Etikettarkiv | frestar

Ingen som frestas skall anklaga Gud för han frestar inte någon – och Westminster Confession of Faith

ja. 1Gud frestar ingen, än mindre orsakar synd

Om Gud inte frestar en enda människa så kan man heller inte anklaga honom för att orsaka så att människor syndar. Detta är kalvinisternas dilemma, eftersom de så starkt tror att ingenting sker emot Guds vilja (eftersom han då inte skulle lyckas vara allsmäktig) vilket då leder till att även synd sker helt enligt hans önskemål. Nej, alla kalvinister skriver inte under på detta (fast häpnadsväckande många), men då är de heller inte konsekventa med sin egen lära som baseras på TULIP. Jag tror många kalvinister inte är medvetna om vad deras egen lära kräver av dem. En del är förstås mer trogna sin lära än andra, men vad alla kalvinister har gemensamt är att ingen av dem lyckas vara helt konsekventa med sina doktriner.

Jak. 1:12. Ingen som frestas skall säga: ”Det är Gud som frestar mig.” Ty Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon14 Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär.

1 Joh. 1:5 —  Gud är ljus och att inget mörker finns i honom.

Man kan tycka att ovan verser alltid borde användas som ett filter när man läser Bibeln, men kalvinister vill gärna komma runt innebörden av verserna. I deras Westminster Confession of Faith, sektion 3, kan man läsa:

I. God from all eternity, did, by the most wise and holy counsel of His own will, freely, and unchangeably ordain whatsoever comes to pass; yet so, as thereby neither is God the author of sin, nor is violence offered to the will of the creatures; nor is the liberty or contingency of second causes taken away, but rather established.

Att i ett dokument hävda att Gud förutbestämt/orsakat ALLT som sker, så kan man inte använda den motsägande brasklappen att synd är undantaget. Det skulle då handla om en motsägelse, såsom ”Jag bryter mot budorden, men inte på så sätt att jag syndar”, eller ”I vår kyrka tror vi på den klassiska treenigheten, men vi tror förstås inte att Jesus är Gud”. Man undviker inte motsägelser bara för att man skriver sig fri från dem med vackra ord i ett dokument. Inte ens om man börjar använda ett komplext ord såsom ”kompatibilitet” (compatibility), i tro att detta skulle kunna städa undan paradoxer. Om ingenting sker emot Guds vilja, så leder det förstås till att även synd sker enligt hans vilja.

Kalvinister har orsak att skruva oroligt på sig när de tvingas svara på frågan ”Sker synd enligt Guds vilja, eller emot hans vilja? Hur de än besvarar frågan så tvingas de presentera en motsägelse. Att påstå att synd sker enligt hans vilja gör förstås Gud själv till en hycklande syndare, och att påstå att synd sker mot hans vilja skulle göra att de tvingas erkänna att Gud inte förutbestämt precis allt trots allt samt att saker och ting inte sker som han hellre önskat. Det sistnämnda alternativet är vad icke-kalvinister anser, men kalvinister kan inte hålla med eftersom de inbillar sig att Guds allsmäktighet då får sig en rejäl törn.

II. Although God knows whatsoever may or can come to pass upon all supposed conditions; yet has He not decreed anything because He foresaw it as future, or as that which would come to pass upon such conditions.III. By the decree of God, for the manifestation of His glory, some men and angels are predestinated unto everlasting life; and others foreordained to everlasting death.V. Those of mankind that are predestinated unto life, God, before the foundation of the world was laid, according to His eternal and immutable purpose, and the secret counsel and good pleasure of His will, has chosen, in Christ, unto everlasting glory, out of His mere free grace and love, without any foresight of faith, or good works, or perseverance in either of them, or any other thing in the creature, as conditions, or causes moving Him thereunto; and all to the praise of His glorious grace.

