Solen som stannade upp

I vissa textavsnitt, såsom de poetiska, finns ibland (inte alltid) utrymme för att kunna tolka ord och termer på skiftande sätt beroende på kontext, men detta gäller inte Joshua 16:12-14. Här är det väldigt tydligt att det inte handlar om poesi, liknelser eller hyperbol, utan händelserna beskrivs på ett sådant sätt att läsaren naturligt antar att det handlar om en verklig historia precis som den redogörs i texten.

Joshua 16:11 And it came to pass, as they fled from before Israel, and were in the going down to Bethhoron, that the Lord cast down great stones from heaven upon them unto Azekah, and they died: they were more which died with hailstones than they whom the children of Israel slew with the sword.12 På den dagen då Herren gav amoreerna i israeliternas våld, talade Josua till Herren inför hela Israel:“Du sol, stå stilla i Gibeon, du måne, i Ajalons dal!”13 Och SOLEN stod stilla och MÅNEN blev stående, till dess folket hämnats på sina fiender. Detta står skrivet i “Den redliges bok”. SOLEN blev stående mitt på himlen och gjorde sig ingen brådska att gå ner för att fullborda dagen. 14 Aldrig har någon dag, varken förr eller senare, varit lik denna, då Herren lyssnade till en mans ord. Ty Herren stred för Israel.

Texen förmedlar mycket klart att sol och måne stannade. Hur svårt kan det vara att uttrycka “jorden stod stilla” om detta är vad som åsyftas? Eller finns det någon orsak till att Gud åstadkommer förbryllade Bibelläsare genom att uttrycka händelser som vi inte ska tro på? Finns ytterligare verser som vi inte behöver tro på såsom de beskrivs? Skapelseveckan, t ex? Kanske det bättre alternativet är att vi kan förstå texten precis som den är?

Bibeln är överhuvudtaget en bok som ger stöd åt en platt, rund, stationär jord som står på pelare med ett himlavalv över sig, men det är givetvis inte bevis för att detta är den verkliga modellen – läs mer här. Det är dock det överlägset mest naturliga resultatet av Bibeltexterna. Det är bara om vi ändrar i texterna som vi kan få dem att säga något helt annat, och det är ett mindre bra sätt att läsa Bibeln på.

Vad gäller Joshuas långa dag så finns det ytterligare ett par ställen i Bibeln som verkar intyga att han var med om en historisk händelse och att det var just solen och månen som stod stilla:

Hab. 3:11 The sun and moon stood still in their habitation: at the light of thine arrows they went, and at the shining of thy glittering spear.

Job 9:6 Which shaketh the earth out of her place, and the pillars thereof tremble.7 Which commandeth the sun, and it riseth not; and sealeth up the stars.8 Which alone spreadeth out the heavens, and treadeth upon the waves of the sea.9 Which maketh Arcturus, Orion, and Pleiades, and the chambers of the south.

Det är alldeles sant att sol och måne inte logiskt kan stå stilla om vi använder en heliocentrisk modell, men däremot skulle det vara fullt möjligt om vi använder en geocentrisk modell.

Om man vill vara absolut ärlig när man läser Joshua 16:12-14 och tror att den helige Ande kan uttrycka det han menar, så finns inget annat sätt att förstå texten än att det just är SOLEN som stod stilla under den speciella dagen, och att MÅNEN blev stående. Eftersom solen i texten sägs stå stilla och månen stående (två olika verb), så kan man anta att de inte betedde sig på exakt samma sätt för då hade det varit mer logiskt att använda samma ord och beskrivning. Kanske det mest naturliga är att se det som att solen verkligen stod helt stilla (som texten säger), samt att månen kort stannade upp och radikalt saktade farten på sin invanda bana rund jorden.

Om man menar att det var JORDEN som stannade (för att försöka anpassa texten till heliocentrism), så läser man inte texten som den står utan har ändrat i skriften för att man så gärna vill att den ska säga något helt annat. Det vanligaste argumentet som presenteras för att det var jorden (och inte solen) som stod still, är att det handlar om människornas perspektiv sett från jorden – alltså hur saker och ting ser ut baserat på vårt synfält. Dessvärre håller inte den förklaringen av flera skäl.

1. Det Joshua specifikt bad om var att SOLEN skulle stå stilla samt att månen skulle bli stående. Han bad inte om att jorden skulle stå stilla (vilket skulle ha orsakat många negativa konsekvenser).
2. Texten säger vidare att resultatet blev exakt det som Joshua bad om – solen stod stilla och månen blev stående.
3. Texten säger även att solen “inte gjorde sig någon brådska att gå ner”, vilket antyder att solen var aktören.
4. Om det i stället hade varit jorden som stod stilla så hade människorna drabbats hårt av den plötsliga inbromsningen och den förlorade graviteten – enligt heliocentrisk modell.
5. Hur är det ens möjligt att åstadkomma Joshuas önskvärda scenario (en längre dag) genom att bromsa upp jorden medan solen fortfarande rusar fram i högsta hastighet genom galaxen? Skulle jorden hinna ifatt solen efteråt och tvingas jaga efter den? Hur skulle detta kunna hjälpa Joshua?

