER OSS. Om vi är tyngda och synd och död utlovas vi ingen förlåtelse, såvida vi inte just ödmjukar oss och omvänder oss.

Det är tron allena, som rättfärdiggör, ty de, som är försonade, räknas som rättfärdiga och Guds barn, icke på grund av sin egen renhet, utan genom Guds barmhärtighet för Kristi skull, och denna barmhärtighet omfattas genom tron» (IV, 86).”

Vi är BÅDE rättfärdiga pga Guds barmhärtighet (att erbjudas förlåtelse och rening trots att vi inte förtjänar det) samt pga att vi är rena. Och hur blir vi rena igen? Jo, genom att bekännelse av våra synder, tro, och omvändelse. Då blir vi 100% rena i Jesu blod och detta tillstånd så länge vi undviker att smutsa ner oss igen – vilket ställer villkor på oss. Den helige Ande kan leda oss, och vi utlovas att vi segerrikt kan göra det som Anden vill i stället för att göra det som köttet vill. Guds löften kan vi lita på.

”Om denna tro talar Skriften. Och då den mottager syndernas förlåtelse och försonar oss med Gud, räknas vi genom denna tro som rättfärdiga för Kristi skull, innan vi kan bevisa kärlek och fullgöra lagen, ehuru kärleken nödvändigtvis följer på tron» (IV, 113f). »Om syndaförlåtelsen och försoningen icke kommer till stånd av nåd för Kristi skull, utan på grund av vår kärlek, kommer ingen att äga syndernas förlåtelse, om han icke fullgjort hela lagen, enär lagen icke rättfärdiggör, så länge den kan anklaga oss. — (IV, 157f).”

Fullgöra lagen” behöver vi aldrig göra eftersom ”lagen” oftast  syftar på den judiska lagen med alla dess ceremoniella bud. Men vi är givetvis inte laglösa, för vi vet ju att det är den som GÖR Guds vilja som kommer in i himmelriket (Matt. 7:21) och att det är just den som GÖR Guds vilja som är den som i sanning är Jesu bror/syster/mor (Matt. 12:50). Liksom det fanns bud att följa INNAN Mose lag så finns det bud att följa EFTER Mose lag, och det handlar alltjämt om det dubbla kärleksbudet som i stort detaljeras i tio Guds bud.

Vi slipper undan lagens krav OM vi ställer oss i Andens tjänst och leds av honom. Hur beter vi oss om vi låter oss ledas av Anden? Jo, vi lyder Gud. ”Om ni älskar mig håller ni fast vid mina bud”, säger Jesus (Joh. 14:15). Det är bra att Seth lär ut att ”kärleken följer tron”, men frågan är då om en människa kan bli rättfärdig och frälst utan kärlek och gärningar? Om nej, så måste vi väl ändå uttrycka oss som Jakob – att vi är rättfärdiga genom gärningar och inte genom tro allena? Inte kommer vi väl med ödmjuka hjärtan till Gud där vi omvänder oss från våra synder, UTAN att ha ånger och kärlek i våra hjärtan? Att vara djupt ångerfull över vad man gjort mot sina medmänniskor, att vara tacksam över att Gud förbarmar sig över oss, och att bestämma sig för att vända om och leva rättfärdigt, det handlar väl om kärlek? Varför vill då Seth så gärna placera omvändelse och kärlek efter tidpunkten då vi får syndernas förlåtelse? Vidare står inte Guds nåd och vår kärlek (till Gud och våra bröder och systrar) i ett motsatsförhållande. Vi är självfallet frälsta av Guds nåd även om det finns villkor såsom omvändelse och kärlek.

Rom 7:Men nu är vi lösta från lagen, eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Så står vi I ANDENS NYA TJÄNST och inte i bokstavens gamla tjänst.

Rom. 8:4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet UTAN EFTER ANDEN.

Gal. 5:18 Men OM NI LEDS AV ANDEN, står ni inte under lagen.

”De lutherska bekännelseskrifterna polemiserar kraftigt mot dem, som menar att syndernas förlåtelse, rätttärdiggörelsen eller försoningen inte är en fri gåva för Kristi skull allena och att den inte är en verklighet, som tas emot av tron allena. I Konkordieformelns tredje artikel förkastas Osianders sammanblandning av rättfärdiggörelsen och helgelsen. »Förnyelsen, som följer efter rättfärdiggörelsen genom tron, får inte blandas samman med densamma, utan dessa båda måste klart hållas i sär (III, 18) ”

Som sagt, den här Osiander verkar ha förstått det enkla budskapet i Bibeln. Förnyelse och rättfärdiggörelse ska absolut blandas samman eftersom vi inte är rättfärdiga utan rening och förnyelse – där vi lämnar vårt gamla liv och börjar leva efter Anden. Vidare är möjligheten att bli renad, rättfärdig och frälst en fri gåva, men även gåvor kan vara kopplade till villkor. Om jag ger min son en ny bil, samt lovar att stå för försäkring och bensin så länge han vill så är gåvan gratis även om han en dag slutar att använda bilen och kanske t o m gör sig av med den. Om jag skickar honom en gåva som kräver att han måste använda sig av en postavi och hämta den på posten, så är gåvan fortfarande gratis trots att han först måste masa sig iväg till postkontoret. Om jag erbjuder honom en fri gåva bara han sträcker ut sin hand och säger ”tack”, så är gåvan fortfarande gratis. Den har inte kostat honom en krona. Gratisgåvor kan man kasta bort om man vill, men då kan man givetvis inte använda sin gåva.

”Att delvis grunda rättfärdiggörelsen på Guds inneboende verk i oss gör det omöjligt att trösta en goalfattig syndare med det rena evangeliet och förklara honom rättfärdig för Kristi skull allena.  »Guds inneboende är inte lika med den trons rättfärdighet, om vilken Paulus talar och som han kallar iustitiam Dei, d.v.s. Guds rättfärdighet, — (III, 54). ”

Vi ska aldrig dunka en ”fattig syndare” i ryggen och försäkra honom att han är frälst trots sin synd bara för att han ”tror”. Däremot kan vi peka på evangeliet och förklara vägen till Gud som går genom omvändelse och tro.

Jak. 5:19 Mina bröder, om någon bland er kommer bort från sanningen och någon för honom tillbaka,20 så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från döden och överskyler många synder.

Rom. 6:13 Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten.

”Här visas hur Luther och reformatorerna betonade rättfärdiggörelsens forensiska natur, d.v.s. att Gud dömer oss rättfärdiga för Kristi skull allena. »I århundraden hade rättfärdiggörelsen blandats samman med pånyttfödelsen och helgelsen. Men ungefär 1519 började Luther göra en skarp skillnad mellan den rättfärdighet, som rättfärdiggör syndaren, och rättfärdigheten i den kristnes liv. Sedan dess har den protestantiska reformationen förstått rättfärdiggörelsen som ett domsutslag skilt från en akt av inre helande. Det var fråga om att förklaras rättfärdig och inte att göras rättfärdig. Gud rättfärdiggör den troende syndaren genom att tillräkna honom Kristi ställföreträdande rättfärdighet och inte genom att ingjuta rättfärdighetens kvalitet i honom. Fastän Guds rättfärdiggörelseakt inte får skiljas från den troendes inre förnyelse och helgelse, får den inte blandas samman med inre förvandling.» 

Det här är en skrämmande bild som Seth ger av både Gud och evangeliet, och det är helt emot det som Bibeln lär. Rättfärdiggörelsen är som sagt inte ett slags forensiskt domutslag, men det är bra att Seth härleder en lära tillbaka till Luther om det är Luther som startat läran. Många gånger kan man förstås se att Luther är starkt influerad av Augustinus (före detta gnostiker) men sedan tar det stopp eftersom de flesta falska läror i Kyrkan härleds till just Augustinus och inte längre tillbaka. Det är tragiskt att Seth lär ut att rättfärdiggörelsen är ” ett domsutslag SKILT från en akt av inre helande”. Vi kan alltså vara rättfärdiga även om vi inte lever heligt. Seth säger vidare att vi är rättfärdiga för att vi kan tillräknas JESUS rättfärdighet, och det resulterar förstås i att vi kan vara positionellt rättfärdiga trots att vi i själva verket lever orättfärdigt, eftersom det inte handlar om en nödvändig kvalitet i oss själva nu när vi kan rida på en annan persons rättfärdiga liv. Seth verkar trycka på att det ingalunda handlar om en inre helighet eller inre förvandlig, eftersom det endast är Jesu rättfärdighet som lyser i våra liv som i övrigt kan innehålla synd. Ja, om Seth vill vara konsekvent med det han säger förstås. I själva verket så kan vi inte vara rättfärdiga utan en inre förvandling.

”I sin berömda »Disputation angående rättfärdiggörelsen» från år 1536 framhåller Luther, att rättfärdiggörelsen inte består i ett avlägsnande av synd från människans natur: »Fastän synden blir kvar, räknar Gud oss som rättfärdiga och rena och att människan är så förlåten, som om hon inte hade någon synd, och detta för Kristi skull. Vi tackar verkligen Gud för att hans tillräknande är större än vår orenhet… Kort sagt, termen ‘att rättfärdiggöras’ betyder att en människa räknas som rättfärdig» (Luther’s Works, American ed., vol. 34, s. 166ff).”

Det här bekräftar att jag förstått Seth rätt. Svart på vitt håller Seth med om Luthers förvrängda idé att vi räknas som rättfärdiga och rena trots att synden finns kvar i oss! Hur i all världen kan Gud se oss som rena och rättfärdiga trots att vi fortfarande lever i synd? Visst blir vi väl 100% rena om vi omvänder oss? Menar Seth att vi ingalunda kan fortsätta att hålla oss rena till 100% i praktiken genom att avhålla oss från synd? Satan har alltså ett så stort grepp om oss så att vi ganska omgående går tillbaka till vår synd, men att detta inte är någon fara på taket eftersom vi trots vår synd kan räknas som positionellt rättfärdiga och rena i Guds ögon? Låt oss påminna oss om den lögn som Satan fick Eva att tro på i Eden (Eva som var rättfärdig och ren eftersom hon dittills inte syndat):

gen. 3

1 Mos. 3:4 Då sade ormen till kvinnan: ”NI SKALL VISST INTE DÖ!

Det låter som Seth håller med ormen om hans lögn – att en rättfärdig person INTE kommer att dö även om hon väljer att synda, eller vari består skillnaden? Satans kamp här i världen består ju främst i att få människor att SYNDA. Varför det? Jo, därför att synd leder till döden. Fysisk död är inte så farlig, men andlig död är fruktansvärd eftersom det handlar om en permanent vistelse. Satan gläds alltså åt alla doktriner som kan locka människor att synda i lugn och ro utan att de ska känna att det finns några allvarliga konsekvenser. Doktrinen att Gud ser oss som positionellt rättfärdiga trots att vi i praktiken fortfarande syndar är satanisk, och självfallet kan en sådan lära locka svaga människor att ge efter för sina frestelser eftersom de fått lära sig av respektingivande bibellärare att de ändå ses som frälsta Guds barn. De har alltså inget att förlora, mer än på sin höjd reducerade gåvor i himlen. Många blir glada över att höra budskapet att de inte behöver göra sig av med all sin synd, och att det räcker med att tro på Gud för att han ska se dem som rättfärdiga. ”Gud ser inte din synd utan han ser bara Jesu blod”, säger en del aningslösa bibellärare. Det passar många människor ypperligt att veta att de kan tjäna två herrar och att de fortfarande kan vara frälsta. Seth tackar Gud för att hans tillräknande (av Jesu rättfärdighet till oss) är större än vår synd.

”Osiander lärde att Gud måste göra en människa rättfärdig, så att han kan förklarahenne rättfärdig. Han framställde det så, att Kristus bor i den troende med sin gudomliga rättfärdighet. Detta är vad Gud ser, och när han ser denna nödvändiga rättfärdighet i den troende, förklarar Gud honom rättfärdig ”(Verdict). 

Ja, Seth bekräftar att det förhåller sig som jag tolkar hans ord. ”Detta är vad Gud ser…”. När han ser på en människa som syndar (och tror på honom) så ser han alltså inte den människans synd utan endast Jesu rättfärdighet i den människan. Så praktiskt! Seth lär ut att Jesu kors verkligen är lätt att bära!

”John Henry Newman (1801-1890) försökte sig på en syntes mellan rättfärdiggörelsen och det nya livet. »Lagen skriven i våra hjärtan eller den andliga förnyelsen är det som rättfärdiggör oss» (Newmans Lectures on Justification, 1838, s. 45). »Vi är förlåtna genom att vara eller eftersom vi är förnyade» (s. 41). Rättfärdiggörelsen grundades på Andens verk i oss, inte uteslutande på Kristi redan fullbordade verk för oss. Så försökte Newman bygga en bro mellan protestantisk och katolsk lära.”

Det som Seth här kallar katolskt är bara vad bibeln säger. Även de som aldrig hört talas om Jesus Kristus har chansen att slippa helvetet, och det beror på hur de väljer att leva sina liv:

Rom. 2: 13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. 14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen.15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. 16 Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.

Detta återspeglar sig också i den verklighet som människorna under GT levde i (som inte hade kravet på sig att tro på Jesus Kristus eftersom han då fortfarande var obekant), eftersom rättfärdighet alltid spelar roll. Älskar vi Gud så visar vi det med våra liv och i enlighet med våra samveten. Den som lever rättfärdigt ska leva och den som lever orättfärdigt ska dö, enligt Hesekiel. Människorna i båda kategorierna hade sin Gudstro, men hur de kommer att dömas – andlig död eller andligt liv – står i relation till hur de valt att leva. Notera också hur Hesekiel kritiserar de som lär ut tvärt emot.