Här ovan kan vi läsa att Gud förutbestämt och valt ut en skara människor som han ämnar frälsa (vare sig de vill eller inte), och att han tog detta beslut redan INNAN de ens var födda och t o m innan världen ens fanns. Det står uttryckligen att han gjorde detta val utan någon tanke på deras tro, gärningar (och alltså inte heller omvändelse), eftersom detta är egenskaper och ageranden som han själv ansvarar för att placera hos de lyckligt utvalda personerna som han lovar att frälsa och bevara. Detta leder förstås till det orimliga faktum att SYND inte har någonting med människors fördömelse att göra, eftersom Gud utvalt människor till evig fördömelse INNAN de ens fanns, och alltså innan de hunnit synda. Alltså går det inte att säga att de förtjänar helvetet pga synd, utan snarare därför att Gud utvalt dem till att vara helvetesinvånare redan innan jorden fanns.

Ändå hävdar WCF att människor anklagas för sin synd redan innan de ens hunnit få kroppar att kunna synda med – ja tusentals år innan de ens fanns. De som Gud valt att fördöma (som alltså inte har något som helst med deras tro/otro eller ageranden att göra) är alltså fördömda redan vid födseln, och dessutom lär kalvinister ut att Jesus inte ens dog för dessa förlorade människor som skapades utan minsta chans till frälsning.

VI. As God has appointed the elect unto glory, so has He, by the eternal and most free purpose of His will, foreordained all the means thereunto.Wherefore, they who are elected, being fallen in Adam, are redeemed by Christ, are effectually called unto faith in Christ by His Spirit working in due season, are justified, adopted, sanctified, and kept by His power, through faith, unto salvation. Neither are any other redeemed by Christ, effectually called, justified, adopted, sanctified, and saved, but the elect only.VII. The rest of mankind God was pleased, according to the unsearchable counsel of His own will, whereby He extends or withholds mercy, as He pleases, for the glory of His sovereign power over His creatures, to pass by; and to ordain them to dishonor and wrath for their sin, to the praise of His glorious justice.

Motsägelserna fortsätter. Vi kan läsa att Gud skulle utse människor till evig förtappelse pga sina synder, men hur hänger det ihop när Gud gjorde valet innan jordens skapelse, långt innan de hunnit synda? När de väl är födda har de inget annat val än att bli just de syndiga och vresiga människor som Gud förutbestämt att de ska vara. Eller har de en chans att få vara med bland de utvalda? Inte? Ja, då är det inte deras fel att de vänder ryggen till Gud eftersom Gud utvalt dem till detta, samt förvägrar dem en chans att kunna tro på honom. Det som är mest anmärkningsvärt är att Gud sägs ”hoppa över” en del människor (vägrar att ge dem kapacitet att tro) för sin egen personliga ÄRAS skull. Guds ära förhöjs alltså på något mystiskt sätt utav att han tvingar de flesta människor att födas fördömda och utan chans att bli frälsta. Många skulle kalla en sådan beskrivning av Bibelns Gud för hädelse. WCF lär ut att Gud faktiskt glädjer sig åt varje förlorad människa eftersom deras olycka på något sätt förhöjer hans egen gudomliga ära.

Många kalvinister protesterar då och säger ”Nej, nej! Han tvingar dem inte att vara otroende! De vill själva vara otroende syndare!” Men hur hänger det ihop med att Gud förutbestämt allt? Samt att ingenting sker emot hans vilja? Jesus dog väl heller inte för dessa människor enligt kalvinismen och L i TULIP? Om Jesus inte dött för dem, då har de väl ingen chans att bli frälsta? Kalvinismen lär vidare ut att människorna inte själva väljer sin ”natur”, utan det är Gud som gör detta val åt människorna samt ser till att de inte kan bli lösta från en destruktiv natur såvida han själv inte gör något åt det. Därmed borde man inte kunna anklaga de förlorade för sin mörka sida eftersom den påtvingats dem. Ändå vill kalvinismen göra människor ansvariga för något de inte kan påverka.

