Arkiv | februari 2015

Svar nr 2 till Stefan Swärd, och Sven-Gunnar Hultman avseende artikel i Dagen

invandring 2

Här kommer mina kommentarer angående en artikel i tidningen Dagen, där återigen pastorerna Stefan Swärd och Sven-Gunnar Hultman försvarar sitt tidigare upprop och angrepp på de människor som vill kombinera sin kristna tro med en röst på Sverigedemokraterna. Deras kommentarer citerar jag i grönt . (Jag passar också på att kort kommentera Stefan Gustavssons artikel i samma ämne eftersom de refererar till den.)

”Av de reaktioner vi fått kan vi konstatera att en stor majoritet av frikyrkoledare och frikyrko­kristna står bakom en generös invandringspolitik. Det är i grunden det viktigaste.”

Hur många ”frikyrkoledare och frikyrkokristna” finns det i Sverige? Först måste vi veta det innan vi kan dra slutsatsen att ”en stor majoritet” från dessa kategorier står bakom en generös invandringspolitik. Men jag tackar för att skribenterna tydliggör för läsarna vad som är det viktigaste med sitt upprop – nämligen att upphöja det här med en generös invandringspolitik (massinvandring).

 ”Vad som förskräcker är dock språket och till­mälena som vissa använder i sina kommentarer.”

Ja, det är trist, och dessvärre återfinns detta på båda sidor om staketet.

”När det gäller SD och deras människosyn vill vi rekommendera Stefan Gustavsson artikel; ”SD:s människosyn är problematisk” (Dagen 15/1)”

Ok, återkommer till den i slutet av artikeln.

”Man kan här även peka på Sverigedemokraternas definition av nation och vem som är en riktig svensk. En svensk medborgare med judisk tro och identitet är inte en verklig svensk, enligt SD:s partiprogram. Vi tycker att en sådan syn tangerar rasism.”

Om man uttrycker sig så hårt och använder epitetet ”rasist”, kan man då inte begära att få se citat på det som åsyftas? Skribenterna talar osanning när de säger att det står i SD:s partiprogram att ”svenska medborgare med judisk tro och identitet inte är en verklig svensk”. Lättast hade väl varit att citera om ni vill göra er förstådda? OM det hade uttryckts på det viset i partiprogrammet så hade övriga politiker i SD agerat emot sin egen politik. Björn Söder säger exempelvis:

”Jag tror att de flesta med judiskt ursprung som blivit svenskar lämnar sin judiska identitet. Men gör de inte det behöver inte det vara ett problem. Man måste skilja på medborgarskap och nationstillhörighet. De kan fortfarande vara svenska medborgare och leva i Sverige. Samer och judar har levt i Sverige under lång tid.”

Jag tror även Björn Söder skulle vara tacksam om ni visade var i deras partiprogram det står att svenska medborgare med judisk tro och identitet inte är en verklig svensk. Sen handlar det många gånger hur människor uppfattar sig själva. Inte om man har svenskt medborgarskap eller inte (då är det ingen tolkningsfråga) men vad gäller grupptillhörighet. Exempelvis säger Mattias Åhrén (samisk folkrättsjurist)

”Jag blir personligen nästan mer bekymrad när alla andra partier från höger till vänster tar debatten och säger att samer är svenskar – för det är vi inte. Det är därför vi har ett Sameting, rätt till att ha undervisning och utbildning på samiska och det är därför vi har särskilda rättigheter till landområden och naturresurser”—”Det är väldigt viktigt för den samiska utvecklingen och samiska rättigheter att vi faktiskt blir sedda som annorlunda än svenskarna”.

Alla människor kan missta sig, men eftersom skribenterna säger sig vara kristna borde de studera det här om förtal, och att inte lägga ord i munnen på människor som de inte står för. Är det inte så ni själva vill bli behandlade?

”Som kristna l­edare måste vi dock i vissa lägen kunna kommentera politiken.”

Absolut, men jag betvivlar att kritiken handlar om att ni bara kommenterar politik. Handlar det inte snarare om befogad kritik för att ni tillskriver en stor grupp människor åsikter de inte har och att ni ger uttryck för att man inte kan vara kristen och sverigedemokrat samtidigt som ni inte förklarar varför? Skribenterna repeterar i denna artikel från start, att det viktigaste är det här med en generös invandringspolitik. Det verkar alltså vara exakt DÄR som skiljelinjen går mellan ”vi och dem”  och kristna och icke kristna. Det här med att rasism lärs ut i SD:s partiprogram har ingen hittills kunnat visa (återkommer som sagt till Stefans märkliga tolkning av densamma), och det som kvarstår som ett aber är alltså nivån på invandrare. Om det är invandringsnivån som hela tiden spökar så borde skribenterna förklara vilken invandringsnivå som kristna borde ställa sig bakom så att vi tydligt vet var gränsen går mellan ”vi och dem” och kristna och icke kristna. Samtidigt borde de passa på att förklara hur det kommer sig att man kan vara kristen i våra grannländer och i övriga Europa, trots att vi där hittar avsevärt lägre antal invandrare. (Sverige har fler asylsökanden än resten av Norden tillsammans.)

”Hanteringen av flyktingar är en grundläggande etisk fråga, och det handlar om att visa barmhärtighet mot de mest utsatta människorna. Det är ett område där vi tycker att vi som kristna ledare har mandat att säga något. ”

Varför kan inte skribenterna förklara varför man INTE kan anses vara barmhärtig om man väljer att göra som i våra grannländer – ta emot de som är flyktingar enligt FN:s modell (10% av dagens asylsökande) samt satsa stora pengar på att hjälpa människor på plats i sina flyktingläger? På det sättet blir ännu fler människor hjälpta eftersom det är oerhört mycket billigare att finansiera människors behov av mat, kläder och boende om denna hjälp ges till dem i deras närområden. Ja, självfallet kan det i många fall vara bäst för den enskilda individen att få PUT i Sverige och att få löften om försörjning resten av livet, men det kanske är en åsikt som alla 50 miljoner flyktingar har, liksom deras anhöriga samt många andra människor på jorden som visserligen inte är flyktingar men oerhört fattiga. Sverige har inte råd med att vara hela världens socialbyrå. Om få bidrar till ett välfärdssystem och fler och fler utnyttjar ett välfärdssystem (av naturliga anledningar) så säger matematiken oss att systemet kollapsar. Är det då inte bättre att vara vis och inte kasta sig utför stupet och sedan be att Gud ska ordna upp den knipa som vi själva orsakat? Gud lärde aldrig ut i Bibeln att ett folk ska stå för ett annat folks försörjning, och framför all inte resten av deras liv. Däremot kan vi var och en hjälpa i den mån vi kan.

Eftersom Sverigedemokraterna i praktiken bedriver en utpressande politik med fokus på en enda fråga, att kraftigt b­egränsa invandringen, blir det nästan omöjligt att undvika k­ritik av dem om man vill förespråka en generös flykting­politik.”

Om ni verkligen läst deras partiprogram så ser ni väl att de ingalunda har fokus på en enda fråga? De tar upp sin politik från A – Ö, och punkterna är många. Skälet att invandring så ofta kommer upp är dels för att journalister älskar att ta upp just denna fråga med SD-politiker, men det handlar också om att invandringsvolymen måste minska för att vi ska ha råd med andra viktiga punkter i välfärden, inom sjukvård, äldrevård, försvar, skola, rättsväsende, etc. Om invandringen och alla dess omkostnader och konsekvenser kostar det svenska samhället 250 miljarder kr per år så säger det sig självt att andra områden blir lidande. Man kan höja skatter och vi kan låna, men inte år efter år i det oändliga. Det kostar även pengar att låta polis patrullera runt i Malmö, och ett sådant arrangemang måste vi förstås förvänta oss att se i större omfattning i framtiden – i fler och fler städer. Hur många utanförskapsområden och förföljda judar mäktar skribenterna med att se innan de justerar sin naiva invandringspolitik?

SD 77”En annan kritik handlar om att vi i artikeln inte tar upp om problemen med invandringen och integrationspolitiken. Men ambitionen med artikeln var inte att ge förslag på hur integrationspolitiken kan förbättras. Vi vill gärna som kyrkor vara med i en sådan process, men det är ytterst politiker, myndigheter och kommuner som måste u­tforma den praktiska politiken. Vår ambition var att visa på b­etydelsen av att Sverige v­isar en generositet mot utsatta människor och att vi har råd och möjlighet att göra det. Det innebär inte att vi inte ser några problem med hur integrationen fungerar, och vi försöker som kyrkor dra vårt strå till stacken med att förbättra den.”

Så skribenterna menar alltså att vi kan stjälpa över integrationsproblemen på politikerna, samtidigt som vi själva är ålagada att säga ”VI HAR RÅD och VI HAR MÖJGLIGHET”?  Hur kan vi veta detta utan att sätta oss in i vad det faktiskt kostar att betala för sjukvård, äldrevård, försvar, skola, rättsväsende samtidigt som vi har Europas generösaste asylpolitik? Om skribenterna så aktivt stödjer en fortsatt massinvandring så borde de väl också förklara hur i all världen detta kan gå till utan kollaps? Hur kan ett ekonomiskt system överleva om det utarmas av för många uttag och för få insättningar? Men det blir alltså politikerna jobb att lura ut medan vi själva skriver Upprop och kallar människor rasister som vågar opponera sig mot massinvandring?

”Vi tror och vet att kristna med en levande tro kan möta flyktingar med kärlek i Kristi anda. Det finns många goda exempel på det.”

Jag kan inte se vad detta har med invandringsvolymer att göra. Denna syn har väl kristna vanligtvis inom samtliga partier? Eller tror skribenterna att man fungerar annorlunda som kristen sverigedemokrat?

”I denna diskussion får man inte glömma bort den höger­extrema våg som går över Europa och där sådana partier i dag är mycket stora i ett antal europeiska länder. Sverigedemokraterna är en del av denna rörelse. Dessa partier ser ganska olika ut men flera av dessa är nazistiska partier, bland annat i Grekland och Ungern.”

”Guilt by association”, säger man på engelska. Det handlar om en undermålig diskussionsteknik där man menar ungefär ”eftersom ni har en åsikt gemensamt med denna grupp, så har ni flera, eller ALLA åsikter gemensamt med den gruppen”. Denna diskussionsteknik använder t ex en del agnostiker när de ser någon utföra hemska gärningar i Jesu namn, och då de menar att ALLA kristna är hycklare och har fel. Hur vore det om skribenterna lät SD definiera sin egen politik (i partiprogram, budgetförslag, etc) och döma dem efter den? Återigen drar skribenterna upp nazism-varningsflaggan upp i relation till SD. Ideligen dessa ord – främlingsfientlig, nazistisk, rasistisk, etc, men oavsett hur ofta man bönar och ber om att få höra skälen till sådana otäcka epitet så serveras antingen nada eller halmgubbar. Det är uppenbart att ni inte behandlar andra människor på ett sätt som ni själva skulle vilja bli behandlade. Om det nu finns högerextrema partier i Europa – vad har SD med saken att göra som vare sig är ett högerparti eller ett nazistparti? Finns ingen hejd på den osanning ni sprider om andra?

”En följd av högerextremismen är att Europa blivit en sluten fästning, det är mycket svårt att ta sig över gränserna. Det senaste året har många flyktingar dött i Medelhavet i sin desperata jakt på att leva i ett land i fred.”

Gränserna är väl inte mer slutna än vad varje land bestämmer? Tycker skribenterna det är bra att jihadister och islamister kan förflytta sig ganska fritt mellan gränserna och utsätta t ex judar för hot och förföljelse samt sätta eld på bilar? Är det en god idé att låta de oroligheter som vi finner i vår omvärld få fäste även i Sverige? Eller borde vi skärpa till oss för att låta våra invånare känna trygghet? Rycker ni på axlarna åt otrygga utanförskapsområden?

”Vi har sett av kommentarerna att det finns många tankar kring muslimsk tro, föranlett av en jämförelse vi gjorde i artikeln. Vi ville med den visa på att det finns våld och krig som skett med kyrkans stöd och ibland även med kyrkan som direkt ansvarig. Det går inte att försvara våld som sker i syftet att förgöra trosmotståndare eller utövare av andra religioner.”

Jag känner inte till vilka fasansfulla dåd som de menar att ”kyrkan” i Sverige gjort sig skyldig till i modern tid, eller ens i dåtid, som kommer i närheten av det vi kan se idag rörande muslimska jihadister och ISIS-krigare. Inte heller förstår jag hur sådana kyrkliga dåd skulle förmildra omständigheterna för islamismens framfart i Sverige. ”Two wrongs don’t make a right”, som man säger på engelska. Kritiken handlar ju om befogade farhågor gällande höjda risker för islamism, sharialagar, kvinnomisshanel och barnäktenskap i Sverige.

