Archive | January 2013

Vad menas med att ta sitt kors på sig varje dag? (Luk. 9:23)

Om vi endast kan förlora vår frälsning om vi förhärdat våra hjärtan och helt avsagt oss vår tro på Gud (om vi ens haft någon) så har Jesus fel som säger

Matt. 6:24 Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon. (Även Luk. 16:13)

Om man har en fullfjädrad ateist som fullständigt vänt Gud ryggen och helt och motarbetar honom (eller i bästa fall ignorerar honom) och lever i synd, så tjänar man inte två herrar utan EN herre. Då är man självfallet inte frälst, men Jesus menar alltså att man heller inte är frälst om man tjänar TVÅ herrar – alltså Gud och Satan (som är mammon). Alltså är det inte endast vid fall av förhärdade hjärtan som man riskerar att förlora sin frälsning utan även om man tror på Gud men samtidigt lever i synd. Han säger vidare att vi måste ta vårt kors på oss dagligen och följa honom.

Lukas 9:23 Sedan sade han till alla: “Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.

Markus 8:34 Och han kallade till sig folket och sina lärjungar och sade till dem: “Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig

Matteus 10:38 Den som inte tar sitt kors och följer mig är mig inte värdig.

Matteus 16:24 Jesus sade till sina lärjungar: “Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig.

Sammantaget kan vi se att Jesus säger detta både till sina lärljungar och till folket, vilket betyder oss allihop. Vill vi följa honom måste vi FÖRNEKA oss själva och ta vårt kors på oss DAGLIGEN, för annars är vi inte VÄRDIGA. Vad betyder detta? Jesus bar på ett kors för vår skull – för att dö på det som ett syndoffer för våra synder – men även VI måste göra vår del för att få frälsning. Att bära sitt kors är en uppoffring. Det är ingenting som är bekvämt för köttet, och det var det inte heller när Jesus bar sitt kors för vår skull. Det handlar inte om att ta emot “ett färdigt frälsningspaket” eller att “acceptera att man blivit förlåten”. Nej, det handlar om dagligen bära ett tungt kors (korset är starkt förknippat med lidande) och säga nej till allt ont som vårt kött kan tänkas vilja göra. Däremot kan vi få HJÄLP när vi bär vårt kors. Den heliga Ande är med oss och då blir det lättare.

Matteus 27:32 På vägen ut fann de en man, Simon, från Cyrene. Honom tvingade de att bära hans kors.

Vi kan självfallet inte göra någonting för att FÖRTJÄNA frälsningen som är av NÅD, men det finns VILLKOR för frälsningen som är vårt eget ansvar att uppnå. Alla blir helt enkelt inte frälsta eftersom de vägrar att omvända sig och tro på Jesus. Vi måste själva ta våra kors för att följa Jesus och ingen kan göra det åt oss, men däremot finns stor HJÄLP att få eftersom den Helige Ande vill vägleda oss och göra det lättare för oss. Vår andliga nivå står i stark proportion till den tid vi lägger ner i bön och tillbedjan och då blir vi mer lyhörda till den Helige Ande och på vilket sätt Gud vill använda oss i våra liv. Med Guds hjälp kan vi t o m gå segrande ur varje frestande situation och segra över syndens makt. Vi kan stå över synden och vi måste t o m vara beredda att följa honom in i döden, för han säger direkt efter uppmaningen om att vi måste ta vårt kors:

Luk. 9:²⁴Ty den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det.²⁵Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sitt liv eller själv går förlorad? ²⁶Den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för, när han kommer i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet.

Om vi måste omvända oss dagligen (vilket betyder att vi syndar dagligen) kan man då säga att vi “tagit vårt kors på oss dagligen”? Självklart inte. Däremot finns det förstås förlåtelse att få även för en kristen som dagligen under en lång tid levt i synd för Gud är en barmhärtig Gud, men han kan även se om vi menar vår omvändelse. Han kan förlåta men han förlåter inte om vi bara halvhjärtat ber om ursäkt och inte har för avsikt att sluta synda – och kanske inte ens tror att man KAN avhålla sig från synd. Även en kristen person kan skämmas för Jesus, förneka honom och vägra att förlåta andra människor, men då säger Jesus att han ska skämmas för, och förneka oss och att vi inte ska förlåtas i vår tur. Detta gäller alltså inte endast människor med fullständigt förhärdade hjärtan, utan du och jag finns i riskzonen om det handlar om vårt beteende. Det kan absolut vara svårt att bära sitt kors om man inte har stor kontakt med Gud i sitt dagliga liv. Då måste vi ju bära vårt kors helt ensamma med begränsad hjälp.

Matteus 10:33 Men var och en som förnekar mig inför människorna, honom skall också jag förneka inför min Fader i himlen

Matteus 6:14 Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske Fader också förlåta er.15
Men om ni inte förlåter människorna, skall inte heller er Fader förlåta era överträdelser.

Det kan vara frestande även för kristn att i framtiden ta vildjurets märke eftersom brist på ett sådant märke kan innebära att vi inte kan köpa eller sälja något, men tar vi märket innebär det en säker själslig död. (Upp. 14:10). Kristna är inte undantagna från ett sådant hot. Petrus säger

1 Petrusbrevet 4:18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?

1 Joh. 3:¹⁷Om någon har denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?

Den som är rättfärdig är den som först blivit renad i Jesu blod (om vi talar om Nya Testamentet) och lever ett liv i seger över synden (detta gäller både människor i GT och NT). Hur kommer det sig att DE med knapp nöd är frälsta nu när de faktiskt är rättfärdiga? Det beror på att även DE kan välja att synda trots att de vanligtvis lever rättfärdigt. Alla har ju kapacitet att synda – även Jesus Kristus. Kung David är ett bra exempel på en rättfärdig person (en man av Guds eget hjärta) som förlorade sin frälsning pga synd. Han levde i synd ca ett år innan han omvände sig, och under den tiden var han självfallet inte andligt levande.

Hes. 18:²⁴Men när den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och handlar orätt och gör samma vidriga gärningar som den ogudaktige, skulle han då få leva? INGEN av de rättfärdiga gärningar som han har gjort skall då bli ihågkommen. Genom den trolöshet som han har begått och genom den synd han har gjort skall han DÖ.

Paulus förklarar att vi är slavar under den vi LYDER. Vi är alltså inte automatiskt slavar under den herre som vi TROR på eller som vi VILL lyda, utan den vi faktiskt LYDER. Kombinera detta med Jesus ord att vi inte kan lyda två herrar. Lyder vi synden säger Paulus att det leder till DÖDEN.

Romarbrevet 6:16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet?

Den förlorade sonen slutade aldrig att “tro” på sin Fader, och det var inte pga hat eller osämja som han lämnade hemmet, utan för att han ostört ville leva ett liv i sus och dus. Så tron var det inte något fel på men däremot hans LIV som avspeglade SYND. Kanske han heller inte hade lust att hjälpa till i hemmet utan ville fokusera på att “så i sitt kötts åker” helt i fred. För visst kan man kalla det som den förlorade sonen gjorde för att “så i sitt kötts åker”? Han levde tillsammans med prostituerade! Vad händer med en person som lever på detta sätt? Det leder till UNDERGÅNG enligt Bibeln, och det står inte att kristna är undantagna från denna regel. Paulus skriver till Galaterna som faktiskt tagit emot Jesus, men som riskerade att tappa nåden.

Gal. 6:⁷Bedra inte er själva. Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda. ⁸Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda UNDERGÅNG, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt liv.

