Archive | April 2013

Jesus BAR inte våra synder bokstavligen i sin kropp och STRAFFADES inte I STÄLLET för oss

Apr9

kors 7Jesus BAR aldrig människornas synder i sin kropp

Jesaja 53:4 Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig,  medan VI höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad.

Det här är en profetia om Jesus Kristus som gjordes av Jesaja ca 800 år innan Jesus ens föddes. När du läser den här versen från Jesaja, vilken händelse tror du att det handlar om och vilken profetia var det som slog in? Är det inte så att du självklart anser att det handlar om Jesu död på korset just eftersom det var där han dog för världens synder, vilket passar strålande in på uttrycket i versen? Man skulle kunna tro att det förhåller sig så, men Bibeln säger genom Matteus att profetian “det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig” slog in när Jesus levde och gick omkring bland folket och drev ut onda andar och botade sjuka!

Matt 8:16 Och när aftonen kom, förde de till honom många, som var besatta av onda andar, och han drev ut andarna med sitt ord, och alla dem som var sjuka botade han, för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Jesaja, som säger: Han tog på sig våra svagheter, och våra sjukdomar BAR han.Jes. 53:4.

Som du ser är det utdrivning av onda andar och botande av sjuka som slår in genom profeten Jesajas ord i Jesaja 53:4. Självfallet kan det förstås vara så att det som hände på korset OCKSÅ slår in i och med denna profetia trots att det inte står så i Matteus (en s k dubbel profetia), och Jesus BAR ju också det kors som symboliserar borttagning av världens synder. Det finns helt klart likheter mellan att Jesus befriar sjukdomstyngda människor genom att driva ut andar ur dem och bota dem från sjukdomar, jämfört med att han dör som ett syndoffer på korset för att befria människor från deras synder som tynger ner dem och håller dem i bojor. När Jesus gick omkring bland människor och botade sjuka så tog han INTE deras sjukdomar på sig och sjukdomarna var aldrig någonsin i närheten att hamna i eller på Jesus på minsta vis. Han hade INTE deras sjukdomar i sin egen kropp ett kort tag innan han TOG BORT sjukdomarna! Det är antingen eller, för Jesus kan inte ta våra synder på sig samtidigt som han också raderar dem.

Så när vi kan läsa i Jesaja 53:4 att han BAR våra sjukdomar så menar alltså Matteus att han TOG BORT sjukdomarna och det är alltså Guds eget ord! Det är precis det som Jesus också gör med våra synder. Han tar INTE våra synder bokstavligen på sig, utan han lägger i och med sin död grunden för att TA BORT DEM. Vi kan visserligen säga att han “symboliskt” tar människornas synder på sig ungefär som man “tar bördan eller ansvaret på sig”, men han tog aldrig våra sjukdomar eller våra synder i sin egen kropp, och inte heller tog några av gamla testamentets offerdjur människornas synder bokstavligen på sig själva. Djuren blev framför allt inte syndiga (som en del anhängare av försoningsläran lär ut) utan de OFFRADES som perfekta syndoffer FÖR människornas synder. Djuroffren var dessutom välluktande, precis som sonens offer var inför Gud, eftersom det var helt enligt Guds vilja att djur skulle offras, liksom det var enligt hans vilja att sonen skulle offras. Om något är välluktande så vänder man sig inte bort från det, utan man accepterar det till fullo.

Johannes 1:29 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: “Se Guds lamm, som TAR BORT världens synd.

Hebr. 9:26. I så fall hade han varit tvungen att lida döden många gånger, alltifrån världens begynnelse. Men nu vid tidernas slut har han en enda gång blivit uppenbarad för att ta bort synden genom sitt offer.—28. så skall Kristus, som en enda gång har offrats för att TA BORT mångas synder, ses en andra gång utan synd, till frälsning för dem som väntar honom.

Ef. 5:2 Och lev i kärlek, så som Kristus har älskat oss och utlämnat sig själv för oss som offergåva, ett VÄLLUKTANDE offer åt Gud.

Här är några olika översättningar på Jesaja 53:4-6:

Jesaja 53:4 Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig,  medan VI höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. 5 Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull.  Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.6 Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade Herren på honom.

Jesaja 53:4 Men det var våra krankheter han bar, våra smärtor, dem lade han på sig, medan VI höllo honom för att vara hemsökt, tuktad av Gud och pinad5 Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull och slagen för våra missgärningars skull; NÄPSTEN var lagd på honom, för att vi skulle få frid, och genom hans sår bliva vi helade.6 Vi gingo alla vilse såsom får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom. (1917)

Isaiah 53:4 Surely he hath borne our griefs, and carried our sorrows: yet WE did esteem him stricken, smitten of God, and afflicted.5 But he was wounded for our transgressions, he was bruised for our iniquities: the chastisement of our peace was upon him; and with his stripes we are healed.6 All we like sheep have gone astray; we have turned every one to his own way; and the Lord hath laid on him the iniquity of us all. (KJV)

5. —The chastisement FOR our peace was upon Him (NKJV)

5. —The chastisement of our peace [is] on him (Young’s literal)

5. —Upon him was the chastisement that brought us peace (ESV)

Även Petrus använder Jesajas ordval och det stämmer att Jesus symboliskt tog våra synder in sin kropp (i betydelse på sina axlar) och dog för oss. Det var ju Jesu kropp som led för att erbjuda människorna befrielse, så hans kropp drabbades för vår skull. Petrus kan inte säga emot Matteus tolkning:

1 Pet 2: 24 Och våra synder BAR (anaphero) han i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Och genom hans sår har ni blivit botade. 25 Ni var som vilsegångna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare

Vidare står det i samma kapitel mer om att Jesus “bar” många synder, och betyder detta “ta bort” tidigare i kapitlet enligt Matteus, så betyder det samma sak även här. I Jesaja 53:11-12, är båda de hebreiska orden sabal och nasa översatta i Septuagint med anaphero. ”Han ska bära (sabal/anaphero) deras överträdelser”. “Anaphero” betyder “ta bort” på andra ställen.

Jesaja 53:11 Genom den vedermöda hans själ har utstått får han se och bli tillfreds. Genom sin kunskap förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga, och deras skulder är det han som bär. 12 Därför skall jag ge honom de många som hans del, och de starka skall han få som byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland förbrytare, han som bar de mångas synd och trädde in i överträdarnas ställe. (SFB)

Jesaja 53:11 Ja, av den vedermöda hans själ har utstått skall han se frukt och så bliva mättad; genom sin kunskap skall han göra många rättfärdiga, han, den rättfärdige, min tjänare, i det han bär deras missgärningar. 12Därför skall jag tillskifta honom hans lott bland de många, och med talrika skaror skall han få utskifta byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland överträdare, han som bar mångas synder och bad för överträdarna. (1917)

Isaiah: 53:11 He shall see of the travail of his soul, and shall be satisfied: by his knowledge shall my righteous servant justify many; for he shall bear their iniquities.12 Therefore will I divide him a portion with the great, and he shall divide the spoil with the strong; because he hath poured out his soul unto death: and he was numbered with the transgressors; and he bare the sin of many, and made intercession for the transgressors. (KJV)

Som jag skrivit i den här artikeln så kan ”bära” betyda ”ta bort” enligt grundspråket

Gud Fader straffade aldrig Jesus, och Jesus tog inte vårt straff i stället för oss!straffa

Notera att det står att ”VI höllo honom för att vara hemsökt, tuktad av Gud” (Jesaja 53:4) alltså i VÅRA ögon sett eftersom det onekligen ser ut så för en person som tittar upp på korset och ser den blodiga Jesus uppspikad på korset där han led och kved för vår skull. Gud Fader har förstås ingen anledning att STRAFFA Jesus när Jesus alltid agerar efter Faderns vilja. Däremot så LED Jesus helt klart, men det var via onda människors händer. Gud tillät det ske eftersom att offra sig för männisornas synder är sammankopplat med ett högt pris, nämligen kval, stress, prövningar, lidanden och DÖD. På det sättet så var det Guds vilja att Jesus skulle lida (som det står i Jesaja 53:10), även om det inte var Fadern själv som orsakade det. Det står ingenstans i Bibeln att Jesus straffades av Gud för våra synder.

Det finns ett antal verser i våra svenska Biblar där det står att Jesus dog “i vårt ställe” men det är ett begrepp som är översatt från det grekiska ordet “huper” och också (eller snarare) betyder FÖR, som det också översatts med ibland. KJV lyckas bättre att översätta “huper“. Jesus dog och straffades inte i stället för oss. Vårt välförtjänta straff är väl en evighet i helvetet? Tog Jesus det straffet på sig och i stället för oss? Självfallet inte. Alla människors synder låg ju i framtiden när Jesus dog på korset, och om vi har ett löfte att Jesus tog vårt straff och i stället för oss så är det ett löfte att vi själva för alltid kommer att slippa straffet för våra synder (oavsett när under vår livstid som vi utför dem). Men sanningen är ju att om vi inte är lydiga Jesus (eller helt enkelt inte tror på honom) så drabbas vi ju av straffet! Alltså kan inte Jesus ha tagit något straff i vårt ställe.

Om en person i ett krig får veta att han ska arkebuseras som straff, och en annan person träder fram och erbjuder sig att ta det straffet i den förre personens ställe och i stället för honom, så vore det inte rätt att låta BÅDA personerna dö. Då stämmer inte termen att man gör något i stället för en annan person. Det kanske låter som en småsak, men falska termer kan orsaka att villoläror kryper in i kyrkorna, och en villolära kan leda till flera villoläror. Det är också exakt det som har hänt i våra kyrkor eftersom gnostiska idéer krupit in ibland oss.

Apg. 3:19 Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade

1 Joh. 1:9 Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

Inte heller tog Jesus “Guds vrede” i stället för oss, eftersom vi fortfarande råkar ut för Guds vrede om vi är olydiga. Inte heller betalade Jesus för våra synder, men däremot betalade han “ett högt pris” för oss, eftersom han var tvungen att offra sitt eget liv. Inte heller tog Jesus “vår plats”, eftersom vår plats aldrig varit tänkt att vara på korset.

Jesus dog som ett SYNDOFFER för oss på korset, och erbjuder i och med det försoning och förlåtelse för våra synder tack vare sitt rena blod. När vi bekänner våra synder och omvänder oss så blir vi renade och förlåtna från all orättfärdighet. Vi är sedan rena så länge som vi lever rent.