 ”Dock beräknats enligt Utrikespolitiska institutet att uppemot en halv miljon människor i Sverige har sina rötter i muslimska länder och miljöe­r, varav knappt en tredjedel beräknas vara i någon mån utövande muslimer.”

Finns inga tankar på att en halv miljon muslimer i ett land med dryg 9 miljoner invånare är en hel del, och att födelsetalen bland just somalier, irakier, etc (som är vanliga asylsökande i Sverige) vida överskrider de svenska? Vi måste helt enkelt räkna med helt andra demografiska kurvor framtiden, och SCB räknar med att etniskt svenskar kommer att vara i minoritet i landet redan innan 2050 (Tullberg). I Malmö blev svenskarna en minoritet under år 2013, och fler städer står på tur. Spelar det någon roll? Inte om vi alla bidrog lika mycket till välfärdssystemet och var lika lite våldsbenägna, och om vi alla lika mycket värderar demokrati och svenska lagar. Men statistiken visar att så inte är fallet. Eftersom integreringen fungerar uselt, och eftersom många araber (som ofta är muslimer) vill placeras bland andra araber, så leder det förstås till att de bibehåller sina religiösa traditioner från sina hemländer, där Koranen och sharialagar då får ett stort fokus. Om man ska ta Malmö som exempel (landets största nettobidragstagare) så betalades det ut 1 miljard i socialbidrag under 2014, och om man placeras bland landsmän i enklaver så är det svårare att lära sig det nya språket, ta till sig nya regler (bort från Koranen) och kunna bidra till välfärdssystemet. Andra och tredje generationens muslimer är enligt undersökningar mer fundamentalistiska än sina föräldrar, så vi ska inte förvänta oss att kärleken till Koranen och sharialagar kommer att avta efter en lång tid i Sverige.

”Vår artikel handlade inte om islam, det nämndes bara i förbi­gående i några meningar. Anledningen till att vi nämnde om det i texten är att Sverigedemokraterna utnyttjar rädslan för islam som verktyg för att stoppa invandringen till Sverige. Vi tycker att det är fel.”

Tänk vad svårt det är att hålla sig till sanningen även om det handlar om en viktig artikel där man haft lång tid på sig att uttrycka sig korrekt om sina medmänniskor.  Eller är det kanske inte så noga hur man uttrycker sig när det gäller Sverigedemokrater? Sverigedemokraterna vill inte stoppa invandringen, tvärt emot vad skribenterna påstår. SD önskar ha liknande invandringspolitik som i grannländerna, och som jag beskrivit ovan. Dessutom är det inte fel att varna för islamism, jihadism, ISIS-krigare, riskerna för att människor utsätts för sharialagar, etc. Det känns märkligt att resonera med skribenter som inte ser något problem i att skriva flera stora varningsupprop gentemot sverigedemokratiska bröder och systrar (i den mån skribenterna ser dem som bröder och systrar), men inte verkar tycka det är särskilt viktigt att varna för islamism och faran med svenska ISIS-krigare.  Den överhängande faran med svensk-muslimska terrorister behöver vi alltså inte varna för men däremot när det gäller vanliga fredliga sverigedemokrater som inte har en enda mening i sitt partiprogram som handlar om support för rasism eller främlingsfientlighet? Det är skrämmande hur skribenterna sorterar in människor i ”vi och dem”, och där man skulle kunna tolka det som att sverigedemokrater per automatik måste placeras in bland ”dem” medan Korantrogna muslimer (med allt var det innebär) absolut kan placeras bland ”vi” trots glasklara exempel på våldshandlingar. Svårt att hänga med i den logiken. Ingen har sådan förkärlek att placera in människor i ett ”vi och dem” än de som kämpar emot Sverigedemokraterna. Generalisera om sverigedemokrater går bra, men inte när det gäller andra grupper?

”För många kyrkor är också invandrande muslimer en fantastisk möjlighet att få berätta om evangeliet om Jesus, de har ofta flytt från förtryckande religiösa system och söker efter alternativ.”

Fast om vi ser mellan fingrarna på vem vi ger asyl så riskerar vi att även ge asyl till just de människor som i sina hemländer förföljde oliktänkande. Detta uppskattar givetvis inte de förföljda människorna som trott sig finna en fristad i Sverige. Ingen måste erbjuda en människa PUT och garantier om livslång försörjning för att kunna evangelisera för honom/henne.

60Eftersom Swärd och Hultman refererar till Stefan Gustavssons artikel så kommenterar jag den också

Stefan Gustavsson är bl. a generalsekretare på  Svenska Evangeliska Alliansen. Hans kommenterar är i blått. 

”De 380 pastorernas upprop för generositet och tolerans har fått mycket uppmärksamhet, främst ros men också ris. Jag tillhör en av dem som, trots att jag inte är pastor, tyckte det var viktigt att markera min uppfattning och att därför stå med bland undertecknarna.”

Om uppropet bara handlade om en uppmuntran till generositet och tolerans så förstår jag inte varför det mesta i artikeln gick ut på att varna för Sverigedemokraterna? Om skribenterna menar att SD inte står för just generositet och tolerans kanske de borde ha förklarat varför? Eller är det kanske så lätt som skribenterna ovan ger uttryck för alldeles i inledningen av deras artikel, och det som hela deras artikel utandas:  ”—En generös invandringspolitik. Det är i grunden det viktigaste. Detta tolkar jag som att det är precis DÄR som skiljelinjen går mellan ”vi och dem”. Att vara ”generös” kan bara handla om att man är FÖR den massinvandring som pågår just nu, och eftersom SD önskar ha en liknande asylpolitik som i grannländerna och alltså är EMOT massinvandring så leder det till att skribenterna drar slutledningen att SD därför inte kan vara vare sig generöst eller tolerant. Att SD satsar fler miljarder än regeringen på UNHCR, där pengarna öronmärks just för en hjälp på plats (och inte för att fylla igen Migrationsverkets många hål) spelar ingen roll för skribenterna. Det gills inte. Inte ens då ännu fler människor kan bli hjälpta med SD:s modell.

”Kritiken mot uppropet tycks mig i huvudsak ha missat själva poängen, vad det var uppropet hade för syftePoängen var inte varje enskild formulering i texten – själv hade jag synpunkter på både vad som sades om Islam och vad som påstods om korstågen. Men uppropet handlade inte om de frågorna, utan hade en annan huvudpoäng, vilket gjorde att jag gärna skrev under. Poängen var inte att ignorera integrationsproblematiken.”

Notera här hur det trycks på det här med ”poängen”, för nä vi läser vidare här nedan ska vi komma tillbaka till det här med att missa poänger och att missförstå text. Det verkar nämligen vara ett fenomen som även kan gå åt andra hållet.

”Tvärtom; uppropet talar tydligt om att vi måste förbättra integrationen. Därför var det också mycket positivt att KD bara någon dag efter uppropets publicering signalerade att det nu är tid att bryta tystnaden kring integrationen och alla de utmaningar vi står inför. Andra partier har sedan gett liknande signaler.”

Eh, ja SD är ett parti som i flera år lyft sin röst och signalerat om Sveriges integrationsproblem och stora utmaningar. Men då har människor lagt sina händer på sina huvuden och sprungit runt och ropat ”Rasist! ”Främlingsfientligt” och ”Vi och dem-tänk!”. Men nu är det KD som tar ton och då är samma budskap ok?

”Här menar jag det måste göra ännu mycket mer, från samtliga partier som är för en generös invandringspolitik. Vi ska inte bara låta människor få en fristad i Sverige; vi måste ge dem möjlighet att etablera ett meningsfull liv här. Frågan om invandring och integration är därför två separata frågor.

Aha, så vi ska alltså köra på i samma hastighet som tidigare med minst 100.000 asylsökande per år (samt deras anhöriga), och det här med integrationen är ett annat problem som vi inte ens behöver diskutera i det sammanhanget? Det är ungefär som att gå runt i staden och bjuda in de tiggare som vi ser utanför affärerna till sitt hem, och lova dem livslång försörjning – samtidigt som vi väljer att ta upp det här med kostnader och finansering (och hur de ska få plats) vid ett annat tillfälle. ”Det får vi se SEDAN hur detta kan ordnas. Huvudsaken är att jag ser till att alla behövande får komma till mitt hem nu”. Om det är ett oansvarigt resonemang för det egna hemmet så är det också ett oansvarigt resonemang vad gäller landet som ju också kan kollapsa. Frågan om invandring och integration måste självfallet ses IHOP och inte separat. ”Vi måste ge dem möjlighet att etablera ett meningsfull liv här”, säger Stefan, och det är detta alla vill. Dessvärre är det inte alla som förstår att det inte räcker med vackra tankar och att beskriva problemen. Det är ju tips om hur man ska hejda problemen (och helst lösa problemen) som är det som räknas. Vem som helst kan ju sitta och önska välsignelser och bra saker till varandra. Om vi märker att utanförskapsområdena växer så det knakar och blir fler till antalet, så är definitivt inte lösningen på problemet att fortsätta klämma in ännu fler människor i dessa problemområden.

”Notera att integrationsproblemen inte försvinner genom att vi stryper invandringen; de kvarstår (på sin höjd slutar problematiken att växa, men den försvinner inte). Problemen beror nämligen minst lika mycket på oss som är här, som på de som kommer till oss.”

Nej problemen försvinner nog inte i första taget eftersom Sverige kört på med en oansvarig massinvandring under flera år och arbetat sig fram till nära 300 utanförskapsområden som förstås inte försvinner över en natt. Sen har ingen kommit med förslaget att vi ska strypa invandringen (för det låter som vi helt ska stoppa den), men däremot reducera den kraftigt – till liknande nivåer som i våra grannländer. Att få problematiken att sluta växa är väl något positivt och värt att satsa på? Eller ska vi fortsätta med massinvandringen och se utanförskapsområdena växa, bara för att vi inser att vi inte kan nollställa alla problem?

”Poängen var inte heller att tala om vilket parti kristna ska eller inte ska rösta på. Den kristna församlingen har inget sådant mandat, än mindre vi som kristna ledare. Församlingen är en gemenskap öppen för alla människor, oavsett politisk färg, där vi möts runt evangeliet om Jesus.”

Återigen förklaras ”poängen” som vi verkar ha missat. Om nu inte Uppropet handlade om varningar för SD, och genom dessa tala om för läsarna vilket parti de inte borde rösta på, varför kan vi då läsa exakt det i Uppropet? Jag har i min tidigare artikel visat att skribenterna ingalunda kan se några sverigedemokrater som kristna, baserat på sina egna ord. Trots dessa tydliga ord kan jag förstås ha missat poängen (m. a. o. så kanske inte skribenterna har de åsikterna de själva gett uttryck för), och då vill jag förstås revidera min uppfattning. Samtidigt önskar jag att skribenterna gör samma sak gentemot SD när det är uppenbart att de själva missförstått SD:s poänger, trots att SD varit väldigt tydliga emot rasism i sitt principprogram.

”Men även om församlingen inte tar partipolitiskt ställning är det förstås naturligt att utifrån den kristna tron diskutera olika politiska frågor: Hur stämmer Fi:s äktenskapssyn med kristen tro? Hur stämmer V:s syn på äganderätten med kristen tro? Hur stämmer KD:s abortsyn med kristen tro? Inget av riksdagspartierna klarar sig helskinnat undan i en kritisk analys utifrån kristen tro.”

Absolut borde vi kunna göra just detta, så varför passar i så fall inte skribenterna på att jämföra SD:s politik med den kristna tron och Bibeln? ”Inget parti klarar sig helskinnat”, säger Stefan helt korrekt, men varför är det då endast SD som attackeras i Uppropet? SD som exempelvis har den lägsta abortgränsen och uttryckt sitt stöd för Israel och judarna allra mest i motioner och annat. Det enda som kommit fram är det här med massinvandring, och det verkar vara kruxet.

”Så vad var då poängen? Uppropet markerar flera gånger att det handlar om SD:s människosyn. Hur stämmer SD:s människosyn med kristen tro? Här ser jag tre relaterade problem: För det första SD:s formuleringar kring människan, där man i principprogrammet talar om ”nedärvd mänsklig essens” som skiljer oss människor åt. Därmed hör vi bäst hemma i olika gemenskaper (det vill säga i olika nationer) och ska helst inte blandas, för då uppstår problem. Människosynen ligger sedan till grund för nationalismen. Den bakomliggande tanken är att det är vi med liknande essenser som bäst kan bygga nationen Sverige. Detta finner jag mycket problematiskt. Sådana tankar – om nedärvda essenser – är både främmande för kristen tro och empiriskt felaktiga.”