Inte heller kan vi bli räddade om vi är “ljumma”. Att vara ljum betyder att man har ett ben i två olika läger och att man kanske har en slö inställning på sin frälsning som gör att man brister i de goda gärningarna och/eller att man blandar goda gärningar med synd. Jesus berättade i Joh. 15 att en gren kan huggas av vinträdet pga brist på frukt, och grenen kommer att kastas i elden.

Upp. 3:14 Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sannfärdiga vittnet, upphovet till Guds skapelse: ¹⁵Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm.⁶Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur min mun.

Vad Bibeln säger om polygama och SAMKÖNADE äktenskap

Jan11

Bibeln har diverse regler gällande äktenskapet mellan man och kvinna, men aldrig mellan man och man, eller kvinna och kvinna, eftersom en sådan kombination är otänkbar.

Bibeln förklarar på de första sidorna i Bibeln att tankegången om äktenskapet är att en man ska lämna sitt hem och hålla sig till sin hustru, och att de sedan ska få barn. Inga andra alternativ för äktenskapet erbjuds. Om äktenskapet är det är tänkt att:

vara mellan man och kvinna
vara mellan två personer
inte vara mellan syskon
vara för hela livet

Syskonäktenskap var förstås helt legitimt i början av vår skapelse när Adam och Evas barn gifte sig med varandra, men då fanns det heller ingen som helst risk för defekta gener som kunde föras vidare och orsaka kroppsliga defekter i avkomman eftersom föräldrarnas gener var helt perfekta. Det var inte förrän vid tiden för Moses som syskonäktenskap förbjöds. Det finns INGA Bibliska exempel på samkönade äktenskap, vilket är förståeligt eftersom det är helt emot Guds skapelse och intention med oss människor och du kan läsa mer om vad Bibeln säger om utlevd homosexualitet här. Även om ursprungsidén är att ett äktenskap endast ska gälla två personer finns bibliska exempel på personer som frångått en sådan idealisk union för alla parter, och det är noterbart att INGA av dessa polygamiska äktenskap har varit lyckade. Det blir sällan lyckat om man går sin egen väg – emot Guds vilja. Men visst finns det chans för ånger och omvändelse.

Bibeln har EN hustru och EN man som ideal för ett äktenskap

Notera i verserna nedan att 1) trots så många exempel så finns det inga som stödjer samkönade äktenskap och 2) exemplen talar endast om TVÅ personer i äktenskapet. Om Gud hade velat ge stöd åt samkönade äktenskap eller polygamiska äktenskap varför finns det då inga verser som visar Guds uppmuntran till detta? Endast motsatsen kan vi läsa i skrifterna.

1 Mos. 2:²⁴Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött.

Ords. 5:18 Må din brunn vara välsignad, och gläd dig över din ungdoms hustru,—²⁰Min son, varför skall du berusas av en främmande kvinna och sluta en annans hustru i din famn?

Ords. 12:4 En idog hustru är sin mans krona, en skamlös är som röta i hans ben.

Ords. 18:22 Den som funnit en hustru har funnit något gott, han har fått nåd ifrån Herren.

Ords. 30:18 Tre ting är mig för underbara, ja, fyra kan jag inte förstå:¹⁹örnens väg på himlen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och mannens väg hos jungfrun.

Ords. 31:10 En god hustru, var finner man en sådan? Långt mer än pärlor är hon värd.¹¹På henne litar hennes mans hjärta och han saknar ingenting.¹²I alla sina livsdagar gör hon honom gott, aldrig ont.

Ps. 128:3 Som en fruktsam vinstock är din hustru inne i ditt hus, som olivplantor är dina barn kring ditt bord. ⁴Ty se, så blir den man välsignad som fruktar Herren.

Predikaren 9: ⁸Låt dina kläder alltid vara vita och låt olja aldrig fattas på ditt huvud. ⁹Njut livet med EN HUSTRU som du älskar, alla dagar i ditt förgängliga liv, det som Gud ger dig under solen, ja, under alla dina förgängliga dagar. Ty detta är din lott i livet och under den möda som du gör dig under solen.

Här nedan kan vi läsa om vad Mose lag säger och vad Jesus anser om äktenskapet

5 Mosebok 25:⁵När bröder bor tillsammans och en av dem dör utan någon son, skall den dödes hustru inte gifta sig med någon främmande man utanför släkten. Hennes svåger skall gå in till henne och ta henne till hustru och så uppfylla sin plikt som svåger.

Matt. 22:²⁴“Mästare, Mose har sagt: Om någon dör barnlös, skall hans bror gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror.

5 Mos. 17:¹⁴När du kommer in i det land som Herren, din Gud, ger dig och tar det i besittning och bor där och du säger: “Jag vill sätta en kung över mig, liksom alla hednafolk omkring mig”, —” ¹⁷Han får inte heller skaffa sig många hustrur, för att hans hjärta inte skall avfalla, och han skall inte skaffa sig mycket silver och guld.

5 Mos. 24:1 Om en man gifter sig med en kvinna och han sedan inte vill veta av henne, därför att han har kommit på henne med något oanständigt, och han skriver ett skilsmässobrev åt henne och ger henne det i handen och skickar bort henne från sitt hus, ²och hon lämnar hans hus och går och blir en annans hustru, ³och även denne andre man fattar hat till henne och skriver skilsmässobrev åt henne och ger henne det i handen och skickar bort henne från sitt hus, eller om denne andre man, som har tagit henne till sin hustru, dör, ⁴då får inte hennes förste man som skickade i väg henne på nytt ta henne till sin hustru, sedan hon blivit orenad. Detta vore något avskyvärt inför Herren. Du skall inte dra synd över det land som Herren, din Gud, ger dig till arvedel

Matt. 5:³¹Det är sagt: Den som skiljer sig från sin hustru skall ge henne skilsmässobrev. ³²Jag säger er: Var och en som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt, han blir orsak till att äktenskapsbrott begås med henne, och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott

Matt. 19:⁴Han svarade: “Har ni inte läst att Skaparen från begynnelsen gjorde dem till man och kvinna⁵och sade: Därför skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött?⁶Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman skall människan inte skilja åt.” ⁷De sade till honom: “Varför har då Mose befallt att mannen skall ge hustrun ett skilsmässobrev och skicka bort henne?“⁸Han svarade: “Därför att era hjärtan är så hårda tillät Mose er att skiljas från era hustrur, men från början var det inte så. ⁹Jag säger er: Den som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt och gifter sig med en annan, han begår äktenskapsbrott.” ¹⁰Hans lärjungar sade till honom: “Om det är så med mannens ställning till hustrun, då är det ingen fördel med att gifta sig.”

Mark. 10:²Några fariseer som ville snärja honom kom fram till honom och frågade: “Är det tillåtet för en man att skilja sig från sin hustru?” ³Han svarade dem: “Vad har Mose befallt er?” ⁴De sade: “Mose har tillåtit att mannen skriver skilsmässobrev och skiljer sig.” ⁵Då sade Jesus till dem: “Därför att era hjärtan är så hårda gav han er den föreskriften. ⁶Men från skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna. ⁷Därför skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, ⁸och de två skall vara ett kött. Så är de inte längre två, utan ett kött. ⁹Vad Gud har fogat samman, skall människan inte skilja åt.” ¹⁰När de hade kommit hem igen frågade lärjungarna honom om detta. ¹¹Han svarade dem: “Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan kvinna, han begår äktenskapsbrott mot henne. ¹²Och om hon skiljer sig från sin man och gifter om sig, begår hon äktenskapsbrott.”