Om vi skulle evangelisera genom att uttrycka oss olyckligt såsom:

“Goda nyheter! Jesus tog din plats på korset, han tog ditt straff i stället för dig, han tog Guds vrede i stället för dig, dina synder är för evigt BETALDA och förlåtna”, osv, så kan ju den som lyssnar säga eller åtminstone tänka:

“Men så bra. Då var jag ju faktiskt frälst redan när jag föddes, och det finns ingenting under solen som kan få mig att förlora min frälsning oavsett vad jag gör (eller tror) eftersom alla mina synder är betalda och förlåtna redan innan jag utför dem. Dessutom tog ju Jesus straffet för de synderna redan på korset i stället för mig, och ingen kan begära att få betalt för samma böter och samma faktura två gånger. Betalt är betalt! Jag behöver INTE vara rädd för något framtida straff eftersom JESUS tog det straffet, och det kan överhuvudtaget inte finnas några som helst villkor för frälsningen nu när Jesus fixat allt.”

Men sanningen är ju att vi råkar ut för Guds vrede och ett fruktansvärt straff om vi är olydiga mot Gud och inte omvänder oss.

Engelskan använder ordet “propitiation” för att beskriva det syndoffer som Jesus utförde på korset. Detta engelska ord kommer från latinet och betyder “favorable, gracious, kind” eller “render favorable.” Det latinska ordet används för att översätta det grekiska ordet hilasterion som används 22 gånger i den grekiska översättningen av GT (Septuaginta).  Hilasterion användes i Septuaginta för att översätta den hebreiska termen för “täckelse” eller “nådastolen”, vilket var locket på förbundsarken där offerblodet placerades för att ge “atonement” (försonande täckelse) för människornas synder.

Om de hade hört till oss skulle de ha blivit kvar hos oss? 1 Joh. 1:19

Apr7

1 Joh. 2:19 Från oss har de utgått, men de hörde aldrig till oss. Om de hade hört till oss skulle de ha blivit kvar hos oss. Men detta skedde för att det skulle bli uppenbart att inte alla hör till oss.

Det är vanligt att använda den här versen för att försöka visa att en sann kristen garanterat kommer att förbli en sann kristen, och skulle det vara så att en person som man antar är en kristen ändå väljer att lämna den kristna gemenskapen så skulle det alltså betyda att personen ifråga aldrig varit en kristen från första början. Läran som man försöker ge stöd för är “en gång frälst alltid frälst” som är så vanlig bland baptister i USA (för att inte tala om de reformerta).

I versen kan vi i princip läsa att en viss grupp människor skulle ha stannat kvar om de verkligen tillhört de kristna, men detta kan inte användas generellt för allt och alla varje gång några kristna lämnar den kristna gemenskapen.  De som det handlar om är ju ANTIKRISTER som versen innan (v. 18) upplyser oss om, och därför kan vi inte bara läsa in i texten att det handlar om alla kristna vid alla tillfällen. Står det att det handlar om antikrister så handlar det om antikrister, och vilka är de?

1 Joh. 1:22 Vem är lögnaren, om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen.

1 Johannesbrevet 4:3 och varje ande som inte bekänner Jesus, han är inte från Gud. Det är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu är i världen.

2 Johannesbrevet 1:7 Ty många bedragare har gått ut i världen, och de bekänner inte att Jesus är Kristus, som har kommit i köttet. En sådan är Bedragaren, Antikrist.

Antikrister känner sig inte hemma i Kristi församling, och de tål inte att höra att Jesus är Gud i köttslig form.

Detta kan vi läsa från versen 1 Joh. 1:19

1) Människorna det handlar om är antikrister. Texten avslöjar inte hur länge de varit antikrister men när en person är en antikrist så kommer man på kant med andra kristna. (Man kan komma på kant med andra kristna även utan att vara en antikrist, framför allt om de flesta i en viss församling tror på villoläror.)

2) Det här en EN vers och ETT exempel. Det behöver inte betyda att det som inträffade här (vad gäller dessa antikrister) också måste appliceras vid varje tillfälle som någon kristen lämnar den kristna gemenskapen. Det KAN alltså vara så att sanna kristna lämnar den kristna gemenskapen trots att han/hon en gång varit frälsta och Guds barn.

3) Bara 5 verser längre ner kan vi läsa om VILLKORLIG frälsning och en varning till kristna

1 Joh. 2:24 Låt det ni har hört från början förbli i er. OM OM OM det som ni har hört från början FÖRBLI i er, kommer ni också att förbli i Sonen och i Fadern.

Här kan vi alltså läsa att det inte alls är så säkert att det vi hört från början kommer att förbli i oss, eftersom vi kan läsa “OM det som har har hört från början förbli i er“. Vad skulle hända om vi väljer att INTE låta det vi hört från början FÖRBLI i oss? Är vi fortfarande frälsta? Nej, sanna kristna människor varnas gång på gång genom Bibeln att vi måste se till att bli kvar i Jesus.

4) Vi kan läsa andra frälsningsvillkor och varningar från Johannes i samma kapitel så det är inte all säkert att alla kristna kommer att förbli kristna:

1 Joh. 1:3 Vi vet att vi har lärt känna honom, när vi håller fast vid hans bud. 4 Den som säger: “Jag känner honom” och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och sanningen finns inte i honom. 5 Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom.6 Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde—10 Den som älskar sin broder förblir i ljuset, och i honom finns inget som leder till fall. 11 Men den som hatar sin broder är i mörkret och vandrar i mörkret. Han vet inte vart han går, ty mörkret har förblindat hans ögon.—15 Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom. — 17 Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja förblir i evighet.—26 Detta har jag skrivit till er med tanke på dem som försöker leda er vilse.—28 Ja, kära barn, förbli i honom, så att vi kan vara frimodiga när han uppenbarar sig och inte behöver stå där med skam inför honom när han kommer åter. 29 Om ni vet att han är rättfärdig, då inser ni också att var och en som gör det som är rätt är född av honom.

5) Varken i 1 Joh. 1:19 eller någon annan vers så står det att “om någon person faller från sin tro så är det ett bevis för att han/hon inte var en kristen från första början”. Det är någonting som man måste lägga till i skriften i så fall.  

Vi kan alltså se tack vare Johannes många varningar i detta kapitel, att om vi inte ser till att förbli i Jesus genom att lyda honom så är vi riktigt illa ute. Om det alltid är så att en person som lämnar sin tro (eller som kombinerar sin tro med att leva i synd) inte var “av oss” eller “inte frälst från första början“, då kan vi aldrig veta vem som är kristen eller inte ens om det handlar om oss själva. Om någon börjar leva i synd i slutet av sitt liv så måste man anta att han inte heller var en kristen i början av sitt liv trots att han visade god frukt ihop med sin tro.

Vad är SYND enligt Bibeln? Kan tankar vara synd?

Apr7

bibel 2Vad synd inte är

Vi kanske ska börja med att fundera på vad synd INTE är, eftersom det finns kristna som urvattnar innebörden av SYND genom att sätta ribban så högt så att inte ens Jesus och hans lärljungar skulle kunna klara kraven. Om inte ens Jesus och Paulus skulle kunna nå den höga nivå som vi menar att vi måste uppnå så är det ett solklart tecken på att vi missförstått vad synd är eftersom ju Jesus var SYNDFRI. Om vi sätter omöjliga krav på oss själva som utmynnar i att vi aldrig i livet kan sluta synda, ja då riskerar vi att hamna i total uppgivenhet och kan hamna i en känsla av att djävulen har vunnit kampen oavsett vad vi gör. Vi riskerar att tappa motivationen att avhålla oss från all synd eftersom vi får för oss att det redan är kört eftersom det inte kan gå en dag utan att vi syndar. Vad spelar då ytterligare en synd för roll när varje dag nödvändigtvis innehåller synd? Du ser hur villoläror såsom “Vi kan aldrig sluta synda” kan få oss att resonera medvetet eller omedvetet. Det är verkligen bedrägligt att få höra att det är  naturligt för kristna att synda och att “det är därför Jesus dog för oss eftersom vi aldrig kan sluta synda och nu är vi helt enkelt förlåtna – Guds nåd täcker allt!“. Men den SANNA Guds nåd hjälper oss att INTE synda, och att det är möjligt redan idag (och inte när vi får nya gudomliga kroppar):

Titus. 2:11 Ty GUDS NÅD har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 DEN FOSTRAR OSS ATT SÄGA NEJ TILL OGUDAKTIGHET och världsliga begär och att LEVA anständigt, RÄTTFÄRDIGT och gudfruktigt I DEN TID SOM NU ÄR, 13 medan vi väntar på det saliga hoppet, att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus skall träda fram i härlighet.

Tag dig alltså i akt för de som menar att Guds nåd är någon slags osynligt “nåda-skynke” som vi alltid har hängande över oss och som gör att Gud inte ser våra synder utan endast Jesu blod. Gud ser våra synder om vi syndar, så tro inget annat! “Kära barn, låt ingen bedra er” säger Johannes om de som sprider läran att “vi är frälsta av nåd så nu krävs inte längre att vi lyder tio Guds bud”. Guds nåd är alltså tvärt om mot en sådan idé eftersom den hjälper oss att gå segrande ur varje syndakamp. Vi kan alltså undvika synd tack vare Guds nåd, och det är därför Guds nåd är så fantastisk! Guds nåd innebär både Guds barmhärtighet (vi erbjuds något vi inte förtjänar) och kraft att stå emot synd. Guds nåd är INTE ett nådaskynke som skymmer våra synder från Gud!

Att vara arg är ingen synd såvida vi inte är arga “utan orsak” som Bibeln säger. Alltså är det heller inte någon synd att vara trött och irriterad, såvida vi inte är irriterade utan orsak och såvida vi inte syndar under vår irritation. Om vi regelbundet går omkring och är arga och irriterade måste vi fundera på om allt står rätt till med våra själar, eftersom en kristen borde visa prov på tålmodighet.

Att inte ge bort “allt man äger” är ingen synd, och Jesus och hans apostlar gav inte bort allt de ägde.

