Archive | September 2015

Jesus offer handlar om en SKULD som TAS BORT och inte som BETALAS

Jesus betalade inte för våra skulder utan FÖRLÄT dem (tog bort dem)

Gud älskade hela världen såpass mycket att han lät sin älskade son (och Gud i kött) dö som ett syndoffer för människorna på jorden. Detta har en parallell till djuroffersystemet i det Gamla Testamentet, och det finns ingen förlåtelse utan blod. Men var i Bibeln står det att Jesus betalat för människornas SYNDER? Eller var i Bibeln står det att Jesus betalade summan för straffet för vår synd? Det närmaste man kan komma är att Jesus “betalat ett högt pris FÖR OSS”, men det står inte i relation till pengar utan handlar om offret. Även många soldater i krig betalar ett högt pris när de riskerar sina liv, och inte heller där handlar det om pengar utan om offer.

Om Jesus skulle ha betalat den straffsumma som människornas synd kräver, ja då borde alla människor på jorden vara frälsta eftersom Jesus dött för allihop. Då borde vår synd vara förlåten redan innan vi utför den. Betalt är betalt. Straffet för synden är väl evigt liv i helvetet? Tog Jesus det straffet på sig? Självfallet inte. Dog Jesus i vårt ställe? Var vårt tilltänkta ställe att dö på korset? Nej, men däremot dog Jesus så att vi skulle slippa dö. (Han dog FÖR oss.) Väljer vi felaktig terminologi så kan det leda till tokiga läror, såsom kalvinism, ovillkorlig frälsning eller universell frälsning. Det kan även leda till att agnostiker inte förstår vårt budskap, när vi försöker övertala dem om att Jesus betalat för deras synd och tagit deras straff på sig själv. Kanon, då slipper de ju omvända sig och tro på honom? Allting är redan kirrat och förlåtet? Läs gärna artikeln om vi är köpta för ett pris och fått våra skulder betalda.

Antingen så handlar Jesu död om förlåtelse (där skulden tas bort) eller också handlar det om en regelrätt betalning krona för krona. Det kan inte handla om båda samtidigt.

Tänk dig ett scenario där du lånar en gammal gräsklippare av en kompis och sedan totalförstör den för att du varit för oaktsam. Du ber om förlåtelse och erbjuder dig att ersätta gräsklipparen så att en ny kan köpas in – en precis likadan. Kompisen är inte beredd att förlåta dig i det här läget, men uttrycker att han ser fram emot betalningen. Tyvärr har du inte råd att betala, men din brorsa rycker in och betalar hela skulden i stället för dig. När din kompis således blivit ersatt TILL FULLO – varenda krona – så tackar han dig och säger “NU FÖRLÅTER JAG DIG FÖR DIN SKULD! FÖR NU ÄR JU SKULDEN BETALD! SÅ HYGGLIG ÄR JAG!”

Men då handlar det väl inte om en sympatisk och genuin förlåtelse där en skuld stryks eftersom jag faktiskt förtjänar att bli förlåten i och med min betalning? Det är väl antingen eller, eftersom skulden inte alls stryks utan måste betalas till sista kronan? Om villkoret för förlåtelsen är en exakt ersättning av skulden så borde ett annat ord användas. Det Jesus Kristus gjorde för oss är mycket större eftersom han RADERAR vår skuld oavsett hur stor den är. Skulden tar heller ingen genväg in i hans kropp innan den raderas, utan det som han kräver av oss är omvändelse – vilket leder till skuldsanering och rening. Bibeln lär att vi är frälsta av NÅD, och att det inte handlar om något vi förtjänar.

Rom. 4:4 Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat.

Paulus uttrycker också att syndens “lön” är döden, och inte heller här handlar det om pengar utan vad vi förtjänar pga vår överträdelse av Guds bud. Förhoppningen är att denna “lön” stryks (inte betalas), vilket är möjligt i Jesu Kristi blod.

Rom. 6:23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Översättning av “skuld”

Det svenska ordet “skuld” (eller skyldig) är en översättning av olika former av det grekiska ordet “opheilō”. Ordet kan ha innebörden av skuld, skuldsatt, skyldighet, plikt eller åläggande, så det måste alltså inte nödvändigtvis handla om pengar. Det kan användas när man vill beskriva en överträdelse av bud/regler, vilket leder till en skuld.

Jag börjar med Liknelsen om den obarmhärtige tjänaren, där ordet förekommer flera gånger i olika former:

Matt. 18:21 Då gick Petrus fram och frågade Jesus: “Herre, hur många gånger skall min broder försynda sig mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?” 22 Jesus sade till honom: “Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju. 23 Därför är himmelriket likt en kung som ville ha redovisning av sina tjänare. 24 När han började granskningen, förde man fram till honom en som var skyldig (3781) tio tusen talenter. 25 Eftersom han inte kunde betala, befallde hans herre att han och hans hustru och barn och allt vad han ägde skulle säljas och skulden betalas.26 Tjänaren föll ner för honom och bad: Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans. 27 Då förbarmade sig tjänarens herre över honom och gav honom fri och efterskänkte hans skuld (1156).28 Men när tjänaren kom ut, träffade han en av sina medtjänare, som var skyldig (3784) honom hundra denarer. Han tog fast honom och ville strypa honom och sade: Betala, vad du är skyldig (3784)! 29 Hans medtjänare föll då ner och bad honom: Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig. 30 Men han gick inte med på det utan gick och lät sätta honom i fängelse, tills han hade betalat vad han var skyldig (3784). 31 När hans medtjänare såg vad som hände, blev de mycket upprörda och gick och talade om alltsammans för sin herre. 32 Då kallade hans herre honom till sig och sade: Du onde tjänare! Hela skulden (3782) efterskänkte jag dig, därför att du bad mig.33 Borde inte du också ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig? 34 Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till fångvaktarna, tills han hade betalt allt vad han var skyldig (3784). 35 Så skall också min himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin broder.”