Paulus har mycket att säga om äktenskapet, och han ger många instruktioner för hur mannen och kvinnan i äktenskapet ska förhålla sig till varandra. Om Paulus hade varit öppen för polygama äktenskap och/eller samkönade äktenskap, borde han då inte ha skrivit lite om hur man ska förhålla sig till varandra i sådana äktenskap? Vi vet att mannen är kvinnans överhuvud i ett äktenskap och att hustrun inte bestämmer över sin kropp utan mannen och tvärt om, men hur blir det om det finns flera kvinnor eller män i äktenskapet? Paulus är helt tyst om detta, gissningsvis för att det är HELT UTESLUTET att något sådant skulle få förekomma. Det kan resten av Bibelns många texter om äktenskapet intyga. Kvinnan ska underordna sig mannen, men vilken man om det finns flera? Och hur är det om det inte finns någon man alls i äktenskapet?

1 Kor. 7:1 I fråga om det ni skrev svarar jag: Det är visserligen bäst för en man att inte röra en kvinna. ²Men för att undvika otuktssynder skall varje man ha sin hustru och varje hustru sin man. ³Mannen skall ge sin hustru vad han är skyldig henne och på samma sätt hustrun sin man. ⁴Hustrun bestämmer inte över sin kropp, det gör mannen. På samma sätt bestämmer inte mannen över sin kropp, det gör hustrun.—¹⁰De gifta ger jag en befallning som inte är min utan Herrens: En hustru får inte skilja sig från sin man – ¹¹skiljer hon sig skall hon förbli ogift eller försona sig med sin man – och en man får inte överge sin hustru.¹²Till de andra säger jag, inte Herren: om en broder har en hustru som inte är troende och hon är villig att leva med honom, får han inte överge henne.¹³Och om en hustru har en man som inte är troende och han är villig att leva med henne, får hon inte överge honom. ¹⁴Ty mannen som inte tror är helgad genom sin hustru, och hustrun som inte tror är helgad genom sin troende man. Annars vore era barn orena, men nu är de heliga. ¹⁵Men om den otroende vill skiljas, så låt honom göra det. I sådana fall är brodern eller systern inte bunden som en slav. Gud har kallat er att leva fredligt tillsammans. ¹⁶Vet du då, hustru, om du kommer att frälsa din man, och vet du, man, om du kommer att frälsa din hustru?—²⁷Är du bunden vid en hustru, försök då inte att bli fri. Är du inte bunden, så försök inte att få hustru. — ²⁹Men det säger jag er, bröder: Tiden är kort. Även de som har en hustru skall nu leva som om de ingen hade,—³³Den gifte är angelägen om det som tillhör världen, hur han skall vara sin hustru till lags,³⁴och så blir han splittrad. Den ogifta kvinnan, jungfrun, tänker på det som tillhör Herren, att hon skall vara helig både till kropp och själ, men den gifta kvinnan tänker på det som tillhör världen, hur hon skall vara sin man till lags.—³⁹En hustru är bunden så länge hennes man lever. Men om mannen dör, är hon fri att gifta om sig med vem hon vill, bara det sker i Herren.

Ef. 5:²²Ni hustrur, underordna er era män, så som ni underordnar er Herren. ²³Ty en man är sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens huvud – han som är Frälsare för sin kropp. ²⁴Som församlingen underordnar sig Kristus, skall hustrun i allt underordna sig sin man.²⁵Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den, — ²⁸På samma sätt är mannen skyldig att älska sin hustru som sin egen kropp. Den som älskar sin hustru älskar sig själv.²⁹Ingen har någonsin hatat sin egen kropp, utan man ger den näring och vårdar den, så som Kristus gör med församlingen, ³⁰eftersom vi är lemmar i hans kropp. ³¹Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött. ³²Denna hemlighet är stor – jag talar om Kristus och församlingen. ³³Men vad er angår skall var och en älska sin hustru som sig själv, och hustrun skall visa sin man vördnad.

Titus 1:⁵När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna det som ännu återstod och i varje stad insätta äldste efter mina anvisningar. ⁶En sådan skall vara oförvitlig, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara ostyriga eller uppstudsiga

Kol. 3:¹⁸Ni hustrur, underordna er era män, för så bör det vara i Herren. ¹⁹Ni män, älska era hustrur och var inte hårda mot dem

Exempel på polygami i Bibeln

Gud är inget fan av vare sig polygami eller skilsmässa, men pga av människans egen vilja och hennes hjärtas hårdhet – så har han accepterat dem. Vad skulle egentligen alternativet vara om en man redan skilt sig, eller gift sig med flera hustrur och befläckat dem? Då står man ju inför fullbordat faktum och då gäller det att se till att på bästa sätt ordna resten av dessa människors liv så att ingen blir förfördelad. Det är inte säkert att Gud på denna tid under gamla testamentet skulle kräva att alla kvinnor (utom en) i ett polygamt äktenskap måste lämna hushållet och helt på egen hand försöka få tak över huvudet och regelbunden mat för dagen. På den här tiden fanns inte det stöd från samhället som vi är vana vid idag och därför var det väldigt viktigt – framför allt om det fanns barn inblandade – att man tillhörde ett hushåll för att uppnå en långsiktig trygghet för resten av livet. Om en kvinna inte längre är jungfru blir det väldigt svårt att klara sig på egen hand eftersom hon redan är en mans kvinna, vilket leder till att ingen annan man vill gifta sig med henne för att inte begå äktenskapsbrott. Så fort man avviker från det som Gud tänkt sig för oss (och Gud vill oss alltid det bästa) så orsakar det problem för en eller flera personer.

Noa var en rättfärdig man som tog sin enda hustru med sig på Arken, och likaså had hans söner endast EN hustru var. Självfallet fanns det inga exempel på samkönade äktenskap, vare sig i detta fall eller i resten av Bibeln mellan 1 Mosebok och Uppenbarelseboken. Det finns däremot flera exempel på polygam äktenskap och det allra första exemplet är Lemek som gifte sig med två hustrur. Enligt The book of Jasher (sekulär judisk historia) så skulle orsaken till två hustrur vara Lemeks önskan att ha en hustru som skulle föda hans barn medan den andra skulle kunna fortsätta vara smal, barnlös och tillgänglig. Att den andra hustrun inte fick barn skulle bero på att hon drack några sorts medikamenter som höll henne barnlös, men även denna hustru önskade så småningom att få barn och slutade därmed dricka denna medicin. Här kommer Bibelns exempel på polygami:

1) Lemek

1 Mos. 4:¹⁹Lemek tog sig två hustrur, den ena hette Ada och den andra Silla. ²⁰Ada födde Jabal. Han blev stamfader till dem som bor i tält och är boskapsskötare.

2) Abraham (1 Mos) lät sig övertalas av Sara att ta sig en annan hustru för att få barn – hennes kammarjungfru.

3) Salomo (1 Kung 11) hade 700 fruar och 300 bihustrur.

1 Kung. 11:⁴När Salomo blev gammal, förledde kvinnorna honom att följa andra gudar, så att hans hjärta inte förblev hängivet Herren, sin Gud, som hans fader Davids hjärta hade varit.

4) Jakob (1 Mos. 29:30 ) lurades av Laban att gifta sig med två fruar,vilket därför inte var hans eget fel. Däremot var det hans eget val att även gifta sig med deras kammarjungfrur.