VIII. The doctrine of this high mystery of predestination is to be handled with special prudence and care, that men, attending the will of God revealed in His Word, and yielding obedience thereunto, may, from the certainty of their effectual vocation, be assured of their eternal election. So shall this doctrine afford matter of praise, reverence, and admiration of God; and of humility, diligence, and abundant consolation to all that sincerely obey the Gospel. (Westminster Confession of faith, Ch. 3)

WCF lär vidare ut att denna mystiska lära på något sätt förväntas förhöja vår beundran inför denna Gud som beter sig på det här sättet. På något sätt borde vi alltså göra som Gud, glädjas precis lika mycket åt de förlorade som åt de frälsta, eftersom alla människor till slut hamnar på de platser (himmel eller helvete) som Gud önskat och predestinerat redan innan jordens skapelse.

”En gång frälst alltid frälst” är förstås en lära som är central inom kalvinismen, vilket innebär att man egentligen inte vet om man är frälst eller inte (som man annars skulle kunna vara). Om en kristen i slutet av sitt liv börjar leva i lögn och otrohet, så måste man använda argumentet ”han/hon var inte frälst från första början, för då hade personen förblivit frälst”. Alternativt att personen fortfarande är frälst trots sin synd eftersom ingen utvald människa någonsin kan gå förlorad. Bibeln å andra sidan talar om att man kan dö om man återvänder till sin synd (Satan lärde ut det motsatta med sin ”Ni skall visst inte dö” i 1 Mos. 3:4).

Kalvinismen är ett virrvarr av ständiga motsägelser, och tyvärr hamnar man främst på kalvinistiska sidor när man gör sökningar på google. Då kanske man hamnar hos carm, aomin, gotquestion eller desiringgod, och riskerar då att bli matade med kalvinism utan att vara medveten om det.

Vad är synd?

1 Joh. 3:4 Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen.

1 Joh. 1:6 Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, så ljuger vi och handlar inte efter sanningen. 

Gal. 5: 14 Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv. 

Vad är löftet om synden? Gud frestar ingen, men han hjälper oss med utvägar när frestelser kommer. Notera alltså att det inte är en synd att frestas. Gud begär inte det omöjliga utav oss utan de möjliga.

Gal. 5:16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär.

1 Kor. 10:13 Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Gud är trofast, han skall inte tillåta att ni frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer, skall han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut.

Se gärna debatten mellan ”friviljaren” Jesse Morell och carms Matt Slick här. Läs gärna om Herrens bön/Fader vår här.

Herrens bön /Fader vår lär oss ”inled oss inte i frestelse”? Av Gud som inte frestar?

heavenGud frestar inte någon (Jak. 1:13)

Vi kan läsa i Jakobsbrevet att Gud inte frestar någon, så hur kommer det sig då att vi också kan läsa i Jesus rekommenderade bön (Herrens bön, eller Fader vår”led oss inte i frestelse” (Matt. 6:13)?

Prövning/frestelse i Jak. 1:12 är översatt från det grekiska ordet (substantiv) πειρασμόν (peirasmon, Strong’s 3986). Fresta i Jak. 1:13 är översatt från det grekiska ordet (verb) πειράζω (peirazó, Strong’s 3985). 

Jak. 1:12 Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han har bestått sitt prov skall han få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom. 13 INGEN SOM FRESTAS SKALL SÄGA: ”DET ÄR GUD SOM FRESTAR MIG.” Ty Gud frestas inte av det onda och FRESTAR INTE HELLER NÅGON.14 Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. 15 När så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död. 16 Bedra inte er själva, mina älskade bröder.

Som vi kan se ovan så förstärker t o m Jakob budskapet att Gud inte frestar någon, med kravet att vi aldrig ens bör påstå att Gud är den som frestar oss, just eftersom han inte frestar någon överhuvudtaget. Jakob förklarar vidare att den som frestas gör så av sitt eget begär. Att ha olika önskningar, behov och begär är inte en synd i sig självt eftersom detta kommer före frestelsen, och Jesus frestades i allt liksom vi utan att för den skull vara en syndare. Man kan undgå många frestelser genom att låta sig ledas av den heliga Anden och anstränga sig för att kringgå dem, och Gud har lovat att vi inte ska tillåtas att frestas över vår förmåga – samt bereder en utväg (ett bättre alternativ) ur varje frestande situation. Även om frestelser i sig inte är synd så gör vi förstås klokt i att försöka undgå situationer som vi vet kan orsaka frestelser. Världen kan vara frestande nog som den är, utan att vi söker upp ännu fler påfrestningar.