Man kan göra ett antal iakttagelser om liknelsen.

Målet med liknelsen är att lära oss hur viktigt det är att vara villig att förlåta en person om denne ber om förlåtelse. Kungen i liknelsen är en bild av Herren Gud, som är den som har makt att förlåta. Tjänaren är en bild av en syndig människa som står i skuld inför Gud.

Ingen i liknelsen träder in och erbjuder sig att betala för tjänarens skuld. Förslaget som står till buds är att kungen efterskänker skulden (stryker den) vilket är en bild för hur Gud kan förlåta (stryka) våra skulder vid omvändelse. Ingen tar skulden “på sig”, utan det handlar antingen om 1) att hela skulden betalas av den skuldsatte, alternativt 2) skulden tas bort.

Det handlar inte om någon automatisk förlåtelse utan att den som står i skuld agerar. Tjänarna i liknelsen erkänner sin skuld, ångrar sig (även om ångern hos den första var kortvarig) och ber/motiverar varför de innerligt hoppas på att skuldbördan ska tas bort. Det finns inget i liknelsen som antyder att skulder tas bort utan ett erkännande, omvändelse/ånger (vilket innebär rening) och det finns heller inget löfte om att man blivit immun mot framtida skulder och påföljande straff. Kravet är att fortsätta hålla sig ren genom att behandla andra människor som man själv vill bli behandlad.

Trots att tjänarens skuld togs bort så finns inget löfte om att ny skuld aldrig kan ackumuleras och orsaka problem. I det här fallet fick tjänaren tillbaka sin tidigare borttagna skuld. Hur vi lever våra liv spelar alltså roll för vår frälsning.

Det grekiska ordet opheiletēs (Strong’s 3781) förekommer 7 gånger i Bibeln:

Matt. 6:12 Och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter dem som står i skuld till oss.

Lukas 13:4 Eller de arton som dödades när tornet i Siloam föll ner över dem, menar ni att de var större syndare än alla andra invånare i Jerusalem?

Rom. 1:14 Både mot greker och barbarer, både mot lärda och olärda har jag skyldigheter.

Rom. 8:12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet.

Rom. 15: 27 Så har de beslutat, och de står också i skuld till dem. Ty om hedningarna har fått del av deras andliga goda, så är de också skyldiga att tjäna dem med sitt materiella goda.

Gal. 5:3 Jag försäkrar er än en gång: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen.

En annan form av ordet är opheilē (Strong’s 3782). Just denna form av ordet (3782) används 2 gånger i Bibeln – Matt. 18:32, samt Rom. 13:7.

(Matthew 18:32 Then his lord, after that he had called him, said unto him, O thou wicked servant, I forgave thee all that debt, because thou desiredst me – KJV)

Romarbrevet 13:7 Fullgör era skyldigheter mot alla: skatt åt den ni är skyldiga skatt, tull åt den ni är skyldiga tull, vördnad åt den som bör få vördnad och heder åt den som bör få heder.8 Stå inte i skuld till någon utom i kärlek till varandra. Ty den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen.

(Romans 13:7 Render therefore to all their dues (3782): tribute to whom tribute is due; custom to whom custom; fear to whom fear; honour to whom honour. – KJV)

En annan form är opheilēma (Strong’s 3783). Även det ordet förekommer två gånger.

Matteus 6:12 Och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter dem som står i skuld till oss.

(Matt. 6:12 And forgive us our debts, as we forgive our debtors – KJV)

Rom. 4:4 Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat.

(Rom 4:4 Now to him that worketh is the reward not reckoned of grace, but of debt – KJV)

En annan form av ordet (verb) är opheilō (Strong’s 3784) och förekommer 36 gånger i Bibeln. Notera i översta exemplet att det även här handlar om att EFTERSKÄNKA (radera) en skuld. Inte att betala en skuld.

Lukas 7:40 Då sade Jesus till honom: “Simon, jag har något att säga dig.”Simon svarade: “Mästare, säg det.” – 41 “Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. 42 Eftersom de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?”43 Simon svarade: “Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro.” Jesus sade: “Du har rätt.”—47 Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet.” 48 Sedan sade han till henne: “Dina synder är förlåtna.” 49 Då började de andra bordsgästerna fråga sig: “Vem är den här mannen, som till och med förlåter synder?” 50 Men Jesus sade till kvinnan: “Din tro har frälst dig. Gå i frid.

Liknelsen om den ohederlige förvaltaren
Lukas 16 1 Jesus sade också till sina lärjungar: “Det var en rik man som hade en förvaltare, och denne blev beskylld för att förskingra hans egendom. 2 Då kallade han honom till sig och sade: Vad är det jag hör om dig? Lämna redovisning för din förvaltning. Du kan inte längre få vara förvaltare. 3 Då tänkte förvaltaren: Vad skall jag göra när min herre tar ifrån mig förvaltningen? Gräva orkar jag inte och tigga skäms jag för. 4 Jo, nu vet jag vad jag skall göra så att man tar emot mig i sina hem, när jag får avsked från min tjänst. 5 Och han kallade till sig dem som stod i skuld hos hans herre, en efter en, och frågade den förste: Hur mycket är du skyldig min herre? 6 Han svarade: Hundra fat olja. Förvaltaren sade till honom: Ta ditt skuldebrev och sätt dig genast ner och skriv femtio. 7 Sedan frågade han en annan: Och du, hur mycket är du skyldig? Han svarade: Hundra tunnor vete. Då sade han till honom: Ta ditt skuldebrev och skriv åttio. 8 Och hans herre berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt. Ty den här världens barn handlar klokare mot sitt släkte än ljusets barn.