5) Esau (1 Mos. 26:34; 28:9), 6) Ashur (1 Krön. 4:5) 5), 7) Gideon (Domarboken 8:30), 8) Elkana (1 Samuel 1:2), 9) Kung David (1 Samuel 25:39-44, 2 Samuel 3:2-5; 5:13, 1 Krön. 14:3), 10) Rehobeam (2 Krön. 11:18-23) 11) Abia (2 Krön 13:21), 12) Jehoream (2 Krön 21:14), 13) Joash (2 Krön. 24:3), 14) Ahab (2 Kings 10), 15) Jojakin (2 Kings 24:15), 16) Belsassar (Daniel 5:2; 1 Krön 2:8)

Utöver dessa personer som hade flera fruar (ibland även både fruar och bihustrur/konkubiner) så fanns det på denna tid även människor som endast hade en fru (så officiellt inte polygami) men som ändå hade en eller flera bihustrur. Kung Saul är ett exempel på detta. Han hade en fru och en bihustru (2 Sam. 21:8). Inte heller ett sådant förhållande är något som Gud skulle ha godkänt eller uppmuntrat. Vi kan läsa om polygami i Mose lag och då som relaterat till lag och rättigheter – för att bevaka rättigheterna för de kvinnor som delar man med flera andra kvinnor. Det sista polygama äktenskapet i Bibeln rör sig om Jakobs äktenskap med sina fruar.

Annie Lööfs åsikter om Polygami 2013, exempel på debatt här i Aftonbladet

Annie Lööf, Centerpartiets partiledare, säger tack och lov att hon inte längre tror på polygama äktenskap. Hon skrev dock 2006: ”Denna fråga har blivit en bild för att förklara vad staten ska fixa och inte fixa. En rent ideologisk fråga. Jag tycker inte staten och lagar ska avgöra hur och med vem min granne eller jag själv väljer att leva. Det kan vi göra bäst själva. Skulle min granne välja två män och gifta sig med dem så skulle jag varken flytta därifrån eller bry mig. Det är hennes/hans val.”

Nu ska vi inte låta lura oss. Om vi skulle ha polygami i Sverige skulle i runda slängar 10 av 10 polygama äktenskap handlar om äktenskap mellan EN man och flera kvinnor. Om ett äktenskap inte behöver vara mellan en man och en kvinna, och om antalet i äktenskapet är fritt, varför kan då inte syskon gifta sig med varandra? T ex, två eller flera bröder? Varför kan inte en mamma och en dotter gifta sig? Varför kan inte ett kompisgäng gifta sig, åtminstone under den tid som de pluggar? Ska det finnas begränsingar i antal i ett polygamt äkteskap och var går gränsen? Kan en hel by gifta sig med varandra?

Någon har inte tänkt.

Vilken synd är INTE till DÖDS i 1 Joh. 5:16?

Jan8

1 Johannesbrevet 5:16 Om någon ser sin broder begå en synd som inte är till döds, skall han be, och Gud skall ge liv åt honom, åt dem som inte begår synd till döds. Det finns synd som är till döds, och jag säger inte att man skall be för DEN. 17 All orättfärdighet är synd, men det finns synd som inte är till döds.

En del tror att synden som inte är till döds är synd som är förlåten, men jag är inte så säker på att detta är vad Johannes vill säga eftersom det verkar som synden är i pågående form när den upptäcks. Andra tror att en synd som inte är till döds är alla synder som inte handlar om synden som inte kan förlåtas (se nedan) eftersom alla andra synder faktiskt kan bli förlåtna OM personen i fråga omvänder sig – varför det är bra att be för personen för att påverka.

Matt. 12:³¹Därför säger jag er: All synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas. ³²Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som talar mot den helige Ande skall inte få förlåtelse vare sig i den här tidsåldern eller i den kommande.

En del tror att versen ovan skulle kunna ha en koppling med nedanstående händelse när Ananias ljög mot den helige Ande:

Apg. 3:³Då sade Petrus: “Ananias, varför har Satan uppfyllt ditt hjärta, så att du ljög mot den helige Ande och tog undan en del av pengarna för jorden? ⁴Var inte egendomen din så länge du hade den kvar? Och när den var såld, var inte pengarna dina? Varför har du i ditt hjärta bestämt dig för att göra något sådant? Du har ljugit, inte bara för människor utan för Gud.”

Men å andra sidan så förklarar Jesus synden som inte kan förlåtas med att det handlar om HÄDELSE mot den Helige Ande och att öppet tillskriva Satan de goda gärningar som Jesus gjorde via den Helige Ande. De skriftlärda anklagade inför människor Jesus för att vara besatt av Satan (att ha en oren ande) och deklarerade att det var med de onda andarnas furste som de onda andarna drivits ut.

Markus. 3:²²Och de skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade: “Han är besatt av Beelsebul. Med hjälp av de onda andarnas furste driver han ut de onda andarna.” ²³Då kallade han dem till sig och talade till dem i liknelser: “Hur kan Satan driva ut Satan? ²⁴Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå, ²⁵och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå.²⁶Om Satan gör uppror mot sig själv och kommer i strid med sig själv, kan han inte bestå. Då är det slut med honom. ²⁷Ingen kan gå in i den starkes hus och plundra honom på det han äger utan att först ha bundit den starke. Sedan kan han plundra hans hus. ²⁸Amen säger jag er: Allt skall förlåtas människorna, deras synder och hädelser, hur de än hädar. ²⁹Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.” ³⁰De hade ju sagt att han hade en oren ande.

Notera att Johannes säger att vi inte ska be för DEN synden som är till döds. “Det finns synd som är till döds, och jag säger inte att man skall be för DEN”. “Den” är en översättning av det grekiska demonstrativa pronomet ekeinos (S 1564) som kan betyda den, det, den där, det där, osv, men det går inte med hjälp av detta ord säkerställa att det endast är en sorts synd som det handlar om i versen. Det kan heller inte uteslutas. Men om vi INTE godtar idén att en “synd som inte är till döds” handlar om alla synder som är “förlåtningsbara” (och inte den speciella synden som inte går att förlåtas) så kan vi spekulera vidare. För att lista ut vad slags synd som Johannes då menar INTE är till döds kan vi ha nedan två ledstjärnor som grund när vi försöker studera vad Bibeln säger om detta:

1) Ingenting i Bibeln säger att vi själva får avgöra vilken synd som inte är till döds. Det är alltså inte ett fritt val.

2) Vi kan bäst utröna vilken synd om inte är till döds genom att se vilka synder som ÄR till döds.

Allra först kan vi se vad GUD SJÄLV säger om synder som är till döds.

Upp. 21:⁸Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.

Genom att läsa vilka synder som hindrar oss från att ärva Guds rike så kan vi bättre, via uteslutningsmetoden, lista ut vilken synd som inte är till döds:

Upp 21:27 Och aldrig någonsin skall något ORENT komma in i den eller någon som gör styggelse eller ljuger, utan de som är skrivna i livets bok hos Lammet.

Gal 5: ¹⁹Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,²¹illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: DE SOM LEVER SÅ SKALL INTE ÄRVA GUDS RIKE.

1 Kor 6:⁹VET NI INTE ATT INGA ORÄTTFÄRDIGA SKALL ÄRVA GUDS RIKE? BEDRA INTE ER SJÄLVA! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, ¹⁰varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike.