Hes. 33: 11 Svara dem: Så sant jag lever, säger Herren, Herren, jag gläder mig inte åt den ogudaktiges död. I stället vill jag att den ogudaktige vänder om från sin väg och får leva. Vänd om, vänd om från era onda vägar! Inte vill ni väl dö, ni av Israels hus?12 Men du människobarn, säg till dina landsmän: Den rättfärdiges rättfärdighet skall inte rädda honom när han syndar. Den ogudaktige skall inte komma på fall genom sin ogudaktighet, när han vänder om från sin ogudaktighet. Den rättfärdige skall inte heller kunna leva genom sin rättfärdighet när han syndar. 13 Om jag säger till den rättfärdige att han skall få leva, och han sedan förlitar sig på sin rättfärdighet och gör det som är orätt, så skall ingen av alla hans rättfärdiga gärningar bli ihågkommen, utan han skall dö för det orätta han har gjort. 14 Om jag säger till den ogudaktige: Du måste dö! och han sedan vänder om från sin synd och gör vad som är rätt och rättfärdigt, 15 så att han, den ogudaktige, ger tillbaka den pant han har fått och ersätter vad han har stulit och vandrar efter livets stadgar, så att han inte gör det som är orätt, då skall han förvisso få leva och inte dö. 16 Man skall inte komma ihåg några av de synder han har begått. Eftersom han har gjort vad som är rätt och rättfärdigt, skall han förvisso få leva.17 Men när dina landsmän säger: Herrens väg är inte rätt, då är det tvärtom deras egen väg som inte är rätt. 18 Om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och syndar, måste han dö.19 Men om den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och gör vad som är rätt och rättfärdigt, då skall han få leva. 20 Ändå säger ni: Herrens väg är inte rätt. Men jag skall döma var och en av er efter hans vägar, ni av Israels hus.”

”Varför är det så viktigt att hålla fast vid rättfärdiggörelsens forensiska karaktär? Vad står på spel? Vi svarar med Luther: Allting. »Om vi misslyckas med att bevara skillnaden mellan rättfärdiggörelsen genom Kristi ställföreträdande verk för oss och helgelsen genom den Helige Andes verkande kraft i oss, då utplånas den rätta skillnaden mellan lag och evangelium, mellan Skaparens frälsande rättfärdighet och gensvarets rättfärdighet hos det skapade.”

”Allting står på spel”, men hur blir det då med frälsningen för de som är starkt kritiska till Luthers och Seths variant på rättfärdiggörelsen? Jag ser heller inte på ”lag och evangelium” på det sättet som han beskriver. Ingen av oss tror ju att vi förväntas leva efter judiska lagar, men dessvärre är det många kristna som inte inser att det fortfarande finns bud att följa även idag. Vi lever inte i laglöshet och vi förväntas följa den helige Ande som leder oss bort från synd och fram till de dubbla kärleksbudet. Synd leder alltjämt till döden eftersom Jesus inte dog för att vi ska kunna synda ifred utan risk för konsekvenser.

”Forensisk rättfärdiggörelse betyder sola fide (tron allena) – att endast förtrösta på vad Kristus har gjort för oss. Endast detta försonar oss med Fadern.”

Därför är forensisk rättfärdiggörelse obiblisk. Abraham satt inte bara under en buske och trodde. Han visade sin tro med gärningar och därför ansågs han vara rättfärdig.

Jak. 2:22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. 23 Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet,[d] och han kallades Guds vän.

Detta fasthållande vid att förnyelsen och helgelsen måste uteslutas från artikeln om rättfärdiggörelsen sker inte i syfte att nedvärdera nödvändigheten av ett heligt liv. Apostlarnas vittnesbörd är på denna punkt helt klar. Om vi skall leva ett heligt liv, måste vi först ha ett gott samvete genom att veta att vi är accepterade av Fadern. Genom att skjuta in helgelsen i artikeln om trons rättfärdighet inför Gud oroar falska lärare de troendes samveten och förgiftar så källorna till ett heligt leverne. Goda gärningar kan endast framspringa ur ett gott samvete. Och ett gott samvete kommer endast av ett vilande vid den ‘främmande’ rättfärdighet, som redan har tillfredsställt den gudomliga rättvisan” (Verdict). 

Här ovan menar Seth att han inte nedvärderar nödvändigheten att leva heliga liv, men frågan är om han inte omedvetet gör exakt detta? Inte så att Seth lär ut att Gud inte bryr sig om om vi syndar eller inte, men är det inte så att det blir mer frestande att ge in för frestelser om man får höra från en auktoritet att det inte finns några konsekvenser?  Om man berättar för ett gäng tonåriga grabbar att de inte ”borde” begå brottsliga handlingar och att det är ”fel”, men samtidigt förklarar för dem att de inte riskerar något straff för lagöverträdelse om de bara ”tror på systemet och tror på fängelsedirektören”, så ökar risken att ungdomarna faktiskt bryter mot lagen då och då. För vad kan hända om det inte finns några konsekvenser för sina handlingar? På samma sätt är det med synden i våra liv. Om pastorer minimerar allvaret med synden genom att sockra den och förklara att det inte finns några konsekvenser eftersom Gud inte ser vår synd utan Jesu rättfärdighet i oss, så frestar de människor att synda. Om vi lever orättfärdigt så ÄR vi orättfärdiga! Det onda är mörkt och inte ljust!

Jesaja 5:20 Ve dem som kallar det onda gott  och det goda ont, som gör mörker till ljus och ljus till mörkersom gör bittert till sött och sött till bittert!

paid

”När man blandar samman rättfärdiggörelsen med helgelsen, finns ingen rättfärdiggörelse eller avlösning att ge åt en fattig syndare, såvida inte denne först kan uppvisa ett Andens nya liv hos sig. Det som är en följd av rättfärdiggörelsen och dess mottagande i tro görs till en förutsättning för rättfärdiggörelsen. Inte bara Kristi fullbordade återlösning blir då grundvalen för rättfärdiggörelsen, så som Bibeln lär, utan dessutom Andens verk i oss. ”

Anden får vi som gåva när vi omvänder oss, så självfallet kan man inte vara frälst utan denna förvandling.

 ”I Stora katekesen skriver Luther: »Därför är det här återigen högeligen av nöden att bedja och ropa: ‘Käre Fader, förlåt oss vår skuld.’ Icke så, som skulle han ej utan och före vår bön förlåta synden – han har ju, innan vi bedit honom därom eller ens någonsin tänkt därpå, skänkt oss evangelium, varuti är idel förlåtelse – men vad det gäller är, att vi lär känna och tar emot denna förlåtelse» (SKB s. 466).”

Luther hävdar alltså att Gud förlåter våra synder redan innan vi bekänner dem och omvänder oss? Vi förväntas bara tro på ett färdigt paket, och ingenting mer krävs av oss? Även om Luther verkar trycka på hur Gud förlåter oss villkorslöst – och att helighet inte krävs från vår sida – så verkar det dock finnas en viss gärning som kan orsaka att vi förlorar rubbet, och det är om vi menar att vi måste först omvända oss, ta emot den helige Ande och göra goda gärningar för frälsningen skull. Detta verkar vara något som Gud av någon anledning inte står ut med att höra. Men andra sorts ”synder” verkar gå bra – eftersom vi kan åberopa Jesu rättfärdiga liv? Mina frågor är förstås ledande, men om man ska hårddra det jag läser från Luther och Seth så är frågorna relevanta.

”Att Gud är oss nådig för Kristi skull och att vi räknas som rättfärdiga för Kristi skull allena är en färdig gåva för alla människor, som evangelium uppenbarar och ger åt hjälplösa syndare. Luther säger i sin kommentar till Gal. 3:13: »Om Kristus själv alltså blev funnen skyldig till alla de synder, som vi alla har gjort, då är vi frikända från alla synder.”

Ja, hjälplösa syndare som är kvar i sin synd ska alltså erbjudas ett färdigt paket som de bara behöver tro på. Inga andra krav ska ställas på dem. Inte bekännande av synder, omvändelse, den helige Ande eller helighet. Bibeln ger dock en annan bild eftersom det verkligen inte är snällt att lura syndare att förbli i sina synder genom att övertyga dem om att de inte behöver förändra sina liv. Detta ökar ju risken att de förblir kvar i andlig död, om de väljer att inte lämna sina gamla liv. Vidare har Luther helt fel som menar att Jesus blev skyldig till människornas synd. Om man lägger en falsk lära i grunden så krävs det ofta att man måste rädda denna lära genom andra falska läror. På den vägen är det före både Luther och Kalvin. 

”Osianders rättfärdiggörelselära, som så kraftfullt avvisas av Konkordieformeln, tilltalar inte bara den romersk-katolska kyrkan utan även många inom protestantismen. Ty man blandar samman trons rättfärdighet med livets rättfärdighet. Därmed finns ingen färdig rättfäidighet eller rättfärdiggörelse att tillbjuda syndaren, förrän denne kan uppvisa en rättfärdighet i sitt liv. När man så förnekar att rättfärdiggörelsen uteslutande grundar sig på Kristi redan fullbordade verk utanför oss och menar att den också grundar sig på Andens verk i oss, måste man förneka att det redan finns en rättfärdigförklaring för tron att ta emot, d.v.s. den objektiva eller allmänna rättfärdiggörelsen. ”

Om man bekänt sina synder, omvänt sig, blivit renad och tagit emot den helige Ande, så är vi i sanning rättfärdiga. Vi är ju 100% renade. Detta stadium kan vi fortsätta i om vi bara låter oss ledas av Anden – bort från synd. Ingen måste ge in för det köttet begär.

”Det är inte tron som skapar rättfärdiggörelsen utan rättfärdiggörelsen som skapar tron och som tas emot genom tron. — Men vi är och förblir rättfärdiga inför Gud endast genom Kristi oss tillräknade rättfärdighet.”

När vi kommer till Gud måste vi tro att han är till. Vi är inte rättfärdiga innan vi omvänder oss, tror och lever heliga liv. Jag önskar att Seth gör sig av med läran om ”det saliga bytet”, för vi har fått Jesu rättfärdighet lika lite som Jesu gjort sig skyldig för våra synder.

Hebr. 11:6 Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom.

Gud ger oss Kristi rättfärdighet, för att vi skall bli lika Kristus. Kristus har återlöst oss, för att vi skall vara hans egna, leva under honom i hans rike och tjäna honom.”

Pass upp, låt ingen lura dig:

1 Joh. 3:7 Kära barn, låt ingen föra er vilse. Den som GÖR DET RÄTTA ÄR RÄTTFÄRDIG liksom han är rättfärdig.—10 På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte GÖR DET RÄTTA, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.

De kristna förblir ju till sin död syndiga människor, som dagligen enligt den bön, som deras Herre själv har lärt dem, måste bedja: Förlåt oss våra skulder.[Not 14] Den som då menar att han inte längre för sin del behöver bedja femte bönen, han bör betrakta liknelsen om fariseen och publikanen (Luk. 18:19ff). ”

Ovan är från ett annat avsnitt. Seth menar alltså att det är helt naturligt för krista att synda regelbundet (och onaturligt om de inte syndade), vilket leder till att kristna dagligen måste be ”Förlåt oss våra synder”. Inte undra på att vi måste injiceras med Kristi rättfärdighet eftersom vi tydligen inte kan klara en endaste dag utan att vi syndar. Om det går mer än 24 timmar utan en synd så gissar jag att Seth liknar oss vid fariseer.

”Visserligen gör den kristne egentligen inte det onda utifrån sitt innersta, sin av den Helige Ande pånyttfödda natur, utan det är synden, som bor i honom. Detta förhållande fritar honom visserligen inte från skuld, men det låter honom kämpa mot den gamla naturen, så att det onda i honom inte åter kommer till herravälde och inte når sin fullbordan i ett liv i syndens tjänst (Rom. 6:12-14, Gal. 5:16ff). [Not 15] Det överensstämmer med vad aposteln Johannes skriver: »Den, som är född av Gud, gör inte synd» (1 Joh. 3:9). Ty jaget, såvida det är fött på nytt, är inte upphovsmannen, utan den gamla människan.”

Återigen ser vi hur en del reformerta upphöjer synd som någonting fullständigt naturligt hos kristna. Många gånger försöker de få det att låta som om man kan skylla sin synd på köttet, medan den andra delen av människan är fullständigt oskyldig. Men ”dualism” är besläktat med gnostisism och helt osant. Om vi väljer att bruka våra lemmar till synd som är det hela vårt väsen som syndar, vilket Gud också ser. Hur mycket måste man synda för att synden inte ska få ”herravälde” över en? Några synder går bra, men inte för många? Säger inte Paulus att vi är slavar under den vi lyder vilket innebär att vi är slavar och döda om vi lyder synden? Vi kan inte skylla på att den gamla människan gör synd i oss eftersom Bibeln lär att vi ska lämna den gamla människan bakom oss.

”Inte heller gör den kristne synden i den meningen, att han uppsåtligt låter synden leda till fullbordad gärning. Och när han överrumplas av den, hänger han sig dock inte åt den.”

Är man godkänd om man inte ”uppsåtligen låter synden leda till fullbordad gärning”? Inte syndar vi väl utan att veta om det? Skulle den helige Ande i oss verkligen låta oss synda ”ouppsåtligen”? ”När han överrumplas av den, hänger han sig dock inte åt den”. Var står detta att läsa i Bibeln, att det finns en gräns mellan att uppsåtlig synd och ouppsåtlig synd, samt att synd verkar vara acceptabelt bara man inte ”hänger sig” åt den?

”Men Johannes är långt ifrån att vilja hålla sig och alla kristna för syndfria. Han skriver tvärtom i samma brev: »Om vi säger, att vi inte har någon synd, bedrar vi oss själva, och sanningen är inte i oss. Men om vi bekänner våra synder, så är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet» (1:18f). Skulle en kristen inte märka hos sig själv, att han förblir en syndare ända till graven, då behöver han bara betrakta de kristna församlingarna, dem som finns i dag och de urkristna.”