Matt. 23:18 Ni säger också: Om någon svär vid altaret, betyder det ingenting. Men om någon svär vid gåvan på altaret, då är han bunden vid sin ed.

Lukas 11:4 Och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss. Och för oss inte in i frestelse.”

Lukas 17:9 Inte tackar han tjänaren, för att denne gjorde det han var tillsagd att göra? 10 Så skall också ni säga, när ni har gjort allt som krävs av er: Nu är vi tjänare utan uppgifter. Vi har bara gjort det vi var skyldiga att göra.”

Joh. 13:14 Om nu jag, er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter.

Joh. 19:7 Judarna svarade: “Vi har en lag och enligt den lagen måste han dö, eftersom han har gjort sig till Guds Son.”

Apg. 17:29 Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att gudomen liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi.

Rom. 13:8 Stå inte i skuld till någon utom i kärlek till varandra. Ty den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen.

Rom. 15:1 Vi som är starka är skyldiga att bära de svagas svagheter och inte tjäna oss själva.

Rom. 15:27 Så har de beslutat, och de står också i skuld till dem. Ty om hedningarna har fått del av deras andliga goda, så är de också skyldiga att tjäna dem med sitt materiella goda.

1 Kor. 5:10 Jag menade inte alla otuktiga här i världen, inte alla giriga och utsugare och avgudadyrkare. Då måste ni ju lämna världen.

1 Kor. 7:3 Mannen skall ge sin hustru vad han är skyldig henne och på samma sätt hustrun sin man.

1 Kor. 7:36 Men om någon tror sig handla orätt mot sin ogifta dotter som är giftasvuxen och vill gifta sig, då skall han göra henne till viljes. Han syndar inte. Låt dem gifta sig.

1 Kor. 11:7 En man bör inte ha något på huvudet, eftersom han är Guds avbild och ära. Och kvinnan är mannens ära.—10 Därför skall kvinnan ha en makt på huvudet för änglarnas skull.

2 Thess. 1:3 Vi är alltid skyldiga att tacka Gud för er, bröder. Och det har vi goda skäl till, eftersom er tro växer till så starkt och den kärlek ni alla hyser till varandra blir allt större hos var och en av er.

Fil. 1:18 Har han gjort dig någon orätt eller är han skyldig dig något, så för upp det på min räkning –

Heb. 2:17 Därför måste han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder.

Heb. 5:1 En överstepräst utses alltid bland människor och blir insatt till att för människors räkning göra tjänst inför Gud och bära fram gåvor och offer för synder. 2 Han kan behandla dem rätt som är okunniga och far vilse, eftersom han själv är svag3 och därför måste bära fram syndoffer både för folket och för sig själv.

1 Joh. 2:6 Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde.

1 Joh. 3:16 Genom att han gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Så är också vi skyldiga att ge vårt liv för våra bröder.

1 Joh. 4:11 Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra.

3 Joh. 1:8 Därför är det vår plikt att sörja för sådana, så att vi kan arbeta tillsammans för sanningen.

Andra verser där vi kan läsa “skuld” i en svensk Bibel utan att ovan glosor används

Om man inte vill jämföra med grekiskan så får man ibland annat ljus över en vers genom att jämföra med den engelska King James Bible. Det gäller framför allt den första versen i listan.

Kolosserbrevet 2:14 och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset.

Colossians 2:14 Blotting out the handwriting of ordinances that was against us, which was contrary to us, and took it out of the way, nailing it to his cross;

Johannes 19:11 Jesus svarade: “Du skulle inte ha någon makt över mig, om du inte hade fått den ovanifrån. Därför har den som utlämnat mig åt dig större skuld.”

John 19:11 Jesus answered, Thou couldest have no power at all against me, except it were given thee from above: therefore he that delivered me unto thee hath the greater sin.

Matteus 12:5 Eller har ni inte läst i lagen att prästerna i templet på sabbaten bryter mot sabbaten och ändå är utan skuld?

Matt. 12:5 Or have ye not read in the law, how that on the sabbath days the priests in the temple profane the sabbath, and are blameless?

Rom. 3:19 Men vi vet att allt vad lagen säger, det talar den till dem som har lagen, för att var mun skall stoppas till och hela världen stå med skuld inför Gud.

Rom. 3:19 Now we know that what things soever the law saith, it saith to them who are under the law: that every mouth may be stopped, and all the world may become guilty before God.

Apostlagärningarna 18:6 Men de gick emot honom och hånade honom. Då skakade han sina kläder och sade till dem: “Ert blod skall komma över era egna huvuden. Jag är utan skuld. Från och med nu går jag till hedningarna.”

Acts 18:6 And when they opposed themselves, and blasphemed, he shook his raiment, and said unto them, Your blood be upon your own heads; I am clean: from henceforth I will go unto the Gentiles.

Hahne och Kasselstrands kommunikationssvårigheter och Israelfientliga politik

Sep15

Jag blev förbluffad den dagen för snart ett år sedan då jag upptäckte William Hahne och Gustav Kasselstrands berömda Palestina-artikel från 2011. Dessförinnan tog jag för givet att ledningen för SD och SDU drog åt samma håll och hade en bra kommunikation sinsemellan, men den här artikeln fick mig att inse så inte var fallet. Vilket stolpskott till artikel på flera plan! Jag kände till att Kasselstrand fortfarande var i högsta grad aktiv inom SDU, vilket förvånade mig, men hur var det med Hahne? Snälla, säg att han inte längre finns med som aktiv inom partiet? Jo! Hur kan detta komma sig? Man får då anta att båda verkligen omvänt sig och att de getts flera chanser i hopp om förbättring, men hur kan man ens komma på tanken att skriva en sådan artikel och sprida den på sättet de valt?