Att hata någon är en synd, men att tycka att vissa människor faktiskt är elaka, retsamma, snåla, stöddiga, nedsättande, orättvisa, dryga, etc är inte synd om de faktiskt visar prov något av detta. Då får vi se till att inte falla till deras låga nivå, och självfallet måste vi undvika att hata människor som visar ett syndigt beteende. Vi kan i stället be för dem.

Att vägra förlåta någon som ber om förlåtelse är en synd, men att inte lyckas glömma oförätter är ingen synd. (Vi kan inte krävas på att radera ut flera år ur våra medvetanden.) Att inte helt lita på en person som bett oss om förlåtelse är ingen synd. Det gjorde inte Paulus heller vad gäller Johannes Markus.

Att inte tänka på Gud varje vaken minut är ingen synd. Det skulle innebära att vi syndade så fort vi fokuserade på en skattedeklarerade eller läste ett matlagningsrecept. Inte ens Jesus kunde tänka på sin Fader i himlen varje minut om han exempelvis måste fokusera på sitt träarbete och måste räkna ut vissa viktiga mått.

Att önska att man var ung, frisk, stark och stilig är ingen synd. Om Jesus hade levt till han var 85 år så hade ju han också lidit utav normala ålderskrämpor och haft sämre tänder, hörsel och syn och sett massor av unga, starka och brunbrända män runtomkring honom. Hans rörelser skulle ha blivit långsamma och ryckiga, och han skulle ha blivit mindre attraktiv och blivit tunnhårig och gråhårig. Skulle han då inte önska att han hade en kropp som var ung och rask? Inte så att han misunnsammade de som är unga och raska runtomkring honom, och inte så att han innerst inne skulle vilja dra klockan tillbaka (eftersom han är medveten om att människorna lever ytterst tillfälligt på jorden), men nog är det väl normalt att vilja ha en smidig kropp trots en tacksamhet att man snart tillryggalagt sitt liv? En som sitter i rullstol gör sig alltså inte skyldig till någon syndig avundsjuka för att man önskar sig ut ur rullstolen (eller vilket handikapp det nu kan vara) och kan leva som de runtomkring.

Att få onda tankar skulle kunna vara synd, men det beror alldeles på. Om vi i våra hjärtan planerar något ont så är det självfallet synd, men att lyssna på radion, se på TV eller råka läsa något som får oss att tänka på något olämpligt så är det snarare en “frestelse” än en synd. Att frestas är ingen synd i sig självt, och även Jesus frestades liksom vi säger Bibeln. En frestelse kan givetvis leda till synd, och det beror helt på hur vi hanterar den frestande situationen. Om vi med flit söker oss till miljöer som vi vet är frestande och som kommer att få oss att synda så är ju detta givetvis en syndig inställning, och vi måste be till Gud att han hjälper oss att överkomma våra problem. Ibland kan en tid med fasta och böner hjälpa. Ibland är det faktiskt andra människor som frestar oss trots att vi inte bett om det, eller frestande situationer kanske helt enkelt uppkommer utanför vår kontroll. Gud kan se våra hjärtan och vet mycket väl hur vi hanterar varje situation, vad vi gör för att undvika att det händer igen och ser också våra reaktioner om vi fallit för en frestelse. Rycker vi på axlarna och säger “hoppsan”, eller omvänder vi oss och bestämmer oss för att göra allt för att slippa hamna i samma situation igen? Men att omgärda sig med frestande element är förstås inte en rätt inställning.

Att ha “begär” (som i önskemål och drivkraft) efter en livskamrat och sexuellt umgänge säger inte Paulus är någonting onormalt eller något som helt enkelt inte kan uppkomma hos sant kristna människor. Det är ju faktiskt en naturlig drivkraft skapad i människan, men som för den skull inte måste gå okontrollerad. Han säger inte “Sluta med det begäret! Det är ju en synd, så sluta bara!“, utan han säger HUR vi kan vända situationen så att vi kan upphöra med att vara “tända av begär” som han uttrycker det och i stället kanalisera detta naturliga begär på rätt sätt. (Jämför med syndiga begär såsom hat, missunnsamhet, girighet, etc som INTE är förväntade egenskaper och begär hos kristna människor.) Paulus är medveten om att det finns människor (faktiskt de flesta) som inte KAN leva avhållsamt som han själv kan, och det betyder att han inte sticker under stol med att begären faktiskt kan uppkomma även hos kristna och därför inte är onaturliga och ovärdiga. Men han föreslår en väg ut så att vi slipper leva under begäret:

1 Korinthierbrevet 7:9 Men om de inte kan leva avhållsamt skall de gifta sig, eftersom det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär.—(14 Jag vill därför att unga änkor gifter sig, föder barn, sköter hemmet och inte ger motståndaren något tillfälle att tala illa om dem.)

Det här är ju självfallet lättare sagt än gjort, speciellt i Sverige där de flesta människor inte är troende och där det är väldigt osannolikt att en ung man eller kvinna skulle springa på en likasinnad i sin vardag på ett gymnasium/universitet eller på jobbet (eller var som helst). Det är lättare i USA där det är väldigt normalt att söka sig till “tvåsamheten” och att gå ut på “dates” redan på high school, och där är det tvärt om väldigt osannolikt att man skulle springa på en person som inte tror på Gud. Däremot kanske inte alla lever som kristna, men det är hur som helst större chans för en kristen att hitta en livskamrat i ett samhälle där en Gudstro ses som något självklart och där det också är mycket vanligt att gå i kyrkan. På Paulus tid var det vanligt att man gifte sig i mellersta eller övre tonårsåldern, och inte som i många västländer idag där man kanske gifter sig när man är 27 år.

Om du är i en situation där du söker en livskamrat så kan jag bara uppmuntra dig att BE (kanske be och fasta) och ta tillfället i akt att aktivt spendera tid med Gud nu när du lever som singel och har tid – för kanske det i framtiden kommer nya tider där jobb och familj uppslukar mycket av din tid. Passa även på att rannsaka dig själv och se om du lever som Gud vill. Sätter du Jesus på först plats, lyder du hans bud och är du ivrig att hitta en lärljungeuppgift? Jag säger INTE att ebb vad gäller livskamrater måste bero på att du lever fel, men jag säger bara att det är ett bra tillfälle att gå djupare och leva nära Gud nu när det inte finns andra människor i hushållet som du måste ta hänsyn till. IBLAND kan det vara så att man går igenom lite uppförsbackar just för att Gud vill skaka om oss och få oss att verkligen söka HANS VÄG. Det är i så fall för vårt eget bästa för vi behöver verkligen uppmärksamma Gud och känna oss välsignade av vetskapen att vi lever i hans vilja. Det finns en lång rad uppgifter som vi kan göra för att sprida Guds ord och som vi kan fokusera på. Att BE är något alla kan göra, men det finns många andra sätt att påverka, och kanske det dyker upp en lämplig livskamrat på vägen och när du minst anar det.

Vad synd ärpick and choose

Jakob 1:14. Utan var och en frestas, när han dras och lockas av sitt eget begär. 15. Därefter, sedan begäret har blivit havande, föder det synd och då synden är fullbordad, föder den DÖD. 16. Far inte VILSE, mina kära BRÖDER.

Vi skulle alltså kunna sätta stopp redan på “frestelse-nivån”, och den vägen valde alltid Jesus. Jesus skulle aldrig söka sig till frestelser, men frestelser kunde dyka upp ändå.

Samvetet kan vara en bra måttstock för att visa om vi syndar eller inte, men man kan till slut förhärda sitt hjärta så till den grad att man inte ens skäms för sina omoraliska handlingar. Alla människor har ett samvete (läs gärna sista delen av Romarbrevet 1) men vi kristna har även den helige Ande som vill leda oss rätt.

Rom 2:12 Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. 14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. 16 Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.

Jak. 4:13 Lyssna nu, ni som säger: “I dag eller i morgon skall vi resa till den eller den staden och vistas där ett år och göra affärer och tjäna pengar.” 14 Ni vet inget om morgondagen. Vad är ert liv? Ni är en rök, som syns en liten stund och sedan försvinner. 15 I stället borde ni säga: “Om Herren vill och vi får leva skall vi göra det eller det.” 16 Men nu skryter ni och är självsäkra. Allt sådant skryt är av ondo. 17 Den som vet att göra det goda men inte gör det, han syndar. Jak. 5:4 Se, den lön ni undanhållit arbetarna som skördade era åkrar, den ropar, och skördearbetarnas rop har nått Herren Sebaots öron. 5 Ni har levt i lyx och överflöd på jorden. Ni har gött er på slaktdagen. 6 Ni har dömt den rättfärdige och dödat honom, och han gjorde inget motstånd mot er

Vi skiljs inte andligen från Gud för att vi är födda med en syndfull natur (det hade inte varit vårt fel) utan pga våra missgärningar, och det innebär att vi måste vara vuxna nog för att kunna överträda Guds lag för att riskera att hamna i den knipan:

Jes 59:1 Se, Herrens hand är inte för kort, så att han ej kan frälsa, hans öra är inte tillslutet, så att han ej kan höra.2 Nej, det är era missgärningar som skiljer er och er Gud från varandra, era synder döljer hans ansikte för er, så att han inte hör er.

Det är alltså våra synder som skiljer oss från Gud och gör oss andligen döda, och det är tvärt emot vad Satan säger eftersom hans budskap och falska försäkring till oss troende när vi syndar är “NI SKALL VISST INTE DÖ!” (1 Mos. 3:4).

Enligt nedan verser så är synd brott mot lagen. Det är återigen stöd för att det inte är någon arvsynd som separerar oss från Gud, utan just överträdelse av Guds lag. Notera hur Johannes varnar oss för att vi inte ska låta lura oss av någon som påstår att att vi inte behöver GÖRA rätt (göra rättfärdighet) för att vara rättfärdiga. Det måste vi absolut! Jesu blod renar oss från vår synd vilket resulterar i att vi blir rättfärdiga, men endast så länge som vi GÖR rätt. “Kära barn, låt ingen bedra er“, säger Johannes om de som argumenterar EMOT att lydnad av Guds bud (tio Guds bud, eller det dubbla kärleksbudet) är nödvändiga att lyda för våra själars skull, utan menar att det snarare handlar om risk för reducerade gåvor i himlen eller sämre “relation” med Gud. Några som riskerar att bedra oss är de som ropar att vi är frälsta av tro allena, och de som kommer med anklagelser och varningar för “gärningslära” och “fariseism” så fort man hävdar att vi måste GÖRA rätt för att vara rättfärdiga. Men det är just vad Johannes och Paulus hävdar.