Ja, jag har förstått att det handlar om en människosyn, men dessvärre har ingen av skribenterna (trots minst tre försök) lyckats förklara vad det exakta problemet är. Stefan pratar om Nationalism, som om det skulle vara ett problem att älska sitt land, vilja bevara sin kultur och traditioner och vara patriotisk. Inte heller behöver det vara problematiskt att anse att människor som står upp för landets lagar, traditioner, kultur och demokratiska värderingar (som exempelvis inte är byggda på sharialagar) bäst kan bygga landet. Och vad säger SD om essens i sitt principprogram? Inga konstigheter alls. Först förklarar de vad Demokrati innebär, och sedan förklarar de att varje människa har ett okränkbart värde, präglas av omgivning och historiska, kulturella och sociala arv. Det är fakta och inte rasism.

”Varje människa har ett grundläggande och okränkbart värde och varje människa har rätt till sd 67frihet, självbestämmande, trygghet, gemenskap samt de basala andliga och materiella grundförutsättningar som krävs för att kunna leva ett värdigt liv. ”

”Varje människa är unik, men vi präglas också av vår omgivning och av vårt historiska, kulturella och sociala arv, vilket gör att vi också blir mer eller mindre lika varandra. ”

”Vi tror inte på teorin om att människor föds som blanka blad som kan fyllas med vilket innehåll som helst. Miljön har visserligen en stor betydelse för individens utveckling och samspelar ofta med det biologiska arvet och den fria viljan. Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser. Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen. Någon komplett förteckning över vad som ingår i denna mänskliga essens har vi ännu inte och kommer kanske heller aldrig att få. Till hjälp med att skapa en grovkornig bild kan vi dock ta den moderna vetenskapen och den mänskliga historien. Om det till exempel är så att en viss företeelse i olika varianter förekommit i nästan alla mänskliga samhällen i nästan alla tider, så menar vi att det är rimligt att anta att den på något sätt är kopplad till den mänskliga essensen.”

”För att nämna några konkreta exempel så menar vi bland annat att de flesta människor är sociala och kollektiva varelser som har ett nedärvt behov av att tillhöra en större gemenskap, att de flesta människor primärt identifierar sig med andra individer som påminner om en själv och att de flesta människor har lättare att visa solidaritet och empati med individer som man upplever är en del av samma gemenskap som man själv tillhör. Av detta drar vi slutsatsen att en stark nationell identitet och ett minimum av språkliga, kulturella och religiösa skillnader har en gynnsam effekt på sammanhållningen, tryggheten och stabiliteten inom ett samhälle. Vi kan också konstatera att historiska försök med att bygga starka kollektiv som är större än nationen ofta har misslyckats, ibland med katastrofala följder som i till exempel före detta Jugoslavien, och att sådana försök därför bör undvikas då de är förenade med stora risker. De flesta människor har ett behov av både individuell frihet och kollektiv samhörighet och vi menar att det är politikens uppgift att ta hänsyn till och balansera dessa ibland motstridiga intressen.”

”Med nedärvda egenskaper som förenar en viss grupp av människor, men inte hela mänskligheten menar vi framförallt, att det förutom de socialt konstruerade skillnader vars existens vi erkänner, också finns biologiska skillnader mellan de flesta kvinnor och de flesta män, som sträcker sig bortom det som kan observeras med blotta ögat. I ett samhälle där människorna är fria att själva forma sina liv kommer dessa skillnader med största sannolikhet att leda till olikheter i preferenser, beteende och livsval. Att det finns olikheter i hur de flesta män och de flesta kvinnor väljer att leva sina liv behöver således inte vara ett problem, ett utslag av diskriminering eller resultatet av en förtryckande könsmaktsordning. På individnivå kan man ta begåvning som exempel på att alla människor inte är födda som tomma och identiska kopior. Olika individer har olika medfödda begåvningar. Vissa individer är till exempel födda med en stor teoretisk begåvning medan andra är födda med en stor praktisk begåvning. Samhället bör naturligtvis uppmuntra individen att bli så bra som det är möjligt inom ramen för sina medfödda förutsättningar, men samtidigt bereda plats för de individuella olikheterna och beakta det faktum att alldeles oavsett vilka stödfunktioner samhället sätter in så kan inte alla individer nå lika långt inom alla områden. ”

”Med utgångspunkt i denna syn på den mänskliga naturen blir politikens viktigaste uppgifter inte att försöka riva ned alla de strukturer och kollektiv som omger individen utan snarare att försöka skapa, stödja och upprätthålla normer, moral, lagar, sedvänjor, miljöer, beteenden, traditioner och gemenskaper som hjälper individen att bejaka de goda och konstruktiva sidorna inom sig själv.

Ursäkta mig, men jag kan inte hitta någonting rasistiskt med att konstatera faktum – människor är olika och påverkas av arv, miljö, kultur, geografi, sociala faktorer, etc. Vad exakt är problematiskt med detta? Om man reser utomlands en längre tid och saknar ”det svenska tänket”, ska man skämmas då? Är det problematiskt och rasistiskt? Alla människors sätt att leva är heller inte byggda på vare sig demokrati eller empati, och ovan faktorer spelar in.

”Som Lennart Nordfors påpekade vid 2014 års Ohlinföreläsning liknar SD:s ideologi den sydafrikanska apartheidideologin. Henryk Verwoerd, som skapade apartheidideologin, beskrev tanken så här i ett linjetal 1948:Nationalistpartiet ”anser att en beslutsam politik för separation mellan den europeiska rasen och de utomeuropeiska rasgrupperna, liksom tillämpningen av principen om åtskillnad mellan de icke-europeiska rasgrupperna, är den enda grund på vilken karaktären och framtiden för varje ras kan skyddas och ges möjlighet att utvecklas i enlighet med sin egna nationella karaktär, förmåga och öde.””

Eftersom Stefan uppenbarligen stödjer Nordfors åsikt så kanske han kan förklara exakt hur SD:s politik liknar apartheid, och var i SD:s partiprogram vi kan läsa att de stödjer åtskillnad av raser på det sättet som Verwoerd beskriver? Eller är det helt ok att ljuga om andra partiers åsikter bara det kan ge en själv fördelar i diskussionen? Eftersom Stefan väljer att citera Nordfors och Verwoerd i det här sammanhanget så räknar jag förstås med att Stefan delar deras åsikter, och därför är det Stefan själv som här torgför idén att SD står för APARTHEID och RASIM genom att SD aktivt skulle agera för att hålla raser separerade. Detta är en attack som heter duga, utan att visa upp något som helst stöd för det. Samtidigt så säger Stefan i sin artikel att han är ute efter ett bättre samtalsklimat! När han just påstått att SD liknar apartheid och att de söker att hålla raser åtskilda! Milda makter! Men han kanske menar att det borde vara bättre samtalsklimat vad gäller sjuklövern-anhängare sinsimellan – utan just sverigedemokraterna.

”För det andra återfinns dessa skrivningar i partiprogrammet hos ett parti – SD – som i närtid går Tage Erlandertillbaka till rasistiska rörelser som BSS – Bevara Sverige Svenskt. SD är, för att citera Sydsvenskans framstående politiske kommentator Per T Ohlsson, ”ett parti vars ideologiska rötter letar sig tillbaka till de bruna förvillelser som drog världen i fördärvet”. När nuvarande partiledare gick med i partiet fanns det skrivningar om en ”etniskt och kulturellt homogen nation” (partiprogrammet 1994).”

Återigen kommer dessa ”rötter” fram när argumenten brister, men eftersom vi som sagt kan hitta ”bruna rötter” inom samtliga partier så har Stefan ingen poäng. Stefan vet lika väl som jag att vi hittar rasbiologi inom S och andra partier. Men andra partiers skelett kanske vi inte borde ta upp till ljuset numera, utan just vad gäller Sverigedemokraterna där vi ska använda en helt annan måttstock? BSS bildades 1979 och upphörde 1986, och därför borde dagens SD inte dömas efter den organisationen när ingen av SD:s politiker står för sådana åsikter. Tolkningen för en ”etnisk och kulturellt homogen nation” kanske hamnar i läsarens egen betraktelse? Om man vill vara en nation på en kristen grund, utan sharialagar, utan månggifte, där ett folk bor som anammar de lagar som landet alltid haft, som inte bor i separata enklaver, är man rasistisk då? Var Tage Erlander rasistisk som uttryckte sig enligt citatet ovan? Och alla de som höll med honom?

”Precis som Vänsterpartiets avståndstagande från kommunismen på flera plan måste betecknas som halvhjärtat – en omvändelse under galgen – så har SD:s avståndstagande från rasism på flera plan varit halvhjärtad. Varför annars alla dessa återfall i rasistisk retorik, också från partiets toppskikt? Det är knappast en slump att SD tvingats införa nolltolerans mot rasism.”

Bibeln ber oss att döma våra medmänniskor rättfärdigt, men Stefan dömer hela SD på ett orättfärdigt sätt. Han bara bestämmer utan vidare att partiet inte gjort ett helhjärtat avståndstagande från rasism, trots att partiet har nolltolerans till nazism och rasism och visar att de verkligen menar sitt beslut genom att ta bort medlemmar som inte håller måttet. Vad mer kan de göra? Ingen av  partierna kan hålla koll på varje medlem i hela riket, så varför skulle SD vara annorlunda? Det finns enskilda uttryck inom samtliga partier för nazism, rasism och antisemitism, även om dessa uttryck i många fall varit ”på skoj” eller just bara som uttryck (en Hitlerhälsning av några moderater trots att de egentligen inte alls är nazister).  Så varför vill då Stefan återigen använda olika måttstockar och hänga ut endast SD? Ungefär som ”Det finns skelett inom samtliga partier men det handlar inte om deras rätta ansikte, och så finns det skelett inom SD men då handlar det om deras rätta ansikte och därför borde vi inte rösta på dem”.

”Man kan förstås inte hålla ett partis historia mot partiet hur länge som helst, alla har rätt att förändras, men precis som med V övertygar inte förändringarna hos SD mig. Kombinationen av tanken på nedärvda mänskliga essenser som skiljer oss människor åt med partiets historiska närhet till nynazism och rasism är problematisk.”

Men om vi nu inte borde hålla partiets historia i all evighet, varför gör Stefan just det, och varför är det endast SD som han väljer att göra så med? Jag kan inte se vad som är problematiskt med tanke på att Stefan gjort sin egen tolkning av SD:s ”essens”, och SD kan lika lite som S ändra på sin historia och sudda bort de falanger som hade bruna åsikter.

”För det tredje är denna människosyn inte en liten punkt bland andra i partiprogrammet; den är den drivande tanken bakom ideologin och den har sin viktigaste tillämpning i invandrings- och flyktingpolitiken. Det är denna människosyn och dess konsekvenser som är uppropets poäng.

Den här punkten borde in under den första punkten eftersom det är samma ämne. Essensen. Om det nu är SD:s beskrivning om essens som är Uppropets poäng så har Stefan byggt hela sin aversion mot SD på en halmgubbe. Han har alltså missförstått SD:s text (eller velat ”missförstå” den), och lagt åsikter i SD:s mun som de inte har. Om vi hade haft ett bättre samtalsklimat (som Stefan tyvärr förvärrar med sin kamp mot väderkvarnar) så hade denna fråga kunnat redas ut och han hade sluppit skriva på ett sådan Upprop med ogrundade anklagelser. Den enda sanna anklagelsen i Uppropet är den att SD är emot en massinvandring (”generös invandring”), men skribenterna missar att förklara varför detta gör dem till rasister.

”När det gäller frågorna om flyktingmottagande, invandring och integration har riksdagspartierna tyvärr, av rädsla för att identifieras med SD:s människosyn, i allt för stor utsträckning abdikerat från den vanliga politiska processen.”

Tyvärr hjälper Stefan till med denna omotiverade rädsla genom att göra som alla andra – tillskriva SD åsikter som de inte har och fortsätta med förtal. Den falska bilden om SD hålls alltså i ett hjärngrepp, och under tiden faller landet sönder genom att vi spenderar mer pengar än vi har trots att vi lånar och höjer skatterna. Genom att hela tiden hota folk om att de är rasister om de är emot massinvandring (som skribenterna ger uttryck för), så förblir folk livrädda att uttrycka andra åsikter. En slags själv-censurering.