Deras ståndpunkt i själva sakfrågan är i sig orättvis gentemot Israel, och jag skäms över varje politiker som menar att Palestina borde erkännas som stat (såsom Sveriges regering 2014). Israel gick med på att dela området med palestinaaraberna 1948 (trots arabernas enorma yta både i Jordanien och i andra grannländer), men svaret från grannländerna blev i stället krigsanfall. Palestinaaraberna skulle alltså kunnat erhålla ett eget land väster om Jordanfloden redan 1948 men de tackade nej. Arabernas/muslimernas förfogar över 99,9% av mellanösterns territorium så varför borde lilla Israel idag avyttra land? När judarna flyttade tillbaka till palestinaområdet på 1800-talet så var det turkarna som förfogade över området, och judarna betalade för de landområden som de bebodde. De stal inte land från någon, och hela området var dessutom i bedrövligt skick. Även efter 1948 så inbjöds araberna att fortsätta bo i landet, och de som valde att ansluta sig till Israel fick alla demokratiska rättigheter som landet erbjöd sina medborgare. Många andra flydde dock till grannländerna, varpå Israel klandrades. När Gaza kom i Israels händer 1967 efter kriget som grannländerna startade, var det då palestinier som förfogade över området? Nej, det var Egypten 1948-1967, och förhållandena i området var urusla. Israel tog över och satsade stort på infrastrukturen. När Jerusalem kom i Israels händer 1967, var det då palestinier som förfogade över staden? Nej, det var Jordanien 1948-1967 innan de attackerade Israel och förlorade. Varför höjdes inga rop från omvärlden att palestinierna borde överta dessa områden innan 1967? Jo, för då kunde man inte anklaga Israel. Raketer som ideligen avfyras från grannländerna har dessutom visat att Israel behöver sina landremsor som marginal, men det handlar ingalunda om land som är “ockuperat från Palestina”. Israel gav tillbaka hela Sinai till Egypten, som Egypten förlorade i kriget som de startat mot Israel, vilket visar att Israel absolut vill erbjuda land mot fred. Samma sak vad gäller Gaza 2005.
Hahne och Kasselstrand påstår (utan källa) att medlemmarnas åsikter i denna fråga är densamma som deras. Hur kan de vara så säkra på det? Har de gjort någon slags undersökning i frågan? Hur kan de utesluta att de flesta medlemmar snarare är på partilinjens sida?
De visar att de inte tänker på SD:s bästa när de väljer att inte kommunicera frågan med sina partikamrater internt, utan går bakom ryggen på dem via Aftonbladet (av alla tidningar).
Publiceringen visar på ett väldigt dåligt omdöme, och det handlar inte om en händelse där man efteråt kan säga “Men hoppsan, vad tokigt det blev!”, eftersom de hade god tid på sig att formulera artikelinnehåll med målet att publicera den bakom ryggen på sina kollegor. Hur ska man kunna lita på personernas omdöme i framtiden när de gjort en sådan här galen grej?
SD och SDU borde spendera sin tid på att gemensamt kämpa för sin politik och emot dåliga politiska idéer hos övriga partier, men Hahne och Kasselstrand anser alltså att vi borde lägga tid på att bekämpa varandra inför öppen ridå? Hur kan partiet vinna på det?

Det är svårt att tro att personerna plötsligt ändrat uppfattning i Palestinafrågan, och man måste därför anta att de har exakt samma uppfattning som när de skrev artikeln. Var och en måste förstås få tycka vad de vill – och SD:s medlemmar håller förstås med om SD:s principprogram till varierande grad – men det är oroande när ledningen för SDU har en sådan negativ syn på landet Israel, och ännu mer oroande är deras kyliga sätt att kommunicera frågan.

Hahne och Kasselstrands resonemang (i grönt) från artikeln

“Vårt partis pro-israeliska hållning rimmar illa med medlemmarnas åsikter “

Ett påstående som de inte ger en källa för. Jag betvivlar inte att paret har många vänner som delar deras åsikter, men vad har de för stöd för att medlemmar i stort delar just deras åsikt och inte partilinjens?

“JIMMIE HAR FEL” “Sverigedemokraternas ungdomsförbund, SDU, vill gå i från partiets pro-israeliska linje och erkänna palestina som en stat. Varje folk har rätt till en nation, menar de.”

De erkänner att partiet har en pro-israelisk linje vilket visar att det existerar en sådan linje inom SD, och att det är den linjen som de vill gå emot genom att framföra kritik av sin partiledare och hela moderpartiet i tidningen Aftonbladet (och inte först till sina kollegor). Det innebär att de gärna vill visa upp för omvärlden att SD är splittrat i en viktig fråga och att moderpartiet inte vet sitt eget bästa. Självfallet måste man inte samtycka med allting som kommer från partiledningen, men det här visar att de inte drar sig för att ta det stora steget att kritisera sin egen partiledare offentligt i stället för internt trots att det kastar smuts över hela partiet. “Varje folk har rätt till en nation”? Palestinierna är araber såsom sina arabbröder i Jordanien, så det finns således stater till deras förfogande. Inte har väl alla folk rätt att bygga upp en nation på andras territorium? De borde inte ha tackat nej till en egen nation 1948. Innan 1948 så var området inte arabiskt/palestinskt land som en del fått för sig. Britterna hade låtit FN ta hand om området som innan brittiskt styre var turkarnas. Vidare finns det flera folk som gärna vill ha egna nationer, och/eller som vill separeras från andra nationer. Den palestinska myndigheten har inte kontroll över sitt territorium vilket borde krävas om man ska erkännas som stat. Taiwan och Kurdistan, som har kontroll över sitt territorium, har inte erkänts av Sverige.