1 John 3:4. Var och en som gör synd bryter också mot lagen, ty SYND ÄR BROTT MOT LAGEN. 5. och ni vet att han uppenbarades för att han skulle ta bort våra synder, och synd finns inte i honom. 6. Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom. 7. Kära barn, LÅT INGEN BEDRA ER. Den som GÖR rätt är rättfärdig, liksom han är rättfärdig. 8. DEN SOM GÖR SYND ÄR AV DJÄVULEN, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra om intet djävulens gärningar. 9. Var och en som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10. På detta känns Guds barn och djävulens barn igen: Var och en som inte GÖR rättfärdighet är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.

Ef. 5:3 Men otukt och allt slags orenhet eller girighet skall inte ens nämnas bland er, det anstår inte de heliga. 4 Inte heller passar sig fräckt och oförnuftigt prat eller tvetydigt skämt. Tacka i stället Gud. 5 Ni skall veta att INGEN OTUKTIG ELLER OREN ELLER GIRIG – en sådan är en avgudadyrkare – SKALL ÄRVA KRISTI OCH GUDS RIKE. 6 LÅT INGEN BEDRA ER MED TOMT PRAT. Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn.

1 Kor 6: 9 Vet ni då inte att de orättfärdiga inte skall ärva Guds rike? LÅT INTELURA ER. Varken otuktiga eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10. eller tjuvar eller giriga eller drinkare eller hädare eller rövare skall ärva Guds rike.

Gal 5:19. Men köttets gärningar är uppenbara: de är hor, otukt, orenhet, lösaktighet, 20. avguderi, trolldom, ovänskap, kiv, avund, vredesutbrott, stridslystnad, splittringar, partisinne, 21. missunnsamhet, mord, dryckenskap, frosseri och annat sådant, så som jag säger i förväg vad jag redan har sagt: att DE SOM GÖR SÅDANT SKALL INTE ÄRVA GUDS RIKE.

1 Thess 4:3 Ni vet ju, vilka bud vi gav er genom Herren Jesus. 3. Ty detta är Guds vilja, er helgelse, att ni avhåller er från otukt, 4. och att var och en av er vet att ha sitt eget kärl i helgelse och ära, 5. inte i begärelses lusta så som hedningarna, som inte känner Gud, 6. och att ingen förgår sig eller bedrar sin broder i någon sak, ty Herren är en hämnare över allt detta, vilket vi också tidigare har sagt och betygat för er. Ty Gud har inte kallat oss till orenhet, utan till helgelse. 8. Den som föraktar detta, föraktar inte någon människa utan Gud, som har gett oss sin Helige Ande. 

2 Tim 3:2 Ty människorna skall då vara egenkära, giriga, skrytsamma, högfärdiga, hädiska, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, ogudaktiga, 3. kärlekslösa, oförsonliga, förtalare, oåterhållsamma, obehärskade, de skall hata det goda, 4. förrädiska, besinningslösa, uppblåsta, de skall älska njutning mer än Gud. 5. De skall ha ett sken av gudsfruktan, men förneka dess kraft. Vänd dig bort från sådana. 

Kol 3:5. Så döda nu era lemmar, som är på jorden: otukt, orenhet, lusta, ont begär och girigheten, som är avgudadyrkan, 6. för vilkas skull Guds vrede kommer över otrons barn. 7. I detta vandrade också ni FÖRUT, då ni levde på sådant sätt.8. Men lägg nu också ni bort alltsammans: vrede, häftighet, ondska, smädelse, skamligt tal från er mun. 9. Ljug inte för varandra, ni som har avklätt er den gamla människan med hennes gärningar 10. och iklätt er den nya, som förnyas till kunskap efter hans bild som har skapat henne.

Upp. 21:8 Men de fega, de OTROENDE och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.”

Upp 21:27 Och aldrig någonsin skall något ORENT komma in i den eller någon som gör styggelse eller ljuger, utan de som är skrivna i livets bok hos Lammet.

Frukt/gärningar är nödvändiga för frälsningenfruit

“Tron utan gärningar är död” känner de flesta kristna till, och det begreppet betyder att vi inte kan vara frälsta om vi inte visar det med gärningar i våra liv. Vi kan inte förtjäna vår frälsning med gärningar eftersom det då skulle krävas 100% lydnad av Guds bud – vilket vi inte uppnått – men vi kan heller inte vara frälsta utan gärningar. Eftersom vi inte kan vara frälsta pga gärningar då vi inte uppnått denna nödvändiga lydnadsnivå, så brukar man säga att man är frälst av Guds NÅD (Guds barmhärtighet) genom TRO, eftersom Gud möjliggjort en annan väg till frälsning trots att vi inte förtjänar det. Att vara frälst av tro betyder INTE att gärningar numera är “eftersträvansvärda men inte nödvändiga för frälsningen“.  En del uttrycker det som att “gärningar är en naturlig följd av tro”, och det får samma resultat – nämligen att vi inte kan vara frälsta utan en sådan helt nödvändig “följd”. Vi är därför inte frälsta av tro allena.

Vi har sett att synd separerar oss från Gud, men även ljumhet (brist på gärningar) kan separera oss från Gud. Liknelsen om fåren och getterna i Matt. 25 visar att ingen av grupperna hade något problem att tro på Gud, men det var det som de GJORDE eller INTE GJORDE som spelade någon roll för om de hamnade i himmel eller helvete.

Matt 25:41Då skall Konungen svara och säga till dem: Sannerligen säger jag er: Det ni har GJORT mot en av dessa mina minsta bröder, det har ni GJORT mot mig. Därefter skall han också säga till dem på vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar. 42. Ty jag var hungrig, och ni gav mig inte att äta, jag var törstig, och ni gav mig inte att dricka, –Sannerligen säger jag er: Vad ni inte har GJORT mot en av dessa minsta, det har ni inte heller GJORT mot mig.46. Och DESSA skall då gå bort till EVIGT STRAFF, men de RÄTTFÄRDIGA till evigt LIV.

Upp. 3:15. Jag vet om dina gärningar. Du är varken kall eller varm. O, att du vore kalleller varm. 16. Men eftersom du är ljum och varken kall eller varm, skall jag spy ut dig ur min mun.

Joh. 15:2 Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt rensar han, för att den skall bära mer frukt. —5 Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra. 6 Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp.

Rom. 2:6 Han skall ge var och en efter hans GÄRNINGAR: 7 EVIGT LIV åt dem som uthålligt GÖR DET GODA och söker härlighet, ära och odödlighet, 8 men VREDE OCH DOM åt dem som söker sitt eget och INTE LYDER sanningen utan orättfärdigheten.

Jak. 2:14 Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon?15 Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen 16 och någon av er säger till dem: “Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? 17 Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.—20 Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död?21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som RÄTTFÄRDIG GENOM genom GÄRNINGAR, när han bar fram sin son Isak på altaret? 22 Du ser att hans tro SAMVERKADE med hans GÄRNINGAR och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad.—24 Ni ser alltså att en människa erkänns som RÄTTFÄRDIG GENOM GÄRNINGAR och INTE bara genom tro. 25 Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom GÄRNINGAR, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? 26 Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar DÖD.

Hebr. 5:9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som LYDER honom

Guds bud är inte för svåra att lyda

Gud själv anser inte att hans bud är för svåra för oss att lyda, och han tror att vi kan vända oss till honom av hela vårt hjärta och hela vår själ och vara honom trogen i alla stycken:

5 Mos. 30:2och du så vänder åter till HERREN, din Gud, och hör hans röst, du med dina barn, AV ALLT DITT HJÄRTA OCH AV ALL DIN SJÄL, i alla stycken såsom jag i dag bjuder dig 3då skall HERREN, din Gud, åter upprätta dig och förbarma sig över dig–-10när du hör HERRENS, din Guds, röst, så att du håller hans bud och stadgar, det som är skrivet i denna lagbok, och när du vänder åter till HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ.11Ty DET BUD SOM JAG I DAG GIVER DIG ÄR DIG ICKE FÖR SVÅRT och är icke långt borta.—14Nej, ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, SÅ ATT DU KAN GÖRA DÄREFTER.15Se, jag förelägger dig i dag livet och vad gott är, döden och vad ont är,16då jag nu i dag bjuder dig (COMMAND YOU, KJV) att älska HERREN, din Gud, att vandra på hans vägar och HÅLLA HANS BUD och stadgar och rätter, för att du må leva och föröka dig, och för att HERREN, din Gud, må välsigna dig i det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning.

1 John 5:3. Ty detta är kärleken till Gud, att vi håller hans bud. Och hans bud är INTE tunga. 4. Ty allt det som är fött av Gud besegrar världen och detta är den seger som har besegrat världen, vår tro. 5. Vem är den som besegrar världen, utom den som tror att Jesus är Guds Son?

Ef. 4:25 Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra, vi är ju varandras lemmar. 26 Grips ni av vrede, så SYNDA INTE.  Låt inte solen gå ner över er vrede 27 och ge inte djävulen något tillfälle.

Hur nära vi lever Gud i böner, bibelläsning, lovsånger, evangelisation, etc påverkar ofta den styrka vi har att avhålla oss från synd. Om vi gärna lever av världen så riskerar vi att frestas, och ibland krävs det att vi helt enkelt undviker vissa miljöer trots att de är oss väldigt kära. Om man som ofrälst umgicks med människor som festade och drack alkohol så kanske det krävs att man håller sig på avstånd i flera månader/år (eller hur länge som nu krävs) för att inte riskera att leva som dem och för att inte andra människor ska tro att man är en i gänget och därmed få helt fel uppfattningar om oss och vad kristen tro är. Vi är självfallet inte tillsagda att lämna våra familjer och vår släkt trots att de lever fel, men kompisgäng väljer vi oftast själva.

