Tag Archive | kristen

Varning för reformerta läror – kalvinism (TULIP)

Jag känner mig verkligen betryckt över att reformerta läror (såsom KALVINISM) och TULIP tar över mark i Sverige.

TULIP – som kalvinismen är baserad på – lär att Jesus endast dog för några få människor och att dessa människor kommer att bli frälsta vare sig de vill eller inte. De övriga har ingen chans att bli frälsta och om kalvinismen är sann så VILL inte ens Gud att de övriga ska komma in i hans rike. Hade han velat det så hade han enväldigt gjort så att de sökt honom och funnit honom. Läran säger alltså att alla andra människor valdes ut att hamna i helvetet redan innan jorden ens skapades. De är därför födda fördömda och utan chans till frälsning. Notera att dessa människor inte kommer att hamna i helvetet pga någon synd de gjort sig skyldiga till, utan för att de är utvalda av Gud att hamna där av en anledning som är okänd för oss. De är alltså oskyldiga i min mening eftersom de ju tvingats bli de olydiga människor som Gud skapat dem till att vara – alltså onda. Man kan också säga att de skapades just för att en gång hamna i helvetet. Synd har som sagt ingenting med saken att göra.

TULIP lär att Gud förutbestämt allt, men kalvinister gör vad de kan för att komma runt problemet med att Gud då ju skulle ha förutbestämt synd och tvingat människor att synda. Antingen är människor förutbestämda att synda ELLER så syndar de emot Guds vilja. Det sistnämnda går ju inte ihop för en TULIP-troende, men de vill sällan medge att detta innebär att Gud tvingar människor att synda. Men många reformerta medger att de tror att även synd är förutbestämt av Gud. Jag tycker då inte att de har någon rätt att klaga på höga abortantal, våld eller dylikt eftersom varje fall av abort är förutbestämt av Gud om deras lära nu stämmer.

Det finns ingen kalvinist som är konsekvent med sin egen lära. När man påpekar paradoxer inom kalvinismen – såsom den vanliga idén att Gud förutbestämmer precis ALLT under och ovan solen samtidigt som människaor ändå är skyldiga för sina egna synder – så säger kalvinistenra ofta att vi missförstått deras lära. Men det är de själva som inte är konsekventa med sin egen tro. Om Gud förutbestämmer varje händelse, och om ingenting sker emot hans vilja, ja då blir det enda slutresultatet att människor TVINGAS att synda. Hur kan de då vara ansvariga för sina handlingar? Har de valet att inte synda?

Gud är “suverän” och kan skapa oss hur han vill – även med fri vilja. Det är han fullt kapabel till och det förminskar inte hans storhet på något sätt. Han har den övergripande kontrollen.

Läs gärna mer på min Blogg om reformerta läror.

Om abortdebatten

Jun6

Kanoners att kulturpersonligheter (som Marcus Birro) väljer att kritisera den politiskt korrekta “rätten till abort”. Många som är för aborträtten – och även att en kvinna ska ha rätt till abort även när fostret är långt gånget – menar att detta är helt i sin ordning eftersom en kvinna alltid har en grundläggande rätt till sin egen kropp. Man kan då undra hur gammal en människa måste vara för att ha denna rätt till sin egen kropp, eller snarare hur “stor”? 30 centimeter? 15? Var går gränsen? Eller är kravet att människan först måste vara FÖDD?

Men då hamnar vi i paradoxen att en kvinna kan ligga i en sjukhussal och föda sitt barn alldeles för tidigt i v. 22, och stora och dyra resurser sätts in för att rädda denna lilla människa. I salen intill ligger en annan kvinna och utför en abort på sitt barn i v. 20, och det går hur bra som helst eftersom hon menar att hennes barn inte är någonting annat än en del av hennes egen kropp – trots att barnet är i ungefär samma ålder och storlek som barnet i salen bredvid. Det är alltså en kvinnas åsikt och beslut som gäller huruvida ett barn är en människa eller någonting som man kan kasta bort.