“Alltför länge har Sverigedemokraternas politik i Israel–Palestina-konflikten präglats av enskilda partiföreträdares personliga agenda. Sverigedemokraternas riksdagsgrupp beslutade nyligen att inte erkänna en palestinsk stat eller bevilja palestiniernas begäran om medlemskap i FN. Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) går nu för första gången någonsin emot moderpartiet och hävdar palestiniernas rätt till en egen stat i hänsyftning till den nationalistiska principen.”

Hur kan de veta att det bara handlar om enskilda politiker och inte en stor majoritet inom SD? Hahne och Kasselstrand är väl också “enskilda politiker”? Även de verkar ha en agenda? Varför är det just Israel som borde avvara viktig mark för att ge palestinierna en egen stat? Det var ursprungligen tänkt att Israel skulle fått en ännu större yta av mandatet, men 77% gick till Transjordanien/Jordanien. Att Jordanien gjort det svårt för sitt brödrafolk att slå sig ner i landet är en annan sak som inte Israel borde belastas för.

“Tidigare under september höll SDU sin förbundskongress för 2011. Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder deltog som inbjuden gäst och höll ett tal där han uppmuntrade SDU till att verka som en intern opposition till Sverigedemokraterna. Hans ord sätts nu på prov.”

Tyckte han även att det var en bra idé att nya idéer inte diskuteras internt utan diskuteras via pressen?

“Bilden som allmänheten har av Sverigedemokraternas hållning i Israel–Palestina-konflikten är oerhört onyanserad. Partiet har fått en form av villkorslös pro-Israelstämpel på sig som rimmar illa med de egentliga åsikterna i medlems- och väljarkåren. Detta på grund av ett fåtal företrädares högljudda personliga agenda. Samtidigt är det värt att påpeka att moderpartiets officiella hållning alltid varit att inte ta ställning i konflikten – en hållning som man nu frångår av oklara skäl.”

Återigen så verkar Hahne och Kasselstrand så säkra på att det handlar om enskilda politiker och ett fåtal företrädares “högljudda personliga agenda”. Vilket kränkande epitet på partikollegor! Men paret Hahne-Kasselstrand har alltså ingen personlig agenda själva? Det är inte deras hållning som är onyanserad? De är inte högljudda när de talar för hela SDU på sättet de gör i Aftonbladet?

“SDU:s princip är egentligen att inte ta ställning i utrikespolitiska konflikter som inte berör Sverige i någon högre grad. Moderpartiets ställningstagande mot palestinsk självständighet tvingar oss dock att sätta ned foten. En enig förbundsstyrelse var överens om att SDU måste agera när moderpartiet bryter sin neutralitet och dessutom går stick i stäv mot den breda konsensus som råder inom ungdomsförbundet för en tvåstatslösning. SDU har därför valt, precis som den förmodade FN-majoriteten, att erkänna Palestina som stat.”

Det är klart att SD inte kan spendera tid att ta ställning i allehanda utrikespolitiska konflikter när målet i stället borde vara att förankra en politik för landet Sverige, men om det exempelvis finns en risk att partier vurmar för ett erkännande av Palestina som stat och/eller vill donera stora summor pengar till detsamma (regeringen utlovade exempelvis upp till 1,5 miljarder kr till Palestina 2014), så påverkar det även svensk politik. Sådana idéer skulle innebära direkt/indirekt stödja både Hamas och terrorism, vilket föranleder en reaktion från SD. Jag är inte alls övertygad om att det råder “en bred konsensus” bland medlemmar i SDU i frågan.

“SDU är och kommer fortsatt att vara ett nationalistiskt ungdomsförbund. Enligt den nationalistiska principen har varje folk rätt till en egen nation. Detta gäller givetvis också palestinierna, varför en tvåstatslösning i regionen är självklar.”

Återigen så borde inte landet Israel lida för att palestinierna tackade nej till en tvåstatslösning 1948. Palestina består av två områden, varav det ena – Gaza – styrs av Hamas. Det är en islamistisk grupp som är terrorlistat av EU och de erkänner inte Israels rätt att existera ens på mindre gränser, samt anser att judar borde dödas var än de påträffas enligt sitt eget program.

“Vi står nu inför ett vägskäl där vi kan slå an på den väg som hittills varit ett misslyckande, eller så gör vi handling av de eviga orden om tvåstatslösning och erkänner Palestina som stat. Moderpartiets mångåriga ställningstagande om att verka för en tvåstatslösning har nu dessvärre förlorat all trovärdighet.”

hur kommer situationen vändas ifrån ett misslyckande om man bygger upp en tvåstatslösning där terroristerna kommer ännu närmare inpå Israels territorium? Det innebär väl bara att raketerna kan komma ännu längre in i Israels land? Vore det inte bättre om Israels grannländer först visar att de kan avhålla sig från att skicka in raketer och bomber in i Israel? Borde de inte först visa att de är ett fredsälskande nation? Hamas vill i stället förgöra Israel, så det är självklart att Israel är på sin vakt för sin överlevnads skull.

