Vad menar Jesus med att hänvisa till existensen av ”gudar” i plural? – Joh. 10:34-35 och Ps. 82:6
Joh. 10:34 Jesus svarade dem: ”Står det inte skrivet i er lag: JAG HAR SAGT ATT NI ÄR GUDAR? 35 Om han nu kallar dem som fick Guds ord för gudar – och Skriften kan inte göras om intet – 36 hur kan ni då säga till honom, som Fadern har helgat och sänt till världen: Du hädar, därför att jag sade: Jag är Guds Son. 37 Om jag inte gör min Faders gärningar, så tro mig inte. 38 Men om jag gör dem, så tro på gärningarna, om ni inte kan tro på mig. Då skall ni inse och förstå att Fadern är i mig och jag i Fadern.” 39 De försökte gripa honom igen, men han drog sig undan och gick bort från dem.
Judarna var ju experter på skriften och kände självklart till den passage som Jesus syftade till när han sa ”står det inte skrivet”, men de kopplade verkligen inte ihop det med idén att flera personer än Gud skulle kunna kallas för GUD, för då hade de ju inte reagerat på Jesus påstående att han är ett med Fadern och Guds son. Att vara Guds son är detsamma som att vara Gud själv, för Gud har ju ingen fru som han har en son tillsammans med. Att vara en SON till Gud är därför att på något sätt ha sitt ursprung/källa direkt i Gud, och eftersom det endast finns en Gud (som inte har barn) så måste sonen vara jämbördes med Gud OCH GUD SJÄLV – för att undvika en pluralitet av skapelsegudar. Om det nu vore legitimt och helt enligt skrifterna för Jesus att kalla sig Gud trots att han inte är skaparguden, så borde det väl vara ok även för vissa fariséer att göra detsamma?
Joh. 10:33 Judarna svarade: “Det är inte för någon god gärning vi vill stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa.”
För att förstå vad Jesus menar måste vi förstås leta upp det skriftavsnitt som Jesus hänvisar till, och det handlar om Ps. 82:6. Läs kapitlet här nedan. Fotnoten på Bible Gateway förklarar ”Jesus syftar på Ps 82:6, där överhetspersoner kallas gudar på grund av sitt gudomliga uppdrag”. Ett gudomligt uppdrag är ju precis det Jesus hade, och som Guds son är han en överhetsperson. Om t o m människor symboliskt/poetiskt kan kallas ”gudar”eftersom de representerar Gud genom deras ämbeten här på jorden (präster och domare), hur mycket mer har då inte JESUS skäl att kalla sig Gud eftersom han ju inte bara är en överstepräst utan GUD I KÖTT och direkt utsänd av Fadern som varit med honom i treenigheten sedan begynnelsen?
Joh. 17: 5 Fader, förhärliga nu mig med den härlighet som jag hade hos dig INNAN världen var till.
Judarnas uppfattning var att Jesus helt felaktigt likställde sig själv med Gud eftersom det står i den grekiska grundtexten i v.39 att de DÄRFÖR (av skälet att Jesus gjorde sig själv till Gud) försökte gripa Jesus på nytt. De uppfattade det som att Jesus konfirmerade sin gudom med att referera till skrifterna och uttrycka sig som han gjorde. Det var brilliant av Jesus att syfta på den här versen av flera anledningar.
1) Vi kan läsa i Joh. 8:20 att judarna faktiskt ville döda honom vid ett tidigare tillfälle, och det fanns faktiskt en rad tillfällen där de varit efter hans liv. Johannes förklarar att det inte var dags för Jesus att dö riktigt än, och om Jesus hade varit allt för frispråkig om hans egen gudomlighet alltför tidigt så hade hans tid på jorden blivit starkt reducerad. Inledningsvis ville Jesus inte att de som blivit helade skulle berätta om helandet för de högsta judarna, och han var även väldigt smidig när han samtalade med judarna och använde en del liknelser i stället för att tala rakt ut. Att uttrycka sig med ”Jag är den ende GUDEN, världens skapare, Adam’s Gud” osv hade varit kontraproduktivt och åhörarna hade inte bara omedelbart slutit sina ögon/öron till det han hade att säga, utan insisterat på stening bra mycket tidigare. Bättre då att förklara vem man är genom att förklara sitt ursprung på ett vist sätt och få tala till punkt (se Joh. 8:30) samt att hänvisa till judarnas egna skrifter – såsom en psalm – för att om möjligt få chansen att visa att det som står om Messias passar in på honom själv.
