Arkiv | 2011/07/06

Vad som betyder något för frälsningen är ATT MAN HÅLLER GUDS BUD

Den ceremoniella delen av lagen är inte längre nödvändig, vad gäller omskärelse, mat, klädnad, etc. Vi är inte under lagen men däremot hänger det på oss att lyda den Heliga Ande. Vi har valet att lyda köttet eller anden och lyder vi köttet leder det till fördärvet. Lyder vi Anden så betyder det att vi LYDER Gud ifrån hjärtat – kärleksbuden som ALLTID gäller. Anden leder oss aldrig till synd:

Gal 5: 18. Men om ni LEDS av Anden, så är ni inte under lagen. 19. Men köttets gärningar är uppenbara: de är hor, otukt, orenhet, lösaktighet, 20. avguderi, trolldom, ovänskap, kiv, avund, vredesutbrott, stridslystnad, splittringar, partisinne, 21. missunnsamhet, mord, dryckenskap, frosseri och annat sådant, så som jag säger i förväg vad jag redan har sagt: att de som gör sådant skall inte ärva Guds rike.

Titus 3:4. Men när Guds, vår Frälsare(s, godhet och kärlek till människorna uppenbarades, 5. frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan efter sin barmhärtighet, inom den nya födelsens bad och förnyelse i den Helige Ande

Rom 2:4. Eller föraktar du hans godhets, fördragsamhets och tålamods rikedom utan att förstå, att Guds godhet vill föra dig till omvändelse? 5. Genom din hårdhet och ditt obotfärdiga hjärta samlar du vrede över dig själv på vredens dag, när Guds rättvisa dom blir uppenbar. 6. Ty han skall ge åt var och en efter hans gärningar. 7. Evigt liv åt dem som med tålamod i goda GÄRNINGAR söker efter härlighet och ära och oförgänglighet, 8. men över dem som är stridslystna och inte vill lyda sanningen, utan lyder orättfärdigheten, kommer förtörnelse och vrede, 9. bedrövelse och ångest över varje människas själ, som gör det som är ont, över judens först, men också över grekens.

 Rom 2:23, Ty alla har syndat och saknar Guds härlighet, 24. och de blir rättfärdiga utan förtjänst av hans nåd genom den förlossning, som är i Kristus Jesus, 25. vilken Gud har ställt fram som ett försoningsmedel genom tron, i hans blod, för att visa sin rättfärdighet, därför att han förlåter synderna, som tidigare hade blivit gjorda under Guds långmodighet, 26. för att i den tid, som nu är, visa sin rättfärdighet, för att han själv skall vara rättfärdig och göra den rättfärdig, som är av Jesu tro.

Apg 15:1 Några kom ner från Judéen och lärde bröderna: Om ni inte låter omskära er efter Moses stadgar, så kan ni inte bli frälsta.2. Detta ledde till motsättningar, och Paulus och Barnabas kom i en ganska skarp tvist med dem. Därför beslöts det att Paulus och Barnabas och några andra av dem skulle fara upptill apostlarna och till de äldste i i Jerusalem för dessa tvistefrågors skull.

Med andra ord så lärde dessa judar hedningarna att de måste lyda lagen (Torah) och utföra lagens gärningar (omskärelse) för att kunna blir rättfärdiga. Eftersom Paul’s arbete riktade sig just mot hedningarna så använde han en stor del av sina skrifter i Romarbrevet, Galaterbrevet, etc för att lägga till rätta dessa felaktiga läror. Paulus använde ständigt ämnet omskärelse när han diskuterade rättfärdiggörelsen av att göra lagens gärningar.

Rom 3:28. Ty vi håller före, att människan blir rättfärdig genom tro, utan lagens gärningar. 29. Eller är Gud endast judarnas Gud? Är han inte även hedningarnas Gud? Jo, också hedningarnas, 30. så visst som det är en Gud, som gör den oomskurne rättfärdig av tron och den omskurne genom tron.

Rom 4: 9 Gäller nu denna saligprisning endast de omskurna eller också de oomskurna? Vi säger ju, att tron blev räknad Abraham till rättfärdighet. 10. Hur blev den då honom tillräknad? När han var omskuren, eller när han var oomskuren? Inte såsom omskuren, utan såsom oomskuren.

Paulus menar att det Abraham var rättfärdig innan omskärelsen, innan lagen om omskärelsen var utgiven, och därför kan även hedningarna blir rättfärdiga genom TRO och UTAN lagens gärningar såsom omskärelsen.

Gal 6:15. Ty i Kristus Jesus gäller varken omskärelse eller förhud utan en ny skapelse.