Ef. 5:³Men otukt och allt slags orenhet eller girighet skall inte ens nämnas bland er, det anstår inte de heliga. ⁴Inte heller passar sig fräckt och oförnuftigt prat eller tvetydigt skämt. Tacka i stället Gud. ⁵Ni skall veta att INGEN OTUKTIG ELLER OREN ELLER GIRIG – en sådan är en avgudadyrkare – SKALL ÄRVA KRISTI OCH GUDS RIKE. ⁶LÅT INGEN BEDRA ER MED TOMT PRAT. Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn.

1 Thess. 4:²Ni vet vilka föreskrifter vi har gett er från Herren. ³Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt,^—⁷Gud har inte kallat oss till orenhet utan till ett liv i helgelse. ⁸Därför, den som nu avvisar detta, avvisar inte en människa utan Gud, som har gett er sin helige Ande.

Som vi kan se verkar det som de flesta synder som listas här ovan mer eller mindre också inkluderas i Tio Guds bud. Tio Guds bud inkluderar 1) att endast tillbe Gud, 2) inte missbruka Guds namn, 3) tänka på vilodagen, 4) visa aktning för föräldrar, 5) inte dräpa, 6) inte begå äktenskapsbrott, 7) inte stjäla, 8), inte ljuga, 9) inte ha begär till sin nästas hus, 10) inte ha begär till något som tillhör sin nästa. I verserna jag listar ovan kan vi täcka in alla tio buden utom kanske 3 och 4. Men agerar vi enligt föreskrifterna och lyder förbuden så inkluderas på sätt och vis att visa aktning för föräldrarna också. Dessutom säger Jakob:

Jakobsbrevet 2:10 Ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt.

Här kommer ytterligare några verser om vad vi ska göra för att ha evigt liv. Det verkar som Jesus säger att vi får evigt liv genom att hålla budorden, och han räknar även upp de mest välkända budorden för att identifiera dem. Ingenting säger att detta ändrades i och med Jesu död eftersom Johannes (och andra) säger att om vi älskar Jesus så lyder vi honom och det är på det sättet vi kan se om vi är Guds barn. Däremot lever vi inte längre under djuroffersystemet (eller under de judiska ceremoniella lagarna) utan Jesus dog för oss en gång för alla. Vi kan också se att vi kan få evigt liv eller inte beroende på vår frukt – alltså vad vi gör.

Matt 19:16. Och se, en man gick fram och sade till honom: Gode mästare,vad gott skall jag göra, för att få evigt liv? 17. Då sade han till honom: Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena. Men vill du gå in i livet, så HÅLL BUDORDEN 18. Han sade till honom: Vilka? Jesus sade: Du skall inte dräpa, du skall inte göra hor, du skall inte stjäla, du skall inte bära falskt vittnesbörd. 19. Hedra din far och din mor och: Du skall älska din nästa såsom dig själv

Matt 25:41 Då skall Konungen svara och säga till dem: Sannerligen säger jag er: Det ni har GJORT mot en av dessa mina minsta bröder, det har ni GJORT mot mig. Därefter skall han också säga till dem på vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar. 42. Ty jag var hungrig, och ni gav mig inte att äta, jag var törstig, och ni gav mig inte att dricka, –Sannerligen säger jag er: Vad ni inte har GJORT mot en av dessa minsta, det har ni inte heller GJORT mot mig.46. Och dessa skall då gå bort till evigt straff, men de RÄTTFÄRDIGA till evigt liv.

Joh. 15:⁵Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra. ⁶Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp.

1 Joh. 3:⁴Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty SYND ÄR BROTT MOT LAGEN.

Efesierbrevet 2:1 Också er har Gud gjort levande, ni som var DÖDA genom era överträdelser och synder.

Vad säger Johannes mer i samma kapitel (1 Joh. 5)?

Johannes börjar kapitlet med att förklara hur vi kan se att vi älskar Guds barn och vad det innebär att älska Gud.

1 Joh. 5: ²När vi älskar Gud och håller hans bud, då vet vi att vi älskar Guds barn. ³Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga. ⁴Ty allt som är fött av Gud besegrar världen, och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro.

Kärleken till Gud är alltså att hålla hans bud. Guds bud innebär inte alla de 613 judiska bud som israelerna fick av Gud när de vandrade genom öknen, för de flesta av dem var just relaterade till endast judarna, och dessutom var många inte ens ämnade att gälla för evigt. Så dessa judiska ceremoniella bud var aldrig tänkta för “hedningarna”. Däremot är Tio Guds bud ämnade för alla och de har gällt ända sedan Adam trots att de inte skrevs ner på stentavlor (vad vi vet). Annars hade ju exempelvis Kain inte syndat när han mördade sin bror. De tio budorden ingår också i det dubbla kärleksbudet. Vi får också veta av Johannes att Guds bud INTE är tunga! Vi har den Helige Ande till hjälp på vår vandring och om vi låter oss ledas av honom i stället för köttet så syndar vi inte. Alla har förstås kapacitet att synda, men Johannes säger att vi kan besegra världen med vår TRO. Om vi däremot frestas av världen och har svårt att släppa det köttet vill så kan det förstås hända att buden då blir tunga, men alltså inte om vi har vårt fokus på Jesus. Om vi sällan tar oss tid att be, läsa Bibeln och umgås med andra kristna borde det vara oehört svårt att lyda alla buden. Johannes säger något mycket liknande några kapitel tidigare:

1 Joh 2:3 Och av det VET vi att vi känner honom: OM vi håller hans bud. 4. Den som säger: Jag känner honom, och inte håller hans bud, han är en lögnare, och sanningen är inte i honom. 5. Men den som håller hans ord, i honom är sannerligen Guds kärlek fullkomnad. Av det vet vi att vi är i honom. 6. Den som säger sig förbli i honom är också skyldig att vandra så som han vandrade.

Direkt efter att Johannes berättar om synden som inte är till döds säger han att ingen som är född av Gud syndar!

1 Joh. 5:¹⁸Vi vet att ingen som är född av Gud syndar. Han som är född av Gud*) bevarar honom, så att den onde inte kan röra honom. —²⁰Vi vet att Guds Son har kommit och gett oss förstånd, så att vi känner den Sanne, och vi är i den Sanne, i hans Son Jesus Kristus. Han är den sanne Guden och det eviga livet.²¹Kära barn, var på er vakt mot avgudarna
*) alltså Jesus

Alltså; en pånyttfödd person som håller sig i vinträdet syndar inte. Jesus bevarar inte en kristen person helt villkorslöst. Johannes förklarar att Jesus kommit för att ge oss förstånd så att vi kan lära känna honom och löftet gäller (som i så många andra verser) endast om vi ÄR I JESUS. Då behöver vi inte vara rädd för yttre faror, och de enda som skulle kunna få oss på fall är vi själva om vi inte längre bär frukt. Är vi i Jesus är det naturliga att vi vill ha mer av honom och lära känna honom ännu mer för att söka hans vilja och vara honom trogen. Johannes varnar oss ändå och ber oss vara på vår vakt mot avgudarna och det är inget tomt hot. Vi KAN alltså avfalla även som kristna, men om vi lyder anden och inte köttet är vi på fast grund. Då är vi i Jesus!

Men vilka synder är då till döds?

Johannes verkar säga att det är helt onaturligt för en kristen att synda och de andra verserna verkar säga att alla synder inom tio Guds bud separerar oss från Gud, så vad finns det då kvar för synder som inte är till döds? Har vi inte täckt alla synder redan? Här kommer några verser som inkluderar Guds förväntningar på oss men som jag inte tror leder till separation från honom och alltså inte är till döds.