2) Genom att hänvisa till en välkänd psalm så behövde Jesus på inga sätt förneka sin gudom eller ursäkta den på något vis, utan i stället bekräfta att det faktiskt är helt legitimt för honom att upphöja sig själv nu när t o m vanliga människor symboliskt kan vara ”gudar” såsom utsedda av Gud för att sprida hans ord (såsom Moses).
Judarna trodde självfallet inte att Ps. 82 skulle påstår att det finns flera gudar, för de tror ju att Gud är EN, vilket skriften är mycket tydlig med. Varken Jesus eller judarna var polyteister. PSALMER ÄR POETISKA och kan spegla verkligheten! De måste inte alltid tolkas bokstavligt och precis som de står! Om i princip vem som helst skulle kunna kalla sig JAGÄR, THEOS, och GUDS SON så är det väl ingen stor sak och inget att ge dödsstraff för? Om nu kristna idag gärna tolkar Joh. 10:34 som om fler personer är Gud kan kallas gudar – t ex om de jobbar som pastorer/präster/evangelister (för att spegla personerna i Ps. 82:6) – kommer de då att vara konsekventa och börja kalla sig själva GUD om de är pastorer, och/eller kommer de att börja kalla sin församlings pastor för GUD? Varför inte om det nu gått inflation i ordet GUD och fler än Gud kan använda sig av den termen?
Ps. 82:1 En psalm av Asaf. Gud står i gudaförsamlingen, mitt ibland gudarna håller han dom:2 ”Hur länge skall
ni döma orätt och vara partiska för de ogudaktiga? Sela. 3 Skipa rätt åt den fattige och faderlöse, låt den betryckte och utblottade få rättvisa! 4 Befria den fattige och nödställde, rädda honom från de ogudaktigas hand!5 De vet ingenting och förstår ingenting, de vandrar i mörker, jordens alla grundvalar vacklar.6 ”Jag har sagt att ni är gudar, ni är alla den Högstes söner.7 Men ni måste ändå dö som människor dör, och falla som var furste faller.” 8 Grip in, Gud, håll dom över jorden,ty alla hednafolk är din egendom.
Ps. 58:2 För ni verkligen rättfärdighetens talan, när ni tiger? Dömer ni rätta domar, ni människors barn?3 Nej, i hjärtat gör ni upp onda planer, era händer banar väg för våld i landet. —7 Gud, krossa tänderna i deras mun, bryt sönder de unga lejonens käkar, Herre!11 Den rättfärdige skall glädja sig, när han ser hämnden, han skall tvätta sina fötter i den ogudaktiges blod. 12 Och människorna skall säga:”Den rättfärdige får sin lön, det finns en Gud som dömer på jorden.”
Psalmen i sig visar tydligt att de gudar som det talas om inte är RIKTIGA gudar eftersom Asaf vänder sig till den riktiga Guden och ber att han ska gripa in eftersom deras domar är orätta. Vi kan läsa att dessa ”gudar” inte vet någonting eller förstår någonting, samt att de ska dö precis som vanliga människor. Texten visar att Gud utsett dessa människor att vara ledare och domare men att de misslyckats med sin uppgift eftersom deras domar varit partiska. ”Alla hednafolk är din egendom” säger Asaf, vilket tydligt visar att det endast finns en sann Gud och att han ensam är Herre över alla. En israelisk kung hade till uppgift att leda ett land i enlighet med lagen, och även leviterna hade till uppgift att leda folket enligt lagen och vara Guds representanter på jorden. De som är utsedda att leda folket kan välja att vara duktiga och lydiga i sin uppgift eller inte, och det är dessa ledare som psalmisten poetiskt kallar för ”gudar” i sin psalm.
Jesus poäng är att eftersom skrifterna applicerar termen ”gud” (även om det endast är poetiskt) på vanliga individer med uppdrag från Gud för att representera honom UTAN att detta anses som hädelse, så borde inte judarna anklaga honom för att häda när han ÄNNU MER har ett uppdrag från Gud att representera honom TILL FULLO. Han är ju både Guds son och Gud i mänsklig gestalt så närmare ”Gud” kan man ju inte komma!