Hitler was no big fan of gun control in nazi Germany

Apr4

guns3

It’s naive to believe that a few, or a lot of  weapons in some private homes could prevent dictators such as Hitler and Stalin from doing harm, with entire armies (with tanks) at their hands. Instead of living under the paranoia that the government might turn nazi, and/or that politicians might come after you and your family, it’s way more likely that liberal gun laws will enable criminals to form gangs and use mafia methods. This is particularly a big risk in certain countries where people from different ethnic groups and cultures live side by side with a hard time to get along. Add poverty and drug problems to the picture and you  might have total anarchy in certain areas where criminals terrorize people who might not even dare to go out when it’s getting dark in the evenings.  Is that an environment we would like to live in and should strive for? Is that really FREEDOM? I don’t want to live in chains, so I’m FOR gun control in my country.

There will be an Antichrist in the future, and our private guns won’t prevent him from ruling the world. Until he shows up on the scene, we could try to eliminate criminals from getting hold of guns and in that way protect our loved ones. With liberal gun laws criminals can easily get hold of guns, which means they can point them at YOU and your family.

Below is excerpt from this article in Huffington Post/Walker Bragman:

“But Hitler and Stalin took away the guns and look what happened!”

This argument is historically inaccurate. University of Chicago law professor Bernard Harcourt explained in his 2004 paper, Weimar Germany had tougher gun laws than Nazi Germany. Hitler expanded private gun ownership. It is true that Gypsies and Jews were not permitted to own guns, but there is no basis for the belief that these two groups would have stopped the Holocaust had they been armed. If anything, it would have “hastened their demise” according to Robert Spitzer, Chair of SUNY-Cortland’s political science department. Hitler was extremely popular among the German people and throughout the world. To suggest that the only thing keeping Hitler in power was control of guns exonerates the many who supported him. The same is true of the Bolsheviks in Soviet Russia: the idea that an armed populace would have stopped Stalin is a fantasy. Like Hitler, Stalin was extremely popular.

Below text can be found in full in this article from Mother Jones. 

Of course, attempts to equate gun control with fascism are bogus. But the “Hitler took the guns” argument has long had a prominent and fairly effective role in America’s gun control debate despite its obvious reductionism.

In 1989, a new pro-gun group called Jews for the Preservation of Firearms Ownership began arguing that the 1968 federal gun control bill once favored by the NRA’s old guard “was lifted, almost in its entirety, from Nazi legislation.” (That false claim is still being repeated.)

In 1994, JPFO founder Aaron Zelman implored the NRA’s board to seize on the alleged Nazi connection:

Some of you may even have figured out that unless the NRA changes its strategy, the law abiding firearm owner in America will go the way of the Jews in Nazi occupied Europe: extermination…The choice is yours; you can turn your back on a failed strategy—one of compromise with evil-doers—and attack the concept of “gun control” by exposing the Nazi roots of “gun-control” in America. Or, you can persist in a failed strategy, and accept your own extinction.

Whether or not the NRA was influenced by his advice, that same year its CEO, Wayne LaPierre, published Guns, Crime, and Freedom, in which he claimed, “In Germany, firearm registration helped lead to the holocaust,” leaving citizens “defenseless against tyranny and the wanton slaughter of a whole segment of its population.” The following year, President George H.W. Bush famously resigned from the NRA after LaPierre attacked federal law enforcement officials as “jack-booted government thugs” who wore “Nazi bucket helmets and black storm trooper uniforms.” More recently, Stephen Halbrook, a lawyer who has represented the NRA, argued (PDF) that “if the Nazi experience teaches anything, it teaches that totalitarian governments will attempt to disarm their subjects so as to extinguish any ability to resist crimes against humanity.”

So did Hitler and the Nazis really take away Germans’ guns, making the Holocaust unavoidable? This argument is superficially true at best, as University of Chicago law professor Bernard Harcourt explained in a 2004 paper (PDF) on Nazi Germany’s impact on the American culture wars. As World War I drew to a close, the new Weimar Republic government banned nearly all private gun ownership to comply with the Treaty of Versailles and mandated that all guns and ammunition “be surrendered immediately.” The law was loosened in 1928, and gun permits were granted to citizens “of undoubted reliability” (in the law’s words) but not “persons who are itinerant like Gypsies.” In 1938, under Nazi rule, gun laws became significantly more relaxed. Rifle and shotgun possession were deregulated, and gun access for hunters, Nazi Party members, and government officials was expanded. The legal age to own a gun was lowered. Jews, however, were prohibited from owning firearms and other dangerous weapons.

“But guns didn’t play a particularly important part in any event,” says Robert Spitzer, who chairs SUNY-Cortland’s political science department and has extensively researchedgun control politics. Gun ownership in Germany after World War I, even among Nazi Party members, was never widespread enough for a serious civilian resistance to the Nazis to have been anything more than a Tarantino revenge fantasy. If Jews had been better armed, Spitzer says, it would only have hastened their demise. Gun policy “wasn’t the defining moment that marked the beginning of the end for Jewish people in Germany. It was because they were persecuted, were deprived of all of their rights, and they were a minority group.“

Gun enthusiasts often mention that the Soviet Union restricted access to guns in 1929 after Joseph Stalin rose to power. But to suggest that a better armed Russian populace would have overthrown the Bolsheviks is also too simplistic, says Spitzer. “To answer the question of the relationship between guns and the revolutions in those nations is to study the comparative politics and comparative history of those nations,” he explains. “It takes some analysis to break this down and explain it, and that’s often not amenable to a sound bite or a headline.”

(Ironically, pro-gun white nationalists have tried to stand the “Hitler took the guns” idea on its head by arguing that he was in fact a staunch supporter of the right to bear arms—for Aryans.

Even if President Obama suddenly unleashes his inner totalitarian, there’s no chance he could successfully round up all of America’s 300 million-plus firearms. Such an idea is practically and politically impossible. A tough assault weapons ban like one Democrats are currently proposing would affect just a fraction of the total privately owned firearms in the country. Yet by invoking the historical threat of disarmament, Spitzer says, “the gun lobby has worked to throw a scare into gun owners in order to rally them to the side of the NRA.”

Below is from this article in Somaliland Sun
guns13

University of Chicago law professor Bernard Harcourt explored this myth in depth in a 2004 article published in the Fordham Law Review. As it turns out, the Weimar Republic, the German government that immediately preceded Hitler’s, actually had tougher gun laws than the Nazi regime. After its defeat in World War I, and agreeing to the harsh surrender terms laid out in the Treaty of Versailles, the German legislature in 1919 passed a law that effectively banned all private firearm possession, leading the government to confiscate guns already in circulation. In 1928, the Reichstag relaxed the regulation a bit, but put in place a strict registration regime that required citizens to acquire separate permits to own guns, sell them or carry them.

The 1938 law signed by Hitler that LaPierre mentions in his book basically does the opposite of what he says it did. “The 1938 revisions completely deregulated the acquisition and transfer of rifles and shotguns, as well as ammunition,” Harcourt wrote. Meanwhile, many more categories of people, including Nazi party members, were exempted from gun ownership regulations altogether, while the legal age of purchase was lowered from 20 to 18, and permit lengths were extended from one year to three years.

The law did prohibit Jews and other persecuted classes from owning guns, but this should not be an indictment of gun control in general. Does the fact that Nazis forced Jews into horrendous ghettos indict urban planning? Should we eliminate all police officers because the Nazis used police officers to oppress and kill the Jews? What about public works — Hitler loved public works projects? Of course not. These are merely implements that can be used for good or ill, much as gun advocates like to argue about guns themselves. If guns don’t kill people, then neither does gun control cause genocide (genocidal regimes cause genocide).

Besides, Omer Bartov, a historian at Brown University who studies the Third Reich, notes that the Jews probably wouldn’t have had much success fighting back. “Just imagine the Jews of Germany exercising the right to bear arms and fighting the SA, SS and the Wehrmacht. The [Russian] Red Army lost 7 million men fighting the Wehrmacht, despite its tanks and planes and artillery. The Jews with pistols and shotguns would have done better?” he told Salon.

Proponents of the theory sometimes point to the 1943 Warsaw Ghetto Uprising as evidence that, as Fox News’ Judge Andrew Napolitano put it, “those able to hold onto their arms and their basic right to self-defense were much more successful in resisting the Nazi genocide.” But as the Tablet’s Michael Moynihan points out, Napolitano’s history (curiously based on a citation of work by French Holocaust denier Robert Faurisson) is a bit off. In reality, only about 20 Germans were killed, while some 13,000 Jews were massacred. The remaining 50,000 who survived were promptly sent off to concentration camps.

Robert Spitzer, a political scientist who studies gun politics and chairs the political science department at SUNY Cortland, told Mother Jones’ Gavin Aronsen that the prohibition on Jewish gun ownership was merely a symptom, not the problem itself. “[It] wasn’t the defining moment that marked the beginning of the end for Jewish people in Germany. It was because they were persecuted, were deprived of all of their rights, and they were a minority group,” he explained.

Meanwhile, much of the Hitler myth is based on an infamous quote falsely attributed to the Fuhrer, which extols the virtue of gun control:

This year will go down in history! For the first time, a civilized nation has full gun registration! Our streets will be safer, our police more efficient, and the world will follow our lead into the future!

The quote has been widely reproduced in blog posts and opinion columns about gun control, but it’s “probably a fraud and was likely never uttered,” according to Harcourt. “This quotation, often seen without any date or citation at all, suffers from several credibility problems, the most significant of which is that the date often given [1935] has no correlation with any legislative effort by the Nazis for gun registration, nor would there have been any need for the Nazis to pass such a law, since gun registration laws passed by the Weimar government were already in effect,” researchers at the useful website GunCite note.

“As for Stalin,” Bartov continued, “the very idea of either gun control or the freedom to bear arms would have been absurd to him. His regime used violence on a vast scale, provided arms to thugs of all descriptions, and stripped not guns but any human image from those it declared to be its enemies. And then, when it needed them, as in WWII, it took millions of men out of the Gulags, trained and armed them and sent them to fight Hitler, only to send back the few survivors into the camps if they uttered any criticism of the regime.”

Bartov added that this misreading of history is not only intellectually dishonest, but also dangerous. “I happen to have been a combat soldier and officer in the Israeli Defense Forces and I know what these assault rifles can do,” he said in an email.

He continued: “Their assertion that they need these guns to protect themselves from the government — as supposedly the Jews would have done against the Hitler regime — means not only that they are innocent of any knowledge and understanding of the past, but also that they are consciously or not imbued with the type of fascist or Bolshevik thinking that they can turn against a democratically elected government, indeed turn their guns on it, just because they don’t like its policies, its ideology, or the color, race and origin of its leaders.”