1 Joh. 5:¹⁴Och detta är den tillit vi har till honom, att om vi ber om något efter hans vilja, så hör han oss.¹⁵Och när vi vet att han hör oss, vad vi än ber om, så vet vi också att vi redan har det som vi bett honom om.

Matteus 17:20 Han svarade: “Därför att ni har så lite tro. Amen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er.”

Matt. 14:²⁹Jesus sade: “Kom!” Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till honom. ³⁰Men när han såg hur häftigt vinden låg på, blev han rädd och började sjunka. Då ropade han: “Herre, hjälp mig!” ³¹Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: “Så lite tro du har! Varför tvivlade du?”

Har vi verkligen alltid den tro som utlovas? Tvivlar vi aldrig på att någon ska helas och på att mirakel ska ske? Tror vi alltid att vi får det vi ber om? Nu handlar detta inte om överträdelser av tio Guds bud men det handlar ändå om att inte helt lyda Jesus och lita på hans ord.

Lukas 12:29 Fråga inte efter vad ni skall äta och dricka, och var inte oroliga.

Är vi aldrig oroliga över vardagliga händelser? Jesus var i och för sig också “orolig” i Getsemane innan sin korsfästelse, men då handlade det inte om vad han skulle äta och dricka, utan vetskapen att han snart måste dö för världens synder. En sund dos av “orolighet” kan nog vara bra för oss (annars skulle vi rycka på axlarna varje gång barnen inte kom hem i tid) och vi är tillsagda att arbeta på vår frälsning “med fruktan och bävan” (Fil. 2:12) men sen finns det sammanhang där orolighet inte tillför oss någonting alls. I stället ska vi be och förlita oss på Gud när vi hamnar i situationer som kräver hjälp, men gör vi alltid det fläckfritt och fullt ut?

Jak. 2:⁹Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare.

Här kommer jag att tänka på en situation för flera år sedan när jag och några vänner gick på en kristen konsert i Västsverige.

Det handlar om ett framträdande av en känd kör och under kvällen fick vi höra hela kören sjunga samt lyssna på några solouppträdanden med hela gruppen som bakgrundskör. När hela konserten var slut dök det upp en medarrangör för att tacka kören med en blombukett, och eftersom han endast hade en bukett så tänkte han väl att det var bäst att ge den just till solisten. Nu vet jag inte hur uppmärksam den här personen var under konserten, för det var nämligen så att det var två tjejer som hade soloframträdanden. En ung, vacker, blond sopran med ett stort leende på läpparna och en annan lite “gråare” tjej som inte hade ett lika framträdande utseende och utstrålning. Det verkade inte som den här medarrangören inte ens lade märke till den lite mer gråare tjejen när han stegade fram och på klassiskt vis tackade den vackrare av de två tjejerna mycket översvallande och gav henne buketten. Han berömde hennes solosång mycket hjärtligt och innerligt och tyckte att hon var jätteduktig, men tyvärr sade han inte ett enda ord om den andra tjejens sång. Måhända han tänkte att några av de övriga körmedlemmar kanske gav lite soloframträdande då och då men inte lika många som denna tjej och att det därför var motiverat att erbjuda buketten just till henne, men sanningen är att tjejerna sjöng precis lika mycket och de var mycket duktiga båda två! Kanske inte alla uppmärksammade episoden (jag gjorde det i alla fall), men kören borde i alla fall ha gjort det och detta var säkert lite pinsamt för flera stycken. Den blonda tjejen visade kurage när hon helt resolut DELADE på buketten och gav hälften till den andra tjejen, men förödmjukelsen var egentligen redan skedd. Den “gråa” tjejen tog lydigt emot halva buketten (vad skulle hon göra?) trots att den egentligen inte var tänkt för henne, och publiken kanske hajade till just pga hanteringen av blommorna. Så trots att den här medarrangören bara ville vara vänlig och berömma en person för vackert soloframträdande så kanske det utmynnade i att han gjorde en ung tjej väldigt ledsen den kvällen när hon kanske gick hem och funderade på hur osynlig hon egentligen var?

Hur som helst kanske detta inte var en perfekt anekdot kopplat till Jak. 2:9 eftersom det inte handlar om en person som är medveten om något felagerande, men det kan ge en liten illustration om hur lätt det kan vara att behandla människor olika. Det är ingen synd i sig att uppskatta en persons utseende, och det går inte komma ifrån att en man vanligtvis anser att en 25 årig kvinna är vackrare än en 75 årig kvinna, eller att det finns vissa 25-åringar som är vackrare än andra (Jobs döttrar ska ha varit väldigt vackra…). Våra fysiska jordiska kroppar ska hur som helst en gång lämnas kvar och vi ska få nya kroppar och kläder! Hade den här medarrangören fått höra om hur hans agerande kanske sårade en annan människa hade han förmodligen varit DJUPT ångerfull och utropa “Men vad har jag gjort?! Oj, vad klantig jag var! Men stackars tjej!”, osv. Det handlar alltså inte om ett försök från hans sida att förödmjuka och vara elak, utan jag tror att Gud kunde se i hans hjärta att han bara ville vara hygglig – även om han också var lite klantig.

Vad som är en större synd är om man medvetet ger vissa människor fördelar trots att det är orättvist gentemot andra, och det gäller även om man härdat sitt hjärta så att man inte reflekterar över att man är korrumperad och ger orättvisa fördelar/nackdelar till människor. Det är väldigt svårt att alltid vara helt rättvis och vi kan bara göra vårt bästa, men det finns gränser för när det övergår till ren synd. Gud känner våra hjärtan och bedömer oss rättvist! Våra samveten hjälper till att avgöra vår eventuella skuld.

1 Thess. 5:¹⁴Vi uppmanar er, bröder: tillrättavisa de oordentliga, uppmuntra de missmodiga, ta er an de svaga och ha tålamod med alla.¹⁵Se till att ingen lönar ont med ont. Sträva i stället alltid efter att göra gott mot varandra och mot alla människor. ¹⁶Var alltid glada, ¹⁷be oavbrutet ¹⁸och tacka Gud under alla livets förhållanden. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus. ¹⁹Släck inte Anden. ²⁰Förakta inte profetior, ²¹men pröva allt, behåll det goda, ²²och håll er borta från allt slags ont.

Här ovan finns det många bud till oss. Tillrättarvisar vi alltid oordentliga i vår omkrets trots att det finns skäl för det? Uppmuntrar vi alltid missmodiga i vår omgivning? Tar vi alltid oss an de svaga? Är vi alltid glada? Även här måste vi förstås inse att Paulus talar rent generellt för alla kan inte oavbrutet BE dag och natt, hjälpa precis alla svaga man ser, uppmuntra varenda människor som står och väntar på pendeltågsperrongen, osv och det gjorde inte Paulus heller. Vad han vill säga är att vi alltid ska ha fokus inställt på att alltid göra det rätta och att alltid vara beredda att tillrättavisa, uppmuntra och be så fort tillfälle ges. Men vi har bara 24 timmar om dygnet och måste använda de timmarna så bra vi kan, inklusive att ta hand om vår egen familj. Ibland kanske vi känner i vårt samvete att vi faktiskt borde ta tillfället i akt och tillrättavisa (eller uppmuntra) någon vi känner väl, men väljer ändå att inte gör det eftersom det känns obehagligt. Det kan hända att man ångrar sig efteråt för att man inte tog chansen att påpeka felsteg. Har vi verkligen prövat allt på bästa sätt alla gånger och alltid valt rätt väg? Att komma till korta vad gäller det som Paulus säger i 1 Thess. 5 skulle kunna vara synder som inte leder till döds.