Lite fler detaljer:

Om jorden slutade rotera så skulle Newtons rörelselagar inte ha åtföljts eftersom gravitetskraften skulle gå förlorad. Även det magnetiska fältet skulle påverkas negativt, och inte minst skulle ett tvärstopp av en himlakropp som vanligtvis snurrar med en hastighet av 1610 km/timmen orsaka enorm vindturbulens eftersom den tunna atmosfären inte skulle hinna tvärbromsa på samma sätt. Vidare skulle haven översvämma landytorna då graviteten inte längre skulle förmå vattenmassorna att hålla sig kvar på jordytan. Det måste därför anses vara förnuftigt av Joshua att inte be Gud om att stanna jorden med tanke på de allvarliga konsekvenserna som inte bara skulle drabba hans fiender utan alla människor på jorden. Det handlar alltså om att plötsligt stanna av och starta upp en rotationshastighet på 1670 km/timme och en marschhastighet runt solen på 107218 km/timme.

I ärlighetens namn måste vi konstatera att det däremot skulle vara fullt möjligt att låta solen (och månen) stanna upp på sina vanliga banor över en platt och stationär jord, såsom plattjordanhängarna förespråkar. Då skulle Gud inte behöva utföra ytterligare mirakel för att parera bieffekterna, utan det hade räckt med att solen och månen stannade och/eller saktade farten. Inget mer skulle krävas.

Om solen stannar enligt plattjordmodell så måste också månen stanna upp, eller åtminstone sakta farten:

Enligt plattjordmodell så roterar dock sol och måne successivt närmare mitten och sedan utåt igen, och åstadkommer årstider samt nätter/dagar

Vid en geocentrisk modell (som ovan) är det helt logiskt för Joshua att inkludera BÅDE sol och måne i sina böner att de ska stanna, men vad vore motivet för att inkludera månen i sina böner om det var jorden som var tänkt att stanna? Var det jord och måne som stannade? Varför säger då texten att det var sol och måne?

Jasher och Enok

Det finns en hänvisning till the book of Jasher (den redliges bok) i Joshua 10. Även enligt denna bok så intygas att det var solen och månen som stod stilla, samt att detta stillastående uttryckte sig något olika dem emellan (precis som Bibeln säger då olika ord används). Jasher lägger till detaljen att solen stod stilla “six and thirty moments”, och om detta handlar om timmar så hade Joshua och hans mannar onekligen rejält med extratid att slå ner sina fiender.

Vi kan läsa att Joshua specifikt bad om att solen och månen skulle stå stilla (inte jorden), och upprinnelsen till detta verkar handla om konstaterandet att Gud hjälpte israeliterna med att låta det regna ner stenar (eben, Strong’s 68) från himlen, vllket faktiskt var en större hjälp för dem än resultatet av deras eget krigande. Dagsljus verkade denna dag vara av största vikt för Joshua, kanske för att stenraset från himlen skulle upphöra vid kyligare luft, eller pga oförmågan att själva undgå stenarna pga det stundande mörkret, eller pga att alla inblandade skulle tvingas hålla sig borta från området under nattetid (för att inte attackera i blindo) och sedan fortsätta det tröttsamma och riskabla arbetet dagen efter – då kanske Joshua inte skulle ha samma övertag.

Joshua noterade att saker och ting gick hans väg vad gäller kampen mot fienden, och att han hade stora chanser att gå segrande i mål OM att han bara skulle kunna få ytterligare några (ljusa) timmar till förfogande! Dessvärre började solen gå ner (“the day was declining toward evening”) och man kan lättare förstå hans radikala bön om att Gud skulle låta det vara dag ytterligare några timmar genom att låta solen stå still. Om den geocentriska plattjordmodellen stämmer så krävs även att månen står still (eller saktar farten radikalt) för annars skulle nämligen de två himlakropparna krocka på sina banor över jorden! Månen skulle hinna ifatt solen och det skulle bli en katastrof. Om Joshua ansåg att jorden är rund och stationär med solen och månen kretsande i banor runt den, så är det fullt logiskt att be om både solens och månens önskvärda beteenden och inte bara solens. Han bad specifikt om detta inför hela Israel, och att se Gud besvara en sådan mäktig bön kan förstås vara enormt upplyftande! Jag kan tillägga att solen ser ut att “gå ner” både enligt den heliocentriska och den geocentriska modellen. Den förstnämnda då solen fysiskt försvinner ner bakom jordens krökning, och den sistnämnda då solen avlägsnar sig bortåt och därför ser ut att gå “ner” mot horisonten – helt enligt perspektivlagarna.

Jasher 88:61 And whilst they were fleeing, the Lord sent upon them hailstones from heaven, and more of them died by the hailstones, than by the slaughter of the children of Israel.62 And the children of Israel pursued them, and they still smote them in the road, going on and smiting them.63 And when they were smiting, the day was declining toward evening, and Joshua said in the sight of all the people, Sun, stand thou still upon Gibeon, and thou moon in the valley of Ajalon, until the nation shall have revenged itself upon its enemies.64 And the Lord hearkened to the voice of Joshua, and the sun stood still in the midst of the heavens, and it stood still six and thirty moments, and the moon also stood still and hastened not to go down a whole day.65 And there was no day like that, before it or after it, that the Lord hearkened to the voice of a man, for the Lord fought for Israel.