Om Gud visste vad Lucifer skulle göra, varför skapade han honom?

Apr4

Johannes Axelsson's avatarnewtonbloggen

I detta inlägg svarar jag på en kommentar av signaturen jon, som kommenterade föregående inlägg (För att citera Satan…).

Hmmm… har jag förstått det rätt??
Gud skapade Lucifer TROTS han VISSTE att Lucifer skulle vända sig bort från honom.

Den Lucifer som Gud skapade var perfekt (se ”Vem skapade Satan och helvetet, och varför?”). Det var inte Gud som gjorde honom till motståndaren Satan, utan det var han själv som valde att bli det. Alltså hade inte Gud gjort honom sådan. Han hade gett Lucifer de allra bästa tänkbara förutsättningarna för att inte välja den väg som han valde.

Men du har helt rätt i att Gud – som är oberoende av tiden som han själv har skapat – kunde se slutet från början (se Schack matt på 2000 drag!). Han visste alltså redan innan han skapade Lucifer vad denne skulle ställa till med. Han visste också det vi…

View original post 1,253 more words

Vad är skillnaden mellan Johannes Döparens dop och Jesus dop?

Apr3

Ordet Döpa och Dop kommer från det grekiska ordet baptizó (Strongs 907) som förutom Döpa kan betyda doppa eller nedsänka. Det kan också betyda en ceremoniell rening genom att begravas just i vatten, och Bibeln drar en liknelse med en kroppslig begravning av en död person i jorden. Det betyder att några droppar på huvudet inte passar in på den beskrivningen, för inte begraver vi väl en död person genom att lägga honom på marken och sprida ut en näve jord över honom? Det blir han inte begravd utav, och på liknande sätt blir vi  heller inte döpta genom att få en näve vatten utstänkt på pannan. Det är HELA kroppen som är tänkt att vara under vatten vid ett dop. Dopet är en bild av död, begravning och återuppståndelse.

Rom. 6:4 Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet.5 Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans. 6 Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. 7 Ty den som är död är friad från synd.8 Har vi nu dött med Kristus, tror vi att vi också skall leva med honom. 9 Vi vet att Kristus aldrig mer dör, sedan han blivit uppväckt från de döda. Döden har inte längre någon makt över honom.

Både Johannes Döparens Dop och Jesus Dop är förknippade med sann OMVÄNDELSE och syndernas förlåtelse. Man döper sig helt enkelt som ett yttre tecken på att man bekänt sina synder, omvänt sig, lämnat den “gamla mannen” bakom sig samtidigt som man visar att man bestämt sig för att vandra i ljuset ihop med Jesus resten av livet. De människor som Johannes döpte hade förstås inte fått lära känna Johannes kusin Jesus riktigt ännu, men i kombination med dopet så uppmanade Johannes människor att följa den som kommer efter honom – JESUS. Johannes och Jesus dop har samma innebörd, fast från olika vinklar. Johannes Döparen förberedde för Jesus ankomst.

Barndop?

Något som man noterar rätt snart när man läser igenom Bibeln är att det inte finns några exempel där bebisar eller barn döper sig. Om det är tänkt att vi ska döpa barn så borde det väl finnas några tydliga exempel på just barndop? Men i samtliga fall som vi kan läsa om dop så handlar det vuxna som har insikt om att de har gjort sig skyldiga till synd och därför måste omvända sig och döpa sig. Det närmaste man kan komma gällande bebisar/barn som döper sig är Apg. 16:15, Apg 18:8 och 1 Kor. 1:16 där vi kan läsa att hela hushåll lät döpa sig, men det står fortfarande inte att små BARN fanns i dessa hushåll och döptes. Dessa avsnitt skulle kunna handla om hushåll utan små barn, eller det skulle kunna handla om hushåll där alla som hade förmåga att välja omvändelse och dop också döptes. Så om små barn verkligen fanns med i dessa hushåll så finns det åtminstone inte noterat, och är därför inga lyckade  bevis för barndop.

Eftersom bebisar helt enkelt inte KAN göra en personlig omvändelse eller bestämma sig för att följa Jesus så vore ett barndop överflödigt. Att som förälder döpa sitt barn resulterar inte i någonting annat än att barnet blir blött, och ofta handlar en sådan tradition ofta om att döpa barnet till ett NAMN, som inte heller har något stöd i Bibeln. Om man som förälder ändå vill utföra en sådan tradition eller andra traditioner är förstås upp till föräldern själv. Bibeln säger inte uttryckligen att det är fel, eller en synd att döpa en bebis, men det finns en del avigsidor. Det finns kristna i vissa kyrkoförgreningar såsom den katolska och/eller den ortodoxa kyrkan, som förlitar sig helt på det barndop de en gång gjorde och är övertygade om att de döpt sig helt enligt Jesus befallning och alltså inte behöver döpa sig igen som vuxna. Det innebär att barndopet faktiskt är i vägen för det sanna dopet vi kan läsa om i Bibeln, som ju handlar om omvändelse och ett beslut att följa Jesus.  Att någon annan döper en person innan den personen har en kapacitet att vare sig synda eller omvända sig är förstås inte samma sak, och inte vad Jesus förespråkade. Tyvärr finns det kristna som t o m hänvisar till sitt barndop som stöd för att de är “kristna” med en garanterad plats i Guds rike, och en del menar att om de har kristna föräldrar (vilket skulle innebära att de är “födda” kristna) OCH döpt sig som barn så är deras framtid i himlen inristad i sten – speciellt om vi också lägger till regelbundna kyrkobesök och bikt. Ett barndop kan undermedvetet få människor som inte läser sin Bibel så ofta (utan förlitar sig på att en präst läser från Bibeln i kyrkan) att tro på Dopet som någon sorts Abra Kadabra trollformel som ger dem en gudomlig brandförsäkring.

I frikyrkan är det vanligt att i stället för ett barndop utföra en högtidlig och officiell “välsignelse” av nyfödda barn. En sådan tradition finns inte heller beskriven i Bibeln, men vi kan förstås läsa att Jesus välsignade barn och det är aldrig fel att välsigna och be för varandra. Fördelen med en sådan tradition i stället för barndop är att barnet inte behöva döpa om sig när det blir äldre utan det döper sig helt enkelt endast EN gång i sitt liv – när det blivit gammalt nog för att ta ett eget beslut.

Johannes Dop

Johannes Döparen är den som inledde seden att döpa sig. Vi kan läsa om hans liv här:

Markus 1:4 Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse.

Matt. .3:1Vid den tiden trädde Johannes Döparen fram och predikade i Judeens öken2 och sade: “Omvänd er, ty himmelriket är nära.”

Lukas 3:7 Han sade nu till folkskarorna som kom ut för att döpas av honom: “Ni huggormsyngel! Vem har intalat er att försöka fly undan den kommande vredesdomen? 8 Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och tänk inte: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham av dessa stenar. 9 Redan är yxan satt till roten på träden. Så blir varje träd som inte bär god frukt nerhugget och kastat i elden.“10 Folket frågade honom: “Vad skall vi då göra?” 11 Han svarade dem: “Den som har två livklädnader skall dela med sig åt den som ingen har, och den som har mat skall göra på samma sätt.” 12 Det kom också publikaner för att bli döpta, och de frågade honom: “Mästare, vad skall vi GÖRA?” 13 Han svarade dem: “Kräv inte mer än vad som är fastställt.” 14 Även soldater frågade honom: “Och vi, vad skall vi GÖRA?” Han svarade dem: “Våldför er inte på någon och pressa inte ut pengar från någon, utan nöj er med er lön!”

Johannes dop var alltså en omvändelsens dop till syndernas förlåtelse, och detta gäller framför allt judarna så att de skulle kunna ändra sitt sinnelag, omvända sig och vara mentalt förberedda på den Messias som snart skulle komma. Genom att försänkas i vatten av Johannes Döparen skulle de kunna markera att de godkänner honom som den som profeterna talade om, och att de “begraver” sin tidigare syndfulla attityd och livsstil för att bli renade. Notera att människorna frågade honom vad de måste GÖRA för att bli döpta av honom och för att bära en sådan frukt som Johannes talade om. Johannes svarade då inte “Ni kan inte göra någonting alls eftersom frälsningen är av Gud allena och ni kan därför inte tillföra någonting till er frälsning.” eller “Att tvingas GÖRA något är ju en gärningslära så det måste ni akta er för!”. Nej, han gav dem exempel på vad de faktiskt måste GÖRA. Han gav passande exempel till var och en eftersom han visste vad deras synd generellt brukade gå ut på. För att undgå att bli ett träd som avhuggs med roten måste vi helt enkelt upphöra med vår synd och i stället visa god frukt. Johannes var inte villig att döpa någon som inte omvänt sig eftersom det är själva kärnan för dopet.

Jesaja 40:3 En röst ropar i öknen: “Bered väg för Herren, bana en jämn väg i ödemarken för vår Gud.—5 Herrens härlighet skall uppenbaras, alla människor skall tillsammans se den. Ty Herrens mun har talat.—Sion, du glädjens budbärarinna, stig upp på ett högt berg. Jerusalem, du glädjens budbärarinna,
höj din röst med kraft. Höj den utan fruktan, säg till Juda städer: “Se, er Gud!”

Bibeln säger att blod måste utgjutas för att ge förlåtelse från synder, men kan då Johannes dop ge förlåtelse? Johannes dop var ett förberedande dop inför Messias och möjliggjorde en smidig övergång för människor att kunna acceptera Jesus och hans uppståndelse. Johannes dop räddade ingen i sig självt utan det handlar om människornas tro och genuina omvändelse som kan ge dem liv. Självfallet hade människor under Gamla Testamentet chans till frälsning trots att Jesus ännu inte utgjutit sitt blod, och för dem gällde det att leva rättfärdigt precis som Abraham gjorde. Om de syndade använde de sig av djuroffer för blodets skull.

Apg. 19:4 Paulus sade: “Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus.”

Varför döptes då Jesus och döpte han någon själv?

Jesus behövde ju verkligen inte omvända sig och det ansåg även Johannes Döparen som först inte ville döpa Jesus av det skälet. Men vad det gäller Jesus så hade han helt andra skäl för att låta döpa sig.