Hur kan Johannes inte anse att kristna kan leva syndfritt om han säger  ”Detta är kärleken till Gud: att vi håller narrow gatehans bud. Och hans bud är inte tunga”, och ”Mina barn, detta skriver jag till er för att ni inte skall synda”? 1 Joh. 1:8 är populär för att försvara synd, men v. 6 är inte lika populär. Där säger Johannes ”Om vi säger oss ha gemenskap med honom och vandrar i mörkret, då ljuger vi och gör inte sanningen”. Läs gärna denna artikel om 1 Joh. 1:8. Jag noterar att Seth lär ut att synd i de kristnas liv är såpass normalt att vi är syndare ända till graven. Varför då omvända sig när vi ändå strax efter måste synda igen? Att kristna däremot i alla tider valt att synda är inte detsamma som att de inte haft någon utväg. Varje gång vi syndat skulle vi kunna valt att inte synda, och om vi spenderar våra dagar med att blanda synd och omvändelse så har vi i sanning inte omvänt oss och är förlorade.

Läs gärna min andra artikel om Seth Erlandsson gällande Andens gåvor såsom tungotal, profetior och helande som han menar gällde endast de första apostlarna och lärljungarna. Tungotal är enligt Seth endast språk som kan förstås av andra, och han är tydlig med att andra sorts tungor (som inte kan förstås) inte är bibliska.

”God has dealt to every man a measure of faith” – concerns spiritual gifts – Rom. 12:3

acts 17 27We are created with the ability to seek and find God

To start with we know from the Bible that God has created us with the ability to SEEK him and FIND him, even though he is not far from any one of us. It’s for this purpose that he has formed us. There is much joy in heaven for each person who repents, because this means that a person has gone from death to life and God doesn’t want anyone to perish.

Acts 17:26 And He has made from one blood every nation of men to dwell on all the face of the earth, and has determined their preappointed times and the boundaries of their dwellings, 27 SO THAT THEY SHOULD SEEK THE LORD, in the hope that they might grope for Him and find Him, though He is not far from each one of us;30 Truly, these timso that they should seek the Lord,es of ignorance God overlooked, but now commands ALL MEN EVERYWHERE to repent, 31 because He has appointed a day on which He will judge the world in righteousness by the Man whom He has ordained. He has given assurance of this TO ALL by raising Him from the dead.” (NKJV)

John 1:8 He was not that Light, but was sent to bear witness of that Light. 9 That was the true Light which gives light to every man coming into the world

Ez. 33:11 Say to them: ‘As I live,’ says the Lord God, ‘I have no pleasure in the death of the wicked, but that the wicked turn from his way and live. Turn, turn from your evil ways! For why should you die, O house of Israel?’

2 Pet. 3:9 The Lord is not slack concerning His promise, as some count slackness, but is longsuffering toward us, not willing that any should perish but that all should come to repentance.

If we preach that ”faith is a gift”, there is a risk that people will understand this to mean that God gives ”faith” (faith to believe in God) to some and not to others, since all people evidently don’t have faith in God. This logically results in that people who don’t believe in God are innocent victims, because God did not provide them with enough ”faith” to repent and believe in him. They would have good reasons to be disappointed with God who prevented them from believing. Therefore it’s best to not express ourselves in a way that can easily be misunderstood. (Nevertheless, calvinists do believe that God predestines some to be saved and others to not be saved so they wouldn’t have any reasons to suggest they are misunderstood.)

Many people get healed thanks to THEIR faith

Some christians erroneously believe that the ”gift” spoken about in Eph. 2:8-9 is ”faith”, but in reality the Greek shows that it’s ”salvation” that is the gift as can be seen here. It’s certainly true that we don’t have to pay for our salvation, or that we can merit salvation by anything we do (or believe), because we would be hopelessly lost without the gift offered to us even though we don’t deserve it in the least. Some christians suggest that Rom. 12:3 indicates that God hands out the gift of faith (the ability to believe in God) to SOME people, leaving the rest in darkness, but if that were the case God alone must be blamed for people’s ”choice” to not believe in him since they in reality wouldn’t have any choice in the matter. Rom. 12: 3 actually says that God has dealt to ”every man” the measure of faith:

Rom. 12:3For I say, through the grace given unto me, to every man that is among you, not to think of himself more highly than he ought to think; but to think soberly, according as God hath dealt to every man the measure of faith. (KJV)

Note that not all ”faith” spoken about in the Bible is in relation to belief in God but it could also be in relation to a person’s faith in one or more of the spiritual gifts, and that is the topic of Rom. 12. Not all christians have a strong faith in that they can be healed (sometimes they get healed anyway), or that they can prophesy, speak in tongues, etc. Fortunately our faith can grow in this area. Here are some examples of where people’s faith plays an important role when it comes to healing (KJV and NKJV):

Mark 5:24 And He said to her, “Daughter, your faith has made you well. Go in peace, and be healed of your affliction.

Acts 14:9 This man heard Paul speaking. Paul, observing him intently and seeing that he had faith to be healed, 10 said with a loud voice, “Stand up straight on your feet!” And he leaped and walked.

Luke 17:.17 And Jesus answering said, Were there not ten cleansed? but where are the nine?18 There are not found that returned to give glory to God, save this stranger.19 And he said unto him, Arise, go thy way: THY FAITH HATH MADE THEE WHOLE.

Matthew 15:28 Then Jesus answered and said unto her, O woman, GREAT IS THY FAITH: be it unto thee even as thou wilt. And her daughter was made whole from that very hour.

Mark. 5:34 And he said unto her, Daughter, THY FAITH HATH MADE THEE WHOLE; go in peace, and be faith 3whole of thy plague.

Luke 18:41 Saying, What wilt thou that I shall do unto thee? And he said, Lord, that I may receive my sight.42 And Jesus said unto him, Receive thy sight: THY FAITH HATH SAVED THEE.43 And immediately he received his sight, and followed him, glorifying God: and all the people, when they saw it, gave praise unto God.

Mark 6:4 But Jesus said to them, “A prophet is not without honor except in his own country, among his own relatives, and in his own house.” 5 Now HE COULD DO NO MIGHTY WORK THERE, EXCEPT THAT HE LAID HIS HANDS ON A FEW SICK PEOPLE AND HEALED THEM. 6 And He marveled because of their UNBELIEF. Then He went about the villages in a circuit, teaching. 

Matthew 8:8 The centurion answered and said, Lord, I am not worthy that thou shouldest come under my roof: but speak the word only, and my servant shall be healed. —13 And Jesus said unto the centurion, Go thy way; and AS THOU HAST BELIEVED, SO BE IT DONE UNTO THEE. And his servant was healed in the selfsame hour.

Matt. 17:14 And when they were come to the multitude, there came to him a certain man, kneeling down to him, and saying,15 Lord, have mercy on my son: for he is lunatick, and sore vexed: for ofttimes he falleth into the fire, and oft into the water.16 And I brought him to thy disciples, and they could not cure him.17 Then Jesus answered and said, O FAITHLESS AND PERVERSE GENERATION, how long shall I be with you? how long shall I suffer you? bring him hither to me.18 And Jesus rebuked the devil; and he departed out of him: and the child was cured from that very hour.19 Then came the disciples to Jesus apart, and said, Why could not we cast him out?20 And Jesus said unto them, BECAUSE OF YOUR UNEBELIEF: for verily I say unto you, If ye have faith as a grain of mustard seed, ye shall say unto this mountain, Remove hence to yonder place; and it shall remove; and nothing shall be impossible unto you.21 Howbeit this kind goeth not out but by prayer and fasting.

Also 1 Corinthians 12-14 concerns the spiritual gifts. Paul says ”There are diversities of gifts, but the same Spirit”. He says that the Spirit is distributing these gifts to each one has he wills, but he also tells us to COVET EARNESTLY the best gifts. Too many christians are of the opinion that the spiritual gifts have ceased, but some of them still concede that ”Sure, if God one day hits me with some of these gifts out of the blue, then who am I to object”? Meaning, they wait for God to take action despite of their disinterest and objections to the spiritual gifts, and by being so reluctant they disobey Paul who tells us to EARNESTLY DESIRE the best gifts. Instead of earnestly desire these gifts, they might choose to discourage others from having this type of desire by telling them that the gifts have passed and are not for today. Flee from a pastor who warns you and discourages you from seeking the gifts. Satan is thrilled each time he can disarm a christian person and make him weaker.

If healing, prophesying and speaking in tongues have ceased, then so have faith, wisdom, knowledge and ”discerning of the spirits”, which can be found on the same list. ”Faith” is here listed separately, and it could for instance concern the hopes and expectations that we have when we take the time to pray. If we believe that praying is a more or less a waste of time and that God either doesn’t hear our prayers or that everything is predetermined, then it’s a risk that become weak when we pray (if we pray at all). It could also concern our faith in relation to prophesies and dreams – that God is able to express himself through such means (this could be combined with discerning the spirits) – and that we are able to find ourselves in ”divine appointments” with other individuals in our daily lives which we should make use of. Another example could be when we are trusting in God for providing financial aid in a difficult situation, and there are numerous testimonies from christians who give account of miracles that they have experienced when they are being provided money precisely when needed in a very urgent situation which they have prayed about. If we have a strong faith in that God is able to lead us in our daily life, we have accomplished much and our faith can grow even further. We will understand the power of prayers and that we can be useful tools for others, just like other people can be used by God to enlighten and encourage us.

1 Cor. 12:8 for to one is given the word of wisdom through the Spirit, to another the word of knowledge through the same Spirit, 9 to another faith by the same Spirit, to another gifts of healings by the same Spirit, 10 to another the working of miracles, to another prophecy, to another discerning of spirits, to another different kinds of tongues, to another the interpretation of tongues. 11 But one and the same Spirit works all these things, distributing to each one individually as He wills.

1 Cor. 12:30 Do all have gifts of healings? Do all speak with tongues? Do all interpret? 31 But EARNESTLY DESIRE the best gifts. And yet I show you a more excellent way.

faith 4The context of Romans 12 – having faith in spiritual gifts

Romans 12 shows us how Paul beseeches the christians in Rome, and all of us, to live holy lives in order to be acceptable to God, and to be transformed by the renewing of our mind.

Rom. 12:1 I beseech you therefore, brethren, by the mercies of God, that you present your bodies a living sacrifice, holy, acceptable to God, which is your reasonable service. 2 And do not be conformed to this world, but be transformed by the renewing of your mind, that you may prove what is that good and acceptable and perfect will of God.3 For I say, through the grace given to me, to everyone who is among you, not to think of himself more highly than he ought to think, but to think soberly, as God has dealt to each one a measure of faith.

Right after v. 3, where Paul mentioned ”as God has dealt to each one a measure of faith”, he explains further what he means by that:

FOR as we have many members in one body, but all the members do not have the same function, 5 so we, being many, are one body in Christ, and individually members of one another.Having then gifts differing according to the grace that is given to us, let us use them: if prophecy, let us prophesy in proportion to our faith; 7 or ministry, let us use it in our ministering; he who teaches, in teaching; 8 he who exhorts, in exhortation; he who gives, with liberality; he who leads, with diligence; he who shows mercy, with cheerfulness.

As we can see, Paul has spiritual gifts in mind when he speaks about ”faith” in v. 3 (the previous verse). He says in v. 4  ”let us prophesy in proportion to our faith”, because the truth is that not everyone has the gift of prophesying – often because they don’t even believe in the spiritual gifts . Paul says ”Let us use them”, indicating that some of us are not using our gifts even though they are provided to us, and one reason might be lack of boldness. Which gifts we possess are dependent on our willingness to seek the gifts (as we are told) and which gifts the Spirit provides us (God’s grace). Apart from using faith in relation to prophesy, Paul also mentions ministering, teaching exhorting, giving, leading and being merciful. These are all areas where a strong faith is very useful, and the more we see what God can do, the more our faith can grow and we become more bold – fervent in spirit, serving the Lord. Not all of us are for instance teachers, but we can all do something for the Kingdom of God, depending on our personalities, talents, gifts and faith. We are all different members of the same body.

9 Let love be without hypocrisy. Abhor what is evil. Cling to what is good. 10 Be kindly affectionate to one another with brotherly love, in honor giving preference to one another; 11 not lagging in diligence, fervent in spirit, serving the Lord; 12 rejoicing in hope, patient in tribulation, continuing steadfastly in prayer; 13 distributing to the needs of the saints, given to hospitality.14 Bless those who persecute you; bless and do not curse. 15 Rejoice with those who rejoice, and weep with those who weep. 

We will be judged by a righteous God – and he knows what we know…osas 10

A person can be healed through faith in his name (either from the one who heals, or the one getting healed, or both). The following verse is both about believing in Jesus, and believing in the power that extends from him  – so that we are able to expect a person getting healed.

Acts 3:16 And His name, through faith in His name, has made this man strong, whom you see and know. Yes, the faith which comes through Him has given him this perfect soundness in the presence of you all.

If we have a strong faith, we can better endure persecutions and tribulations, and we can better learn the power of a prayer. There is a risk that we might habitually pray but still lack faith in that God will respond. It’s like going in to a store and by the counter ask for a certain product, and when the salesperson says ”Sure, one moment please” and leaves the counter in order to get what you ask for, you stand there with doubts if this person is actually going to return with your product. ”Maybe the product is out of stock, or maybe the salesperson forgot about me or went for lunch?” So you just leave the store without getting the product that you asked for, even though you had the chance and should have endured. We can learn to grow in faith.

2 Thes. 1:3 We are bound to thank God always for you, brethren, as it is fitting, because your faith grows exceedingly, and the love of every one of you all abounds toward each other, 4 so that we ourselves boast of you among the churches of God for your patience and faith in all your persecutions and tribulations that you endure, 5 which is manifest evidence of the righteous judgment of God, that you may be counted worthy of the kingdom of God, for which you also suffer; 6 since it is a righteous thing with God to repay with tribulation those who trouble you,7 and to give you who are troubled rest with us when the Lord Jesus is revealed from heaven with His mighty angels, 8 in flaming fire taking vengeance on those who do not know God, and on those who do not obey the gospel of our Lord Jesus Christ. 9 These shall be punished with everlasting destruction from the presence of the Lord and from the glory of His power, 10 when He comes, in that Day, to be glorified in His saints and to be admired among all those who believe, because our testimony among you was believed.