“SDU inser naturligtvis att erkännandet av Palestina som stat inte löser konflikten i en handvändning och att det stora arbetet för fred återstår. Sett till de två val vi nu står inför ser vi dock att det ena alternativet är en återvändsgränd medan det andra är ett viktigt steg i fredens och rättvisans riktning. De senaste decennierna har olagliga israeliska bosättningar på palestinsk mark oavbrutet expanderats. Samtidigt har förtrycket av det palestinska folket fortlöpande tillåtits ske av ett passivt världssamfund.”

De glömde att berätta på vilket sätt en tvåtstatslösning leder till “ett viktigt steg i fredens och rättvisans riktning”. Menar de att terroristerna då upphör med sina raketattacker mot Israel? Vad är det för ett förtryck som åsyftas och som de anklagar Israel för? Handlar det om att Israel måste anordna rigorösa säkerhetskontroller, använda iron dome mot raketattacker och bygga staket för att försvara sina invånare? Vidare var det inte “olagligt” med bosättningarna. De tog upp cirka två% av Västbankens territorium, och det handlade om redan befintliga bosättningar nära Gröna Linjen (1967 års gränser) på ett område som Israel enligt Osloavtalet kontrollerade.

“Israels blockad av Gazaremsan har lett till en långvarig humanitär kris med akut brist på förnödenheter som medicin och byggnadsmaterial. Blockaden har också lett till minskade försörjningsmöjligheter, stigande matpriser, en utdragen energikris samt en försämring av vatten och sanitär infrastruktur. De omfattande importrestriktionerna på bland annat råvaror och jordbruksprodukter, kombinerat med exportförbud, har decimerat den ekonomiska verksamheten inom den privata sektorn, där 120 000 jobb gått förlorade. Det är en nödvändighet att den illegala ockupationen upphör för att möjliggöra en framtida fred i regionen.”

Ett antal år har gått sedan artikeln 2011, och Hahne och Kasselstrand har säkert inte missat hur palestinaaraberna grävt tunnlar för att kunna komma närmare Israel med sina attacker. Medan Israel hjälper både judar och araber i sina sjukhus vid gränsen så vet de att tacken är terrorism tillbaka. Israelerna önskar inte ha kontroller och säkerhetsåtgärder för att det är skojigt, utan just för att de kan rädda liv genom att blockera vapen och material från att hamna i händerna på terrorister. Hahne och Kasselstrand må vara naiva, men israelerna lever i verkligheten och vet att de måste försvara sina medborgare – judar och araber. Återigen, vad är det för “illegal ockupation” som åsyftas?

“Ett erkännande av en palestinsk stat skulle sätta press på Israel att följa internationell rätt och upphöra med såväl handelsblockaden som koloniseringen.”

Men att Hamas inte följer internationell rätt tar paret inte upp? Eller att inga av Israels grannländer är demokratier? Kanske upphörande av terroristattacker skulle få Israel att backa från rigorösa säkerhetskontroller? Vad är det för “kolonisering” som åsyftas? Allt Israel begär är att de får leva i fred i sitt eget land, och att de ska få försvara sig på andra sätt än att bara ducka för raketer.

“Moderpartiet har på ett föredömligt och förtroendeingivande sätt breddat hela den sverigedemokratiska rörelsens politik. Det är dock ofrånkomligt att en rörelse förr eller senare ställs inför svåra vägskäl där man riskerar att fatta mindre bra beslut. I sådana fall måste man också kunna motivera och eventuellt ompröva sitt beslut. Här är ungdomsförbundet en garant för inre och yttre diskussion kring moderpartiets ställningstaganden både i de fall där vi delar ståndpunkt och där vi tycker olika.”

Kanske herrarna skulle ta och lyda sina egna råd? SD har till dags dato rullat fram till 27% och 18.000 medlemmar, och det måste tolkas som deras politik är ett vinnande koncept. Vad hade hänt om SD i stället gått på SDU:s linje? Själv hade jag som f.d. kristdemokrat aldrig anslutit mig till SD om deras politik var som alla andra och Israelfrågan är för mig personligen väldigt viktig. Judarna i Israel är utsatta och de borde ha rätt att försvara sig.

“SDU har för avsikt att bidra med såväl politiskt som organisatoriskt nytänkande, och därför uppmanar vi moderpartiet att ompröva sitt ställningstagande i denna fråga. SDU kommer inte att stilla se på när Sverigedemokraterna är ute på fel väg i aktuella och viktiga frågor.”

Hur vore det att i första hand prata med varandra som normalt folk? Varför utse Aftonbladet som mellanhand för en dialog om något som borde diskuteras internt? Herrarna har heller inte lyckats i sin artikel att förklara exakt varför SD borde ändra uppfattning i frågan, men däremot har de visat upp en okunskap i mellanösternkonflikten och Israels historia. Om det stämmer att Hahne även uttryckt sig antisemitiskt så är det verkligen illa. Det är glädjande att se att SD har sunda och logiska åsikter om det lilla landet som som så många hatar utan anledning. SD har skrivit en rad motioner och artiklar om Israels rätt att både finnas och att försvara sig.

Konflikt som bara fortsätter och fortsätter

Nu är det visserligen inte just Israelfrågan som orsakat den rådande splittringen (september 2015) mellan SD och SDU, men publiceringen av artikeln visar hur som helst på ett dåligt omdöme. Sedan 2011 har Hahne och Kasselstrand gång på gång visat att de inte räds för att smutskasta moderpartiet i pressen och jämföra SD med allsköns diktaturer, trots att det skadar hela partiet. En SDU-ledare som inte förstår att det är bättre att diskutera internt än externt borde inte vara SDU-ledare. En SDU-ledare borde agera moget och inte vilja riskera sämre siffror för partiet.