Så gräsligt! Det är så uppenbart att alla människor inte har rätten till sin egen kropp i Sverige! Det är någon annan som bestämmer. Vem är det vi försöker lura?
***

Min förmiddag i en syrisk orthodox kyrka

Jun5

En vän och jag har under en längre tid velat besöka den nya vackra syrisk orthodoxa kyrkan här i Märsta, men det har alltid kommit saker emellan. Vi bestämde under cellgruppsmötet i går att vi skulle göra slag i saken och besöka kyrkan och därmed glädja pizzaägaren som ofta bett Ann att besöka deras nya kyrka. Trots det glömde jag idag bort att tiden gick och jag låg kvar i pyjamas kl 08.05, och gudstjänsten skulle börja 08.30.

Jag stod dock utanför kyrkan 08.35, så det tyckte jag var bra marscherat. Jag fick fick också vänta ca 10 min på att Ann skulle anlända eftersom hon bor lite längre bort. När det var dags att gå in i kyrkan tänkte jag sätta mig lite diskret ganska långt bak så att vi inte skulle störa sällskapet allt för mycket med vår pinsamt sena ankomst, men jag gjorde två stora felbedömningar. Första misstaget var när jag var på väg att bänka mig bland alla herrar till höger, i stället för hos kvinnorna till vänster. Det skulle knappast kallas “diskret” om jag som ensam tjej kliver in i en kyrka och sätter mig bland herrarna. (Jag tyckte ändå att jag var ganska “syriskt orthodoxt” klädd i svart kjol, blank lila blus, svart kort kavaj och svarta ganska högklackade skor – men det betyder ju inte att jag per automatik smälter in.) Andra felbedömningen gäller ankomsttiderna för kyrkobesökarna, för det skulle visa sig att vi var långt ifrån sist in i kyrkan. Det anslöt sig fler och fler människor hela tiden, och när jag vände på huvudet när två tredjedelar av gudstjänsten hade pågått så upplevde jag det som om det kommit ytterligare lika många personer in i kyrkan som de som redan var närvarande när vi kom! Helt klart “en annan kultur”…

Inte var det mycket man förstod av gudstjänsten. Mellan tummen och pekfingret så förstod Ann och jag ungefär 0% av söndagmorgonens predikan, och den bestod av några herrar som utförde en mängd (i vår syn) märkliga ritualer. Jag fick en känsla av att det rörde sig om något sorts skådespel i stället för en predikan, och det intrycket förstärktes när ridån plötsligt drogs ned, och upp igen vid ett par tillfällen. Men det var trevligt att sitta i den enormt vackra kyrkan och betrakta de fina ljuskronorna och utsmyckningarna. Ja, ibland stod vi upp när de andra stod upp, och jag fick ändå tiden att gå eftersom jag gjorde ett par nya spellistor på min ganska nya mobiltelefon samtidigt som jag doftade i mig rökelse som kyrkosalen fylldes av. Jag hann med att ladda upp halva NT och flera kapitel av GT innan det var dags att sluta och gå ner för att fika i en stor samlingslokal. Det fanns en utgång för herrar och en för damer. De flesta damerna hade vackra huvuddukar, och det kändes verkligen mycket bibliskt.

När vi drack vårt kaffe och mumsade i oss wienerbröd efteråt (varför använder vi frikyrkliga oss egentligen av assietter som någon sedan måste ta sig tid att samla i hop och lägga i en diskmaskin, i stället för att helt enkelt använda pappersnäsdukar som i den här kyrkan?) så berättade vår bordsgranne att inte ens hon förstod det gamla språket som predikan hölls på (arameiska?) så vi behövde verkligen inte skämmas när vi inte förstod ett ord. Jag tycker det är en bra tradition bland de syrisk orthodoxa att ta ta med sig hela familjen till kyrkan på söndagar, och ha detta som vana.