”För mig är frågorna om asyl, invandring och integration politikområden som alla andra. Det innebär att det är självklart att alla frågor kan ställas, att problem måste analyseras och åtgärdas, att det finns regelverk och begränsningar och att dessa fritt kan debatteras, att man måste göra ekonomiska prioriteringar etcetera. Men detta arbete behöver ske utifrån en människosyn som inte skiljer människor åt genom tal om olika essenser och som inte bygger på en nationalism utifrån ett sådant essenstänkande.”

SD bygger inte sina direkta åsikter om invandring på ”essenser” utan faktiskt först och främst på pengar och att rädda Sverige från att gå under. Om Sverige inte har råd med sin nuvarande asylpolitik, och om människor inte längre känner sig trygga pga utanförskapsområden och oroliga förorter, så måste vi helt enkelt tänka om. Det handlar om att rädda landet från total kollaps. Det verkar bara vara SD som har förstått det allvarliga i Sveriges situation inför framtiden.

sd 46”Vi behöver helt enkelt en bättre politiskt debatt om invandring och integration. Men det är en debatt som behöver ske utifrån en annan människosyn än vad SD utgår från. Därför skrev jag på uppropet.”

Om det är ett bättre debattklimat som skribenterna är ute efter, förklara då hur förtal, halmgubbar och polarisering mellan kristna kan åstadkomma detta? Blir det verkligen ett bättre debattklimat om man kallar sina motståndare för apartheidanhängare som vill hålla raser åtskilda när de inte ens har den åsikten? Om Stefan skriver på uppropet för att hjälpa till att åstadkomma ett sådant samtalsklimat genom att förklara att det måste ske utan att utgå från den människosyn som SD utgår ifrån…

1) varför bedyrade han då tidigare att poängen INTE var att tala om vilket parti kristna ska eller inte ska rösta på? Han säger ju här att SD:s politik (”människosyn”) borde vara utesluten i debatten, och den människosynen kan läsas i SD:s principprogram (alltså inte Stefans tolkning av den utan deras egen förklaring). Då är väl det tydliga budskapet att det inte är förenligt för kristna att rösta på SD?

2) Om det är människosynen som är orsaken till att en röst på SD är helt fel, varför kunde inte Stefan ha passat på att förklara exakt vad som är problemet med den människosynen – utan att göra det genom att tillskriva SD åsikter som de inte har?

3) Och sen till det här med poängen. Om nu Stefan anser att läsare missat hans viktiga poänger i Uppropet, kan det finns det en liknande risk att Stefan själv missat poängen i SD:s principprogram där de skriver om essens? Stefan vill förmodligen att vi ska förstå hans poänger i sina texter, precis lika mycket som SD vill att läsarna ska förstå poängerna i deras principprogram.

4) Om ”nedärvd essens” i SD:s ”instruktionsbok” (principprogrammet) är nog för att skriva Uppropet mot SD som grupp, är skribenterna beredda att skriva ett liknande Upprop om de hittar någonting ännu värre i en annan instruktionsbok som många människor i Sverige säger sig vilja lyda? Jag vet en som börjar med K och slutar med ”oranen”. 

Mitt råd är att helt enkelt lägga ner och sluta mobba. Gör inte åsiktskorridoren smalare än den redan är.

God the Father, the Son and the Holy Spirit raised JESUS up from the dead – quickening

trinity 4

Water, ice, steam, fog, dew – several forms of the same essence

The godhead (God) which is ONE contains three persons (God the Father, Jesus and the Holy Spirit), but Jesus Christ has expressed himself through two natures – a divine nature and a human nature. While Christ’s body was dead, he remained alive since God cannot die. The Bible does not say that God the Father alone raised Jesus from the dead, but rather that each one of God the Father, Jesus the son and the Holy Spirit rose Jesus up from the dead. Either God is a God of confusion, or the trinity is true.

God is able to be in a burning bush (or in the shape of a pillar of fire, or a pillar of cloud) at the same time as he remains in heaven and at the same time as he is elsewhere viewing and sometimes even participating in people’s actions. In such cases we would not be talking about several Yahwehs being all over the place, but we would rather suggest it’s the same Yahweh being in multiple places at the same time. Three piles of sand can easily become one pile of sand.

JESUS gave up his own life and raised himself up from the dead

John 2:19 Jesus answered and said unto them, Destroy this temple, and in three days I will raise it up.20 Then said the Jews, Forty and six years was this temple in building, and wilt thou rear it up in three days?21 But he spake of the temple of his body.22 When therefore he was risen from the dead, his disciples remembered that he had said this unto them; and they believed the scripture, and the word which Jesus had said.

John 10:14 I am the good shepherd, and know my sheep, and am known of mine.15 As the Father knoweth me, even so know I the Father: and I lay down my life for the sheep.16 And other sheep I have, which are not of this fold: them also I must bring, and they shall hear my voice; and there shall be one fold, and one shepherd.17 Therefore doth my Father love me, because I lay down my life, that I might take it again.18 No man taketh it from me, but I lay it down of myself. I have power to lay it down, and I have power to take it again. This commandment have I received of my Father.

The Holy Spirit raised Jesus up from the dead

Romans 8:11 But if the Spirit of him that raised up Jesus from the dead dwell in you, he that raised up Christ from the dead shall also quicken your mortal bodies by his Spirit that dwelleth in you.

Romans 1:4 And declared to be the Son of God with power, according to the spirit of holiness, by the resurrection from the dead:

God the Father raised Jesus up from the dead

Gal. 1:1 Paul, an apostle, (not of men, neither by man, but by Jesus Christ, and God the Father, who raised him from the dead;)

Eph. 1:17 That the God of our Lord Jesus Christ, the Father of glory, may give unto you the spirit of wisdom and revelation in the knowledge of him:18 The eyes of your understanding being enlightened; that ye may know what is the hope of his calling, and what the riches of the glory of his inheritance in the saints,19 And what is the exceeding greatness of his power to us-ward who believe, according to the working of his mighty power,20 Which he wrought in Christ, when he raised him from the dead, and set him at his own right hand in the heavenly places, 

1 Pet. 1:3 Blessed be the God and Father of our Lord Jesus Christ, which according to his abundant mercy hath begotten us again unto a lively hope by the resurrection of Jesus Christ from the dead,

God raised Jesus up from the dead

Acts 2:24 Whom God hath raised up, having loosed the pains of death: because it was not possible that he should be holden of it.—32 This Jesus hath God raised up, whereof we all are witnesses.

Acts 3:26 Unto you first God, having raised up his Son Jesus, sent him to bless you, in turning away every one of you from his iniquities.

1 Thessalonians 1:9 For they themselves shew of us what manner of entering in we had unto you, and how ye turned to God from idols to serve the living and true God;10 And to wait for his Son from heaven, whom he raised from the dead, even Jesus, which delivered us from the wrath to come.

+ Acts 3:15,26, 4:10; 5:30; 10:40; 13:30, 33, 34, 37, Rom. 4:24; 6:4, 10:9; 1 Cor. 6:14Col. 2:12, 1 Pet. 1:21

God quickens ALL THINGS, and yet we read that the son also quickensjohn 5

Do you honor God the Father as the supreme being, Mighty God, the Creator of the world, the Lord of Lords, the only one to worship, the beginning and the end, etc? You are requested to honor the son in the same way according to John 5:23. The Jews wanted to kill Jesus for a reason, and that reason is that he made himself equal to God.

John 5:17 But Jesus answered them, My Father worketh hitherto, and I work.18 Therefore the Jews sought the more to kill him, because he not only had broken the sabbath, but said also that God was his Father, MAKING HIMSELF EQUAL WITH GOD.19 Then answered Jesus and said unto them, Verily, verily, I say unto you, The Son can do nothing of himself, but what he seeth the Father do: for what things soever he doeth, these also doeth the Son likewise.20 For the Father loveth the Son, and sheweth him all things that himself doeth: and he will shew him greater works than these, that ye may marvel.21 For as the Father raiseth up the dead, and quickeneth them; even so THE SON QUICKENETH whom he will.22 For the Father judgeth no man, but hath committed all judgment unto the Son:23 That all men should honour the Son, even as they honour the Father. He that honoureth not the Son honoureth not the Father which hath sent him.

Notice above how the son quickens whom he wills, just like his Father quickens whom he wills. If it’s God who quickens whom he wills in both cases (both when it comes to himself and his son), then it wouldn’t make any sense to even mention that the son quickens whom he wills if it’s really God the Father who alone has this power and authority. Also the Holy Spirit is able to quicken dead souls. If God really quickens ALL THINGS as the verse below claims, then there shouldn’t be any mentioning of anyone else doing any quickening when it comes to bringing someone (back) to life, UNLESS of course God is a trinity. The trinity alone can get rid of Bible contradictions in relation to God.

1 Tim. 6:13 I give thee charge in the sight of GOD, who quickeneth ALL THINGS, and before Christ Jesus, who before Pontius Pilate witnessed a good confession;

Rom. 8:11 But if the SPIRIT of him that raised up Jesus from the dead dwell in you, he that raised up Christ from the dead shall also quicken your mortal bodies BY HIS SPIRIT that dwelleth in you.

1 Pet. 3:18 For Christ also hath once suffered for sins, the just for the unjust, that he might bring us to God, being put to death in the flesh, but quickened by THE SPIRIT.

Rom. 4:17 (As it is written, I have made thee a father of many nations,) before him whom he believed, even God, who quickeneth the dead, and calleth those things which be not as though they were.

1 Cor. 15:45 And so it is written, The first man Adam was made a living soul; the last Adam was made a quickening spirit.

Col. 2:11 In whom also ye are circumcised with the circumcision made without hands, in putting off the body of the sins of the flesh by the circumcision of Christ:12 Buried with him in baptism, wherein also ye are risen with him through the faith of the operation of God, who hath raised him from the dead.13 And you, being dead in your sins and the uncircumcision of your flesh, hath he quickened together with him, having forgiven you all trespasses;

JOB talade vad som var RÄTT inför Gud, men inte hans VÄNNER – Job 42:7

job 2

Job var en rättfärdig man eftersom han levde rättfärdigt

Till att börja med kan vi konstatera att Job var en rättfärdig man eftersom han levde ett heligt liv genom att frukta Gud och undvika det onda (och inte för att Gud av okänd anledning valde att sätta ett sådant epitet på honom utan anledning).  Gud menade att Job, till skillnad från Elifas och hans båda vänner (Bildad och Sofar) inte beskrivit Gud på ett korrekt sätt såsom Job gjort, och Gud benämnde Job flera gånger som sin tjänare. Framför allt kanske det var Elifas som gjort sig skyldig till den största synden eftersom det var honom som Gud vände sig till när han framförde sin kritik.

Job 42:7 Sedan Herren hade talat dessa ord till Job, sade Herren till Elifas från Teman: ”Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner, ty ni har inte talat om mig vad som är rätt, så som min tjänare Job har gjort. 8 Tag er därför nu sju tjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er, och min tjänare Job skall be för er. Jag skall visa nåd mot honom och inte göra mot er som er dårskap har förtjänat. Ty ni har inte talat om mig vad som är rätt, så som min tjänare Job har gjort.9 Elifas från Teman, Bildad från Sua och Sofar från Naama gick då och gjorde som Herren hade sagt till dem. Och Herren bönhörde Job.

Job 1:1 I landet Us levde en man som hette Job. Han var en from och rättsinnig man, som fruktade Gud och undvek det onda.

Job 1:8 Då sade Herren till Åklagaren: ”Har du lagt märke till min tjänare Job? Ty på jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och undviker det onda.”

Hes. 14:12 Herrens ord kom till mig. Han sade: 13 ”Du människobarn, om ett land syndade mot mig genom att handla trolöst, då skulle jag räcka ut min hand mot det och skapa brist på bröd och sända hungersnöd över det och där utrota både människor och djur. 14 Om då dessa tre män fanns i landet: Noa, Daniel och Job, så skulle de genom sin rättfärdighet rädda endast sina egna liv, säger Herren, Herren. (+ Hes. 14:20)

Detta innebär inte att  Job aldrig någonsin gjort sig skyldig till någon enda tanke eller gärning som varit emot Guds vilja, men att han ändå räknades som exceptionellt rättfärdig eftersom Gud menade att han alltid undvek det onda – även om det kanske fanns något undantag med i bilden. Inte heller betyder Guds omdöme om Jobs vänner att de aldrig yttrat någonting vettigt till Job (de gjorde de absolut eftersom de ibland beskrev Guds majestät och styrka på ett korrekt sätt) men däremot var förmodligen själva stommen av deras resonemang inte alls enligt Guds vilja.