Gal 5:6. Ty i Kristus Jesus betyder det inget om någon är omskuren eller oomskuren, utan tro som är verksam genom kärlek.

1 Kor 7:19. Omskärelsen betyder inget och förhuden betyder inget. VAD SOM BETYDER NÅGOT ÄR ATT MAN HÅLLER GUDS BUD.

Poängen är att den ceremoniella lagen där omskärelsen ingår betyder inget men vad som däremot betyder något är att VI HÅLLER GUDS BUD. Stor skillnad alltså! Paul var upprörd över att galaterna började tro på falska idéer från judar hur de kan bli frälsta och menade att vi måste få omskurna hjärtan och inte omskuret kött (Rom. 2:28-29). Omskuret hjärta betyder avklädning av köttets syndakropp (Kol. 2:11). Paul var noga med att påpeka att vi inte ska fortsätta i synd (Rom. 6:1-2) och att vi ska vakna upp till rättfärdighet och sluta synda (1 Kor. 15:34). Paul varnade även galaterna att om de levde i synd så skulle de inte ärva Guds rike (Gal. 5:19-21). Vad är lagen till för?

Gal 3:19. Vad är då lagen till för? Den blev tillagd för överträdelsernas skull, till dess säden skulle komma som hade fått löftet, och blev skickad genom änglar i en medlares hand.

Vi kan se att det fanns överträdelser INNAN lagen kom och att det var just pga av överträdelserna som lagen kom. Vad för slags överträdelser? Det måste handla om överträdelse av kärleksbudskapet om att älska Gud över allting annat och att behandla sin nästa såsom sig själv, vilket Gud även skrev ner med hjälp av Moses i form av tio Guds bud.

Den lag som Mose och Aron fick av Gud gällande djuroffer, reningsinstruktioner, mat, klädnad, etc handlar om den ceremoniella lagen som var temporär och skulle gälla till den utlovad säden trädde fram. Efter Jesu uppståndelse avskrevs denna temporära lag MEN absolut inte den ursprungliga kärlekslagen som ALLTID varit i kraft – allt sedan Adams dagar. Inte har det väl någon gång varit överflödigt eller valfritt att inte döda, ljuga, stjäla och begå äktenskapsbrott? Jesus kom inte för att upphäva kärleksbuden utan han upprätthåller den lagen. Egentligen kan de tio budorden sammanfattas i två bud:

Matt 22:37. Då sade Jesus till honom: Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd. 38. Detta är det största och främsta budet. 39. Det andra är detta likt: Du skall älska din nästa såsom dig själv. 40. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.

Om vi verkligen älskar vår nästa så lyder vi även tio Guds bud som ÄR de två ovan nämnda buden fast mer detaljerade. Dessa två bud har alltid varit aktuella att hålla och det är INTE dessa bud som Paulus förfasar sig över att galater, hebreer, etc ”återvänder” till. Det är den temporära Toran som Paulus inte vill se de nyomvända kristna gå tillbaka till. Jesus kom inte för att upphäva lagen (den moraliska lagen):

Rom. 3:30. så visst som det är en Gud, som gör den oomskurne rättfärdig av tron och den omskurne genom tron. 31. Gör vi då lagen om intet med tron? Nej, inte alls! Utan VI UPPRÄTTHÅLLER LAGEN

Matt 5: 17. Ni skall inte mena, att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna.Jag har inte kommit för att upphäva, utan för att fullborda.

Hebr. 10:16. Detta är det förbund som jag skall sluta med dem efter dessa dagar, säger Herren: Jag skall ge dem mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinne vill jag skriva dem

Rom 2:13. Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR lagen, de skall bli rättfärdiggjorda.14. Ty då hedningarna, som inte har lagen, AV NATUREN GÖR DET LAGEN INNEHÅLLER, så är dessa, fastän de inte har lagen, sig själva en lag. 15. De visar sålunda, att lagens verk är skrivet i deras hjärtan, och därom bär deras samvete dessutom vittnesbörd, också deras tankar, som inbördes anklagar eller också försvarar dem, 16. på den dagen, när Gud skall döma över människornas hemligheter, genom Jesus Kristus, enligt mitt evangelium.

Annonser

God did not hate Esau before he was born – Romans 9:13

As it is written, Jacob have I loved, but Esau have I hated (Rom 9:13)

The question then becomes, did Esau behave the way he did because God hated him, or did God hate him because of the way Esau chose to behave?