If God would hand out various amounts of ”faith” to us , as an ability to even believe in him, it wouldn’t make sense for Jesus to request us to believe in him if he is aware of that some of us lack the faith to do it.

 John 10:37 If I do not the works of my Father, believe me not.38 But if I do, though ye believe not me, BELIEVE THE WORKS: that ye may know, and believe, that the Father is in me, and I in him.

Matt. 14:28 And Peter answered Him and said, “Lord, if it is You, command me to come to You on the water.”29 So He said, “Come.” And when Peter had come down out of the boat, he walked on the water to go to Jesus. 30 But when he saw that the wind was boisterous, he was afraid; and beginning to sink he cried out, saying, “Lord, save me!”31 And immediately Jesus stretched out His hand and caught him, and said to him, “O you of little faith, why did you doubt?”

It’s not biblically sound to answer Jesus ”because you didn’t provide us with enough faith”. What must we do to be saved?

Acts 16:30 And he brought them out and said, “Sirs, what must I DO to be saved?”31 So they said, “BELIEVE on the Lord Jesus Christ, and you will be saved, you and your household.”

Paul and Silas didn’t answer ”There is nothing you can do to get saved, apart from hoping that God has given you enough faith to believe in him. Just wait and see”.

We will be judged based on our faith, what we know and learn, if we seek God’s wisdom, our fruit and our conscience:

Rom. 10:14 How then shall they call on Him in whom they have not believed? And how shall they believe in Him of whom they have not heard? And how shall they hear without a preacher?—17 So then faith comes by hearing, and hearing by the word of God.

Rom. 2: 14 for when Gentiles, who do not have the law, by nature do the things in the law, these, although not having the law, are a law to themselves,15 who show the work of the law written in their hearts, their conscience also bearing witness, and between themselves their thoughts accusing or else excusing them) 16 in the day when God will judge the secrets of men by Jesus Christ, according to my gospel.

Luke 10:13 “Woe to you, Chorazin! Woe to you, Bethsaida! For if the mighty works which were done in you had been done in Tyre and Sidon, they would have repented long ago, sitting in sackcloth and ashes.

Rösta på SD för att få kristdemokratisk politik och kristen värdegrund

islam 4

Kristdemokraternas värderingar vs Sverigedemokraternas

KD: ”Det är viktigt att staten är neutral gentemot alla livsåskådningar” (KD:s hemsida)

SD: ”Den svenska staten kan och bör inte vara religiöst neutral.— Kristendomen bör i kraft av sin historia tillåtas att inneha en särställning i förhållande till andra religioner i Sverige.” (SD:s principprogram på deras hemsida)

Som före detta kristdemokrat så glädjer jag mig åt att det finns ett par andra familjevänliga partier att välja mellan – Kristna Värdepartiet och Sverigedemokraterna – eftersom Kristdemokraterna för länge sedan har slutat att föra en kristdemokratisk politik. Jag vill inte gärna att min röst ska gå förlorad och smulas sönder under 4%-strecket så jag föredrar SD –  också med tanke på att dehar ett principprogram där de täcker alla politiska områden med förträfflig politik.

Förmodligen är det nedan punkter som KD:s ursprungliga kärnväljare ser som viktiga och typiskt ”kristdemokratiska”, förutom att vara ett högerparti med en strävan att ha låga skatter och därför större chans till god tillväxt. Innehållet i punkterna är just vad SD kämpar för:

  • avsevärt lägre abortgräns än idag
  • ja till samvetsfrihet inom vården
  • stöd till landet Israel
  • fokus på kärnfamiljen som ideal – en mamma, en pappa, barn
  • lära om etik och moral i skolorna, och framför allt kristna värderingar
  • nej till samkönade äktenskap
  • nej till att samkönade par ska få adoptera
  • konkret stöd till vårdbidrag
  • ja till kristna friskolor
  • kasta ut RFSU ur skolorna
  • stödja en levande kyrka och kristendomen som grundsten för nationen (kulturarv)
  • tillåta kristet innehåll i skolavslutningsceremonier

Detta är ju eftersträvansvärda punkter men KD:s ledning verkar anse att det är viktigare med en enad front i alliansen än att stå upp för sina hjärtefrågor. Detta får kärnväljare att fly, och en del har flytt till SD. Jag tar upp SD:s syn på ovan punkter och gör en del jämförelser med KD.  Här är sverigedemokraternas budgetförslag, om någon vill läsa fler detaljer om deras politik.

SD – bäst för de ofödda barnen som inte kan försvara sig

Hur gammal måste man vara, eller hur stor måste man vara för att ha rätt till sin egen kropp? Exakt NÄR i livet har man rätt till sin egen kropp? Det går inte att säga ”vid födseln” för det skulle ju innebära att man skulle kunna abortera bort ett ofött barn i graviditetsvecka 40.

Vad gäller abort så vet vi att SD har den mest ”barnvänliga” inställningen bland samtliga partier, eftersom SD förordar aborträtt endast upp till v. 12, till skillnad mot dagens regler där kvinnor ges rätt att utföra abort t o m v. 18 (alltså ända upp till v. 19 vilket ger en skillnad på 7 veckor) och där man även kan medges aborträtt t o m v. 22 om man vänder sig till Socialstyrelsen (som nästan alltid godkänner en sådan förfrågan). Detta är en skam med tanke på att det finns fler och fler fall i världen där barn som föds i v. 22 överlever. Är nästa steg att döda barn som föds i exempelvis v. 22? Eller kanske högre ålder? Läs gärna Julia Kronlids (SD) blogginlägg i ämnet.

Samvetsklausul för vårdpersonal 

SD vill gärna har samvetsfrihet för vårdpersonalen när de står inför etiska dilemman. I många andra länder finns en samvetsklausul för sjukvårdspersonal och i exempelvis Norge har man inte sett detta som ett problem. Helt naturligt skulle också många läkare och sjuksköterskor ha betänkligheter inför aktiv dödshjälp om en riksdagsmajoritet skulle besluta om något sådant.  När Sverige hade allmän värnplikt hade hade de värnpliktiga rätten att söka vapenfri tjänst om de av samvetsskäl inte ville bära vapen, och journalister har samvetsfrihet enligt journalistavtalets paragraf 3.3: ”Medarbetare får inte åläggas att utföra uppdrag som är förödmjukande eller som står i strid med hans eller hennes övertygelse.” De slipper alltså att utföra uppdrag där de exempelvis uppmanas att ljuga inför präster i själavårdssamtal som de dessutom filmar, för att kunna åsiktsregistrera prästernas syn på homosexualitet och sedan mobba dem för detta i media inför svenska folket. Många skulle inte klara av att kränka en människa på det sättet och skulle hellre bli av med jobbet.

I DN 2014-10-23 skriver fyra kristdemokrater:

”Kristdemokraternas hållning är dock att man bäst löser dessa situationer genom att arbetsgivaren och den anställde redan vid anställningstillfället är överens om hur arbetet ska lösas. Vi vill alltså inte lagreglera om en samvetsklausul.” 

Läs gärna Julia Kronlids bloggartikel från 2011 här.

”Kristdemokraterna som har skrivit i sitt principprogram om samvetsfrihet och ser det som en mycket viktig fråga har däremot inte reagerat över att utrikesutskottet i sitt betänkande har ställt sig kritiska till resolutionen om samvetsfrihet och vill verka för en förändring av den. I dagens debatt gick KD ut med att det var ett misstag och att de står upp för samvetsfriheten.”

Läs även denna bloggartikel:

Kristdemokraterna valde att avstå i dagens omröstning angående resolutionen om samvetsfrihet från Europarådet. Det är mycket ovanligt att ett parti i Alliansen röstar annorlunda än övriga partier i Alliansen. Bra att KD blivit pressade att inte bara följa med strömmen i Alliansen. Dock  betyder det att man inte har en åsikt i frågan om man avstår att rösta och Kristdemokraterna har tydligt gått ut med att de är för samvetsfrihet för vårdpersonal i Sverige. Så jag tycker det hade varit mycket mer trovärdigt om Kristdemokraterna hade tagit en tydlig ställning för samvetsfrihet genom att rösta på Sverigedemokraternas reservation. Tydligen är det av större betydelse vem som skrivit reservationen än själva sakfrågan.”

SD är det mest Israelvänliga partiet!sd 22

Vilket annat parti skulle på sin valvaka (eller i vilka sammanhang som helst) visa upp den israeliska flaggan på det här sättet? Det finns säkert många Israel-vänner även inom KD eftersom det finns många kristna som röstar kristdemokratiskt, men jag har svårt att tänka mig att några inom KD:s partiledning skulle våga stoltsera med en stor israelisk flagga på det här sättet för det är verkligen inte PK. Intressant nog började några sjuklövern-journalister att forska i vem den skäggige mannen är på bilden – kanske för att hitta skäl för att minimera SD:s vurm för Israel – som om hans bakgrund skulle ändra på det faktum att personerna reste upp den stora flaggan och lät sig fotograferas med den för att visa STÖD för landet Israel. Det finns inga krav att SD:s politiker ska rata en israelisk flagga pga vem som erbjuder den, och det tror jag inte heller en idrottare gör som tar emot en fana för att springa ett ärevarv. Mannen till vänster är för övrigt Richard Jomshof (SD) och är en agnostiker (han har alltså inte tagit ställning) men även han älskar Israel.

1 Mos 12:3 Jag skall välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkter på jorden bli välsignade.”

Kan det vara därför SD blivit oerhört välsignat?

Läs SD:s motivering varför de anser att regeringen visade ett dåliga omdöme genom att erkänna Palestina som stat 2014. Exempel:

”Dessutom ser vi det som orimligt att Israel ska behöva acceptera Hamas som trovärdig förhandlingspartner. Hamas är en terrororganisation och har länge varit tydliga med att de vill förinta staten Israel och döda alla judar. Sedan 2005 har de beskjutit Israel med över 11 000 raketer.”

Artikeln är underskriven av Björn Söder, Kent Ekeroth och Julia Kronlid. Kent Ekeroth och hans tvillingbror Ted Ekeroth är dessutom judar själva (modern judinna) liksom Paula Bieler och den del andra sverigedemokrater. Kent Ekeroth och hans bror grundade 2002 föreningen ”För Israel och demokrati i Mellanöstern” (Fidim) ”som en reaktion på svenska medias vinklade och ofta osakliga rapportering av den arabisk-israeliska konflikten”. Kent Ekeroth har varit styrelsemedlem i ”World Zionist Organization” och mottog 2007 deras pris, ”Theodor Hertzl-priset” för sina insatser för Israel, och är den ende svensk som fått det priset. Att kämpa för Israels rättigheter handlade hela tiden om hans eget initiativ, och detta engagemang skulle rimma illa med medlemskap i ett semi-nazistiskt parti eftersom mycket av nazismens signalement handlar om ett stort hat till judar ofta med i kombination med en önskan om deras förintelse. SD står långt ifrån judehat och nazism – och även andra SD-politiker har rakryggat stått upp för Israel när inga andra partitoppar från övriga partier gjort det. Kent Ekeroth har helt korrekt sagt om Västbanken:

”Det är inte palestinskt territorium, eftersom det aldrig har funnits något palestinskt folk eller palestinsk stat”

Jimmie Åkesson har tagit upp konflikten i Mellanöstern, där kristna hotas och slaktas, i exempelvis detta tal och konstigt nog blir folk upprörda över det också. Det verkar som det handlar om ”damned if you do, and damned if you don’t” när det handlar om Jimmie . Jimmie betonar också Israels rätt att försvara sig, och SD:s partisekreterare Björn Söder gick 2013 ut med en skriftlig protest mot bojkott av varor från Israel, med anledning av EU:s tandlösa rekommendationer om bojkott. Där skrev han bl a:

israel

”Vänsterjournalister, – politikers och – organisationers propaganda om ”ockuperade områden” bör tas för vad det är: Propaganda! Sverige skall inte delta i detta och därför skall vi inte godta EUs förslag om särskild märkning av produkter från dessa områden.”

Det finns några enskilda personer i andra partier som åtminstone uttrycker Israels rätt att försvara sig och de ger Israel stort stöd, men det skulle ge större effekt om sådana initiativ kom från partiledningarna i stället för längre ner i hierarkin. Om sådant stöd inte återfinns i partitoppen så är chansen liten att stödet får genomslag i politiken. Birgitta Ohlsson är en Israelvän men är för en tvåstatslösning, och det tycker jag personligen redan finns. Israel fick en pyttebit land (mycket mindre än vad Balfourt-deklarationen utlovade) och araberna fick en ännu större bit land i det som nu är delar av Jordanien, utöver det land som de redan hade. Eftersom palestinierna visar med sina raketer vad de tycker om Israel så är det givetvis ingen god idé att låta dem komma ännu närmare med hjälp av en tvåstatslösning. Även Göran Hägglund är emot Sveriges erkännande av en palestinsk stat liksom övriga Allianspartier, men vad gäller Israel i sin helhet så är det SD som legat i framkant och öppet visat sitt stöd i olika sammanhang.

Ännu ett exempel är när SD ensamt stack ut hakan 2009 och kritiserade förslaget om att ordna en bojkott riktad mot Davis Cup- matcherna mellan Sverige och Israel samma år.

Kent Ekeroth och Björn Söder (i mitten i fotot till höger i Knesset) har skrivit en motion (2014/15:1030) ang Upphörande av bistånd till israel 2Palestinska myndigheten. Det skulle Israel tjäna stort på eftersom deras största hot kommer från den palestinska myndigheten. Där står bl. a.

”Den palestinska myndigheten inte bara uppmuntrar till terrordåd utan belönar även personer som dödar judar genom att ge dessa personer en månadslön på 25 000 kronor (fyra gånger mer än en palestinier tjänar på arbeten i områden som är kontrollerade av den Palestinska myndigheten) under fängelsetiden.”