Matt 3:13 Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. 14 Men Johannes försökte hindra honom och sade: “Det är jag som behöver döpas av dig, och du kommer till mig.” 15 Jesus svarade honom: “Låt det ske nu. Ty så bör vi uppfylla all rättfärdighet.” Då lät han det ske.

Johannes 1:33 Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den som du ser Anden komma ner och bli kvar över, han är den som döper i den helige Ande.

Jesus döpte sig av minst två skäl. Dels för att inför alla (inkl inför Fadern) visa att han identifierade sig själv med den Messias som profeterna talade om, “Se lammet som tar borttager världens synder”, och dels för att vara lydig Fadern och uppfylla det som är rätt och som skriften förmedlar. Det kan även handla om att Jesus ville göra en synbar start på sin evangelisationsbana på jorden, ungefär som när Paulus senare valde att raka sitt huvud (Apg 18:18) när han utgivit ett visst löfte. När Jesus döpte sig sänkte sig den heliga Ande ner över honom som en duva, och Jesus var ca 30 år när han började att predika “fulltid“. Eftersom ett dop är ett yttre tecken på att man bestämt sig för att leva rättfärdigt tillsammans med Gud resten av sitt liv, så hade Jesus förstås inga problem att låta döpa sig av det skälet för Jesus väljer alltid att göra det Fadern säger.

Lukas 3:21 När nu allt folket döptes, blev även Jesus döpt. Och medan han bad, öppnades himlen 22 och den helige Ande sänkte sig ner över honom i en duvas skepnad. Och från himlen kom en röst: “Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje.”23 Jesus var omkring trettio år när han började sin gärning. Han var, menade man, son till Josef, son till Eli,—

Under en period så vistades Jesus med sina lärljungar i Judéen, och där kan vi läsa att att Jesus döpte människor tillsammans med dem. Gissningsvis handlade det om att Jesus – som det proffs han är – förklarade evangeliet för dopkandidaterna och förberedde dem mentalt för sina nya liv, medan  han lät lärljungarna utföra själva dopet. Några rader efter står det nämligen att Jesus själv INTE döpte utan det var hans lärljungar.

Joh. 3:22 Därefter begav sig Jesus med sina lärjungar till Judeen, och där vistades han en tid med dem OCH DÖPTE. 23 Men också Johannes döpte i Ainon nära Salim – där fanns det gott om vatten – och folk kom dit och blev döpta.

Joh. 4:1 När Jesus fick veta att fariseerna hade hört att han vann fler lärjungar och döpte fler än Johannes 2 – men det var inte Jesus själv utan hans lärjungar som döpte

Krävs vattendop för att bli frälst?dop

Vi är ombedda att döpa oss i vatten av Jesus Kristus, så gör vi inte som han säger är vi väl olydiga mot honom? Men självfallet måste ett barn som växer upp och blir tonåring välja en dag då det ska ske, och skulle en 14-åring välja “nu på söndag” men tyvärr hinner avlida på “lördag” så kan man ju inte säga att den här personen därför inte varit frälst och går miste om himmelriket. Vid några fåtal tillfällen kan det också vara problem att hitta tillräckligt med vatten så att man kan döpa sig, och det är självfallet något som Gud i så fall vet om. Idag är det vanligt att man inte döper sig direkt efter sin omvändelse som var brukligt förr, men så var det inte på Bibelns tid. Man måste inte vara utbildad pastor för att få döpa någon, och egentligen kan vilken kristen som helst hjälpa till med ett dop, eftersom det viktigaste är sitt eget avgörande beslut att följa Jesus.

De gamla kyrkofäderna (t ex Tertullian) verkar ha lärt ut att vattendop och andedop inträffar samtidigt, precis som det inträffade samtidigt för Jesus när han döpte sig i vatten och sedan omedelbart därefter fick den helige Ande som en duva över sig. Skälet att dessa båda dop verkar så starkt sammankopplade är att det var en självklarhet för en nyomvänd att söka sig till vatten och låta döpa sig direkt efter sin omvändelse – utan dröjsmål. Därför räknades dessa dop som ett och samma dop.

Ef. 4: 3 Var ivriga att bevara Andens enhet genom fridens band: 4 en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp, det som tillhör er kallelse, 5 en Herre, en tro, ett dop, 6 en Gud som är allas Fader, han som är över alla, genom alla och i alla.

Självfallet är idag det enda legitima dopet det dopet som sker i Jesu namn. Det kan också vara så att beslutet att tillhöra Jesus Kristus på den tiden var mer överväldigande pga den helt nya läran och pga riskerna för förföljelser som vi själva inte är vana vid. Det kan hända att vi idag är uppväxta i kristna familjer och tar vår tro som en självklarhet utan att riktigt reflektera över den, och när vi till slut tar steget att sätta Jesus på första plats i våra liv och även döper oss så kanske känslan är mera ljum än den var för de första kristna. (Jag säger inte att det är så för alla.) De första kristna döpte sig mitt i sin sprillans nya omvändelse så det kan mycket väl hända att det var mycket nya känslor inblandade när de döpte sig i vatten. För oss idag, som dröjer med vårt vattendop, har den kristna omvändelsen hunnit landa på ett annat sätt och den helige Ande kan redan ha gjort sig påmind i våra liv på flera olika sätt. Därför kanske ett vattendop inte är lika dramatiskt som under den första tiden när omvändelse, vattendop och den helige Ande ofta inträffade mer eller mindre samtidigt.

När en kyrkofäder säger att vi måste döpas i vatten för att bli frälsta så finns grundtanken för dem att det inte ens förekommer att en omvänd person INTE skulle välja att döpa sig i vatten om han nu bestämt sig för att vandra med Jesus. För dessa kyrkofäder är en troende person alltid en person som döper sig i vatten. Alternativet att tro på Jesus och inte döpa sig var en kombination som de aldrig ens tänkt sig, så därför är deras krav på vattendop i betydelsen att en person inte är frälst såvida han inte tror på Jesus och har den helige Ande. Egentligen säger Jesus samma sak som kyrkofäderna i frågan eftersom han också sammankopplar en frälst människa med en döpt människa:

Markus 16:16 Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd

Apollo hade fått undervisning om Herrens väg och ivrigt och brinnande i anden undervisade hand om Jesus, men trots att detta skedde efter Jesu död på korset så var han ännu inte döpt i Jesu namn. Han kände helt enkelt inte till det, och nog får man väl säga att han ändå var frälst trots sin okunnighet om detta? Så fort han fick höra hela sanningen så acccepterade han det.

Apg.18: 24 Till Efesus kom en jude som hette Apollos. Han var född i Alexandria och var en lärd man och mycket kunnig i Skriften. 25 Han hade fått undervisning om Herrens väg och talade brinnande i anden och undervisade noggrant om Jesus, men han kände bara till Johannes dop. 26 Han började också frimodigt predika i synagogan. Priskilla och Akvila hörde honom, och de tog sig an honom och förklarade grundligare Guds väg för honom. 27 När Apollos sedan ville fara över till Akaja, skrev bröderna till lärjungarna och uppmanade dem att ta emot honom. Han kom dit och blev till stor hjälp för dem som genom Guds nåd hade kommit till tro. 28 Ty han motbevisade eftertryckligt judarna, när han utifrån Skrifterna offentligt bevisade att Jesus är Messias.

Jesu Dop och liknelserArken

Efter Johannes Döparens period och efter Jesus död på korset så handlar dopet fortfarande om OMVÄNDELSE vilket leder till RENING som symboliseras med vattendop, men nu är detta kopplat till att JESUS är vårt syndoffer en gång för alla (inga mer djuroffer är nödvändiga) och som med sitt blod möjliggör att världens folk blir renade från sina synder –  just på villkor att vi omvänder oss. Då får vi den Helige Ande som gåva. Det är inte säkert att den Helige Ande kommer direkt efter dopet utan han kan ges som gåva även innan, OM personen i fråga omvänder sig, men då är tanken att man omedelbart ska låta döpa sig så fort tillfälle ges.

1 Petrus 3:20 för dem som den gången var olydiga när Gud tåligt väntade under Noas dagar, medan arken byggdes. I den blev några få, åtta personer, frälsta genom vatten. 21 Efter denna förebild frälser dopet nu också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse

Vattnet som översvämmade jorden under Noas tid renade världen från synd och smuts genom att radera ut allt liv, och endast Noa och sju andra människor räddades genom att välja ARKENS väg ut ur floden.  Det är en liknelse med det dop som vi gör när vi beslutat oss för att lämna våra tidigare smutsiga liv för att tillhöra Jesus. Vi klamrar oss fast vid Jesus för att få liv, liksom de 8 människorna klamrade sig fast vid Arken för att få liv. När floden ebbade ut flöt Arken ovanpå all död och smuts och resenärerna räddades.  En omvändelse utan möjlighet för förlåtelse skulle inte kunna rädda oss, och inte heller skulle Arken i sig kunna rädda någon från det syndiga och destruktiva livet före floden såvida inte VATTNET kom och räddade dem över “till andra sidan”, och såvida de inte valde att kliva på Arken. Vattnet lyfte upp Noa ovanför all smuts och skam, precis som Jesus kan lyfta upp oss från smuts och skam genom pånyttfödelsen. Noa svarade på Guds inbjudan och lydde honom genom att bygga Arken, och det var klokt gjort av honom eftersom detta räddade honom själv och sju till.

1 Kor. 10:10 Bröder, jag vill ni skall veta att alla våra fäder var under molnskyn och att alla gick genom havet. 2 Alla blev i molnskyn och i havet döpta till Mose.3 Alla åt samma andliga mat 4 och alla drack samma andliga dryck. De drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus.