Jacob and Esau are not only individuals but they are also PEOPLE and/or NATIONS. This is important to remember in order to not read things into Romans 9 which are not stated. Romans 9 is not about individuals being elected TO BELIEVE, but it’s about a people who has sprung up from individuals, and it’s the line of Jacob which is chosen (for good reasons) to bring forth the Messiah. Most importantly it’s about a person who rejected his birthright and still expected to get it when it was time to receive the blessing. Paul made the comparison with the jews – which Romans 9 is about – who expected to inherit the Kingdom because they are born jews. We can also read from the context that God did NOT arbitrarily hate one of the twin brothers for no reason at all.

The LORD said to her, ”Two nations are in your womb, and two peoples from within you will be separated; one people will be stronger than the other, and the older will serve the younger.” (Gen. 25:23)

There is no indication of anything good or bad about either of the children at this point. The nations arising from each will be separated, and one of these nations will be stronger than the other. The nation arising from the older of the two children will at some point end up serving the nation arising from the younger. The individual Esau never served the younger. Also note that God did not hate Esau before he was born, or while he was a child. Children are neutral and they can’t choose between good and bad. Paul says that they are not all Israel which are Israel, and by that he means that children of Abraham are those who BELIEVE like he did and who don’t live as the children of the flesh, and it was also the seed of Abraham which would bring forth the Messiah through Isaac. A person is not saved just because he is born a jew and has the law, but due to his choice to trust God and show fruit.

Rom 9:6Not as though the word of God hath taken none effect. For they are not all Israel, which are of Israel: 7Neither, because they are the seed of Abraham, are they all children: but, In Isaac shall thy seed be called. 8That is, They which are the children of the flesh, these are not the children of God: but the children of the promise are counted for the seed.

According to Paul, babies are neutral and can’t do either good or bad, and Paul speaks about ”election” (which is not an election ”to believe”) and highlights that the jews should not believe that the law (works) can save them since they in that case must never break one single commandment. It’s accepting the call of God that saves a person.

Rom 9:11(For the children being not yet born, neither having done any good or evil, that the purpose of God according to election might stand, not of works, but of him that calleth;) 12It was said unto her, The elder shall serve the younger.

Gen. 25:27 And the boys grew: and Esau was a cunning hunter, a man of the field; and Jacob was a plain man, dwelling in tents. 28 And Isaac loved Esau, because he did eat of his venison: but Rebekah loved Jacob.

Hebrews 12 15Looking diligently lest any man fail of the grace of God; lest any root of bitterness springing up trouble you, and thereby many be defiled; 16Lest there be any fornicator, or profane person, as Esau, who for one morsel of meat sold his birthright17For ye know how that afterward, when he would have inherited the blessing, he was rejected: for he found no place of repentance, though he sought it carefully with tears.

Above in Hebrews we can see that Paul is warning people for not making the right decision when it comes to their lives styles, LEST they might fail of the grace of God, LEST they might be defiled and LEST they might end up like Esau who made a VERY bad choice to, among other things sold his birthright for a meal. We can see why Esau was rejected, and that is because ”he found no place of repentance”, indicating that something wasn’t right in his heart, and maybe he didn’t regret his choice to sell his birthright until he realized what was at stake and that it would slip out of his hands. Esau knew better than that but he had to accept the consequences of his actions. Esau was also known as Edom. There is a book called Obadiah and the focus of Obadiah is on Edom/Esau, and the reason God hated Esau is stated here:

Pride of heart, v. 3
Because of the violence against Jacob, v. 10
For not intervening on behalf of Jacob when that people was under attack, v. 11
For looking down on his brother in the day of his misfortune, v. 12
For entering the destroyed city and participating in the ransacking, v. 13
For ambushing their fugitives, v. 14

Obadiah 1: 8Shall I not in that day, saith the LORD, even destroy the wise men out of Edom, and understanding out of the mount of Esau? 9And thy mighty men, O Teman, shall be dismayed, to the end that every one of the mount of Esau may be cut off by slaughter. 10For thy violence against thy brother Jacob shame shall cover thee, and thou shalt be cut off for ever.

Romans 9:13 refers back to Malachi and there we can read:

Mal 1:2I have loved you, saith the LORD. Yet ye say, Wherein hast thou loved us? Was not Esau Jacob’s brother? saith the LORD: yet I loved Jacob, 3And I hated Esau, and laid his mountains and his heritage waste for the dragons of the wilderness. 4Whereas Edom saith, We are impoverished, but we will return and build the desolate places; thus saith the LORD of hosts, They shall build, but I will throw down; and they shall call them, The border of wickedness, and, The people against whom the LORD hath indignation for ever.5And your eyes shall see, and ye shall say, The LORD will be magnified from the border of Israel.