Även Job själv ansåg att han levde rättfärdigt och rent

Job själv ansåg själv att han faktiskt var en person som alltid undvek det onda och att han därför var en man som lyckats leva ett rättfärdigt liv. Han ansåg inte att han var komplett på det sättet att han alltid förstod hur Gud resonerade eller att han aldrig missförstod Gud eller andra människor, men uppenbarligen så ansåg han sig ha varit Gud trogen och att han följt alla hans bud. På grund av de svårigheter som Job var tvungen att gå igenom så suckade han ibland och klagade på sitt liv. Emellanåt verkar han vara förbryllad över Guds ageranden och ställer därför klagande frågor. Han misstänker att Gud kanske rentav testar hans tro. Här nedan uttrycker sig Job om sin egen rättfärdighet, sina frågeställningar inför Gud samt den kritik han framför till några av sina vänner som inte verkar tro på hans rättfärdighet:

Job 6:28 Men se nu på mig! Jag skall inte ljuga er rakt i ansiktet.29 Vänd om, må ingen orätt ske, vänd om, min sak är rättfärdig!30 Bor orätt på min tunga, skulle min mun ej förstå ondska?

Job 23.11 Min fot har hållit fast vid hans spår, jag har följt hans väg utan att vika av. 12 Hans läppars bud har jag inte övergett, hans muns ord är mig en större skatt än mitt dagliga bröd.

Job 23:2 Också i dag är min klagan trotsig. Min hand vilar tungt över mitt suckande.3 O, om jag visste hur jag skulle finna honom, hur jag kunde komma till hans boning!4 Jag skulle lägga fram min sak inför honom, fylla min mun med bevis.5 Jag ville veta vad han kan svara mig, begrunda vad han har att säga till mig.6 Skulle han bekämpa mig med sin stora makt?  Nej, han skulle höra på mig.En rättfärdig skulle då vara hans motpart, jag skulle för alltid bli frikänd av min domare.

Job 27:3 Så länge min ande är i mig och Guds livsande i min näsa,4 skall mina läppar ej tala orättfärdighet eller min tunga tala svek5 Aldrig kommer jag att ge er rätt,till min död vidhåller jag min oskuld.Jag håller fast vid min rättfärdighet och släpper den inte. Mitt hjärta förebrår mig inte för någon av mina dagar.—Jag vill undervisa er om Guds hand, den Allsmäktiges tankar vill jag inte dölja. 12 Ni har ju själva alla sett det,varför kommer ni då med tomt prat?

Job 29:12 Ty jag räddade den fattige som ropade, och den faderlöse som ingen hjälpare hade.13 Den döende välsignade mig, änkans hjärta uppfyllde jag med jubel.14 I rättfärdighet klädde jag mig, den var min klädnad. Rättvisan var min mantel och huvudbonad.15 Jag var ögon åt den blinde och fötter åt den halte.16 Jag var en fader åt de nödställda,och den okändes sak redde jag ut.

Job 31:5 Har jag umgåtts med lögn, har min fot varit snar till svek? 6 Låt honom väga mig på en rättvis våg, så skall Gud få se min rättsinnighet.Har mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt mina ögon, har jag någon fläck på mina händer?—15 Har inte han som skapade mig i moderlivet skapat också dem? Är det inte en enda som har berett oss i modersskötet?16 Har jag nekat de fattiga vad de önskat eller låtit änkans ögon försmäkta?17 Har jag ensam ätit mitt bröd, utan att den faderlöse fått äta av det?18 Nej, från min ungdom har jag uppfostrat honom som en far, och från första stund har jag tagit mig an änkor. 19 Har jag sett någon förgås utan kläder, eller en fattig utan något att skyla sig med?

Job menar alltså att han haft ett gott hjärta allt sedan ungdomen (vilket skulle kunna betyda för alltid), och alltid månat om de som är fattiga, svaga och ensamma. Han menar sig ha ett mycket gott samvete och nästan utmanar sina vänner att ge honom något exempel som skulle kunna tyda på att Job någonsin handlat på ett annat sätt.

Jobs vänner slutade till slut att svara Job eftersom han sade sig leva rättfärdigt

I slutet av Jobs bok (v. 32) kan vi läsa att hans vänner (Elifas, Bildad och Sofar) till slut upphör att svara Job EFTERSOM Job i sina egna ögon var rättfärdig. De verkar anse att detta är en ren omöjlighet och att människorna alltid mer eller mindre är syndare som aldrig kan leva rättfärdigt under en längre tid. De verkar emellanåt nästan påstå att Gud straffar Job därför att även han levt orättfärdigt och därför inte kommer undan.

Job 32: 1 De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han i sina egna ögon var rättfärdig.2 Men Elihu, Barakels son, från Bus, av Rams släkt, blev upprörd. Mot Job blev han upprörd, därför att denne menade sig ha rätt mot Gud. 3 Och mot Jobs tre vänner blev han upprörd, därför att de inte fann något svar och ändå dömde Job skyldig.

Så här resonerade Elifas, Sofar och Bildad innan de gav upp (notera alltså att Gud ansåg att de INTE talade vad praysom var rätt, till skillnad från Job). De verkade normalisera synd:

Elifas Job 4:12 Ett ord smög sakta till mig, det nådde mitt öra som en viskning,13 när tankarna oroades av nattens syner, och sömnen föll tung över människorna.14 Förskräckelse och bävan kom över mig och fick alla mina ben att skaka.15 En ande strök förbi mitt ansikte, håren på min kropp reste sig.16 Den stannade, men jag kunde inte urskilja utseendet på gestalten som jag såg. Det var tyst, sedan hörde jag en röst:17 ”Kan en människa stå rättfärdig inför Gud, kan en människa vara ren inför sin skapare?

Elifas Job 15:14 Vad är en människa, att hon skulle vara ren, att en av kvinna född skulle vara rättfärdig?15 Gud kan inte lita på sina heliga, inför hans ögon är inte himlarna rena,16 hur mycket mindre då den som är avskyvärd och fördärvad, en människa som dricker orättfärdighet som vatten! 

Elifas Job 22:2 Kan en människa vara till nytta för Gud, kan en förståndig vara till gagn för honom? Har den Allsmäktige någon glädje av din rättfärdighet,  eller något att tjäna på att du lever oklanderligt?4 Är det för din gudsfruktan som han straffar dig och går till doms med dig? 5 Är inte din ondska stor, dina missgärningar utan ände?—24 om du kastar ditt guld i stoftet och Ofirs-guldet bland bäckens stenar, 25 då blir den Allsmäktige ditt guld, han blir ditt ädlaste silver. 26 Ja, då skall du glädjas i den Allsmäktige och lyfta upp ditt ansikte till Gud. 27 När du ber till honom skall han höra dig, och du skall infria dina löften. 28 Allt vad du beslutar skall gå dig väl, och ljus skall skina på dina vägar. 29 När de för nedåt skall du säga: ”Uppåt!”, så skall han frälsa den som slår ner sin blick. 30 Han skall rädda också den som ej är oskyldig, genom dina händers renhet skall han räddas.

Bildad. Job 25:4 Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren?

Sofar Job 11:2 Skall ett sådant ordflöde stå oemotsagt och en sådan mångordig man få rätt? 3 Skall ditt tomma prat få män att tiga, skall du håna utan att någon får dig att skämmas? Du säger: ”Min undervisning är ren, och utan fläck är jag inför dina ögon”. Om ändå Gud ville tala och öppna sin mun mot dig,6 uppenbara för dig visdomens hemligheter, ty han äger förstånd i dubbelt mått. Då skulle du inse att Gud kan låta din missgärning vara glömd.

Sofar Job 20:2 Mina tankar tvingar mig att svara, jag är så upprörd. Kränkande tillrättavisning måste jag höra, men mitt förstånds ande ger mig svar.Vet du inte att det alltid varit så, alltsedan människan sattes på jorden,att de ogudaktigas jubel är kortvarigt, att den gudlöses glädje varar ett ögonblick?—Detta är vad den ogudaktiga människan får av Gudden lott Gud har bestämt.

Den fjärde vännen – Elihu

Sen har vi en fjärde vän som är yngre än de övriga, och som inte verkar inkluderas i den andra gruppen av tre vänner. Elihu säger själv ”jag ska svara dig och dina vänner”, som om han var separat från de övriga. Författaren redovisar inte om Elihu talade visa eller ovisa ord till Job, men om man läser det han säger så ser man att han ibland är ute och cyklar. Inte heller Elihu verkar tro på att Job verkligen levt rättfärdigt, och han verkar dessutom mena att Gud är alltför stor och mäktig för att ens bry sig om vare sig Jobs synder eller rättfärdighet. Elihu verkar också tillskriva Job saker som han inte sagt – åtminstone så ändrar han lite grand på Jobs kommentarer. Job säger exempelvis inte att hans (Jobs) rättfärdighet är större än Guds, men däremot så öppnar han sitt hjärta och uttrycker det han upplever samtidigt som han hoppas att Gud ska hjälpa honom att lösa sina bryderier om Guds ageranden som han inte begriper sig på. Job kan inte förstå att han råkat så illa ut nu när han verkligen levt ett rättfärdigt liv och alltid behagat Gud. Elihu kanske är av åsikten att om nu inte Jobs rättfärdighet spelar någon roll inför en allsmäktig Gud, så kan Job åtminstone glädja sig åt att inte heller synden berör Gud. Det resonemanget stämmer dock inte.

Elihu döms inte ihop med de övriga, och vi känner inte till vad slags behandling han fick av Gud – om han ens fick någon särskild behandling utöver den dom som sker på Domedagen.

Elihu Job 33:8 Men du sade inför mina öron, så ljöd de ord jag hörde: 9 ”Jag är ren och utan överträdelse, jag är oskyldig och utan missgärning.10 Men se, han vill ansätta mig, han räknar mig som sin fiende.11 Han sätter mina fötter i stocken, han vaktar på alla mina vägar.”12 Du har inte rätt i detta, svarar jag dig, ty Gud är större än en människa.

Job 35:1 Elihu fortsatte. Han sade:2 Tror du det är rätt att säga:  ”Min rättfärdighet är större än Guds”,3 eftersom du säger: ”Vad gagnar den mig? Har jag mer nytta av den än av min synd?”4 Jag skall svara dig och dina vänner.5 Blicka upp mot himlen och se, lägg märke till skyarna högt över dig.Om du syndar, vad tillfogar du då honom? Om dina överträdelser är många, vad skadar det honom?7 Om du är rättfärdig, vad ger du honom, vad får han ta emot av din hand? 8 Din ogudaktighet påverkar människor som är lika dig, och din rättfärdighet människobarn.—Men nu, då han inte straffar i vrede och inte bryr sig så mycket om synden,16 spärrar Job upp sin mun till fåfängt tal, utan insikt hopar han ord.

Job uttryckte det som var RÄTT enligt Gud, men Job ångrade ändå sina tuffa frågor

Även om Job ansåg sig vara rättfärdig eftersom han alltid varit en lydig tjänare till Gud, så kände han sig förmodligen skamsen över att han dristat sig att sucka, klaga och framföra sina frågor till Gud på det sättet han gjorde. Inte så att Job med sina frågor anklagade Gud för att ha handlat orättfärdigt eller felaktigt, men däremot så erkände Job öppet det faktum att han verkligen inte hängde med i svängarna eller alltid begrep hur Gud resonerade. Tvärtom så lade Job fram sitt eget resonemang och försöker argumentera för sin sak, samtidigt som han innerst inne visste att Gud ändå alltid har rätt i form av att vara skapare. Job insåg att han klagat över saker som han inte förstod, för Gud har hela tiden haft full kontroll och kan se saker och ting i ett bredare perspektiv. Det positiva med Jobs vedermödor är (förutom att han blev rikt välsignad) att han upplevt att han sett Gud med egna ögon, till skillnad mot tidigare då Gud kändes mer abstrakt.

Job 39:35 Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Ge svar, du som anklagar Gud.36 Job svarade Herren och sade: 37 Jag är för ringa, vad kan jag svara dig? Jag lägger handen på munnen.8 En gång har jag talat, men jag säger inget mer, ja, två gånger, men jag gör det aldrig mer.

(KJV:s motsvarighet: Job 40:2 Shall he that contendeth with the Almighty instruct him? he that reproveth God, let him answer it.3 Then Job answered the Lord, and said,4 Behold, I am vile; what shall I answer thee? I will lay mine hand upon my mouth.5 Once have I spoken; but I will not answer: yea, twice; but I will proceed no further.)