1 Korinthierbrevet 10:13 Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Gud är trofast, han skall inte tillåta att ni frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer, skall han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut.

Gud känner alltså till att vi kan utsättas för frestelser och utlovar inte att vi aldrig ska behöva frestas om vi bara bekänner oss till honom. Vi måste räkna med frestelser i våra jordeliv, och Jesus själv frestades som bekant av djävulen i öknen (Luk. 4:2) kort tid efter att han lät sig döpas av Johannes Döparen. Han lät sig dock inte falla för frestelserna och djävulen gav upp.

Det vi uppmanas till att göra i Herrens bön i Matt. 6, är att be om hjälp och stöd att härda ut i frestande situationer, och ännu hellre att Gud hjälper oss så att vi kan ta kloka beslut som resulterar i att vi kringgår en frestande situation. Att ha ett aktivt böneliv kan alltså göra en stor skillnad! Att be Herrens bön (behöver förstås inte vara ordagrant) kan ge oss hjälp att tydligare kunna se en klar väg förbi en frestelse. Bön är en viktig del av den vapenrustning (Ef. 6:18) som vi uppmanas att ta på oss för att motstå djävulens alla pilar.

Här är hela Herrens bön enligt Matt. 6:

Matt. 6:9 Så skall ni be: Fader vår, som är i himlen. Helgat blive ditt namn.10 Komme ditt rike. Ske din vilja på jordenliksom den sker i himlen.11 Ge oss i dag vårt bröd för dagen.12 Och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter demsom står i skuld till oss.13 Och för oss inte in i frestelse utan fräls oss från den onde. 

Om någon menar att Matt. 6:13 måste tolkas som om det är Gud själv som för oss in i frestande situationer, så har vi en lång rad verser som står i motsatsförhållande till en sådan tolkning – där Jak. 1:13 är den mest uppenbara. Dessutom så kan man fråga sig om en sådan läsare också tolkar Matt. 6:6 på ett liknande bokstavligt sätt?:

Matt. 6:6 Nej, när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och be till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig.  

Matt. 6 är verkligen inte en poetiskt skriven text utan handlar om Jesus undervisning och uppmaningar till oss. Lyder vi Matt. 6:6 helt bokstavligt genom att se till att alltid, utan undantag, gå in i vår kammare (kan betyda olika slags rum, och t o m klädkammare) bakom stängd dörr i det fördolda? Nej, den här uppmaningen kan betraktas som en s.k. hyperbolisk uppmaning, där man förklarar något genom en lämplig överdrivning för att tydliggöra vad man menar.

Om det vore Gud själv som frestade oss människor så kan man undra om det inte hade varit bättre för honom om en kvarnsten lagts om hans hals för att kastas i havet?

Mark 9:42 Den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom är det bättre att en kvarnsten läggs om hans hals och han kastas i havet.

Självfallet kan man inte anklaga Gud för att fresta och förleda människor. Vi kan i stället be till honom att han visar oss vägen förbi och bort från en situation som skulle kunna leda oss till synd – därav ”för oss inte in i frestelse”. 

Men frestade inte Gud Job med allehanda prövningar? Gud frestar aldrig någon att synda, men han har aldrig lovat att stoppa djävulens alla pilar och angrepp. Det är djävulen som kallas för Frestaren. Däremot har Gud lovat att vi aldrig ska behöva frestas över vår förmåga, och utan att ge oss en väg ut. Var inte Kunskapens Träd frestande för Adam och Eva? Jo, men det var också en nödvändig ingrediens i Edens lustgård eftersom trädet tvingade dem att dagligen ta beslutet att hålla sig till sin skapare genom att lyda hans bud.