1 Kor. 12: ³⁰Inte har väl alla gåvor att bota sjuka? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda? ³¹Men sträva efter de nådegåvor som är störst.

Känner vi inte alla kristna människor som INTE strävar efter någon nådegåva överhuvudtaget? Dessa kanske blivit övertalade av andra kristna att nådegåvorna har upphört och att detta därför inte kan appliceras på kristna idag. Andra kanske tror att det är Gud som ska “zappa” en människa med nådegåvor och att det inte är någonting som vi borde vika några tankar åt. De är då olydiga mot Paulus som säger att vi SKA sträva efter de nådegåvor som är störst. (Han uppmuntrar oss att tala i tungor och att använda oss av alla nådegåvorna men självklart är det listigast att sträva efter de största gåvorna.) Kanske detta skulle kunna vara en synd som inte leder till döds.

Andra exempel

Kanske en kristen skiftarbetare kommer för sent till jobbet pga rent klant och/eller otur vid flera tillfällen och därmed orsakar så att personer måste stanna kvar längre på sitt jobb eftersom de måste vänta på den här personen. En eller några gånger när man gjort felbedömningar vad gäller tidsåtgång på morgonen är ok, men tänk om det sker oftare och FÖR ofta? Om man tar för vana att orsaka trassel för sina medarbetare utan att göra mycket för att få rätsida på problemet så leder det till synd, men var går gränsen? Gud ser till hjärtat och även här kan det handla om en synd som inte leder till döds.

Vi kan göra kommentarer som kan missförstås och vi kan göra människor ledsna utan att mena det. Vi kanske skrattar åt något som en person sagt i tro att personen ska skratta med, men i stället blir personen förolämpad. En del kristna kanske är mycket försiktiga på det här planet och sällan orsakar ledsna miner medan andra trampar i klaveret oftare pga klantighet eller för att de är för snabba i sina reaktioner. Å andra sidan kanske den förstnämnda personen vanligtvis inte tar sig tid att prata och uppmuntra människor medan den sistnämnda personen tar sig tid att göra just detta. Kärlek och omtanke!

1 Petrusbrevet 4:8 Framför allt skall ni älska varandra innerligt, ty kärleken överskyler många synder.

Jakobsbrevet 5:20 så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från döden och överskyler många synder.

En person kanske känner att han bör be i en timme på morgonen och bestämmer sig för att göra det, men ber sedan bara i 30 minuter trots att han känner att det är viktigt med bön just för det tillfället. Det är ju egentligen ingen överträdelse av Guds bud men ändå är det fel om man känner ett tilltal från Gud att be.

Gud ser våra hjärtan och bedömer oss rätt. Han begär inte det omöjliga av oss utan det möjliga. Han vet mycket väl vilka val vi står inför varje dag och vilka hinder som är på vår väg.

Rom. 2: ¹⁴Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. ¹⁵De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. ¹⁶Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.

Även Blondinbella låter antisemitisk i sin Blogg

Jan6

Det är inte bara Gina Dirawi som uttrycker sig i antisemitisk anda och med oproportionerlig Israelkritik (se bloggartikel här) utan även “Blondinbella” Isabella Löwengrip visar hur lite hon förstår den långa konflikten i Mellanöstern. Hon skriver om Israel och Palestina som om de båda vore länder, men så är inte fallet eftersom Palestina aldrig varit ett land. Synd att inte hennes första kille förklarade grunden för henne, och att Israeler inte “massakrerar barn” som hon uttrycker sig. Däremot har tyvärr barn dött av israelers kulor i exempelvis Gaza, och det är kanske inte så konstigt eftersom Hamas har en dålig ovana att gömma sina raketskjutande och attackerande gubbar bland vanliga Gazabor, vilket alltså får till följd att oskyldiga drabbas om israeler besvarar anfallen. Läs hur Isabella uttrycker sig i sin Blogg:

Jag har också läst ut ”Morgon i Jenin” och gråtit floder och tyckt att livet är orättvist. Min tidigare bild av Israel och Palestina har tyvärr varit lite färgad då jag gick i en skola med judiska klasser samt min första kille var judisk (och många var väldigt pro-israel). Då har jag alltid fått höra Israels version och kanske inte alltid lyssnat på den andra. Det är på senare år som jag förstår vilket jäkla monster Israel har varit. Massakrerar barn och oskyldiga. Hur tycker ni att skolan idag lär ut om Palestina Israel-konflikten? Är den objektiv? En av anledningarna till att jag lämnade MUF var att dåvarande ordförande kritiserade Ship To Gaza vilket jag blev rasande över. Hur som helst läs Morgon i Jenin, bra bok.

Nej jag tycker INTE att skolan lär ut konflikten objektivt, och framför allt inte media. Den ensidiga skildringen till Israels nackdel får till följd att personer som Isabella anammar det som sägs och faktiskt tror på den bild som målas upp av Israel som ett monster. Det är ju det man ständigt får höra. Men man måste fråga sig om israeler sätter upp stängsel, murar och väghinder för att det är roligt och inte för att det kan finnas skäl – såsom att försvara sina invånare som utgör både israeler och araber? Varför “Ship to Gaza?” Material och mat kan komma in på bättre vägar (vilket också görs) och som förhindrar att otillåtna vapen förs in där de inte ska. Läs från Siewert Öholm i Världen idag.

Frihetsflottan, Solidaritetskonvojen, Hjälp-konvojen är bara några av de positivt värdeladdade ord som notoriska israelhatare från Sverige och från många andra länder använder för att rättfärdiga den andra Ship to Gaza-aktionen. De tar till de erkända finorden , men bara för att skönmåla en provokation mot staten Israels rätt att existera och dess självklara rätt att försvara sig. “Hycklerikonvojen” är det enda rätta namnet för den så kallade flotta som med ett 20 tal båtar skall göra om ett spekulativt intrång inom israelisk försvarszon utanför Gazas kust. Avseglingen har försenats efter vädjanden både från FN och Turkiet att avstå. Kanske kommer till sist seglatsen att starta den här veckan.

De svenskar som deltar gör det fullt medvetna om att de samarbetar med terrororganisationer och militanta islamister som i grunden vill utplåna staten Israel. Där finns personer redan kända för sitt antiisraelengagemang som Mattias Gardell, Dror Feiler och Henry Ascher. Det två sista ger som etniska judar en påstådd men falsk fredslegitimitet åt flottiljens svenska del. Fler vänsterpersoner långt ut på kommunistkanten deltar, som Kalle Larsson, medlem i Vänsterpartiets partistyrelse, liksom nuvarande V-riksdagsledamoten Torbjörn Björlund. Den historiska ensidigheten i palestinafrågan hos Miljöpartiet visar sig i engagemanget från riksdagsledamoten Jabar Amin, som resenär, men med starkt stöd av sitt språkrör Gustaf Fridolin.