Job 42:3 Vem är den som döljer ditt råd utan förstånd? Jag har ju ordat om vad jag ej begrep, om sådant som var för underbart för mig och som jag ej förstod.4 Lyssna nu, så vill jag tala.Jag vill fråga dig, och du må ge mig kunskap.5 Förut hade jag hört talas om dig,men nu har jag sett dig med egna ögon.Därför tar jag tillbaka allt och ångrar mig i stoft och aska.

Kristna som sprider förtal, skvallrar och reser upp halmgubbar

viskaDet är lätt hänt att inte ens kristna människor är medvetna om att de ibland behandlar andra människor på ett sätt som de själva inte vill bli behandlade, trots att de egentligen är väl medvetna om vad Bibeln säger om kärleken och behandlingen av andra. De kanske själva upprepar Matt. 7:12 som en pik till andra, utan att inse sina egna tillkortakommanden på den fronten.

Matt. 7:12 Därför, allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem. Detta är lagen och profeterna.

Det är framför allt en stor risk för förtal, mobbing, lögner, skvaller och uppresta halmgubbar när det handlar om människor (motståndare) som har åsikter som man själv inte håller med om. På det politiska området skulle man kunna kalla detta för ”det goda hatet” (som inte är ett dugg bättre än andra fomer av hat), och det betyder ungefär att ”ändamålen helgar medlen” där man räknar med att vissa människor faktiskt får tåla lite förtal och skvaller eftersom de har så vrickade idéer och inte förtjänar en bättre behandling. Att man själv kanske tillskrivit dem vrickade idéer, samt även vinklat på sanningen till deras nackdel, kanske man glömmer i sin iver att kasta smuts på en grupp människor som man bestämt sig för att aldrig tycka om.

Det finns vissa tekniker som används för att kasta smuts på folk i en diskussion

Halmgubbar – Att resa upp en halmgubbe innebär att man tillskriver människor åsikter de inte har, och sedan spenderar tid på att argumentera emot dessa åsikter – som alltså ingen inblandad har. Ibland kan argumenten emot halmgubbarna låta väldigt logiska och helt fantastiska, men vad spelar det för roll när ingen inblandad ens har åsikterna som kritiseras?

Skuld genom sammankoppling – Genom att peka ut en likhet mellan en motparts åsikter och en annan persons åsikter (ofta en klandervärd person såsom Hitler) så kan man därmed antyda att motpartens åsikter även i andra frågor måste klandervärda. Eftersom vi alla brukar ha ett antal likheter med andra människor så kan man använda denna argumentation i princip vilka sammanhang som helst.

Elephant hurling – Handlar om när man hänvisar till imponerande fakta/stöd som support för sin ståndpunkt  utan att faktiskt lyckas bevisa ståndpunkten eftersom den fakta som man hänvisar till är undermålig eller inte ens existerar. Man kanske hänvisar till olika websidor, källor, människor, statistik, men när man studerar dem närmare så ser man att stödet inte finns. Man skulle också kunna använda sig utav mycket vevande med armarna, stora ord och dramatiska utrop, där man låter och syns mycket utan att få fram sakargument. ”Massor av människor håller med mig”, eller ”Alla tycker så” är också prov på elephant hurling.

Dimridåer – När man lägger ut dimridåer uttrycker man sig på ett sådant sätt (ofta med stora ord) så att man döljer besvärande fakta. Det är lättare att lägga ut förvillande argumentation – dimridåer – om man använder mycket text.

Ad hominem attacker – När man förolämpar personer och kallar dem epitet, i stället för att fokusera på sakfrågan. Ofta börjar förolämpande epitet komma när man saknar bra argument.

Avledningsmanövrar Villospår (red herring). Man kanske lägger ut texten på ett sidospår för att leda bort fokuset från själva sakfrågan, och för att slippa besvärande följdfrågor.

Vi får döma, men vi ska döma rätt!

En del kristna får för sig att man inte får döma någon överhuvudtaget (samtidigt som de själva dömer…), men Bibeln lär ut att vi faktiskt får döma OM vi har kunskap nog för att kunna döma rättvist. Det är inte säkert att man får tillräckligt med information bara genom att läsa om en person eller om en grupp av människor i media – inte ens om tidningar och TV förmedlar samma nyhet. I Sverige är det framför allt journalister på den rödgröna sidan som har makten i media, och enligt undersökningar  är det framför MP som är populärt bland journalister, följt av V. Det innebär förstås att mediagranskningen riskerar att bli vinklad, och gemensamt för svensk media brukar vara den kritiska inställningen (för att inte säga hatet) till SD. En annan typisk syndabock i media brukar vara Israel och judarna, och enligt en annan undersökning så är just svenskarna mest avogt inställda gentemot Israel i hela Europa.

M a o så kan vi inte luta oss tillbaka och tryggt lita på tidningarna eller TV-rapporteringen. Vi kan inte hävda att man dömt rätt  med hänvisning till att ”alla säger ju så…”, eller ”det står ju i tidningarna”, när vi vet att journalister drivs av en likartad agenda. Ändå är det just media som många kristna åberopar när de dömer, trots att de inte gått direkt till källan (personen eller personerna i fråga) för att ge de anklagade chansen att försvara sig. Kristna borde ”hellre fria än fälla”, och inte ansluta sig till ett drev utan att ha hämtat information frånbåde försvar och åklagare.

Däremot är det som sagt inte fel i sig att kritisera åsikter som man inte håller med om, men då ska man helst 1) se till att det inte är en halmgubbe eller att man inte övergeneraliserar, 2) se till att man har låtit den anklagade få komma till tals från källan direkt – utan mellanhänder. Annars finns det en risk att vi dömer en orättfärdig dom. Det här är förstås självklarheter, men det är uppenbart att även kristna kan vara så förblindade i sin kamp mot människor som de uppfattar som obibliska (fastän de kanske inte alls är det) att de inte märker att de glädjer sig åt negativa rapporter om dessa människor, samt ansluter sig till den rådande smutskastningskampanjen. Av någon anledning så antar de att även Gud glädjer sig åt att kristna hjälper till att tillskriva människor åsikter de inte har, för att sedan kunna gå med i hetsjakten och attackera dessa åsikter.

Johannes 7:24 Döm inte efter skenet, utan fäll en rätt dom!

Ordspråksboken 31:9 Öppna din mun och döm rättfärdigt, skaffa den betryckte och fattige rätt.

Ord. 24:28 Vittna inte mot din nästa utan orsak, inte vill du bedra någon med dina läppar?

Matt. 7:1 Döm inte, så blir ni inte dömda. 2 Ty med den dom ni dömer med, skall ni bli dömda, och med det mått ni mäter med, skall det mätas upp åt er.3 Varför ser du flisan i din broders öga men märker inte bjälken i ditt eget öga? 4 Eller hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, du som har en bjälke i ditt eget öga? 5 Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga! DÅ KOMMER DU ATT SE SÅ KLART ATT DU KAN TA FLISAN UR DIN BRODERS ÖGA.

Sprid inte falska rykten eller skvaller

Även kristna kan göra sig skyldiga till att gå med i helt onödiga mobbar-drev. Genom mobbning och förtal så kan vi dessvärre driva en människa till depression och självmord. Ofta är det inte en enda sak som får en människa att suicidera, utan det kan vara flera faktorer som spelar in. Att bli anklagad för något negativt som man är oskyldig till och att få denna nyhet spridd i media, kan vara en av faktorerna till att en människa tar steget att suicidera. Det är inte särskilt roligt att känna sig hatad och känna att människor tittat snett på en. Kristna människor ska helst se till att inte vara en bidragande faktor! En dag ska vi bli dömda för varje onödigt ord som vi sagt.

2 Mos. 23:1 Du skall inte sprida ett falskt rykte. Du skall inte stödja den ogudaktige genom att bli ett falskt vittne.2 Du skall inte följa mängden och rätta dig efter den i det onda, så att du vränger rätten när du vittnar i något mål.

Jak. 3:5 Så är också tungan en liten lem men kan skryta över stora ting. Tänk på hur en liten eld kan antända en stor skog. 6 En sådan eld är tungan, en värld av ondska bland våra lemmar. Den smutsar ner hela vår kropp och sätter tillvarons hjul i brand och är själv antänd av Gehenna.7 Alla slags fyrfotadjur, fåglar, kräldjur och vattendjur låter sig tämjas och har blivit tämjda av människan. 8 Men tungan kan ingen människa tämja, ostyrig och ond som den är och full av dödligt gift. 9 Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild. 10 Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder.

Ord. 3:30 Gräla inte med någon utan orsak, då han inte har gjort dig något ont.

Ord, 11 9 Med sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, genom kunskap blir de rättfärdiga räddade.

Vi ska använda samma sorts vikt när vi dömer

Det är så lätt hänt att anse att övertramp är ”undantag” när det gäller en grupp av människor som vi föredrar (samtidigt som vi yrkar på att vi måste vara villiga att förlåta och att ”ingen är perfekt”, etc), samt att  vi dömer en grupp som vi ogillar på ett helt annat sätt. Då kanske vi i stället kallar övertrampet för dessa människors ”sanna ansikte” och att det är typiskt för gruppen. Vi kanske dömer människor och grupper beroende på hur mycket negativt vi kan läsa om dem i media.

Ord. 20:10 Två slags vikt och två slags mått, Herren avskyr bådadera.

Ord. 20:23 Herren avskyr två slags vikter, falsk våg är av ondo.

3 Mos. 29:15 Du skall inte handla orätt när du dömer. Du skall inte hålla med någon för att han är fattig och du skall inte vara partisk för den som har makt. Du skall döma din nästa med rättvisa.

3 Mos. 19:35 Ni skall inte göra orätt när ni dömer i fråga om längd, vikt eller rymd. 36 Rätt våg, rätta vikter, rätt efa, rätt hin-mått skall ni ha. Jag är Herren, er Gud, som har fört er ut ur Egyptens land.

Förtala inte människor, och tillskriv dem inte åsikter de kanske inte harmegaphone

Att sprida osanningar om andra människor eller grupper är att förtala dem. Det är samma sak om man sprider negativ information om människor som man tar för givet är sann men som inte är det. Innan vi sprider ut negativa omdömen om andra människor så borde vi noga se till att det vi vidarebefordrar faktiskt är sant. Inte ska väl vi kristna vara medskyldiga till att förtal frodas och sprids?

Ibland måste givetvis även negativ information få spridas, men gör gärna en liten ansträngning för att se till att det du sprider har stöd i verkligheten. Alla kan vi givetvis missta oss trots att vi kollar upp information, men många gånger kan dessa missförstånd undvikas om vi går till KÄLLAN DIREKT i stället för att nöja oss med information från ett håll som dessutom räknas som den anklagade personens motståndare. 

Ord. 10:18 Den som döljer hat har falska läppar, den som sprider förtal är en dåre.

3 Mos. 19:16 Du skall inte gå med förtal bland ditt folk. Du skall inte stå efter din nästas blod. Jag är Herren.

Jer. 18:18 Men de sade: ”Kom, låt oss tänka ut onda planer mot Jeremia. För prästerna skall inte komma till korta med sin undervisning och inte de vise med sitt råd eller profeten med sitt ord. Kom, låt oss förtala honom och låt oss strunta i vad han säger.

2 Kor. 12:20 Jag är rädd att jag vid min ankomst skall finna er annorlunda än jag skulle önska, och att ni skall finna mig annorlunda än ni skulle önska. Jag är rädd att jag skall finna strid och avund, vredesutbrott, själviskhet, förtal och skvaller,högmod och oordning.

1 Tim. 3:11 Kvinnorna skall på samma sätt vara allmänt aktade, inte förtala någon utan vara nyktra och trogna i allt.

Jak. 4:11 Förtala inte varandra, bröder. Den som förtalar sin broder eller dömer sin broder förtalar och dömer lagen. Men om du dömer lagen är du inte lagens görare utan dess domare.

1 Pet. 2:1 Lägg därför bort allt slags ondska, falskhet och hyckleri, avund och förtal.

1 Pet. 3:16 Men låt det ske ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om er goda livsföring i Kristus får skämmas för sitt förtal.

Du skall icke ljuga eller komma med falskt vittnesbörd om andra

Att med flit uttrycka halvsanningar om sin nästa är att skvallra och förtala. Att förtala genom halvsanningar är också att ljuga. Det behöver givetvis inte vara fel att uttrycka sig negativt om enskilda individer eller om grupper (det kan t o m vara nödvändigt för att kunna varna andra), men då är det viktigt att vi först gör vårt bästa genom att kontrollera sanningshalten. Vi själva vill förmodligen inte förtalas utan orsak, så varför förtala andra?

