Archive | 2013/05/14

MALIN ROOS och att inte vilja rösta på en sång för att sångarna är kristna

Vad skulle du säga om en programledare som sitter i panelen för ett “inför Eurovisionsschlagerfinalen-program” på TV uttryckte sig ungefär så här:

“När jag lyssnade på det här bidraget för första gången så tyckte jag VERKLIGEN om låten, men då visste jag inte att sångarna var homosexuella. MEN sen fick jag reda på att de var det och då blev jag genast mer tveksam om jag faktiskt tyckte om låten eller ej.”

och vidare…

“Jaha, nu är min tur att rösta på en av dem tävlande bidragen för kvällen. Så ni två röstade på Schweiz bidrag (med de homosexualla sångarna) och jag måste erkänna att jag faktiskt också tycker att de var bäst i kväll. Så jag måste nog lägga min röst på dem MEN DET BÄR MIG EMOT!”

Skulle inte du bli ganska paff om du fick höra programledaren yttra sig på det sättet, och skulle inte du undra hur någon ens kan överväga att INTE rösta på en låt bara för att sångarna är homosexuella? Borde inte en duktig programledare för ett sådant program uppmuntra alla att rösta på bidrag för att de exempelvis gillar låten, framförandet och/eller sångrösterna, och INTE för att de har fel ras, kön, religion eller sexuell läggning?

Nu var det inte homosexualitet som Malin Roos hakade upp sig på under ovan nämnda program på SVT under gårdagen utan hon uttryckte sig på ett sådant sätt för att artisterna var KRISTNA, och/eller för att de tillhörde specifikt Frälsningsarmén. Det handlade om Schweizs bidrag med ett gäng musikanter från just en falang av Schweizs frälsningsarmé – men eftersom det handlar om kristna så verkar det vara helt legitimt att uttrycka sig plumpt och nedvärderande. Min gissning är att SVT ALDRIG I LIVET skulle släppa ett program om Malins kommentarer skulle handla om homosexuella eller muslimer. De grupperna står ofta högst upp på “fridlyst-listan” över grupper som man inte får säga något negativt om eftersom man då är homofob eller islamofob. Att kritisera judar och kristna däremot verkar vara acceptabelt i Sverige, och kanske t o m politiskt korrekt.

Israel verkar vara Sveriges favoritland att trycka ner och kritisera, trots att det borde finnas en rad andra länder att hellre kritisera som inte är i närheten av att vara ett sådant demokratiskt land som Israel, och jag kommer att tänka på en kort dialog om Israel av SVT:s programledare under en direktsänd schlagerfinal 2002.

Claes Åkeson: “Vi närmar oss det tionde bidraget, ett bidrag som en del menar inte skulle få vara med, med tanke på hur de hanterar sin konflikt med Palestina”.

Christer Björkman: “JA, alltså, jag har jättesvårt för den här låten. Det är ett praktfullt pekoral””

Vem som helst uppfattar detta som kritik mot Israel som land och det är en enastående onödig och klantig politisk kommentar som inte hör hemma i ett neutralt sångprogram. Det är alltid listigt att uttrycka vissa åsikter med “en del tycker” för då kan man alltid ursäkta sig med att det faktiskt inte var en personlig åsikt utan en åsikt som “andra” har och då har man ryggen fri. Och hur borde förresten Israel bättre hantera konflikten som de aldrig bett om att få? Hur borde de bättre beskydda sina invånare (judar och araber) som regelbundet blir attackerade från grannländer vars ledare öppet säger att de vill förinta dem? Rasera stängsel så att bomber/vapen lättare kan komma in i landet, upphöra att försvara sig och i stället ducka och hoppas på det bästa?

Verkligen oproffsigt av programledare att inte kunna presentera vanliga neutrala schlagerbidrag utan att göra nedvärderande kommentarer om religion och politik. Det är väl Nr 1 på listan att tänka på?

Martin Luther hade en del om bakfoten

May14

Torbjörn Edebol skrev i tidningen Dagen en artikel om en förhoppning att låta det kommande 500-årsmminnet av reformationen bli en bibelrenässans i Luthers efterföljd, men jag delar inte hans uppfattning om Martin Luther även om Luther skrivit en del upplyftande saker. Det är inte bara Luthers förskräckliga och hårrresande generaliseringar om judarna som jag tänker på – och som tyvärr utnyttjades av andra för att motivera rättigheten att konfiskera judarnas ägodelar och förfölja dem – utan jag tänker på framför allt tre obibliska läror som influerat Norden och stora delar av världen.