”Samtidigt som Sverige och EU ger bistånd till den Palestinska myndigheten bromsar man projekt som skulle innebära att palestinska män i områden, kontrollerade av den Palestinska myndigheten, skulle kunna höja sin medellivslängd från de idag 50 åren till vad palestinska män har för medellivslängd i Israel, som är 76 år. Vid universitetet i Ariel sökte man projektpengar från EU för att komma tillrätta med de lungsjukdomar som palestinier drar på sig då de blir förgiftade genom de uppvärmningsmetoder man använder. Likaså sökte man projektpengar till vattenreningsmetoder. Dessa projekt skulle leda till att palestinier fick drägligare levnadsförhållanden inne på områden kontrollerade av den Palestinska myndigheten. Men universitetet fick avslag på projektpengar på grund av att det ligger i Ariel, som man påstår är på ”ockuperat område” på Västbanken.

”Konflikten med Israel består inte i bråk kring ett eget land. I samband med att det brittiska Palestinamandatet upphörde 1948 hade palestinierna en egen stat i Jordanien. Det var uppenbart inte tillräckligt eftersom man omedelbart när Israel utropade självständighet anföll Israel. Konflikten grundar sig på självaste existensen av staten Israel och existensen av en judisk stat. Slutmålet är att eliminera den judiska staten och etablera en Palestinsk stat på hela området och konflikten kommer aldrig att upphöra tills detta har skett. Demoniseringen och avhumaniseringen av ”sionisterna”, judarna allmänt och Israel särskilt och bosättarna över allt annat fortsätter. Terrorister framställs som hjältar och förebilder.” 

”Det är självfallet inte försvarbart att Sverige eller EU betalar ut stora ekonomiska medel till den Palestinska myndigheten utan att kräva fullständig transparens om vart pengarna går och att den Palestinska myndigheten omedelbart upphör med att låta högt uppsatta PLO- och Fatah-personer stoppa pengar i egna fickor, finansiera terrorverksamhet och att belöna fängslade terrorister i Israel. Därför bör Sverige upphöra med biståndet till palestinierna.”

Bravo SD! Tyvärr så lovade Sverige i stället ännu mer pengar. ”Tomma lador”, någon?
Ny motion från SD hösten 2015. Återkalla erkännandet av Palestina! KD däremot avslog sådana Israelpositiva motioner under sitt riksting oktober 2015.

SD om kärnfamiljen och barnens rätt till en mamma och en pappasd 50

Under Västerås-konferensen 2014 (som Björn Söder inledde med att tända adventsljus, som även Mattias Karlsson gjorde i en video strax innan jul då han bad oss att tänka på ordet försoning) så var organisationen HARO på plats för att undervisa mer om trygga familjer och valfrihet inom barnomsorgen.

SD skriver mycket gott om kärnfamiljen (du kan läsa avsnitt från SD:s principprogram här nere, framtagen 2011) och är MYCKET tydligare med att de ser kärnfamiljen som ett ideal än vad KD är i sitt principprogram. KD uttrycker sig flummigt och neutralt, och det låter som familjekonstellationen ”mamma, pappa barn” endast är en tänkbar familjeform bland andra och inte nödvändigtvis den bästa. SD är vågar uttrycka ”alla barn bör ha rätt till både en mor och en far i sitt liv”. Inte bara att barn har rätt till ett visst antal ”föräldrar”, utan just 1 mor och 1 far. Sen kan vi förstås inte ducka för hur verkligheten ser ut, men SD uttrycker åtminstone hur de ser på idealet för barnens bästa, och det gör de ganska tydligt och upprepade gånger.

”Det är Sverigedemokraternas övertygelse att kärnfamiljen är den samlevnadsform som har bäst grundförutsättningar att ge barnen en stabil och trygg uppväxtmiljö. —Vi är också av den uppfattningen att de manliga och kvinnliga egenskaperna i många fall kompletterar varandra och av bland annat den orsaken anser vi att alla barn bör ha rätt till både en mor och en far i sitt liv.

Det minst komplicerade, och därmed bästa för de flesta barn, är enligt vår bedömning att få växa upp med sina biologiska föräldrar som moders- och fadersgestalter. Barn som inte växer upp i en kärnfamilj skall ha rätt att umgås med båda sina biologiska föräldrar och i de fall detta inte är möjligt skall barnet  i alla fall ha rätt att få information om vilka de biologiska föräldrarna är eller var.

I de fall ett barn har förlorat båda sina biologiska föräldrar bör barnet ha rätt till både en man och en kvinna som en ersättning för den far och den mor man har förlorat. Detta är orsaken till att vi motsätter oss statligt sanktionerad adoption för såväl ensamstående, som samkönade par och polyamorösa grupper. Undantaget från ovanstående princip är fall som gäller nära släktingar eller personer som barnet redan odlat en nära relation till. ”

Vidare om samkönade äktenskap

Det är att inse fakta att vissa människor känner utav en oklar sexualitet (och någonting som de flesta verkar ha gemensamt är en frånvarande förälder under uppväxten och/eller en uppväxt med stora brister), och jag håller helt med SD att de inte ska trakasseras, förföljas eller behandlas illa på minsta vis. Däremot är steget långt till att uppmuntra till en sådan omvänd sexualitet  à la RFSU.  SD skriver att de inte anser det vara förenligt med barnens bästa att låta samkönade par och polyamorösa grupper adoptera och inseminera—, och jag är glad för ett sådant ställningstagande. Detta är ju viktigt för barnens bästa. Vidare är jag visserligen glad att SD inte vill tvinga någon pastor/präst att viga någon emot hans egen övertygelse, men samtidigt så önskar jag att en vigsel överhuvudtaget endast skulle få vara mellan en man och en kvinna i Sverige. Partnerskap hade varit en bättre väg att gå för övriga varianter. Annie Lööf hade t o m ett förslag om att tillåta polygama äktenskap i ett forum för ett antal år sedan, och det är bara att be och hoppas på att det förslaget inte dyker upp igen i framtiden.

”Det faktum att vi erkänner förekomsten av biologiskt grundade skillnader mellan könen skall inte tolkas som att vi tror att alla män respektive kvinnor är stöpta i samma form. Som alltid när man talar i generella termer handlar det om fallande skalor och utrymmet för individuella avvikelser är naturligtvis stort. Mot bakgrund av detta är det också naturligt för oss att erkänna att vissa
människor kan födas med en oklar eller ombytt könstillhörighet och att dessa människor skall få samhällets stöd i händelse av att detta förhållande utgör ett problem för dem. Erkännandet av olikhet skall heller inte tolkas som en strävan mot ojämlikhet. —   Vi förespråkar en formell jämställdhet där varken kvinnor eller män skall särbehandlas på basis av sin könstillhörighet. Om detta sedan skulle visa sig leda till att män och kvinnor inte gör allting på samma sätt, i exakt samma utsträckning, så betraktar vi inte det som problematiskt.

På samma sätt som vi betraktar könstillhörighet som någonting nedärvt hos de flesta människor betraktar vi även den sexuella läggningen som en medfödd egenskap hos de flesta individer. Vi motsätter oss därmed de läror som hävdar att den sexuella läggningen endast är en social konstruktion. Bortsett från att vi inte anser det vara förenligt med barnens bästa att låta samkönade par och polyamorösa grupper adoptera och inseminera samt att det bör vara upp till de religiösa församlingarna själva att avgöra huruvida vigselakten skall utsträckas till att gälla även andra än två människor av olika kön, så skall personer som tillhör någon av de sexuella minoriteterna ha samma rättigheter och skyldigheter som andra. Trakasserier och förföljelse av någon människa på basis av dennes sexuella läggning är förkastligt och skall bestraffas hårt.”

”Familjerådgivning. Eftersom familjepolitiken för oss är ett prioriterat område, avser vi att i ett första steg skjuta till extra resurser till kommuner och landsting med syfte att minska de köer som på vissa håll finns.”

 SD:s syn på skolan – etik, moral, normer, kristendom och inget flum

SD förstår hur viktigt det är med gemensamma normer, sunda värderingar, etik och moral – som faktiskt återfinns i den religion som Sverige alltid haft i sin historia – kristendom. Sådana värderingar är viktiga som byggstenar och bör finnas där från början – även i skolan. Detta är ju själva grunden vi ska lära oss att stå på, och dessvärre är sanningen att alla religioner inte bygger på sunda värderingar. Jag tänker på det som lärs ut i Koranen och sharialagarna. Vi borde inte skämmas för vår kristna historia och kultur, och inte ursäkta oss när vi använder kristendom som grundstomme redan i skolan. I framtiden kanske våra kristna högtider kommer att tas bort en efter en, för att ersättas med ett visst antal lediga dagar då vi får kalla dem vad vi vill och fira dem hur vi vill – och detta skulle givetvis orsaka så att våra kristna traditioner faller i glömska efter några generationer. SD vill uttryckligen att skolan ska betona kärnfamiljens betydelse och den kristna etiken. Det handlar om BYGGSTENAR för Sverige.

”Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv – från en generation till en annan. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer och värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar vilka Sverigedemokraterna menar utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige.

Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona kärnfamiljens betydelse, tidigare generationers samlade kunskap och erfarenhet, den kristna etiken samt inte minst den västerländska humanismens centrala betydelse i vårt samhälle.

Skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågorKritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras – inte bestraffas. Vidare bör etik och moral betonas mer än idag, så att eleverna lär sig att samarbeta, visa hänsyn, kamratanda och ärlighet.”

Vårdnadsbidragetbarn

SD är mer konkret än KD, och vill dels lagstadga så att kommunerna måste erbjuda vårdnadsbidrag, och dels föreslår de det dubbla månadsbeloppet jämfört med idag. 6000 kr/månad/barn.

”Vårdnadsbidraget kan idag betalas ut med maximalt 3 000 kronor per månad och barn och syftartill att öka möjligheten för föräldrar att vara hemma med små barn mellan 1 och 3 år. Bidragetär dock frivilligt för kommunerna att införa, vilket gör att långt ifrån alla småbarnsföräldrar gesmöjlighet att nyttja det. Den maximala summan om 3 000 kronor ska också jämföras medkostnaden för en dagisplats, vilken uppgår till omkring 100 000 kronor per år. Vårdnadsbidragetär alltså inte att betrakta som en kostnad, utan som en reform som ökar familjens valfrihet ochoberoende gentemot det offentligaSverigedemokraterna vill vidareutveckla reformen, dels genom att lagstadga så att kommunerna måste erbjuda vårdnadsbidrag, dels genom att höja maximalbeloppet till 6 000 kronor per månad och barn.

Kristendomen ska ha en särställning inte bara i skolan utan i hela landet

SD vill satsa på ökad kyrkoantikvarisk ersättning:

”Sverige har varit ett kristet land i tusen år. Ingen annan religion, idé och institution har varit lika betydelsefull för formandet av den svenska kulturen som kristendomen och den svenska kyrkan. Bevarandet av det kristna kulturarvet är således en angelägenhet för alla. Sverigedemokraterna har via skrivelser och Riksdagens utredningstjänst förstått att medlen som anslås idag för den kyrkoantikvariska ersättningen inte fullt räcker till för det behov som idag finns. Vi föreslår därför ökad kyrkoantikvarisk ersättning.”

Kristendomen ska ha en särställning i Sverige, och kristendomen är en del av Sverige. SD talar mycket om vårt kristna arv, kristna högtider och kristna traditioner, och säger på inga sätt att staten ska hålla sig neutral vad gäller kristendomen i Sverige:

”Den svenska staten kan och bör inte vara religiöst neutral. Sverige har varit ett kristet land i över tusen år. Kristendomen är intimt sammanvävd med den svenska kulturen och identiteten. Få andra idéer och institutioner har varit  lika betydelsefulla för formandet av den svenska kulturen som kristendomen  och den svenska kyrkan. Det svenska språket, konsten, litteraturen, filosofin, moralen, traditionerna, arkitekturen, musiken m.m. är alla exempel på
samhällsområden som varit och är starkt färgade av vårt kristna arv. Påverkan har dock också varit ömsesidig. Förhållandena, förutsättningarna och kulturen i vårt land har gjort att den svenska kristendomens historia innehåller vissa särdrag i jämförelse med andra kristna länder. Många kristna högtider och traditioner är fortfarande en självklar del av vår nationella kultur och utgör viktiga inslag även i många icke-troendes liv. Att känna till och förstå det svenska kristna kulturarvet är en viktig nyckel till att förstå vårt lands historia, kultur och samtid. Bevarandet av detta kulturarv är således en angelägenhet för alla svenskar, troende såväl som icke-troende. För att kunna förhålla sig strikt religiöst neutral skulle staten behöva fjärma en betydande del av det svenska kulturarvet ifrån de offentliga verksamheterna och det offentliga
rummet och detta är ingenting som Sverigedemokraterna ser som önskvärt. Kristendomen bör i kraft av sin historia tillåtas att inneha en särställning i förhållande till andra religioner i Sverige.”

Richard Jomshof, (SD) anförande 2013:

”Fru Talman, Muhammed är ett föredöme för alla muslimer, ett föredöme i ord, ett föredöme i handling. Han kan och får inte kritiseras. Hade Muhammed varit en man av fred hade mycket sett annorlunda ut, men det var han inte. Muhammed var en krigsherre, han var en erövrare som förde krig med allt vad det innebär. Han skall ha själv ha dödat och det finns beskrivet att han vid ett tillfälle avrättade som så många som 600 judiska män med halshuggning. Vi vet att han överföll karavaner för att finansiera sin krigföring. Vi vet att tillfångatagna kvinnor och barn såldes som slavar. Det innebär, menar jag, att Muhammed inte är ett dugg bättre än andra som också har använt eller som fortfarande använder våldet som en väg för att nå sina mål. Fru Talman, jag vill göra en jämförelse mellan Jesus och Muhammed, en jämförelse mellan islam och kristendomen. Muhammeds liv och gärning ligger till grund för islam. Om det nu är så att han var erövrare, att han förde krig, att han avrättade krigsfångar, att han tog och sålde slavar att han överföll karavaner och stal för att finansiera sin krigföring, så menar jag att spelar en oerhörd stor roll för islam, dess framväxt, dess budskap, men också för dess utövare.