2 Mos. 20:16 Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

3 Mos. 19:11 Ni skall inte stjäla eller ljuga eller bedra varandra.

Matt. 15:19 Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser.

Ord. 24:28 Vittna inte mot din nästa utan orsak, inte vill du bedra någon med dina läppar?

Förlåt människor  – hur länge ska du hålla deras övertramp emot dem?

En del kristna är snabba på att tala om för andra att de snabbt måste förlåta, även om de råkat ut för individer som gjort sig skyldig till grova övertramp under en längre tid som de vare sig ångrar sig eller ber om förlåtelse för. Men samtidigt kan dessa påtryckande kristna själva vägra att förlåta andra människor som inte alls gjort sig skyldiga till överträdelser (utöver halmgubbar). Det kan exempelvis handla om partiledare som blir dömda för sina företrädares ageranden, och dessa ageranden blir de påminda om igen och igen – vilket är tecken på ovillighet att förlåta  – trots att det som sagt inte ens handlar om de dömdas egna ageranden. Partiledare borde inte behöva be om förlåtelse för vad deras företrädare sagt och gjort.

Matt. 18:35 Så skall också min himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin broder.

Lukas 17:3 Var på er vakt! Om din broder syndar, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig, så förlåt honom.

Lukas 6:27 Men till er som lyssnar säger jag: Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er.

1 Joh. 2:9 Den som säger sig vara i ljuset och hatar sin broder är ännu kvar i mörkret.—11 Men den som hatar sin broder är i mörkret och vandrar i mörkret.Han vet inte vart han går, ty mörkret har förblindat hans ögon.

1 Joh. 3:15 Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig.

1 Joh. 4:20 Om någon säger att han älskar Gud och hatar sin broder, så är han en lögnare. Ty den som inte älskar sin broder som han har sett, kan inte älska Gud som han inte har sett.

Ps. 41:8 De som hatar mig viskar till varandra om mig, de tänker ut sådant som skall skada mig

Låt inte BEDRA er eller lura er – synd leder alltjämt till döden enligt Bibeln

simul justusFrån reformert håll, såsom från Martin Luther och John Kalvin, så kan vi höra begrepp som ”simul iustus et peccator” vilket är latin och betyder ”samtidigt rättfärdig och syndare”. Luther lär ha myntat begreppet, men även Augustinus före honom hade liknande uttryck och tankegångar. Jag kan tänka mig att djävulen gör kullerbyttor av fröjd när han hör människor sprida sådana läror, eftersom det var just en sådan idé han framförde till rättfärdiga Eva i Eden när han övertalade henne att ”Ni skall visst inte dö!”. Djävulen fick alltså Eva att tro att hon hade råd med att synda (vara olydig mot Gud) eftersom detta inte skulle leda till några allvarliga konsekvenser såsom DÖD. Hon gick på lögnen.

Denna lögn borde vara lätt att slå hål på eftersom vi vet varifrån orden kommer (Satan), men ändå fortsätter denna lögn att sprida sig i kristna sammanhang. Det kan handla om förrädiska läror såsom ”det saliga bytet” (också från Luther), att Gud inte ser vår synd utan endast Jesu blod, att Gud älskar oss precis som vi är bara vi känner skam för vår synd och ber en daglig ”Fader Vår”, att vi alla är syndare från vaggan till graven och alltid är smutsiga trasor, etc. Kort och gott läran om att det är helt naturligt för kristna att synda, och helt onaturligt för kristna att inte synda. Vi kanske inte förstår vilken björntjänst vi ger en människa som är mitt i en pågående synd (kanske äktenskapsbrott i kombination med lögn) om vi dunkar honom/henne i ryggen och tröstande säger ”Det som du gjort är helt naturligt även för kristna. Våra synder kanske ser olika ut sinsimellan, men alla är vi syndare och ingen är fullkomlig eller bättre än någon annan”. Vi kanske får för oss att det är gudfruktigt att kalla benämna oss själva som stackars arma syndare, när vi i stället borde sträcka på oss och kalla oss heliga människor som mäktar med att bära våra kors i seger.  En herde borde aldrig övertyga sina får om att de borde glömma det där med att kunna vara lydiga och trogna.

Ofta kan det handla om att vi vill så väl inför våra medmänniskor, och att vi vill vara förmedlare av goda nyheter i stället för dåliga nyheter. Men är det verkligen kärleksfullt att locka människor att känna trygghet i sin synd, och att övertyga svaga individer om att Jesu kors är jättelätt att bära – ja faktiskt fjäderlätt – eftersom vi alltid kan tillräkna oss Jesu rättfärdighet om vi tycker det är alltför besvärligt att upphöra med vår egen synd?

Om vi däremot ser begreppet ”simul iustus et peccator” som en andlig kamp i människan, där Anden drar åt ett håll och köttet åt ett annat håll, så handlar det inte om att en människa kan vara rättfärdig på samma gång som hon syndar. Att frestas pga sina begär är inte synd i sig självt, men däremot att ge in för dessa frestelser och faktiskt bruka sina lemmar för att synda (eller att på allvar planera för synd som man ämnar göra). Detta vet vi eftersom Jesus frestades i allt liksom vi, och enligt Jakob så kommer begär före frestelser. Om det är denna kamp som man har i åtankarna med begreppet så är begreppet helt missvisande och därför olämpligt att använda. Själva kampen är ingen synd, bara vi inte syndar. Gud skulle aldrig någonsin se en människa som rättfärdig om hon samtidigt har synd i sitt liv, utan Gud förväntar sig snarare att vi ska vara honom trogna. Gud säger själv från sin tron att synder orsakar evig död, och han gör inga undantag för de som tror på honom eller för de som tror att de kan åka snålskjuts på Jesus och hans rättfärdiga liv. ”Otroende” är här en synd bland andra:

Rev. 21:8 Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.

och om vem som kommer in i det nya Jerusalem:

Rev. 21:27 Aldrig någonsin skall något orent komma in i den, och inte heller någon som handlar skändligt och lögnaktigt, utan endast de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet.

Den goda nyheten är att blodröda synder kan bli snövita om vi har ett sant omvänt och ödmjukt hjärta! Den andra goda nyheten är att vi har fått den helige Ande som hjälpare i våra liv! Vi har fått all kraft vi behöver att slippa vara slavar under synden.

Låt inte bedra er! Satan ljuger som säger att synd inte leder till döden.

Bibeln har flera verser där vi uppmanas av Jesus, Paulus och de andra av Bibelns författare att inte låta lura oss vad gäller det här med synd och orättfärdighet. Vi varnas så enträget pga ämnets stora allvar. Det som står på spel vid orättfärdighet är nämligen inte reducerade gåvor i himlen utan det handlar om våra själarandligt liv eller andlig död.

Därför ska vi aldrig uppmuntra varandra med sagan om att allt står väl till trots vår synd. Vi bör hellre uppmuntra varandra med löftet att vi kan få total seger över synden, och att synden inte måste ha makt över oss. Vi behöver inte vänta tills Döden kommer och räddar oss från synd, utan vi kan leva i total seger utan någon förödmjukande synd här och nu. Guds nåd hjälper oss att leva rent, och detta är den sanna nåden. Den falska nåden lär att nåden är ett slags skynke vi kan dra över oss för att dölja vår synd från Gud, som ljuger för sig själv när han kallar oss rättfärdiga trots att han vet att vi lever orättfärdigt. Låt oss ha dessa ord i minnet:

Jak. 5:19 Mina bröder, om någon bland er kommer bort från sanningen och någon för honom tillbaka,20 så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från DÖDEN och överskyler många synder.

Titus 2:11 Ty Guds NÅD har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som NU är,

Bibeln varnar om laglösheten som ska öka under den sista tiden, och om vi lär varandra att det inte är någon fara på taket om vi syndar och om lyder två herrar, så lockar vi varandra att ha kvar synden i våra liv. För vad kan hända om vi fått en brandförsäkring? Här kommer en del verser som ber oss att inte låta lura oss. Låt ingen få dig att tro att du kan var en frälst syndare!

1 cor. 81 Kor 6:Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? BEDRA INTE ER SJÄLVA! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. 11 Sådana VAR en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.

Gal 6:7 BEDRA INTE ER SJÄLVA. Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda. Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda UNDERGÅNG, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda EVIGT LIV. 9 Låt oss inte tröttna på att göra gott. Ty när tiden är inne får vi skörda, OM vi inte ger upp.

Ef. 5:3 Men otukt och allt slags orenhet eller girighet skall inte ens nämnas bland er, det anstår inte de heliga.4 Inte heller passar sig fräckt och oförnuftigt prat eller tvetydigt skämt. Tacka i stället Gud. Ni skall veta att ingen otuktig eller oren eller girig – en sådan är en avgudadyrkare – skall ärva Kristi och Guds rike. 6 LÅT INGEN BEDRA ER med tomt prat. Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn. 7 Ha därför ingenting med dem att göra.Ni var en gång mörker, men nu är ni ljus i Herren. Vandra då som ljusets barn. 9 Ty ljusets frukt består i allt vad godhet, rättfärdighet och sanning heter.

1 Kor. 3:16 Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? 17 Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Guds tempel är heligt, och det templet är ni.18 BEDRA INTE ER SJÄLVA. Om någon bland er tycker att han är vis i den här världen, måste han bli en dåre för att bli vis.

Jak. 1:12 Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han har bestått sitt prov skall han få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom. 13 Ingen som frestas skall säga: ”Det är Gud som frestar mig.” Ty Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon. 14 Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. 15 När så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död. 16 BEDRA INTE ER SJÄLVA, mina älskade bröder.

Jak. 1:21 Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta ödmjukt emot ordet, som är inplanterat i er och som har makt att frälsa era själar.22 Var ordets görare, inte bara dess hörare, ANNARS BEDRAR NI ER SJÄLVA. 23 Om någon är ordets hörare och inte dess görare, liknar han en man som betraktar sitt ansikte i en spegel, 24 och när han har sett sig själv i den, går han sin väg och glömmer genast hur han såg ut. 25 Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag och blir kvar i den och inte är en glömsk hörare utan en verklig görare, han blir salig i sin gärning.26 Om någon menar sig tjäna Gud men inte tyglar sin tunga utan BEDRAR SITT HJÄRTA, så är hans gudstjänst ingenting värd.

Hebr. 3:12 Bröder, se till att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta, så att han avfaller från levande Gud. 13 Uppmuntra varandra i stället varje dag, så länge det heter i dag, så att ingen av er förhärdas genom SYNDENS MAKT ATT BEDRA. 14 Ty vi är Kristi vänner, OM vi ända till slutet stadigt håller fast vid vår första tillförsikt. 15 Det heter: I dag, om ni hör hans röst, så förhärda inte era hjärtan som när era fäder väckte min förbittring.

Rom 16:17 Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem. 18 Ty sådana tjänar inte vår Herre Kristus utan sin egen buk, och med milda ord och vackert tal BEDRAR de godtrogna människor. 19 Er lydnad är ju känd av alla. Därför gläder jag mig över er, men jag vill att ni skall vara förståndiga i fråga om det goda och oskyldiga i fråga om det onda.

2 Thess. 2:9 Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under 10 och med all slags orättfärdighet som BEDRAR dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta.11 Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen 12 och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av ORÄTTFÄRDIGHETEN.

2 Tim. 3:12 Så kommer också alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att förföljas. 13 Men onda människor och bedragare skall göra framsteg – till det sämre. DE BEDRAR och blir själva bedragna.

Ef. 4:22 Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som GÅR UNDER, BEDRAGEN av sina begär, 23 och ni förnyas nu till ande och sinne. 24 Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet.25 Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra, vi är ju varandras lemmar. 26 Grips ni av vrede, så synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede 27 och ge inte djävulen något tillfälle.

Kol. 2:4 Detta säger jag för att ingen skall bedra er genom bestickande ord. —8 SE TILL att ingen rövar bort er med sin tomma och bedrägliga filosofi, byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus.

Titus 2:[insättning av äldste] 6 En sådan skall vara oförvitlig, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara ostyriga eller uppstudsiga.7 Församlingsledaren skall som en Guds förvaltare vara oförvitlig. Han skall inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, 8 utan gästfri, godhjärtad och förståndig, pålitlig, gudfruktig och behärskad. 9 Han skall hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han genom en sund undervisning kan uppmuntra andra och vederlägga motståndarna. 10 Ty särskilt bland de omskurna finns det många orosstiftare, pratmakare och BEDRAGARE. 11 Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.

Ord. 12:5 De rättfärdigas tankar är rätta, de ogudaktigas råd bedrar.