Psalmen ingår i Guds ord, men bara för att detta unika uttryck finns med i en psalm (“jag har sagt att ni är gudar”) betyder inte att uttrycket därför faktiskt ANVÄNDES utanför denna poetiska psalm! Det finns några uttryck för “Gud” i GT och NT, och vi kan se att uttrycket för det mesta handlar just om vår ende Skapargud, men ibland står ett av uttrycken även för falska gudar som inte ens är några gudar. Vi kan även läsa ett par uttryck såsom att Mose ska vara “SOM” en Gud för andra. Ps. 82:6 står ut som en väldigt unik vers i detta sammanhang eftersom det inte handlar om vare sig Gud eller falska gudar, utan om ett poetiskt uttryck för Guds representanter på jorden. Att då kullkasta alla andra verser i Bibeln som tydligt visar att det endast finns EN SANN GUD, bara för att ge utrymme till tolkningen att Ps. 82:6 måste tolkas bokstavligt, är att ta sig stora friheter. Motivet med att läsa Bibeln på ett sådant sätt (lyfta upp en unik poetisk psalm och läsa resten av skriften genom den), är förstås att försöka slå hål på Bibelns ord att Jesus är Gud i kött – som flera verser säger. Hebr. 1:8 är exempelvis väldigt tydlig med att Gud Fader kallar sin son för GUD, och det blir ju då ett problem som måste lösas bland de som vägrar att acceptera att Jesus är Gud och vår Skapare. Att läsa som det står går ju inte för dem, eftersom det då skulle visa sig att Jesus faktiskt är GUD, och det går ju inte för sig. Så Ps. 82:6 används desperat som en slags räddningsplanka för att förminska Gud Faders bedömning att sonen är GUD.
Om det nu finns flera personer som vi kan kalla gudar, kände inte Gud till detta eftersom han hela tiden säger att han ensam är Gud och att det inte finns någon annan Gud? Det verkar inte som Gud tolkar Ps. 86:2 bokstavligt heller:
Jesaja 45:5 Jag är Herren och det finns ingen annan. Utom mig finns ingen Gud. Jag spände bältet om ditt liv,
fastän du inte kände mig, 6 för att man skulle förstå både i öster och väster att det inte finns någon utom mig. Jag är Herren och det finns ingen annan.-–14 Så säger Herren:Vad egyptierna har skaffat sig genom arbete och nubiernas och Sebas resliga folk med handel, det skall allt gå över i din hand och höra till dig. De skall följa efter dig, i kedjor skall de gå. Och de skall falla ner inför dig och rikta sin bön till dig: “Endast hos dig är Gud, och det finns ingen mer, ingen annan Gud.“—18 Ty så säger Herren, han som har skapat himlen, han som ensam är Gud, som har format jorden och gjort den. Han som har berett den har inte skapat den till att vara öde utan format den till att bebos: Jag är Herren, och det finns ingen annan.—21Tag till orda och lägg fram er sak! Ja, låt dem tillsammans rådslå. Vem har sedan lång tid låtit er höra detta och för längesedan förkunnat det? Har inte jag, Herren, gjort det? Och det finns ingen Gud utom mig, jag, en rättfärdig Gud som frälsar, ingen utom mig. 22 Vänd er till mig och bli frälsta, ni jordens alla ändar, ty jag är Gud och det finns ingen annan.23 Jag har svurit vid mig själv, ett sanningsord har utgått från min mun, ett ord som inte skall tas tillbaka: För mig skall alla knän böja sig. Alla tungor skall ge mig sin ed5 Mosebok 4:35 Du har själv fått se det, för att du skulle veta att Herren är Gud: Det finns ingen annan än han. 39 Därför skall du i dag veta och lägga på hjärtat att Herren är Gud uppe i himlen och nere på jorden: Det finns ingen annan.
Mose var SOM GUD för sin bror Aron, men det står inte att han var Gud.
2 Mosebok 7:1 Men Herren sade till Mose: ”Se, jag har satt dig att vara SOM Gud för farao och din bror Aron skall vara din profet.
1 Mosebok 4:15 Du skall tala till honom och lägga orden i hans mun. Och jag skall vara med din mun och hans mun, och jag skall lära er vad ni skall göra. 16 Han skall tala i ditt ställe till folket. Han skall vara som en mun för dig, och du skall vara SOM Gud för honom. 17 Du skall ta den här staven i handen, och med den skall du göra dina tecken.
Läs mer om detta i denna artikel och om Hebr. 1:8 i denna artikel.
Bjorkbloggen 