Att sedan Henning Mankel, Barnmorske-för-bundet med sin Anna Nordfjell och Sjuk-sköterske-för-bundet med Åsa Andersson finns ombord är mest tragisk opportunism. Att den gamle Broder-skaps-orföranden Evert Svensson som länge bara sett med ena ögat i den Israeliska verkligheten deltar är inte oväntat. Kyrkans tidning, liksom några filmare och dramatiker kamoflerar sitt deltagarskap med beteckningen Medierepresentanter. Representant för vem och vilka medier då, undrar man?
Det är naturligtvis så att deltagarlistan också avslöjar det syfte konvojresenärarena har. Den “arabiska våren” har dramatiskt avslöjat verkligheten i länder där demokrati och mänskliga rättigheter trampats under fötterna. Ofta har det skett i religionens namn. Hamasregimen i Gaza är inget undantag. Den stöds och beväpnas dessutom av den djupt antisemitiska våldsregimen i Iran. Man behöver inte upprepa alla de demokratiska fri- och rättigheter som militant islamism förvägrat sina länders medborgare.

Det obegripliga är bara att just de här båtpassagerarna inget sett eller velat se. Inget förstått eller velat förstå. “Ship to Libyen” vore ärligare. Men den här båtsolidariteten tycks inte ens se Libyens frihetskamp. Den vill inte heller höra gevärsskotten i Syrien som redan dödat tusentals arabiska bröder.
Ship to Gaza-folket lider av politisk afasi i alla frågor som handlar om Israel och Israels demokrati. Det är den demokratin Israel har rätt och skyldighet att försvara. Lösningen är inte en “Hycklerikonvoj”. Lösningen är att palestinier och arabiska grannländer slutar föra missilkrig och erkänner staten Israel. Då börjar freden.

Sen tvivlar jag starkt på att “Morgon i Jenin” är objektiv. (Jag har inte läst den men tvivla får man ju göra.) Framför allt tänker jag på den överdrivna rapporten om massaker i Jenin (från anti-israelisk sida förstås) som aldrig hände i den staden. Att människor dog är förstås sant, och det gäller för båda sidor.

Är det skillnad på att synda och att PRAKTISERA synd? (1 Joh. 3:9)

Jan4

Några föreslår att kristna är på den säkra sidan och inte riskerar sina själar så länge som de inte praktiserar synd – såsom regelbundet eller utav gammal vana. Samma människor föreslår för det mesta att pånyttfödda kristna tillhör kategorin som inte praktiserar synd men däremot så syndar de alla då och då och ingen kan någonsin sluta synda så länge som de lever på jorden. Detta är förstås inget annat än ännu ett försök att ursäkta synd. Hur många synder kan vi göra innan vi anses “praktisera” synd? Ett mord eller ett bankrån per liv är ju inte att synda regelbundet så innebär det att vi är på den säkra sidan? Vi kanske också är i säkerhet även om vi är otrogna vartannat år eller ljuger bara tillfälligtvis? Var går gränsen? Bibeln säger att inget oheligt ska komma in i Guds rike, så även enstaka frivilliga synder separerar oss från Gud. Omvändelse (ihop med vår tro) är det enda som räddar oss.

Det grekiska ordet för att “göra” synd (“commit” i KJV) visar i sig självt att göra INTE betyder praktisera med någon slags regelbundenhet. I de grekiska originaltexterna så finns det två ord som vanligtvis används för att uttrycka idén om att göra/utföra någonting. Det första är ”poieo” och det andra ”prassó”.

4160 poieo, att göra, begå, utöva, orsaka (räcker med en gång)

4238 pras-so, praktisera (utöva regelbundet), do, perform, accomplish; be in any condition, i.e. I fare; I exact, require. (prássō – properly, the active process in performing (accomplishing) a deed, and implying what is done as a regular practice – i.e. a routine or habit)

När aposteln Johannes skrev ”Den som är född av Gud gör inte synd” i 1 Joh. 3:9 så använder han ”poieo” . Om han hade velat uttrycka idén om att det handlar om regebunden synd så skulle han valt ”prasso”, framför allt för att undvika oklarheter. Prasso används när man vill uttrycka regelbundenhet och ett repeterande mönster i ett agerande.

John Wesley skrev:

”But some men will say, ‘True: whosoever is born of God doth not commit sin habitually.’ Habitually! Whence is that? I read it not. It is not written in the Book. God plainly saith, ‘He doth not commit sin’; and thou addest, habitually! Who art thou that mendest the oracles of God?-that ‘addest to the words of this book’? Beware I beseech thee, lest God ”add to thee all the plagues that are written therein’! John Wesley’s Fifty Three Sermons ”The Marks of the New Birth” 3 April, 1741

1 Joh 3:9Den som är född av Gud gör (poieo) inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud.

Uttrycket “säd” är ofta förknippat med “Guds ord” (Lk 8:11; 1 Pet 1:23) men vi vet att troende också kan kallas ”säd” i NT (Rom 9:8; Gal 3:16, 19, 29).

1 Joh 3:9Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd (den troende) förblir i honom (Jesus). Han (den troende) kan inte synda, eftersom han är född av Gud (vilket är att hålla sig i Jesus).

Detta konfirmeras i 1 Joh 3:6…

1 Joh 3:⁶Den som förblir i honom syndar inte. Den som syndar har inte sett honom och känner honom inte.

Det är självfallet inte omöjligt för en kristen att synda men det är snarare omöjligt för en troende att synda så länge som han är i Jesus (som är ett villkor för frälsningen). 1 Joh. 3 lär inte att det är omöjligt för en kristen att synda men att det är möjligt genom Guds nåd att avhålla sig från synd. Genom nåd så behöver ingen kristen synda (1 Kor 10:13, Titus 2:12-13). Bibeln säger inte att vi är fria från faran att förlora vår frälsning om vi bara överträder Guds lag enstaka gånger till skillnad från regelbundet.

1 Joh. 3:⁴Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen.

1 Joh. 3:⁸Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. Och Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar.— ¹⁰På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.

Vi är tillsagda att inte hata någon eftersom att hata är likvärdigt med att mörda, men om vi ska tro att enstaka synder inte orsakar andlig död så länge som vi inte syndar regelbundet kan vi då undkomma faran om vi endast hatar EN broder vid något enstaka tillfälle? Självklart inte.

1 Joh. 3.¹⁵Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig.

Vi kan också se att villkoret för att kunna stå frimodiga inför Gud är att våra hjärtan inte anklagar oss. Om fallet är att vi har dåligt samvete för att vi handlat illa (hjärtat anklagar oss) så är Gud barmhärtig och förlåter oss OM vi bekänner våra synder och omvänder oss. Om vi härdar våra hjärtan och fortsätter i ett beteende som vi inser är synd så är våra själar i fara.

1 Joh. 3:¹⁹Då vet vi att vi är av sanningen, och vi kan inför honom övertyga vårt hjärta, ²⁰vad det än anklagar oss för, att Gud är större än vårt hjärta och vet allt. ²¹Mina älskade, om hjärtat inte anklagar oss är vi frimodiga inför Gud,

Andra Bibelställen med att “göra” och “begå”och “bedriva” synd utanför 1 Joh. 3

Joh. 8:³⁴Jesus svarade: “Amen, amen säger jag er: Var och en som gör synd är syndens slav.

1 Kor. 6:⁸Fly bort från otukten! All annan synd som en människa begår är utanför kroppen, men den otuktige syndar mot sin egen kropp.

2 Kor. 12:²¹Ja, jag är rädd att min Gud skall förödmjuka mig inför er när jag kommer tillbaka, och att jag måste sörja över många som tidigare levde i synd och inte har ångrat den orenhet, otukt och lösaktighet som de har bedrivit.

Jak. 2:⁹Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare.

Jak. 5:¹⁵Trons bön skall bota den sjuke, och Herren skall resa upp honom. Och har han begått synder, skall han få förlåtelse för dem.