Jesus uppmanar oss att BE så att vi inte kommer i frestelsepraying

Vi kan alltså påverka vår egen situation till det bättre genom att BE.

Kort före sin korsfästelse, så uppmanar Jesus sina lärljungar att be så att de inte kommer i frestelse:

Matt. 26:41 Håll er vakna och be, så att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.”

Luk. 22:40 När han kom till platsen, sade han till dem: ”Be att ni inte kommer i frestelse.” 41 Och han gick ett stycke ifrån dem, ungefär ett stenkast, och föll på knä och bad: 42 ”Fader, om du vill, så tag denna kalk ifrån mig! Men ske inte min vilja utan din.” 43 Då visade sig en ängel från himlen och gav honom kraft. 44 Han kom i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev som blodsdroppar, som föll ner på jorden. 45 När han reste sig från bönen och kom till lärjungarna, fann han att de hade somnat av bedrövelse. 46 Då sade han till dem: ”Varför sover ni? Stig upp och be att ni inte kommer i frestelse.”

även Mark. 14:38

Andra verser om vad som kan orsaka frestelser, samt att bön kan göra oss starka och bättre rustade för att stå emot frestelser:

 

1 Tim. 6:9 Men de som vill bli rika, de råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär, som störtar människor i fördärv och undergång.

Luk. 8:13 De på stenig mark är de som tar emot ordet med glädje när de har hört det. Men de har ingen rot. De tror bara till en tid, och i frestelsens stund kommer de på fall.

2 Pet. 2:9 Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och att hålla de orättfärdiga i förvar och straffa dem fram till domens dag,

1 Kor. 7:5 Håll er inte borta från varandra utom möjligen för en tid med bådas samtycke, så att ni kan ägna er åt bönen. Och kom sedan tillsammans igen, så att Satan inte frestar er, eftersom ni inte kan leva avhållsamt.

1 Thess. 3:5 När jag därför inte längre kunde härda ut, sände jag bud för att få veta hur det var med er tro. Kanske kunde det vara så att frestaren hade frestat er och vårt arbete varit förgäves?

Gal. 6:1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till att inte du också blir frestad.

Jesus, Paulus, etc, utsattes för frestelser/prövningar. På ett sätt så kan vi glädjas åt prövningar som vi utsätts för eftersom vi genom att stå emot dem (som vi har resurser att göra tack vare den helige Ande) kan göras mer uthålliga.

Hebr. 2:18 Eftersom han själv har lidit och blivit frestad, kan han hjälpa dem som frestas.

Hebr. 4:15 Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd.

Apg 20:18 Och när de hade kommit till honom, sade han till dem: ”Ni vet hur jag uppträdde hos er hela tiden, från första dagen jag kom till Asien, 19 hur jag tjänade Herren i all ödmjukhet, under tårar och prövningar som mötte mig genom judarnas anslag.

Jak 1:2 Räkna det som den största glädje, mina bröder, när ni råkar ut för alla slags prövningar. 3 Ni vet ju att när er tro sätts på prov, så gör prövningen er uthålliga. 4 Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende. 

1 Pet. 4:12 Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom till er prövning, som om det hände er något oväntat. 13 Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då skall ni också jubla och vara glada, när han uppenbarar sig i sin härlighet. 14 Saliga är ni, om ni hånas för Kristi namns skull, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er. 15 Men ingen av er skall lida för att han är en mördare eller tjuv, förbrytare eller förskingrare.16 Men om någon får lida för att han är kristen, skall han inte skämmas utan prisa Gud för det namnet. 

Det finns inget mörker i Jesus (1 Joh. 1:5), och därför kan man inte anklaga Gud för att på minsta vis orsaka så att vi faller för frestelser och syndar. Varje synd sker alltid emot Guds vilja, men vi har löftet att han förlåter oss för synden om vi omvänder oss och lämnar den gamla människan bakom oss.