Enok stödjer 1 Moseboks information om att solen och månen ger ljus, men även att dess kretslopp är lika med himlens, samt att storleken på deras omkrets är lika stor:

1 Enoch 78:3. These are the two great luminaries: their circumference is like the circumference of the heaven, and the size of the circumference of both is alike.

1 Enoch 33:1 And from thence I went to the ends of the earth and saw there great beasts, and each differed from the other; and (I saw) birds also differing in appearance and beauty and voice, the one differing from the other. 2. And to the east of those beasts I saw the ends of the earth whereon the heaven rests, and the portals of the heaven open. 3. And I saw how the stars of heaven come forth, and I counted the portals out of which they proceed, and wrote down all their outlets, of each individual star by itself, according to their number and their names, their courses and their positions, and their times and their months, as Uriel the holy angel who was with me showed me. 4. He showed all things to me and wrote them down for me: also their names he wrote for me, and their laws and their companies.

Enoks bok startar med informationen att en framtida generation ska kunna förstå det som Enok för länge sedan betraktade genom en ängels försorg. Kommer kanske vi eller våra barn vara den generationen som återigen ska förstå hur allt hänger samman? Inte bara enstaka individer, utan alla?

1 Enoch 1:1. The words of the blessing of Enoch, wherewith he blessed the elect and righteous, who will be living in the day of tribulation, when all the wicked and godless are to be removed. 2. And he took up his parable and said–Enoch a righteous man, whose eyes were opened by God, saw the vision of the Holy One in the heavens, which the angels showed me, and from them I heard everything, and from them I understood as I saw, but not for this generation, but FOR A REMOTE ONE WHICH IS FOR TO COME 

The circle of the earth

Is. 40:22 It is he who sits above the circle of the earth, and its inhabitants are like grasshoppers; who stretches out the heavens like a curtain, and spreads them like a tent to dwell in (KJV)

Om Jesaja hade velat uttrycka en klotformad jord så hade han kunna använda det hebreiska ordet “dure”, som han använder I Jes. 22:18 när det handlar om att kasta ett bollformad objekt. I stället används ett annat hebreiskt ord som främst betyder “rund” (vilket även en cirkel kan vara).

Matt. 4:8 Again, the devil took him to a very high mountain and showed him all the kingdoms of the world and their glory. 

Om jorden är klotformad så är det omöjligt att kunna se alla jordens kungadömen även om man skulle befinna sig miljontals mil ovanför jordens yta. Om jorden vore platt däremot så skulle det gå att se samtliga kontinenter om man var tillräckligt högt uppe.

Psalm 19:1 För sångmästaren, en psalm av David.2 Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.— 5 De når ut över hela jorden, deras ord når till världens ände. Åt solen har han gjort en hydda i dem,6 den är som en brudgum som går ut ur sin kammare, den gläder sig som en hjälte att löpa sin bana.7 Den går upp VID HIMLENS ENA ÄNDE och GÅR SIN KRETSGÅNG TILL DEN ANDRA. Ingenting undgår dess hetta.

En kombination av Big Bang, evolutionsteorin och heliocentrism måste ses som de faktorer som främst fått människor att vända Gud ryggen och välkomna naturalism och ateism.

Jesaja 38:1 Vid den tiden blev Hiskia dödssjuk. Profeten Jesaja, Amos son, kom till honom och sade: “Så säger Herren: Se om ditt hus, ty du kommer att dö och skall inte tillfriskna.” — 7 Detta skall för dig vara tecknet från Herren på att Herren skall göra vad han har sagt: 8 Se, jag skall låta skuggan på trappstegen gå tillbaka de tio steg som den har flyttat sig på Ahas trappa med solen.” Solen gick då tillbaka tio av de steg på trappan som den redan hade gått.

⁸ Behold, I will bring again the shadow of the degrees, which is gone down in the sun dial of Ahaz, ten degrees backward. So the sun returned ten degrees, by which degrees it was gone down. (KJV)

Även här ovan kan vi se att det var solen som agerade och åstadkom att soluret gick tillbaka steg som den redan tillryggalagt. Inte heller detta går att åstadkomma med en heliocentrisk modell, men är fullt möjligt enligt en geocentrisk modell.

En del kanske blir upprörda över att jag inte böjer mig inför utombibliska synsätt vad gäller Joshuas långa dag samt anpassar texten så att den bättre passar in i en önskvärd modell. Men texten säger vad den säger och är inte på minsta vis otydlig. Att läsa bibeltexter på det mest naturliga sättet, precis som det står i sin kontext, är aldrig en synd. Det betyder inte att vi aldrig gör tolkningsmisstag, men om man ska låta sig övertygas om en annan ståndpunkt så bör en bättre tolkning presenteras utan att göra avkall på texten. Om det är Bibeln som ska läsas så bör vi vara texten trogna.