Om man exempelvis inte förstår att det är fullständigt ologiskt att ställa upp i en debatt mot egna kollegor i program som Agenda (eller vilket TV- eller radioprogram som helst), så borde man inte vara en politiskt ledare. Hur kan man ens komma på tanken att vilja ställa upp i en sådan debatt/diskussion där man inför öppen ridå förgör varandra, medan DÖ-politikerna skrattar förtjust över den cirkus som de kan åskåda helt gratis. PK-media gör ju allt för att smutskasta SD, och med en hetsk debatt mellan SD och SDU skulle de kunna samla många fina gratispoäng. SD:are som Jomshof, Karlsson går givetvis inte in i den fällan och avstår moget från att delta i ett sådant jippo som är skadligt för partiet, men ledningen i gamla SDU har inga sådana tankar.

Vi har demokrati och man får tycka vad man vill om olika ämnen, men om åsikterna går alltför mycket isär så är förstås frågan om de olika lägrena inte borde gå åt var sitt håll för att inte förstöra för hela partiet. Det verkar som det är moderpartiet som tänker på hela partiets bästa, och inte den SDU-sida som Hahne-Kasselstrand tillhör – som inte drar sig för att “throw SD under the bus” (offra en partner/vän av själviska skäl).

Vill man vara socialdemokrat så får man vara det och vill man vara moderat så går det också bra, men man kan inte begära att man ska ha rättigheter att kämpa för socialdemokratiska idéer inom Moderaterna eller vice versa. Eller ansluta sig till en sångkör men vilja sjunga andra sånger än resten av kören. Eller insistera på sjunga en stämma som man inte behärskar, samtidigt som man uppmuntrar andra körmedlemmar att byta stämmor mitt i en sång. Starta en egen kör om grundreglerna inte passar! Om ett gäng företagare har en produkt/tjänst som de vill sälja och upptäcker att några kollegor bakom ryggen på dem kritiserar produkten/tjänsten och även sina kollegor, så ger det en negativ spinn på hela företaget som kan lida stora förluster. Starta ett eget företag i stället om det ursprungliga konceptet inte passar!

En konflikt mellan SD och SDU kan inte fortsätta i det oändliga. SD förstår detta med inte SDU. Det gamla SDU är splittrat i två läger, och om moderpartiet är så hemska som Hahne-Kasselstrand och Jessica Ohlson säger, så borde den smidigaste lösningen vara att låta de SDU:are som stödjer moderpartiet få fortsätta på den linjen, medan övriga drar sig ur och startar något eget. Att SDU-medlemmar röstade fram Jessica Ohlson som sin ledare trots vetskapen om att hon inte har förtroende hos moderpartiet pga sin kritik mot densamma, så visar det bara hur de rycker på axlarna åt risken att det leder till ytterligare år av konflikter – som givetvis är skadligt för partiet. Jessica säger att SDU:s mål är att på sikt byta ut hela SD:s partiledning, och det säger ganska mycket om hennes likgiltighet inför de nära 30% av väljarrösterna som SD:s partiledning lyckats nå upp till på rekordkort tid.

Att Hahne och Kasselstrand är unga intelligenta personer som arbetat hårt betvivlar jag inte, men det kan även medlemmar i övriga partiers ungdomsförbund göra. Spenderar man dyrbar tid på att vara bromskloss åt moderpartiet så har man spenderat tid på ett felaktigt sätt. Dessutom så är jag övertygad om att även andra halvan av gamla SDU (med Tobias Andersson i spetsen) spenderar precis lika mycket tid och kraft på Sverigedemokraterna.

Jag hoppas innerligt att SD inte ska ändra sitt principprogram som jag håller med om till ca 95%. Själv kan jag säga att jag är till höger (bättre för tillväxten utan att stort skattetryck), men det är framför allt familjefrågorna som är viktiga för mig. Jag skulle helt klart gå ur som partimedlem om abortgränsen höjdes, eller om SD började ge uttryck för att det är ok för samkönade att gifta sig och adoptera barn. (Tack och lov finns det fortfarande ett parti som inte flirtar med HBTQ-rörelsen och RFSU som borde ut ur skolan.)

Hillsongs Brian Houston uttrycker att vi alltid är syndare hela tiden

Sep4

Brian Houston, Hillsong är inte ensam om att uttrycka idén att alla människor alltid är syndare – som han gör i videon nedan. Dessvärre finns det även andra kyrkoledare som gör likadant, och med den bakgrunden är det lättare att förstå deras eventuella acceptans även för öppen homosexualitet mitt i församlingen. För om vi alla alltid är syndare, vem är då vi att mana andra människor att sluta synda? Då skulle ju den homosexuella kunna säga “Sluta synda själv! Du är väl inte bättre än jag?”.

Dessutom har Brian Houston svårt att vara tydlig om sin syn angående homosexualitet, och det verkar som svaren beror på vem som frågar. Brian sade vid ett tillfälle att det var en överraskning för honom att två personer i Hillsong, New York (en körledare och en församlingsmedlem) levde i ett homosexuellt förhållande, och att han inte kände till detta förrän han såg en artikel som informerade om detta i Januari 2015. Ändå kan man se i nedan video från 2014 hur han tydligt förklarar att det är högt till tak i Hillsong och nämner även sin kännedom om dessa två homosexuella personer i Hillsongkören i New York. Uppenbarligen så kände han till deras homosexualitet trots allt. När han fick frågan i videon om han skulle önska att eventuellt homosexuellt par i hans kyrka skulle ändra sig, så svarar han att vi ALLA borde ändra oss. Menar han alltså att vi alla är syndiga och att ett par som lever i utlevd homosexualitet därför inte sticker ut på något sätt utan lever ett normalt kristet liv? Hur är det då om man lever i otrohet, eller om man är en tjuv och mördare? Är kontentan av det han säger att vi alla är syndare men att vi syndar olika, och därför befinner oss i precis samma syndiga skara som homosexuella? Magnus Persson i Församlingen United i Malmö uttrycker något i den stilen (om synd i allmänhet):

”Inom mig bor det både en präktig och religiös farisé såväl som en svag, skandalös och skamfylld publikan.—Som farisé tycker jag att Gud är skyldig mig lite extra uppmärksamhet, eftersom jag gärna jämför mig dem som syndar annorlunda än jag gör.”