1) Den gnostiska idén att människan ärvt Adams synd

Utan något känt undantag så lärde ingen av de gamla kyrkofäderna ut något sådant de första 300-400 åren e Kr, och det var inte förrän Augustinus (en före detta gnostiker) trädde fram på scenen som denna idé infördes till kyrkan. John Kalvin (1509-1564) och Martin Luther (1483–1546) anammade Augustinus (354–430) nya läror och spred dem sedan vidare, och idag är det de som motsätter sig arvsynden som anses vara villolärare trots att det var precis tvärt om de första 300+ åren. Men även om vi ska försöka intala oss själva att samtliga kyrkofäder hade fel så är förstås det viktiga vad BIBELN säger, och den säger ingenstans att vi är födda i synd. Inte ens i Romarbrevet 5 där det tydligt står att DÖDEN (inte synden) kommit över alla människor av anledningen att vi syndat. Inte för att vi ärvt Adams synd. Vi dör däremot fysiskt pga Adam eftersom vi inte kan nå livets träd pga honom. Den makabra läran att vi alla är födda i synd har resulterat i barndopstraditionen (för att hindra bebisar att gå själsligt förlorade om de skulle råka dö innan dopet) men sanningen är att bebisar inte ens har kapacitet att synda och de är totalt oskyldiga. Synda är någonting man gör och ingenting man kan ärva.

2) Det saliga bytet

Det verkar som denna obibliska idé och begreppet i sig självt faktiskt härrör sig till Martin Luther, även om sådana tankegångar fanns innan hos Anselm av Canterbury (som introducerade försoningsläran) och Augustinus. Bibeln lär att när vi omvänder oss från våra synder så TAS DE BORT. De raderas helt enkelt, och de överförs inte först på Jesus. Bildligt talat kan man säga att Jesus “tagit våra synder på sig” på korset, men på så sätt att han bildligt talat tar dem “på sina axlar”. Ingenstans i Bibeln står det att JESUS rättfärdighet är insprutad/överförd till oss. Jesus är vår rättfärdighet på det sättet att han levt ett syndfritt liv för vår skull och för att han möjliggjort rening i hans blod på villkor att vi omvänder oss. Sedan är det tänkt att VI (inte Jesus) ska leva rättfärdigt, och om vi syndar igen är vi smutsiga igen och INTE rättfärdiga. Tro det eller ej, men Bibeln lär att den som GÖR rätt är rättfärdig. Inte den som fått en injektion av Jesus rättfärdighet.

3) Läran att vi är frälsta av tro allena när Bibeln tydligt säger att vi INTE är frälsta av tro allena (Jak. 2:24)

Luther var osäker på om Jakobsbrevet verkligen var kanoniskt och uttryckte t o m att den borde raderas ur Bibeln (Luther’s Works, 54, 424-425). Han tyckte inte alls om Jakobs påstående att vi INTE är frälsta av tro allena. Men Jakob var tydlig med att tro utan gärningar är död och Paulus argumenterade inte emot honom. Paulus försökte däremot få judarna att förstå att de inte är frälsta för att de omskär sig eller lyder andra ceremoniella lagar. Efter Jesu död är det inte tänkt att vi ska lyda de 613 lagarna från Moses, men däremot ska vi lyda Anden som leder oss bort från synd. Synd är att bryta kärleksbudet vilket summerar tio Guds bud. Vidare riskerar vi att huggas av vinträdet pga brist på frukt (Joh. 15).

Ovan läror har tyvärr nästlat sig in i våra kyrkor och fått oss att tro att vi faktiskt inte kan sluta synda och det finns t o m människor som tror att vi syndar ständigt i tanke, ord och gärningar. Vad är det för vits med att omvända sig om det inte kan gå ens en dag utan att vi syndar igen? Om tanken är att vi är frälsta trots att vi syndar, bara vi tror på Gud (tro allena) så är väl detta att hålla med det Satan lärde ut i Eden när han hävdade att synd INTE leder till döden?

1 Mosebok 3:4 Då sade ormen till kvinnan: “NI SKALL VISST INTE DÖ!

En sådan enkel lögn som det borde vara lätt att avslöja och slå hål på, men ändå smyger vi in sådana tankegångar i kyrkan utan att vi kanske ens är medvetna om det: Vi lär ju varandra att vi är födda med en syndfull natur som tvingar oss att synda vare sig vi vill eller ej, vilket innebär att vi faktiskt har bra ursäkter för vår synd och vilket vidare riskerar att locka till mer synd. För vad kan hända? Jesus har ju dessutom tagit våra synder på sig och vi har fått HANS rättfärdighet, och då kan inte ens Gud se våra synder pga Jesu blod som är som ett filter framför hans ögon. Vi har alltså ha råd med att leva orättfärdigt eftersom vi är rättfärdiga i position även om vi inte är det i handling. Vidare är vi ju frälsta av tro ALLENA, så det här med synd och frukt inverkar inte på våra själar. Bara vi tror på Gud…

Läs gärna mer detaljer om dessa ämnen på min blogg, och läs gärna detta blogginlägg om Martin Luther.