”They”. The entire people that came from Esau are being spoken of as being hated. Thus, when Paul quotes Malachi in Romans 9, he is referring to what happened to the people, not to the individual sons. The quote ”Jacob I have loved but Esau have I hated” has to do with the nations that came from the brothers. In Obadiah, the reasons for this hatred from God are clearly shown. Did God hate Esau personally? He very well may have, and the despising of the birthright is used in Hebrews as evidence of his godlessness. This godlessness, and his marriage to pagan wives, would have affected not only his children, but their children and the children after them as well, in agreement with what we read in

Ex. 20:5 Thou shalt not bow down thyself to them [idols], nor serve them: for I the Lord thy God am a jealous God, visiting the iniquity of the fathers upon the children unto the third and fourth generation of them that hate me

Amos 6:8 The Lord GOD has sworn by himself, says the LORD the God of hosts, I abhor the excellency of Jacob, and hate his palaces: therefore will I deliver up the city with all that is in it.

Krukmakaren agerar beroende på hur LERAN uppför sig – Vi har fri vilja

Ibland för vi höra att Bibelns analogi om krukmakaren och leran handlar om att det är krukmakaren ensam som bestämmer hur lerkärlet ska bli, men vi kan ändå se att LERAN har mycket att säga om saken. Om vi väljer att bete oss på ett bra sätt så kan vi bli gjorda till bättre kärl så det hänger alltså på oss. Om det hade varit upp till Gud att bestämma så hade förstås ALLA kärl varit perfekta, och det hade inte funnits några brister någonstans. Bara det faktum att en del kärl misslyckats visar att människan har en fri vilja och ibland väljer att gå sin egen väg. Om krukmakaren gör upprepade försök att få leran att samarbeta och leran inte är samarbetsvillig så kan leran till slut hamna där det hör hemma – på avkastningsplatsen. Om det är Gud som bestämmer hur vi ska bli så vore det HANS fel om vi blev tjuvar och banditer.  Vi skulle vara oskyldiga offer i händerna på krukmakaren eftersom vi inte bett om att få bli dåliga människor. Självfallet är detta inte den bild som Bibeln ger oss eftersom vi förväntas att lyda Guds bud som INTE är för svåra för oss att hålla, och vi anses som ansvariga för varje lag som vi bryter. 2 Tim. 2:21 visar att människan förväntas att rena sig själv från ohederliga kärl, och om hon gör detta blir hon ett kärl till heder:

2 Tim. 2:20 Men i ett stort hus finns det kärl inte bara av guld och silver utan också kärl av trä och lera, några till heder, andra till vanheder. 21 Den som därför renar sig och håller sig borta från dessa blir ett kärl till heder, helgat, användbart för sin herre och förberett för allt gott arbete. 22 Fly bort från ungdomens onda begär och sträva efter rättfärdighet, tro, kärlek och frid tillsammans med dem som åkallar Herren av rent hjärta23 Avvisa dumma och meningslösa dispyter. Du vet att de föder strider,24 och en Herrens tjänare skall inte strida utan vara vänlig mot alla, skicklig att undervisa och tålig när han får lida.25 Han skall i ödmjukhet tillrättavisa sina motståndare. Kanske ger Gud dem omvändelse, så att de kommer till insikt om sanningen 26 och nyktrar till och slipper loss ur djävulens snara, där de hålls fångna, så att de gör hans vilja.

Så vi ombeds att 1) rena oss själva, 2) fly bort från ungdomens onda begär, 3) sträva efter (follow KJV) rättfärdighet, tro, kärlek och frid, etc, 4) avvisa dumma och meningslösa dispyter, 5) ödjmukt tillrättavisa motståndare, 6) vilket leder till att VI kan slippa loss ur djävulens snara.  Detta är mycket för oss att GÖRA. (Detta fansfulla ord ”göra”.)

Läs även Jeremia 18 om ett lerkärl som misslyckades i krukmakarens händer. Ville krukmakaren att kärlet skulle misslyckas? Självklart inte. En krukmakaren hoppas alltid att leret ska vara ”samarbetsvilligt” och bli som planerat. Om leret trots flera försök inte går att göra till någonting brukbart så är det enda rätta stället för det på avkastningsplatsen. Alla värdelösa lerkärl har orsakat sin egen förstörelse och att de hamnar på sin rätta plats (skroten), precis som en mördares rätta ställe är i fängelset (eller elektriska stolen). Detta betyder inte att vi vill att lerkärl ska misslyckas eller att folk ska bli mördare. Läs gärna de många ”om” i texten nedan. Gud reagerar beroende på vårt agerande.