Om vi då jämför detta med kristendomens grundare Jesus så förespråkar han ett motsatt budskap, ett kärleksbudskap vilket också genomsyrade hans liv och gärning. En muslim som använder våld för att sprida sitt budskap finner alltså stöd för detta hos religionens grundare, Muhammed. En kristen som däremot använder våld för att sprida sitt budskap finner inget som helst stöd för detta, eftersom Jesus budskap kort och gott var ett budskap om icke våld  och kärlek. Jag vill dra mig till minnes att när Jesus arresterades av romarna så drog en av lärjungarna, Petrus, sitt svärd varpå Jesus befaller honom att stoppa tillbaka den. Därefter spikas Jesus upp på korset och Jesus förlät som ni kanske minns också sina mördare.Det är en helt annan moral, en helt annan logik än vad som finns inom islam. Jag menar att kristendomen och islam är varandras motpoler i mångt och mycket.”

Läs gärna Eva Nyman och Björn Söders förslag till kyrkomötesbeslut här om att säkerställa den kristna karaktären i Svenska kyrkan och i landet. Från förslaget:

”Svenska kyrkan har ett av Gud givet uppdrag att förkunna kristen tro och kristet liv i Sverige i samverkan med andra kristna kyrkor. Svenska kyrkan och dess medarbetare torde ha en nyckelroll för att skapa den värdegrund som är den enda hållbara för en inflyttads lyckade anpassning i vårt land. Ett samhälle som är oklart eller rentav i konflikt om sina egna grundvalar, kan inte bestå i längden.

Otydlighet och oklarhet om kristen tro och kristet liv blir alltmer utbredd i vårt land. —

Kristen tro och kristet liv har varit och är en av de viktigaste faktorerna bakom vår demokrati och bakom en människosyn som bygger på respekt för oliktänkande. Vi menar att det inte är en tillfällighet att vår traditionella demokratiska kultur, vår respekt för mänskliga rättigheter och våra strävanden efter det allmänna bästa, vuxit fram i ett kristet kultursammanhang.  —

Vi menar att det är fullt möjligt att verka för att Sverige förblir dominerat av en kristen livssyn och samtidigt bibehålla respekten för människor av annan trosuppfattning. Vi menar vidare att det är en förutsättning för en framgångsrik dialog med icke kristna att Svenska kyrkan och övriga kristna kyrkor och samfund är tillräckligt tydliga om innebörden av kristen tro och kristet liv. —”

Läs gärna SD:s riksdagsmotion där de tar upp de kristna kopternas utsatta situation i Egypten, samt kristnas situation i Pakistan, Nigeria, Nordkorea och andra länder. Låt oss vara tacksamma för att vi åtminstone har ett riksdagsparti som verkligen uppmärksammar den förföljelser som drabbar kristna människor i vår omvärld.

Se gärna Mattias Karlsson och Julia Kronlids vision för Svenska Kyrkan, inför kyrkovalet 2013. Julia är rädd att namnet JESUS blivit ett namn som Svenska Kyrkan skyr, och de oroas över att man i Sverige fasar ut kristna traditioner och kompromissar med andra religioner med risk för att man tappar den kristna värdegrunden:

Kristdemokraterna 

kd

Jag har hämtat information från Kristdemokraternas hemsida.

Abort – Se ovan. KD har som sagt en mycket liberal abortpolitik, och stort ansvar ligger just hos partiledaren Göran Hägglund som tidigare var socialminister.

Samvetsfrihet – Se ovan. KD har som sagt inte stått upp för samvetsfrihet för vårdpersonal när de haft chansen. Men det finns chans att ändra sig i framtiden.

Israel – Se ovan. Jag kan inte hitta något speciellt om Israel i deras skrifter mer än att KD som övriga allianspartier är emot de rödgrönas beslut att erkänna Palestina som stat.

Kärnfamiljen – Beskrivs inte som en familjeform med en särställning som hos SD utan är en familjeform bland andra:

”Kristdemokraterna menar att familjen är den viktigaste enheten i samhället. Familjer ser olika ut men är alltid viktiga. Vår familjepolitik syftar till att stödja familjerna utifrån deras olika behov, möjliggöra mer tid för barnen och öka familjernas frihet. Vi tycker bland annat att alla politiska beslut ska analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för familjer samt att det bör forskas om hur det alltmer gränslösa arbetslivet påverkar familjelivet, hälsan och barnen. Familjen är viktig hela livet. Därför arbetar vi bland annat för att ensamstående förälder som bor i annat land ska få möjlighet att bo tillsammans med familjen i Sverige.”

Kristendom i skolan  – Till skillnad från SD är KD mycket mer försiktiga att sätta kristendomen främst i skolan. Men på ett ställe uttrycker de ändå i en mening att ”All skolverksamhet ska i enlighet med den etik som förvaltats av kristen tradition fostra eleverna till ansvarskännande medborgare”. Bravo! Tyvärr uttrycker de på många andra ställen att kristen etik inte ska ha en särställning, utan snarare att den ska ses som en i mängden av bra etiska grunder som människor kan tänkas bygga på. SD trycker mer på etik, moral, kristendom som grundsten samt det lämpliga i att lära ut kärnfamiljen som ideal redan i skolan. (SD säger ”Skolan bör därför betona kärnfamiljens betydelse— den kristna etiken”). KD skriver:

”Skolans uppgift är att ge varje elev de kunskaper som är nödvändiga för att leva och verka i ett modernt samhälle och att tillsammans med föräldrarna fostra eleverna till ansvarskännande medborgare. Med en skolpolitik som fokuserar på trygghet, kunskap och arbetsro och där varje skola har stor frihet att utforma sin egen verksamhet vill Kristdemokraterna ge elever, lärare och skolledare förutsättningar för att klara denna uppgift.

All skolverksamhet ska i enlighet med den etik som förvaltats av kristen tradition fostra eleverna till ansvarskännande medborgare. Övertygelsen om alla människors lika, unika och okränkbara värde ska genomsyra skolmiljön. Solidaritet med svaga och utsatta, jämställdhet mellan könen och tolerans för människors olikheter är förhållningssätt som ska befrämjas. Mobbning och annan kränkande behandling måste kraftfullt motverkas. Skolan som trygg arbetsmiljö måste säkerställas.

(Förskolan) Barn har olika behov och förutsättningar. De behöver därför olika stöd och stimulans beroende på ålder, mognad och social bakgrund. Det är viktigt att förskoleverksamheten för de mindre barnen präglas av omsorg och lek, samt att de pedagogiska inslagen ökar i takt med barnens stigande ålder. Den pedagogiska verksamheten måste ske på barnens villkor och inte innebära att lekfulla inslag går förlorade.”

Kristendom – Till skillnad från SD, som vill se kristendom som en grundsten både i skolan och i samhället (och motiverar tydligt varför), så verkar snarare KD vilja separera kristendom från politik och förklarar dessutom att det är helt möjligt att motivera grundvärden utan just en kristen tradition. Det skulle lika gärna kunna vara en annan religion från andra kulturer, eller ingen religion alls. De ser på beblandning av religion (kristendom är en religion) och politik som en RISK. Självfallet är det en risk att blanda in en religion som islam i politiken, men jag kan inte se några liknande risker vad gäller kristendom som lär oss sunda och kärleksfulla värderingar som alla skulle må bra av att följa. KD verkar inte se kristendomen som den enda grundstenen, utan ser den som en värdegrund bland andra, eftersom de säger: ”Det är emellertid möjligt att motivera människosyn och grundvärden med samma innebörd utan att referera till Gud eller den kristna traditionen.” Kristen värdegrund är alltså en i mängden.

Den etiska grunden för KD:s politik är ”oberoende av trosuppfattning” (alltså inte nödvändigtvis lagd på just en kristen värdegrund). KD verkar vilja se religion som en privatsak som inte bör blandas in i politiken eftersom de säger att politik rör människors gemensamma angelägenheter till skillnad mot den förra. Det borde innebära att vi inte kan motivera etik och moral utifrån kristen värdegrund (som ju kommer från Bibeln), och verser om att vi bör behandla andra som vi själva vill bli behandlade (den gyllene regeln), att vi bör be för våra fiender, att ett äktenskap bör vara mellan en man och en kvinna, att vi inte bör hata, förtala, ljuga, etc eftersom det är ”religiöst”. Om vi däremot kommer fram till sådana saker på annat sätt (utan religion) så är det förstås ok, men i framtiden så kanske vi lika gärna kan anpassa oss till andras kulturer eftersom kristendomen uppenbarligen inte ska ha någon särställning enligt KD? De menar ju att religion inte ska blandas in i politiken överhuvudtaget, och då kanske andra kulturer kan ta mer plats trots att det rimmar illa med den moral Jesus undervisat om.

Religion är inte politik. Politik är heller inte religion. I många kulturer är emellertid religionen bärare av den människosyn och etik, som genomsyrar samhället. I det avseendet är i vår del av världen kristendomen den tongivande förmedlaren av den människosyn och de grundläggande värden, som motiverar mänskliga rättigheter och skyldigheter. Det är emellertid möjligt att motivera människosyn och grundvärden med samma innebörd utan att referera till Gud eller den kristna traditionen. På samma sätt är kristdemokratins etiska grund för politik oberoende av personlig trosuppfattning när det gäller livsåskådning eller religion. Politiken rör människors gemensamma angelägenheter medan religionen dessutom rör människornas relation till Gud. Det finns således en distinktion mellan politik och trosliv. Samtidigt finns det alltid en risk att människor gör politik av sin religion eller gör religion av sin politik.

pingvinHär nedan är ett långt stycke om etik och människovärde där de bl. a. säger att värden kan identifieras beroende på vad som är värdefullt för den enskilda människan, för alla människor och för samhället. Förvisso sant, men trots den långa texten står ingenting om att det måste vara just ett kristen värdegrund som kan vara en byggsten för detta utan det verkar fungera även med andra religioner och kulturer. Kristen värdegrund verkar i alla fall vara ett av flera möjliga alternativ eftersom de säger att  grunden ”återfinns i den kristna etiken och naturrätten och har präglat västerländsk rättsuppfattning. Den har under historiens gång manifesterats från Magna Charta till en lång rad rättighets- och frihetsdeklarationer i Europa, USA och FN.” En god etik ”återfinns” alltså även i kristendomen, som KD också säger är ”realistisk”. Det är ungefär så långt de vill sträcka sig – en realistisk värdegrund, men absolut inte den enda värdegrund som skulle kunna passa för Sverige eftersom många andra religioner och kulturer också skulle kunna komma fram till goda etiska ståndpunkter – beroende på vad folk kommer fram till.

KD uttrycker att etik kan bli en slags lagar som samhället ska rätta sig efter, men det handlar inte om just en kristen etik utan det verkar handla om ”upptrampade stigar”, ungefär som att det som gällt för invånarna under ett långt tag kanske lämpligen ska fortsätta gälla eftersom det varit etablerat så länge. Om två religioner/kulturer möts i Sveige (exempelvis kristendom och islam), så kanske två upptrampade stigar måste samsas till en? KD menar att de ser etik som något grundläggande för sin politik, men de säger inte här att det måste vara kristen etik. Tvärt om! Det är samhällets etik som ska gälla, och det beror ju helt på vad samhället kommit fram till. Hur kommer man fram till vilken etik som ska gälla nu när det inte måste grunda sig i kristen etik? KD förklarar: ”Värden kan identifieras genom att fråga efter det som är värdefullt för den enskilda människan, för alla människor och för samhället.” M a o så beror det på vad människor kommit fram till, men det finns ju länder såsom Saudiarabien, Irak och Somalia där människor kommit fram till helt andra ståndpunkter än oss i Sverige och som verkligen rimmar illa med den gyllene regeln. Om man förminskar den kristna värdegrunden som KD gör genom att hålla den neutral mot andra värdegrunder, så har man svårare att motivera vad som egentligen är i sanning oetiskt, kvinnofientligt, barnmisshandel, etc. Det kan ju variera från kultur till kultur och land till land, och kristen värdegrund är ju bara en i mängden hos KD. Hur blir det då när Sverige fortsätter att satsa på mångkultur och massinvandring där även främmande religioner tar större plats, och där svenskarna själva drar sig tillbaka och vägrar att låta just kristendom och kristen etik ha en särställning? Sen kan vi läsa många vackra ord om människans värde, kärlek, frihet, etc, men även länder som är diktaturer menar ju att deras länder är byggda på allt detta.

”För att ett samhälle ska kunna fungera behövs att invånarna omfattar vissa gemensamma värden. Varje civiliserat samhälle utgår från en sådan värdebas, en etik, som klargör hur man bör uppträda mot varandra. I alla samhällsbyggen har etik successivt kodifierats till lagar som medborgarna haft att rätta sig efter. Etiken har blivit till lagstiftning ungefär som upptrampade stigar blivit till allmänna vägar. Etiken bildar således ett sammanhang med politiken, och orsaken till att vi kristdemokrater betonar etikens grundläggande betydelse för politik är det faktum, att etik är och fungerar som en närande jordmån för rätt och lagstiftning. Inga politiska beslut tas utan att människosyn och etik spelar en grundläggande roll. Lagstiftning är ett uttryck för samhällets etik, som i sin tur byggs upp av värden, rättigheter och normer. Värden kan identifieras genom att fråga efter det som är värdefullt för den enskilda människan, för alla människor och för samhället. Gemensamma eller allmänt giltiga värden är livet, människovärdet, kärlek, sanning, frihet, kunskap, den goda miljön etc. De är värden i sig. En rättighet innebär anspråk att få uppnå, uppleva eller realisera ett värde. Det handlar om rätten till ett meningsfullt liv, att bemötas med värdighet och respekt, uppleva kärlek, att få ta del av sanning, få tillägna sig kunskap och att få ta del av en ren miljö. En norm påtalar ett ansvar för värdena och rättigheterna till dem. Det kan gälla att respektera liv och andras människovärde, att visa kärlek, att hålla sig till sanning och hederlighet, tillägna sig kunskap och att värna miljön. Det finns en etisk grund för rätten, som inte kan avskaffas genom politiska beslut och som finns i människan oavsett kultur. Denna grund för rätten återfinns i den kristna etiken och naturrätten och har präglat västerländsk rättsuppfattning. Den har under historiens gång manifesterats från Magna Charta till en lång rad rättighets- och frihetsdeklarationer i Europa, USA och FN. Det är en realistisk etik, som innehåller allmänt giltiga värden (liv, hälsa, relationer, kunskap etcetera), vilka alla människor har rättigheter att uppleva och realisera samt ansvar och skyldighet att låta andra uppleva och förverkliga. Lagstiftning är ett uttryck för ett samhälles etik, och strävan ska vara att såväl ett samhälles lagstiftning som dess etik ska överensstämma med de allmänt giltiga värdena.”