Det är djävulen som bedrar oss, men vi kan i stället välja att följa Anden. Det är givetvis lättare om vi har en regelbunden kontakt med Gud i form av böner, lovsång och goda gärningar.

Upp. 20:3 Sedan kastade ängeln honom i avgrunden, stängde till den och förseglade den över honom, för att han inte längre skulle BEDRA folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för en kort tid.

1 Mos. 3:4 Då sade ormen till kvinnan: ”Ni skall visst inte dö!

There are apostles in the church today, and we are warned about false apostles

 

apostle 3”Apostle” comes from the greek word ”apostolos” (Strong’s 652) and means one that is sent forth (with orders or a mission), like a messenger.

The very first apostles were the same as Jesus first disciples.

Matt. 10:2 Now the names of the twelve apostles are these; The first, Simon, who is called Peter, and Andrew his brother; James the son of Zebedee, and John his brother;3 Philip, and Bartholomew; Thomas, and Matthew the publican; James the son of Alphaeus, and Lebbaeus, whose surname was Thaddaeus;4 Simon the Canaanite, and Judas Iscariot, who also betrayed him.

Luke 6:13 And when it was day, he called unto him his disciples: and of them he chose twelve, whom also he named apostles;

When Judas Iscariot fell away, Matthias was appointed in his stead.

Acts 2:23 And they appointed two, Joseph called Barsabas, who was surnamed Justus, and Matthias.24 And they prayed, and said, Thou, Lord, which knowest the hearts of all men, shew whether of these two thou hast chosen,25 That he may take part of this ministry and apostleship, from which Judas by transgression fell, that he might go to his own place.26 And they gave forth their lots; and the lot fell upon Matthias; and he was numbered with the eleven apostles.

Also Paul was called by God to be an apostle.

Corinthians 1:1 Paul called to be an apostle of Jesus Christ through the will of God, and Sosthenes our brother (Rom. 1:1, 11:13, 1 Cor. 1:1, 9:1-2, 1 Cor. 15:9, 2 Cor. 1:1, Gal. 1:1, Eph. 1:1, Col. 1:1, 1 Tim. 1:1, 1 Tim. 2:7, 2 Tim. 1:1, 1:11, Titus 1:1)

Barnabas was called an apostle according to Luke, and it’s possible that also Timothy, Judas Barsabas and Silvanus (probably the same as Silas) were considered apostles as well. They were certainly called, and sent forth by Paul to spread the gospel and to perform miracles.

Acts 13:1 Now there were in the church that was at Antioch certain prophets and teachers; as Barnabas, and Simeon that was called Niger, and Lucius of Cyrene, and Manaen, which had been brought up with Herod the tetrarch, and Saul.2 As they ministered to the Lord, and fasted, the Holy Ghost said, Separate me BARNBABAS and Saul for the work whereunto I have called them.3 And when they had fasted and prayed, and laid their hands on them, they sent them away.

Acts 14:13 Then the priest of Jupiter, which was before their city, brought oxen and garlands unto the gates, and would have done sacrifice with the people.14 Which when the apostles, BARNABAS and Paul, heard of, they rent their clothes, and ran in among the people, crying out

Act 15:22 Then pleased it the apostles and elders with the whole church, to send chosen men of their own company to Antioch with Paul and Barnabas; namely, Judas surnamed BARSABAS and SILAS, chief men among the brethren

70 other individuals sent out to spread the gospel and to heal the sick

Apart from the first 12, and apart from Paul and Barnabas, we can read from Luke that 70 other individuals were sent forth to spread the gospel and to perform miracles.

Luke 10:1 After these things the Lord appointed other seventy also, and sent them two and two before his face into every city and place, whither he himself would come.2 Therefore said he unto them, The harvest truly is great, but the labourers are few: pray ye therefore the Lord of the harvest, that he would send forth labourers into his harvest.—9 And heal the sick that are therein, and say unto them, The kingdom of God is come nigh unto you.—13 Woe unto thee, Chorazin! woe unto thee, Bethsaida! for if the mighty works had been done in Tyre and Sidon, which have been done in you, they had a great while ago repented, sitting in sackcloth and ashes.—16 He that heareth you heareth me; and he that despiseth you despiseth me; and he that despiseth me despiseth him that sent me.17 And the seventy returned again with joy, saying, Lord, even the devils are subject unto us through thy name.18 And he said unto them, I beheld Satan as lightning fall from heaven.19 Behold, I give unto you power to tread on serpents and scorpions, and over all the power of the enemy: and nothing shall by any means hurt you.20 Notwithstanding in this rejoice not, that the spirits are subject unto you; but rather rejoice, because your names are written in heaven.

In the above verses it’s clear that these 70 individuals were given much divine power. Not only does Jesus separate people between those who listen to these 70 and those who despite them, but the 70 are also given power to do mighty work like healing the sick. They were more powerful than the enemy – including the spirits from the enemy. With other words, there were no one else who had greater power apart from God and the other 12 apostles, and Jesus told these 70 individuals to pray that the Lord would send forth laborers into his harvest. This seems to be exactly what Jesus had done to these 70 at one point, because he had sent them forth to do mighty work.

The commands for the initial 12 apostles were similar as for the 70:

Matt. 28:1 And when he had called unto him his twelve disciples, he gave them power against unclean spirits, to cast them out, and to heal all manner of sickness and all manner of disease.—7 And as ye go, preach, saying, The kingdom of heaven is at hand.8 Heal the sick, cleanse the lepers, raise the dead, cast out devils: freely ye have received, freely give.

In order to not confuse the first 12 apostles with the above 70 individuals (all of them called to spread the gospel by Jesus Christ), it makes sense that ”the apostles” refers only to the original apostles, including either Judas Iscariot or later on Matthias. Also Jesus Christ could actually be called an apostle, because he was also sent forth by his Father to share the gospel with the people on earth. Neither Jesus would be included whenever the Bible uses the term ”the apostles”.

Hebr. 3:1 Wherefore, holy brethren, partakers of the heavenly calling, consider the Apostle and High Priest of our profession, Christ Jesus;

John 13:16 Verily, verily, I say unto you, The servant is not greater than his lord; neither he that is sent greater than he that sent him.

Even if the 70 individuals mentioned in Luke 10 had similar tasks as the 12 apostles, it’s only the 12 apostles that will be given one foundation each in the new Jerusalem. The 12 are likely viewed in highest regard because they were the first disciples who remained with him (unlike other disciples as those mentioned in John 6:66), who were taught by him, dined with him, were his close friends, etc. It’s difficult to have 12 + 70 very close and intimate friends, but it’s possible to select 12 individuals and be both a close friend as well as being their master. They in turn could do the same – gather a few people and making them into disciples.

Rev. 21:14 And the wall of the city had twelve foundations, and in them the names of the twelve apostles of the Lamb.

Eph. 2:20 And are built upon the foundation of the apostles and prophets, Jesus Christ himself being the chief corner stone;

Acts 16:4 And as they went through the cities, they delivered them the decrees for to keep, that were ordained of the apostles and elders which were at Jerusalem.

2 Peter 3:2 That ye may be mindful of the words which were spoken before by the holy prophets, and of the commandment of us the apostles of the Lord and Saviour:

Jude 1:3 Beloved, when I gave all diligence to write unto you of the common salvation, it was needful for me to write unto you, and exhort you that ye should earnestly contend for the faith which was once delivered unto the saints.—17 But, beloved, remember ye the words which were spoken before of the apostles of our Lord Jesus Christ;

Luke 11:47 Woe unto you! for ye build the sepulchres of the prophets, and your fathers killed them.48 Truly ye bear witness that ye allow the deeds of your fathers: for they indeed killed them, and ye build their sepulchres.49 Therefore also said the wisdom of God, I will send them prophets and apostles, and some of them they shall slay and persecute:50 That the blood of all the prophets, which was shed from the foundation of the world, may be required of this generation

Jesus is naturally the one with all the wisdom in the world, but since the first apostles were sent out from him they are also very trustworthy. Jude is therefore in Jude 1:3 exhorting christians ”to contend earnestly for the faith which was once for all delivered to the saints. The saints were the first christians, and the very first christians were the apostles. If the apostles make sure to adhere to Jesus teaching, and if these apostles make sure to only appoint qualified men to be apostles and pastors, then all would be well in church. Unfortunately Paul (and Peter, John, Jude, etc) also knew that wolves in sheep’s clothing would be entering the church soon after their own departure. In 1 Tim. 5:22 we can read Paul’s warning to Timothy Do not lay hands on anyone hastily” (which is the way one officially appoints a presbytery/pastor), because he knew the order of events. 

Junia is a female name, but rather than being named an apostle it’s more likely that the below verse should be read as though the apostles viewed both Andronicus and Junia as godly individuals of highest regard.

Rom. 16:7 Salute Andronicus and Junia, my kinsmen, and my fellow-prisoners, who are of note among the apostles, who also were in Christ before me.

Apostles are supposed to be in the church, along with prophets, evangelists, pastors and teachersapostle 2

If teachers, evangelists and pastors are still active in church today, then so are apostles and prophets since they are all listed together in the below verses. Paul is explaining the church order for the Corinthians and the Ephesians (and for all of us), and it would be strange if he asked ”are all apostles, are all teachers, are all workers of miracles?”, if these functions would soon cease and lose their significance. If apostles would soon be irrelevant in church within one generation, it would be better for Paul to end all confusion by explaining that only the twelve could be considered apostles and that therefore false apostles could easily be detected.

1 Cor. 12:28 And God hath set some in the church, first apostles, secondarily prophets, thirdly teachers, after that miracles, then gifts of healings, helps, governments, diversities of tongues.29 Are all apostles? are all prophets? are all teachers? are all workers of miracles?

Eph. 4:11 And he gave some, apostles; and some, prophets; and some, evangelists; and some, pastors and teachers;12 For the perfecting of the saints, for the work of the ministry, for the edifying of the body of Christ:13 Till we all come in the unity of the faith, and of the knowledge of the Son of God, unto a perfect man, unto the measure of the stature of the fulness of Christ:

Based on the above, the order of authority seems to be: God almighty, Jesus Christ his son (Jesus is of course also God, but he is also the son who is sent out), the 12 apostles, other apostles, prophets, teachers, miracles, gifts of healing, helps, governments and diversities of tongues.

We are warned about false apostles

If the case would be that only the initial 12 disciples could ever be considered true apostles, it would be a breeze to figure out which ones the false apostles are. Anyone claiming to be an apostle and not being among the first dozen or more, would by definition be a false prophet. Yet, the Bible doesn’t make this particular distinction between true apostles and false apostles, but it’s rather about being qualified and showing good fruit. We are warned about both false apostles and false prophets – and supposed to look out.

2 Cor. 11:13 For such are false apostles, deceitful workers, transforming themselves into the apostles of Christ.14 And no marvel; for Satan himself is transformed into an angel of light.

Rev. 2:2 I know thy works, and thy labour, and thy patience, and how thou canst not bear them which are evil: and thou hast tried them which say they are apostles, and are not, and hast found them liars:

2 Cor. 12:12 Truly the signs of an apostle were wrought among you in all patience, in signs, and wonders, and mighty deeds.

A true Biblical apostle would also be able to show signs, perform wonders and mighty deeds. Both Philip and Stephen did great miracles (Acts 8:6 and 6:8).

The holy Spirit and the ability to speak in tongues can be received by laying on of hands

Some christians suggest that the holy Spirit and miracles can only come from the hands of the apostles, but the Bible doesn’t narrow it down in that way. The first christians (normally the apostles) had this power, but the amount of christians increased and the holy Spirit could also be received in other ways (by listening to the gospel and having a repentant heart).

Acts 8:18 And when Simon saw that through laying on of the apostles’ hands the Holy Ghost was given, he offered them money

Acts. 2:38 Then Peter said unto them, Repent, and be baptized every one of you in the name of Jesus Christ for the remission of sins, and ye shall receive the gift of the Holy Ghost.

Acts 9:17 And Ananias went his way, and entered into the house; and putting his hands on him said, Brother Saul, the Lord, even Jesus, that appeared unto thee in the way as thou camest, hath sent me, that thou mightest receive thy sight, and be filled with the Holy Ghost.18 And immediately there fell from his eyes as it had been scales: and he received sight forthwith, and arose, and was baptized.

Acts 10:44 While Peter was still speaking these words, the Holy Spirit fell upon all those who heard the word. 45 And those of the circumcision who believed were astonished, as many as came with Peter, because the gift of the Holy Spirit had been poured out on the Gentiles also. 46 For they heard them speak with tongues and magnify God.Then Peter answered, 47 “Can anyone forbid water, that these should not be baptized who have received the Holy Spirit just as we have?”