När Israelerna gick igenom Röda Havet (om det nu var just det havet) under Exodus så sägs det att de “döptes” till Mose som var ledaren för hela folket och den som skulle föra hela israel från slaveri till frihet. Mose var också den som gav dem lagen från Gud, och han hjälpte dem att få bröd (och kött och fisk) och vatten i öknen. Mose var alltså en medlare och bro mellan folket och Gud, precis som Jesus är den store medlaren mellan oss och Gud. Folket israel gick från slaveriet i Egypten och lämnade det hårda livet bakom sig när de korsade havsbotten och gick över till säkerheten på den andra sidan där de sjöng och dansade av glädje över att ha tagit det stora steget mot sin egen befrielse. Även här är finns det alltså en liknelse där man lämnar ett tidigare stadium – sin gamla människa – och i stället blir en ny befriad människa som lämnar det gamla bakom sig. (Så länge som man lever kvar i synd är man fortfarande i bojor och inte alls fri.) Väggarna av vatten som israelerna gick igenom var “renande”, och Farao och hans armé blev besegrade genom det renande vattnet, precis på samma sätt som Satan blir besegrad när vi beslutar oss för att följa Jesus och döper oss i vatten för att visa vår omvändelse. Men det fanns förstås hela tiden ett alternativ för israelerna att återvända till sitt slaveri i Egypten, liksom det finns ett alternativ för oss att återvända till gammal synd och fastna i syndens slaveri.

2 Kor. 5: 17 Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.

Man måste inte döpa sig i en kyrkomiljö utan det går också bra i sjöar, bäckar, åar, floder och även i en simbassäng. När Bibeln säger att vi måste bli döpta i Jesu namn, eller i Fader, sonen och den helige Andes namn så betyder det inte att dessa namn måste absolut måste nämnas av den person som döper. Det betyder snarare att personen som döps har hört om evangeliet om Jesus och nu bestämt sig för att omvända sig och leva tillsammans med honom resten av sitt liv. Han döper sig för att visa sitt beslut. Det som görs i Jesu namn görs alltså av individen som döps och det finns inga regler för vilka ord som måste nämnas i ett dop. Egentligen behöver inga ord nämnas alls, men visst kan det vara bra om dopförättaren högt deklarerar att han nu döper en person i Jesu namn (eller i alla de tre namnen) alternativt att en lämplig fråga ställs till den som ska döpa sig så att han/hon för chansen att säga “JA” till att döpas i Jesu namn. Men beslutet att tillhöra Jesus togs förstås redan innan dopkandidaten går ner i vattnet.

Barnet är i moderlivet med skyddande vatten runtomkring, och föds sedan ut ur vattnet när det försvinner. En människa föds alltså ur vatten, och likaså måste en människa på ett andligt sätt bli född på nytt genom anden. Ett barn som föds går från en miljö till en annan, och likadant gör vi när vi andligen föds på nytt och lämnar vårt gamla liv för någonting nytt.

Joh. 3:4 Nikodemus sade: “Hur kan en människa födas när hon är gammal? Inte kan hon väl komma in i moderlivet och födas en gång till?” 5 Jesus svarade: “Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. 6 Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande.

Den etiopiska hovmannen i Apg. 8 lät döpa sig efter att han läst i profeten Jesaja om Messias som liknas vid ett får som ska slaktas och förnedras, och efter att Filippus förklarat evangeliet om Jesus för honom. Efter omvändelse och en sann tro på Jesus som Messias finns inget hinder från att låta döpa sig. En del handskrifter gör detta tillägg i Apg. 8:36:

Filippus sade till honom: “Om du tror av hela ditt hjärta, kan det ske.” Hovmannen svarade: “Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son.”

Apg. 8:35 Då tog Filippus till orda och började utifrån detta skriftställe predika evangeliet om Jesus för honom.36 När de nu färdades vägen fram, kom de till ett vatten, och hovmannen sade: “Se, här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?” 38 Han befallde att vagnen skulle stanna, och både Filippus och hovmannen steg ner i vattnet och Filippus döpte honom.

Den helige Ande ges som gåva när vi omvänt oss

Apg 2:37 När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: “Bröder, vad skall vi göra?” 38 Petrus svarade dem: “Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva. — 41 De som då tog emot hans ord döptes, och så ökade antalet lärjungar den dagen med omkring tre tusen.

Man kan få den helige Ande innan vattendopet, vilket inte är ovanligt eftersom vi idag dröjer med att döpa oss i vatten, och vi får inte den helige Ande innan vi tror på Gud:

Apg. 11:15 Och när jag började tala, föll den helige Ande på dem, alldeles som på oss under den första tiden. 16 Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt: Johannes döpte med vatten, men ni skall döpas i den helige Ande.

Apg. 10:1  I Cesarea bodde en man som hette Kornelius, en officer vid den italiska vaktavdelningen. 2 Han var from och fruktade Gud liksom alla i hans hus, och han gav frikostigt med gåvor till folket och bad alltid till Gud.— 30 Kornelius svarade: “För fyra dagar sedan just vid den här tiden, den nionde timmen, var jag här hemma och bad. Och se, en man i skinande kläder stod framför mig 31 och sade: Kornelius, Gud har hört din bön och kommer ihåg dina gåvor. 32 Skicka nu bud till Joppe och be Simon som kallas Petrus att komma hit. Han bor som gäst i garvaren Simons hus vid havet. —“34 Då började Petrus tala: “Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, 35 utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt, vilket folk han än tillhör. 36 Detta är det ord som Gud sände till Israels folk, när han förkunnade frid genom Jesus Kristus, han som är allas Herre.37 Ni känner till den förkunnelse som gick ut över hela Judeen med början i Galileen, och som följde på det dop som Johannes förkunnade:—44 Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet.45 Alla troende judar som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna. 46 Ty de hörde dem tala med tungor och prisa Gud. 47 Då frågade Petrus: “Inte kan väl någon hindra att dessa blir döpta med vatten, när de liksom vi har tagit emot den helige Ande?” 48 Och han befallde att de skulle döpas i Jesu Kristi namn. Sedan bad de honom stanna några dagar.

Apg. 9:17 Då gick Ananias, och när han kom in i huset lade han händerna på honom och sade: “Saul, min broder, Herren Jesus som visade sig för dig på vägen hit, han har sänt mig för att du skall kunna se igen och uppfyllas av den helige Ande.” 18 Genast var det som om fjäll föll från hans ögon, och han fick sin syn igen och blev döpt.

Apg. 22:(Gällande Paulus hos Ananias EFTER att han mött Jesus på vägen till Damaskus och börjat tro på honom) 14 Då sade Ananias: Våra fäders Gud har utvalt dig till att lära känna hans vilja och till att se den Rättfärdige och höra hans röst. 15 Ty du skall vara hans vittne inför alla människor och vittna om vad du har sett och hört. 16 Och nu, varför tvekar du? Stå upp och låt dig döpas och tvättas ren från dina synder och åkalla hans namn.

Apg: 19:1 Medan Apollos var i Korint kom Paulus ner till Efesus, sedan han rest genom höglandet. Där träffade han några lärjungar, 2 och han frågade dem: “Tog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?” De svarade honom: “Nej, vi har inte ens hört att den helige Ande har blivit utgjuten.”3 Då frågade han: “Vilket dop blev ni döpta med?” De svarade: “Med Johannes dop.” 4 Paulus sade: “Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus.” 5 När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn. 6 Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade.7 Tillsammans var det omkring tolv män.

Apg 8:12 Men när de nu trodde på Filippus som predikade evangelium om Guds rike och Jesu Kristi namn, döptes de, både män och kvinnor. 13 Också Simon kom till tro, och sedan han blivit döpt höll han sig till Filippus. Han blev mycket häpen, när han såg de stora tecken och kraftgärningar som utfördes. 14 Då apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. 15 Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, 16 eftersom Anden ännu inte hade fallit på någon av dem. De var endast döpta i Herren Jesu namn. 17 Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande.

Vi är ombedda i gå ut i världen och göra folk till lärljungar, och döpa dem.

Matteus 28: 19 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn 20 och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.”

Galaterbrevet 3:26 Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. 27 Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus. 28 Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 Om ni nu tillhör honom är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet.

Det fanns sekter under den här tiden som trodde på Dop för de dödas skulle men som inte trodde på återuppståndelsen. 

1 Kor. 15:12 Om det nu predikas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er påstå att det inte finns någon uppståndelse från de döda? 13 Om det inte finns någon uppståndelse från de döda, har inte heller Kristus uppstått.14 Men om Kristus inte har uppstått, då är vår predikan meningslös och er tro meningslös.—29 Vad uppnår annars DE som döper sig för de dödas skull? Om döda inte alls uppstår, varför döper man sig då för deras skull?

Augustinus, Kalvin och Lutherfel

Augustinus implementerade villoläran till kyrkan att vi alla är födda med en syndfull natur, och hans senare anhängare Kalvin och Luther var med på den båten. Augustinus lärde ut att även nyfödda brutit mot Guds bud via Adam och att de är förlorade såvida de inte döper sig.

‘But even the infants, not personally in their own life, but according to the common origin of the human race, have all broken God’s covenant in that on in whom all have sinned…Even the infants are, according to the true belief, born in sin, not actual but original, so that we confess they have need of grace for the remission of sins.’ Augustine, City of God bk. 16 ch. 27

”As nothing else is done for children in baptism but their being incorporated into the church, that is, connected with the body and members of Christ, it follows, that when this is NOT done for them, THEY BELONG TO PERDITION.”

För svensk del är det Martin Luther som starkast influerat kyrkan med sina läror (på gott och ont) och han lärde ut att det var av yttersta vikt att snabbt som ögat låta döpa ett nyfött barn eftersom det annars skulle gå förlorat.

Article IX: Of Baptism. Lär ut att dop är nödvändigt för frälsningen och fördömer Anabaptisterna som tar avstånd från barndopet. 7 augusti 1536 så deltog Luther i  ett kyrkomöte i Hamburg för att diskutera det bästa sättet att utrota anabaptisterna, och ingen röstade till fördel för anabaptisterna. Även Melankton röstade för att döda alla anabaptister som vägrar omvända sig från sina uppfattningar om barndopet.  Kyrkoledarna från Ulm krävde att anabaptisternas irrlära skulle mötas med eld och svärd. Kyrkoledarna från Augsburg sa: ‘ If we have not yet sent any Anabaptists to the gibbet, we have at least branded their cheeks with red iron!’

Följande beslut togs vid mötet i Hamburg:

“Whoever rejects infant baptism…shall be punished with death,…As for the simple people, who have not preached or administered baptism, but who were seduced to permit themselves to frequent the assemblies of the heretics, if they do not wish to renounce Anabaptism, they shall be scourged, punished with perpetual exile, and even with death if they return three times to the place whence they have been expelled.” (Bennett, pp. 843-845)