Att känna till Sveriges kristna historia är en förutsättning för att kunna förstå människor med en annan religiös och kulturell bakgrund, enligt KD. (De säger inget om att vi ska studera historien för att fortsätta på samma kristna väg.)  Kristen etik verkar åtminstone ”till stor del” vara kapabel att utgöra en sorts värdegrund som vårt samhälle ska vilar på, men det kan även tolkas som det även finns andra värdegrunder som är minst lika bra. KD erkänner också fakta, att kristendomen haft en stor betydelse för demokratins framväxt i västerlandet (som borde resultera i att KD ser kristen värdegrund som den enda rätta). De säger också att kristendomen ”bidragit” till att forma det andliga, kulturella och demokratiska landskapet i Sverige, vilket är fakta som inte kan motsägas. Tack och lov säger KD att vi bör förvalta detta vitala arv, men det skulle kunna motiverast även med andra termer än att det är bra att känna till vår historia och att det behövs för att förstå andras kulturer. Förhoppningsvis så studerar vi inte bara vår kristna historia för att se varför vi blivit det folk som vi blivit, utan även för att inse att den kristna värdegrunden ska ha en särställning i Sverige eftersom vi bl a tycker den uttrycker den bästa etiken.

”Att vara medvetenhet om sin egna historiska identitet skapar trygga medborgare och är en viktig förutsättning för att kunna förstå människor med annan religiös och kulturell bakgrund. Kristen etik utgör till stor del den värdegrund som vårt samhälle vilar på. Detta kommer till uttryck bland annat genom lagstiftningen och synen på människan. Kristendomen och de kristna samfunden har dessutom haft stor betydelse för såväl demokratins framväxt i västerlandet som för den kommunistiska diktaturens sammanbrott i det forna Östeuropa. Kristendomen har också på många sätt bidragit till att forma det andliga, kulturella och demokratiska landskapet i Sverige. Vi har en förpliktelse gentemot kommande generationer att förvalta detta vitala arv. Att skapa en medvetenhet om den egna historiska identiteten är en central bildningsuppgift för samhällets institutioner och är därtill en viktig förutsättning för att kunna förstå människor som har en annan religiös och kulturell bakgrund.”

Ännu mer text här nedan, och inte heller är får den kristna värdegrunden sticka ut bland andra. De säger bland lagomannat att ”Trossamfund kan genom sin verksamhet bidra med respekt, kunskap och förståelse för olika trossinriktningar”, men det kan alltså röra sig om vilka som helst. KD skriver Det är viktigt att staten är neutral gentemot alla livsåskådningar”. Detta är tvärt emot det som SD säger, eftersom SD vill att kristendomen ska ha en särställning och vara en tydlig grundsten för skola och samhälle. KD vill väldigt gärna att kristendomen bara ska vara en religion i mängden, och i stället för att se kristendomen som en grundsten så ska staten uppmuntra en bredd av olika religiösa inriktningar för att kunna vara ett välmående samhälle. Trossamfund ska ges goda möjligheter att verka och utvecklas i frihet säger KD (kan det inkludera fler möjligheter att bygga upp moskéer?), och som sagt – kristendom har absolut ingen särställning. Bara en i mängden.

”Den religiösa kartan har under de senaste åren förändrats i Sverige och att ge människor som invandrar hit en möjlighet att finna en trygghet här genom sin religion har stor betydelse för integrationen. I ett mångreligiöst samhälle är det viktigt med kunskap, förståelse och samverkan för att människor med olika tro ska kunna leva tillsammans. Trossamfund kan genom sin verksamhet bidra med respekt, kunskap och förståelse för olika trossinriktningar. Religions- och övertygelsefrihet är central i ett öppet samhälle. Det är viktigt att staten är neutral gentemot alla livsåskådningar, sedan separationen mellan kyrka och stat år 2000 finns det inte längre någon statskyrka eller statsreligion i Sverige. Men samhället kan inte, och ska inte vara neutralt. I ett välmående samhälle finns en bredd av olika religiösa inriktningar och verksamheter, något som staten ska uppmuntra. Olika trossamfund ska ges goda möjligheter att verka och utvecklas i frihet utan statlig styrning och i enlighet med sin särart. Trossamfunden tillhör det civila samhället, som i sin tur är ett resultat av enskilda människors och gruppers initiativ. Det offentliga ska komplettera i stället för att konkurrera med denna verksamhet. Uppgiften för det offentliga är således inte att ersätta utan snarare att uppmuntra, samarbeta med och ta vara på till exempel det sociala arbete som många trossamfund bedriver såväl inom som utom landets gränser.”

Mer av samma vara, och kristna kyrkor likställs med andra religiösa samfund:

”Vi anser att:• Kyrkor och andra religiösa samfund ska ges goda möjligheter att verka och utvecklas i frihet utan statlig styrning och i enlighet med sin särart. • Stödet till trossamfund bör höjas för att öka likställigheten mellan olikatrossamfund och skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad verksamhet. Vi vill att kyrkor och andra religiösa samfund ska kunna fortsätta och utvidga sin verksamhet, inte minst det sociala arbete som många av dem utför. Sedan 2001 hade stödet varit oförändrade 50 miljoner kronor per år. Tack vare Kristdemokraterna har stödet höjts med inte mindre än 50 procent 2011-2013.”

Att kunna uttrycka ”sin andliga längtan” och att ha ”ett vitalt samfundsliv” är till gagn för samhället enligt KD, men det står inte att det måste vara just ett kristet samfundsliv. Det som de skriver skulle kunna tolkas som att olika former av samfund (inte bara kristna) ska öka förutsättningarna för att etablera en gemensam värdegrund, trots olika former av föreningsverksamhet. Alltså att olika former av religioner ska samsas och kanske kompromissa för att hitta en gemensam plattform och värdegrund? Så kan det bli om just den kristna värdegrunden inte får sticka ut över andra religioners värdegrund.

Förutom att vara ett forum, där människor kan dela och uttrycka sin andliga längtan, är ett vitalt samfundsliv till gagn för samhället även i ett generellt perspektiv. Dels befrämjas normbildningen och förutsättningarna att etablera en gemensam värdegrund; dels stärks det demokratiska systemet när människor engageras och arbetar tillsammans i olika former av föreningsverksamhet.”

Det är bra att statliga kontroller inte ska förekomma, så alltså bör journalister inte lura till sig självavårdssamtal och ljuga inför en präst för att ta reda på prästens och kyrkans inställning till homosexuella. Inte heller bör Sverige få ytterligare Åke Green-fall. Om det däremot finns misstanke om brott så borde staten ingripa, för att exempelvis kontrollera rykten om att det förekommer uppmuntran till jihadism i en viss moské. Det skulle nämligen kunna rädda människors liv:

”Religionsfriheten är en betydelsefull del av de demokratiska fri- och rättigheterna. Det innebär bland annat att statliga kontroller gentemot kyrkor eller andra religiösa samfund och organisationer inte får förekomma. Religionsfriheten innebär att varje medborgare har rätten att utöva sin religion, antingen ensam eller tillsammans med andra, och det innebär även att man har rätten att anordna offentliga gudstjänster. Religionsfriheten angår även dem som inte har en tro eller som är ointresserade av frågeställningen eftersom den utgör en del av den pluralism som är en del av det moderna demokratiska samhället.”

Samkönade äktenskap – Som alla partier är givetvis både KD och SD emot våld och diskriminering av alla människor, inklusive homosexuella.

”Homosexualitet Därför måste alla former av diskriminering i samhället motverkas. Våld och hot mot homosexuella måste bekämpas. Detta uppnås genom lagstiftning och genom att informera och skapa opinion.”

Adoptionsrätt för samkönade – Här ska KD ha en eloge för att de faktiskt säger detta:

”Då barn förlorat sina biologiska föräldrar tycker vi att man ska försöka ge barnet en situation som är så lik den som barnet har förlorat som möjligt, alltså en mamma och en pappa.”

Vårdnadsbidrag – KD har som sagt ingen konkret förbättring på det sättet som SD har (dubbla beloppet), utan säger diffust att de driver kravet att vårdnadsbidraget inte ska begränsas till 3 000 kronor/månad eller åldersgränsen tre år.

Vårdnadsbidraget har varit en hörnsten i Kristdemokraternas familjepolitik. Det har gjort det möjligt för föräldrar att vara hemma med barn som fyllt 1 men ännu inte 3 år. Nu vill vi förbättra möjligheterna ännu mer och föreslår i stället att barnomsorgspengen (se a-ö) även ska tillfalla de barn som vårdas av sina föräldrar i hemmet. I väntan på detta driver vi dock kravet att det kommunala vårdnadsbidraget inte begränsas till 3 000 kronor/månad eller åldersgränsen till tre år”.

upptrampad stigPartinamnet – KD kommer inte undan från behovet att förklara sitt partinamn och ”krist” vill läsarna ha motiverad. Något annat vore ju orimligt på KD:s egen hemsida, för annars skulle ju folk fråga vad som står på. Det handlar alltså om en demokrati byggd på ”kristen människosyn och värdegrund”, och de lägger direkt till att man inte måste vara religiös för att vara med i KD. Någonting annat kan de knappast säga, men om man läser resten av KD:s text om kristendom och religioner i övrigt, så framkommer det hur som helst att det inte är viktigt just med en kristen värdegrund utan det skulle lika gärna vara en annan beroende på vilken ”upptrampad stig” som människor kommit fram till. 

”Partinamnet berättar vad vi står för – en demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund. En vanlig missuppfattning är att man måste vara religiöst engagerad för att vara med. Det är fel. Alla snarare att som delar våra idéer är välkomna i partiet.

Läs gärna om Kristna som förtalar SD och visar okunnighet

Åsa Romson och Stefan Löfven kunde inte svara på sverigedemokraternas fråga

invandring 2

Under riksdagens frågestund 4/12 2014 frågade Richard Jomshof (SD) klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) om Migrationsverkets senaste prognos eftersom det enligt den kommer ca 100.000 asylsökande till Sverige under 2015 och merkostnaderna för detta (alltså en extrakostnad pga den höga siffran) beräknas kosta 17 miljarder (samt ytterligare flera miljarder för minst lika många anhöriginvandrare samt bostäder, välfärd, etc) vilket regeringen inte budgeterat för. Historiskt sett har Migrationsverkets prognoser legat i underkant. Richard vill då veta varifrån regeringen avser ta dessa pengar ifrån.

Åsa klarar tyvärr inte av att svara på frågan trots mycket prat. Eller kan du upptäcka svaret till ovan fråga?:

”Efter gårdagens debatt vet säkerligen vi alla i den här salen att det är en oerhört ansvarsfull uppgift att anta en budget. Detta misslyckades kammaren med i går därför att man spelade efter Sverigedemokraternas taburetter, som jag uttrycker det. Det uppstod en ny praxis i Sverige: att man kan rösta på både det ena och det andra förslaget. Det var kanske inte Sverigedemokraternas största förtjänst i gårdagens debatt att de ansvarsfullt skulle ha bringat klarhet och tydlighet om vilken budget som ska gälla i Sverige framöver.Vi kan vara tydliga med att de utgifter och inkomster som Sveriges statsbudget har är oerhört viktiga att hålla koll på. Det gör den här regeringen. Vi ser att det inom flera områden finns utgiftsökningar som man måste följa noga. Man måste veta att det kommer att uppstå kostnader om vi inte hejdar sjukskrivningarna, om vi inte får en global situation med minskat flyktingtryck och så vidare. Allt det är stora uppgifter, och dem är den här regeringen beredd att ta på sig.

När Richard repeterar frågan (samt lägger till en följdfråga om hon tror att det finns ytterligare extrakostnader) så får han ändå inget svar på sin fråga. Åsa fortsätter att svara på frågor som ingen ställt. Richard frågar återigen VAR pengarna kommer att tas ifrån. Nytt försök till svar:

”Ett detaljerat svar om de siffrorna beror helt enkelt på vilka prognoser som finns. Det finns en rad utgiftsområden där vi ser att det finns risk för kostnadshöjningar. Det är bara att titta på skolans område. Vad blir det för kostnad för det svenska samhället när elever inte får det stöd de behöver redan från början? Det finns väldigt tydliga prognoser som säger att det blir ganska stora kostnadshöjningar i framtiden när man antingen måste ge de resurserna och det stödet sent i skolsystemet eller inte gör det då heller, med följden att ungdomar går ut skolan med ofullständiga kunskaper inför det framtida arbetslivet. Det finns alltid en relation mellan vilka kostnader vi kan se i framtiden och vilken politik vi för i dag. Jag är övertygad om att merparten i Sverige ser behovet av kraftiga insatser för förebyggande åtgärder inom skolans område och inom kommunernas sektorer för att ta hand om både nyanlända och hittillsvarande medborgare så att de på ett bra sätt ska kunna bidra till den svenska ekonomin. Det är en kärnuppgift. Det behöver man en stabil budgethantering för, och det är det den här regeringen hade önskat i riksdagens behandling i går.”

Det gick alltså inget vidare att få svar på den enkla frågan som svenska folket förtjänar ett svar på, och SD:s vikarierande partiledare Mattias Karlsson gjorde ett annat försök att få svar av självaste statsministern under en frågestund 11/12 2014. Vilka av de reformer som regeringspartierna har aviserat kommer att strykas för att ha råd med dessa extra 17 miljarder?  