Det låter som ett liknande resonemang som Brian Houstons. Det skulle innebära att vi alla är syndare, men att vi däremot inte nödvändigtvis bär på exakt samma sorts synder. Uttrycker man något annat är man en farisé, och vem vill vara en farisé? Kanske därför ansluta sig till skaran som menar att vi aldrig kan sluta synda och att lösningen på problemet inte är omvändelse utan att vår synd alltid täcks av Guds nåd?

Brian menar vidare att det är Gud som ska döma, och att vår roll är att älska. Det är en god idé att älska vår nästa, men lärde inte Jesus också att vi ska gå ut i hela världen, sprida evangelium och be folk att OMVÄNDA sig? Att omvända sig betyder att lägga bort synden (ja hela den gamla människan), samt inte längre ställa våra lemmar i syndens tjänst (Rom. 6:13, 19). Vi kan lita på Paulus att vi kan leva i fullkomlig seger över synden, och att vi inte behöver vänta tills vi dör med att vara Jesus trogna. Det kan vi vara här och nu även om vi alla har syndat. Lösningen är inte att åka rygg på Jesus in i himlen, utan lösningen är omvändelse. För varje person som omvänder sig är det glädje i himlen, och inte undra på det eftersom det handlar om en person som gått från andlig död till andligt liv! Här är verser som visar vad Jesus önskar att vi ska lära ut i vår missionsbefallning:

Matt. 28:19 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn 20 och LÄR DEM ATT HÅLLA ALLT VAD JAG HAR BEFALLT ER. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.”

Mark. 6:7 Och han kallade till sig de tolv och sände ut dem två och två och gav dem makt över de orena andarna. —11 Och om man på någon plats inte tar emot er eller hör på er, så gå därifrån och skaka av dammet under era fötter till ett vittnesbörd mot dem.” 12 De gick ut och predikade att människorna skulle omvända sig, 13 och de drev ut många onda andar och smorde många sjuka med olja och botade dem.

Lukas 5:32 Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse utan syndare.”

Lukas 24:46 Och han sade till dem: “Det står skrivet att Messias skall lida och på tredje dagen uppstå från de döda, 47 och att omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. 48 Ni är själva vittnen om detta.

Matt. 24:12 Och eftersom laglösheten tilltar, kommer kärleken att svalna hos de flesta. 13 Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst. 14 Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma.

Laglöshet handlar om att Guds lagar/bud helt eller delvis inte längre hålls. Det kanske delvis kan bero på att vi tidigt får lära oss att vi helt enkelt inte kan sluta synda, och/eller att det inte får särskilt stora konsekvenser eftersom vi alla är syndare hur som helst? Dessutom kanske vi får lära oss att nåden skymmer vår synd från Guds ögon så att han inte ser den utan endast Jesu blod?

Lukas 13:3 Nej, säger jag er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under som de.

Matt. 18:3 och sade: “Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket.

Petrus och Paulus:

2 Pet. 3:9 Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig.

Apg. 26:15 Jag sade: Vem är du, Herre? Och Herren svarade: Jag är Jesus, den som du förföljer. 16 Men stig upp och stå på fötterna! Ty jag har visat mig för dig för att utse dig till tjänare och vittne, både till vad du har sett och till det jag kommer att visa dig, 17 när jag räddar dig undan ditt eget folk och undan hedningarna. Till dem sänder jag dig, 18 för att du skall öppna deras ögon, så att de vänder sig från mörker till ljus, från Satans makt till Gud. Så skall ni genom tron på mig få syndernas förlåtelse och arvslott bland dem som är helgade.19 Därför, konung Agrippa, blev jag inte olydig mot den himmelska synen, 20 utan jag har predikat först i Damaskus och i Jerusalem och hela Judeen och sedan ute bland hedningarna, att de skall ångra sig och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen.

Omvändelse är alltså centralt eftersom synd leder till döden. Det är som bekant Satan som säger det omvända:

1 Mos. 3:4 Då sade ormen till kvinnan: “Ni skall visst inte dö!

Jag vill också säga att det bara är Brian Houstons åsikt om just ämnet homosexualitet som jag tar upp här, och jag vet självfallet att inte alla medlemmar automatiskt delar hans åsikt – vare sig i Australian, USA eller Sverige. Dessutom vill jag inte förringa det som Houston gjort för Guds rike (Hillsong är ett stort fenomen i flera länder som dragit till sig många till Kristus), men ännu bättre hade det förstås varit om han helt och fullt var positionerad på Guds ord och varnade för synden som fortsatt orsakar död. Apostlen Paulus varnar för att lite surdeg syrar hela degen. Om det finns körledare och officiella kyrkomedlemmar som lever i oomvänd synd med pastorns goda minne, så kan det förstås tolkas som en slags acceptans/förståelse för synden. Hur är det då med risken att sådan acceptans sprider sig även till andra medlemmar?

https://youtu.be/A6Pz6DtNZPM