Jeremia 18:1 Detta är det ord som kom till Jeremia från Herren. Han sade: ”Stå upp och gå ner till krukmakarens hus. Där skall jag låta dig höra mina ord.” Då gick jag ner till krukmakarens hus och såg att han arbetade på drejskivan. Och kärlet som han höll på att göra av leran misslyckades i hans hand. Då började han om och gjorde av leran ett annat kärl så som han ville ha det.Och Herrens ord kom till mig. Han sade: ”Skulle jag inte kunna göra med er, ni av Israels hus, så som denne krukmakare gör? säger Herren. Se, som leran är i krukmakarens hand, så är ni, Israels hus, i min hand. Ena gången talar jag om ett hednafolk och ett rike att jag vill rycka upp, bryta ner och förgöra det. Men om det hednafolk som jag har talat om vänder om från sin ondska, ångrar jag det onda som jag hade tänkt göra mot det. En annan gång talar jag om ett hednafolk och ett rike, att jag vill bygga upp och plantera det. 10 Men om man då gör det som är ont i mina ögon så att man inte hör min röst, då ångrar jag det goda som jag hade sagt att jag ville göra dem.11 Säg därför nu till Juda män och till Jerusalems invånare: Så säger Herren: Se, jag bereder en olycka åt er, och jag tänker ut en plan mot er. Vänd därför om, var och en från sin onda väg, och ändra ert liv och era gärningar. 12 Men de kommer att svara: Det är lönlöst. Vi vill följa våra egna tankar och göra var och en efter sitt onda och hårda hjärta.”

Nedan finns mer informatioon om leret och krukmakaren, och vi kan läsa att människor låter sitt hjärta vara långt infrån Gud. Ett mycket dåligt val. Vi måste ta konsekvenserna för vårt agerande.

 Jesaja 29:13 Herren har sagt:  Eftersom detta folk nalkas mig med sin mun och ärar mig med sina läppar  men låter sitt hjärta vara långt ifrån mig, är fruktan för mig bara ett inlärt människobud.14 Se, därför skall jag ännu en gång  göra underbara ting med detta folk, ja, underbara och förunderliga.  De visas vishet skall förgå, de förståndigas förstånd skall förmörkas.15 Ve dem som går ner i djupen för att dölja sina rådslag för Herren, som bedriver sina verk i mörkret och säger: ”Vem ser oss, och vem känner oss?”16 Hur dåraktiga är ni inte! Skall leret anses lika med krukmakaren? Skall verket säga om sin mästare: ”Han har inte gjort mig”? Eller skall det formade säga om honom som har format det: ”Han förstår ingenting”?

Den retoriska frågan från profeten är inte om vi kan tala tillbaka till krukmakaren utan om vi borde. Visst måste vi alla erkänna att människor HAR talat tillbaka till Gud ett flertal gånger i vår historia? Både änglar och människor har till och med gjort uppror mot Gud vid flera tillfällen , så vi KAN onekligen tala tillbaka. Poängen är att vi inte BORDE och att vi måste stå för konsekvenserna för att vi inte anpassar oss till Guds vilja. Romarbrevet 9 handlar om Guds rätt att utföra sin egen frälsningsplan på det sättet som han önskar, vilket betyder att även hedningarna kan bli frälsta genom TRO (villkoret) och inte genom att lyda den judiska ceremoniella lagen. Gud har därför sin fulla rätt att neka frälsning till de som inte har tro och/eller som visar dålig frukt, medan han välkomnar de som har tro och visar god frukt. Vi skulle inte läsa fraser som ”med stort tålamod hade haft fördrag”  i texten om det inte fanns synergism med i bilden.  

Rom. 9:19 Nu säger du kanske till mig: Varför förebrår han oss då? Vem kan stå emot hans vilja? 20 Men du, människa, vem är du som går till rätta med Gud? Inte kan väl det som formas säga till den som formar det: Varför gjorde du mig sådan?21 Har inte krukmakaren den rätten över leret att av samma klump göra ett kärl för hedrande användning och ett annat för mindre hedrande? 22 Men om nu Gud, fastän han ville visa sin vrede och göra sin makt känd, ändå med stort tålamod hade haft fördrag med vredens kärl, som var färdiga att förstöras, vad har du då att säga? 23 Och om han gjorde detta för att göra sin härlighets rikedom känd på barmhärtighetens kärl, som han i förväg har berett för härligheten? 24 Det är ju oss han har kallat, och det inte endast från judarna utan också från hednafolken. 25 Så säger han genom Hosea: Det folk som inte var mitt skall jag kalla mitt folk, och henne som jag inte älskade skall jag kalla min älskade.