Stefan Löfven serverade de vanliga osakliga påhoppen, men svarade inte på frågan.

”Den budget som vi har lagt fram är en plattform för den politiska inriktningen. Sedan får man laga efter läge när den nu är nedröstad med bland andra Sverigedemokraternas bistånd. Det är intressant att Sverigedemokraterna nu helt och hållet har visat vad det egentligen handlar om. Talet om att pensionärerna borde få sänkt skatt, talet om att äldrevården borde få mer utrymme och allt det fina talet om att ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen borde öka var just bara prat.Nu är det inte helt förvånande åter invandringsfrågan som kommer upp på frågestunden. Den må vara intressant. Men beskedet från Sverigedemokraterna var att ni inte var intresserade av sänkt pensionärsskatt, för det röstade ni emot. Ni var inte intresserade av en satsning på äldrevården, för det röstade ni emot. Ni var inte intresserade av en satsning på sjukvården, för det röstade ni emot. Det var beskedet från Sverigedemokraterna, och det har vi noterat.”

Frågan upprepades eftersom Stefan inte gav något svar:

”Sverigedemokraterna borde veta att utgifter har olika ökningstakt från tid till annan, och de hanteras inom de regler som finns. Så är det till exempel med sjukskrivningskostnaderna. De har ökat på senare tid, men det ställs aldrig mot några försämrade reformer. Att Sverigedemokraterna gör extravalet i mars till en omröstning om invandringen visar på det jag pekade på tidigare, nämligen att det finns en enda fråga som är intressant för dem. Hur det slår mot andra reformer är ni inte så itresserade av, för då hade ni röstat för de förbättringar som vanligt folk nu går miste om. Det handlar om ensamstående föräldrar, arbetslösa och andra som hade behövt ett tillskott i pengar. Dessa pengar såg ni till att de inte fick.”

Det närmaste man kan komma ett svar är alltså att ”de hanteras inom de regler som finns”. Han försökte med att göra en jämförelse med sjukskrivningskostnaderna som ju kan variera, men de blir ju inte plötsligt skyhöga med flera miljarder från ett år till ett annat! Mycket prat men inget svar på frågan.

Svenska folket får alltså fortsätta leva med regeringens mörkläggning, och självfallet måste vi vara beredda på diverse höjda skatter, ökat statslån och stora indragningar i välfärden (fast vi vet som sagt inte var) så att vi har råd med vår älskade massinvandring som alltid kommer på första plats – även om ytterst få av de asylsökanden är sanna flyktingar enligt FN:s definition. Samtidigt svämmar jorden över av flyktingar som inte har möjlighet att lämna sina flyktingläger och är i starkt behov av hjälp.

Att gå i borgen för någon där man garanterar för mycket är fel enligt Ordspråksboken

borgenAtt gå i borgen för någon handlade även under Bibelns tid om ett löfte att betala en skuld för någon annan om denne inte betalar. Borgen är alltså en slags säkerhet – en garanti. Det är en extra trygghet för den person som lånar ut pengar att få igen dem, och existensen av en borgenär kan göra så att en person vågar ta risken att låna ut pengar till en person han/hon inte känner så väl eftersom det finns en extra garanti att få pengarna tillbaka – antingen av personen som får lånet eller av borgenären.

I modern tid är det för det mesta BANKER och andra låneinstitut som det handlar om när det gäller lån mot borgen (oftast vad gäller bostadslån) som är reglerade med avtal, men det fanns inga sådana finesser under biblisk tid (därför är det svårt att jämföra.) Däremot berättar Bibeln om förekomsten av enskilda människor som kunde gå i borgen för varandra, och det verkar inte som det är något som uppmuntras eftersom det kan leda till trassel. Bibeln visar att om man går i borgen för en annan person så innebär det vissa risker, och därför är det tryggast att gå i borgen för en person man känner väldigt väl och kan lita på – såsom en familjemedlem, släkting eller god vän. Men om man å andra sidan känner en person väl så kan man ju helt enkelt låna ut pengar utan borgen! Bibeln varnar för att gå i borgen för en främling – förmodligen för att riskerna då blir större eftersom vi inte känner en främlings vanor eller dennes vilja eller förmåga att betala tillbaka. Inte heller är det vist att gå i borgen för en vän som tar lån av en främling, av samma anledning.

Ord. 11:15 Den som går i borgen för EN FRÄMLING råkar illa ut, den som hatar att ge handslag är trygg.

”Borgen” är översatt från det hebreiska ordet arab (Strong’s 6148), och det handlar alltså om ett slags löfte, garanti om betalning. I KJV finns även alternativen to pledge, exchange, mortgage, engage, occupy, undertake for, be or become surety.

Ordsspråksboken 6 handlar om varningar för olika sorters dårskap, inkl. lathet. De varnas även för att gå i borgen för sin nästa och ge handslag åt en främling. Vi kan ju då hamna i händerna på en person som vi inte känner så väl, och vi vet inte vet den personen är kapabel till när vi står i skuld hos honom. Det är verkligen inte vist att sätta sig i klistret på det viset, och framför allt inte om vi lovat så mycket att vi eller våra familjemedlemmar råkar ut för stora konsekvenser. Det gäller att komma ur den knipan så for som möjligt, om man ens kan.

Ord. 6: 1 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag åt en främling, 2 om du har blivit snärjd genom dina ord och fångad genom din muns tal, 3 gör då detta, min son, för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: Gå och ödmjuka dig och lämna honom ingen ro,

Ord. 17:18 Utan förstånd är den som ger handslag och går i borgen för sin nästa.

När det gäller främlingar är det säkrast att kräva pant, eftersom vi inte känner hans hjärta och då vi vill vara på den säkra sidan. Vi måste ta ansvar oss själva och de munnar vi själva har att mätta.

Ord. 20:16 Tag hans kläder, när han går i borgen för en annan, kräv pant när det gäller främlingar.

Ord. 27:13 Tag hans kläder, när han går i borgen för en annan, kräv pant då det gäller en främling.

Enligt Bibeln verkar det vara vist att överhuvudtaget undvika att gå i borgen för lån, med tanke på riskerna. Innan du ger ditt löfte om att träda in och betala en skuld för en annan person så har du förmodligen en viss trygghet i dina tillgångar för annars skulle du inte våga gå i borgen för någon, men om du varit för generös och lovat för mycket så kan det sluta med att du förlorar sängen du ligger på enligt ordspråket. Du kanske har människor i ditt hushåll som du ansvarar för, och om du varit för ”snäll” mot andra och lovat vitt och brett att du kommer att betala där andra människor misslyckas, så kan det sluta med att du blir av med pengar och tillhörigheter som ditt hushåll hade behövt. Gud kräver inte att vi ska gå i borgen för varandra, men däremot kräver han att vi ska ta hand om dem i vårt hushåll som vi ansvarar för. (Vidare ska vi där vi har möjlighet även hjälpa fattiga som kan läsas i detta blogginlägg). Poängen är alltså att inte lova för mycket och att undvika att ta dåraktiga risker. Det är bättre att inte ge handslag, om det finns risker att vi inte kan fullfölja det vi lovat. Handlar det däremot om en struntsumma så är det förstås en annan sak, för då riskerar vi ju inga allvarliga följder.

Ord. 22:26 Var inte bland dem som ger handslag och går i borgen för lån. 27 Varför skulle man få ta den säng som du ligger på, när du inte kan betala?

Om det är fel att gå i borgen för en främling enligt Bibeln så borde det vara lika fel att ha den form av generösa fällamassinvandring som Sverige haft under en längre tid, där vi faktiskt garanterar livslång försörjning till ett stort antal människor samt deras anhöriga och barn (och faktiskt barnbarn, barnbarnsbarn, etc så länge som nuvarande lagar gäller). Självfallet är det tänkt att medborgarna ska bidra till systemet genom att arbeta och betala skatt, men om medborgarna inte vill eller kan (pga funktionsnedsättning, brister i språkkunskaper eller brister vad gäller utbildning och arbetserfarenhet) så gäller ändå löftet att pengar ändå kommer att utbetalas till dem vare sig det handlar om a-kassa eller andra former av bidrag eftersom skattebetalarna fungerar som en slags borgenärer. Om A inte kan betala så hoppar B in och betalar i stället för A – resten av livet om så krävs enligt gällande lagar. Ingen kommer att sättas på gatan, och framför allt inte om det finns barn inblandade. Sverige har råd så länge som det endast handlar om en liten skara av bidragstagare jämfört med en större skara av personer som kan bidra till systemet, men givetivs så kollapsar systemet om det blir en obalans.

Det finns en stor risk att vi lovat för mycket och att vi inte har koll på vare sig nutida kostnader eller gjort tillräckliga goda analyser för att planera för framtida kostnader. Politiker mörklägger gärna verkligheten och vill ogärna använda sig av statistik pga risken att behöva acceptera ett oönskat utfall, vilket leder till underfinansiering i statsbudgeten. Risken är överhängande att plus och minus inte går ihop när en liten skara människor får en allt ökande försörjningsbörda för en allt större skara, vilket är en utveckling som inte kan fortsätta i det oändliga innan systemet brakar samman. Framför allt är det pensioner till svenska medborgare som vi aldrig slipper ifrån pga våra löften och garantier om att medborgarna alltid ska ha en viss månadsinkomst från den dagen de går i pension t o m döden. Visserligen så kan en regering besluta om att höja pensionsåldern, reducera ersättningsnivån samt höja skatterna ännu mer (samt ta ännu högre lån år efter år för att klara dessa pensionsgarantier), men ändå handlar det om ett grundläggande löfte till ett stort antal människor att de ska kunna få tillräckliga inkomster när de går i pension för att kunna leva ett drägligt liv. Det har Sverige garanterat sina medborgare, och det är inte rätt att lova en sak och sedan ångra sig under vägen och ta tillbaka sitt löfte. Om man arbetat hela sitt liv så förväntar man sig helt enkelt den utlovade pensionen när man blivit gammal, vilket man borde ha rätt till med tanke på alla inbetalda skatter man bidragit med genom åren. Då vill man inte höra i framtiden att det knappt finns några pengar kvar. Det vore ju underbart om vi kunde ge alla människor i hela världen en sådan garanti, men vi måste anpassa oss till verkligheten.

Omdöme för DISCSHOP – Varning – Kort betalningstid och snabbt inkassokrav

discshopDet enda jag brukar beställa från nätet är böcker vid några enstaka tillfällen men nyligen beställde min dotter och jag ett par filmer från Discshop. Det var ett misstag i sig eftersom jag också beställde samma filmer från ett annat företag som dessutom inte hade någon fraktkostnad – som Discshop har.

Discshop har en kort betalningstid (10 dagar) men i praktiken har man färre dagar på sig att betala om man räknar från det datumet man faktiskt fått varan. Jag uppmärksammade inte detta (jag tänkte – jag har ju precis fått varorna så det kan ju inte vara någon fara på taket riktigt än…) och betalade därför fakturan för sent, men ändå innan jag hann få någon påminnelse (jag tror jag fick påminnelsen dagen efter). Jag skickade ett email till Discshop där jag bekräftade att jag betalat, men 3 veckor efter att betalningen registrerades så fick jag ändå ett Inkassokrav. Förutom fakturan på 227 kr (redan betald) var jag även tvungen att betala extra avgifter på 240 kr (60 kr i påminnelseavgift och 180 kr för inkassokrav). Självfallet väljer min familj inte Discshop igen, och det känns som de vill bli av med kunder? Uppenbarligen har jag brutit mot deras regler, men det ändrar inte på min uppfattning att Discshop skrämmer iväg kunder. Har de verkligen råd med så dålig service när det finns många konkurrerande företag?

För att inte förlora kunder (och för att kunna få goda omdömen) är ett serviceinriktat företag nöjt om de faktiskt får betalt, och skickar inte ut inkassokrav bara för påminnelseavgifter. Det är helt enkelt inte värt det eftersom man garanterat förlorar kunder. Det är vanligt att man skriver på påminnelsefakturor att man inte behöver betala om man redan hunnit betala, men det sättet har inte Discshop valt (eller Segoria som är Discshops utvalda samarbetspartner) och det är detta jag kritiserar.

Ett annat omdöme från en annan person även om det skiljer sig lite:

”Mina senaste beställningar har levererats snabbt från Discshop. Men se upp med Klarna/Nordea! De vill i praktiken ha pengarna redan inom mindre än en vecka. Missar du det (med någon dag) kommer en Påminnelse. Även om du då redan har betalat kommer en ny Påminnelse om Påminnelseavgiften (SEK 50). Återigen har du i praktiken mindre än en vecka på dej. ANNARS INKASSOÅTGÄRDER. Info om allt detta finns, men finstilt. Det ger ingen mersmak… Allra minst när företaget självt skriver (på Rejta) ”det kan ta upp till fem bankdagar innan pengarna registreras hos oss” dvs. som kund där kan du nästan räkna med att alltid få betala en femtilapp extra, särskilt i sommar- och semestertid. Synd att Discshop valt att jobba med vad som förr hette bondfångare!”

Discshop är ett dotterbolag till Adlibris och även de har samma betalningsmetoder så jag tänker sluta handla även hos Adlibris . Jag stödjer i stället Bokus för svenska böcker eftersom de inte har samma system.

Men vad gäller Inkassokrav är nog det värsta jag varit med om när jag fick ett sådant av en videothyrningsfirma (Boxx Videouthyrning) ETT ÅR efter att jag lämnat tillbaka en film 1 dag för sent. Summan var hutlös och att de väntat ett år berodde på att firmans filial i min hemstad gått i konkurs och nu ville företaget hämta hem de inkomsterna som gick att hämta hem från företaget.

Det slår faktiskt den gången då jag fick en faktura och ett inkassokrav i brevlådan på samma dag från ett företag (ett företag som dessutom skickade ut SMS-reklam mitt i natten efter att jag handlat hos dem). Självfallet var det inga problem att slippa undan det inkassokravet som ju var ett misstag.