Etikettarkiv | fötter

Att Fadern är större än Jesus och UPPHÖJER honom motsäger inte TREENIGHETEN

varje knä skall böjasJesus har enligt Bibeln alltid haft en tillvaro med Gud Fader (ofta kort kallad GUD), och Jesus fanns före ALLTING (utan undantag).

Att Fadern åtminstone under en viss tid var större än Jesus, är också vad treenighetstroende tror.

Joh. 17:5 Fader, förhärliga nu mig med den härlighet som jag hade hos dig innan världen var till.

Kol. 1:13 Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. 14 I honom är vi friköpta (we have redemption, KJV) och har fått förlåtelse för våra synder. 15 Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd FÖRE allt skapat16 Ty i honom (BY HIM, KJV) skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. ALLT är skapat genom (BY HIM, KJV) honom och till honom.17 Han är till FÖRE ALLTING, och allt består genom honom. 18 Han är huvudet för sin kropp, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att han i allt skulle vara den främste. (förstfödd betyder inte först född i en syskonskara, utan ordet har med rang att göra)

Hur rangen inom treenigheten är inte något som Bibeln ger många detaljer om, och det är heller inte något som vi behöver ha kännedom om för vår frälsnings skull. Det är överhuvudtaget svårt att förstå HÄRLIGHETEN hos Gud, hur det är att vara EVIG, hur han kommunicerar med sina änglar, osv, för det är ändå vår skapare vi talar om. På samma sätt måste man inte vara expert på bilmotorer för att kunna köra bil, utan det räcker med vissa baskunskaper och att man känner till trafikreglerna. Rangen inom treenigheten och hur den skiftat behöver vi inte ha kunskap om, men däremot är det viktigt att bekänna att Jesus är JagÄr, a och o, början och slutet, Herrarnas Herre och Mäktig GUD.

Det kan mycket väl vara så att personerna i treenigheten är helt jämbördiga, men vi vet också att rangen kan och har förändrats genom tiderna. Jesus var ju t o m lägre än änglarna när han vandrade som människa på jorden, och det har han inte alltid varit. Är man lägre än änglarna är man också lägre än Gud Fader. Vidare tror jag helt och fullt att Jesus verkligen växte upp som en bebis, och hade förstånd som en vanlig bebis när han var i bebisåldern. Jag tror inte att han hade en fullt utvecklad vuxenhjärna, eller resonerade som en vuxen person som var fånge i en bebiskropp och därmed endast kunde jollra obegripligheter fast han mycket väl kunde ha formulerat vilka avancerade meningar som helst. Om det är sant så borde han inte ha insett vem han egentligen var, och vilket uppdrag han hade, förrän han började växa upp. Det innebär i sin tur att det blir svårt att tro att Jesus som en nyfödd bebis (eller barn) skulle haft en likvärdig rang som Fadern, med full kontroll över hela mänskligheten, där han kan allt, vet allt, har förmåga att klart bedöma allt, osv. Gud Fader har ju aldrig behövt gå igenom ett bebis-stadium. Det vore i så fall en högst ovanlig bebis och diametralt olik alla andra människobebisar. Men Bibeln säger inte att Jesus mänskliga form här på jorden var annorlunda än andra människors, utan han var en människa som oss och gavs inga fördelar. Skillnaden är förstås att Jesus ändå är GUD i köttslig gestalt utan en mänsklig pappa, men förutom det så var han som oss.

Upphöjning och underordning

Det går inte att använda Jesus rang, upphöjning och underordning för att motbevisa treenigheten. Även en Chef/VD kan ändra sin rang ganska snabbt, genom att gå hem från jobbet och träffa släktingar och vänner som han INTE har minsta ”makt” över, och även när han lite senare har sammanträde i sin bostadsförening där han ”bara” är sekreterare och en annan person är Ordförande. Chefen kanske var Ordförande tidigare, men av fri vilja så klev han ner från den positionen för att låta någon annan ta över. Dessutom kan det t o m vara så att en av hans anställda har just positionen som Ordförande i föreningen, vilket betyder att den personen är underordnad sin chef på arbetstid, men när det är dags för föreningssammanträden så gäller det omvända, eftersom hans chef då är den som är underordnad honom. Chefen kan när som helst under sin fritid träffa på kollegor/anställda som visserligen är underställda honom på jobbet, men som är helt jämställda med honom utanför arbetstiden. Vidare kan ju en chef/VD välja att sluta sin tjänst och ta ett helt nytt chefsjobb någon annanstans, vilket innebär att han lämnar den tidigare chefsstolen till någon annan. (Det finns även en möjlighet att han i framtiden återgår till det första chefsjobbet.) På liknande sätt kan Jesus med fri vilja välja att kliva ut från den härlighet som han delade med Fadern från början, och i stället anta en tjänares position UNDER änglarna – trots att han hade en helt annan tillvaro tidigare.

Att Jesus och Gud Fader är olika personer (i samma Gudom) kan man också se eftersom Jesus kan välja att LYDA (vilket han också valde att göra), och att SKÄLET att Gud (Gud Fader) upphöjt honom är just för att Jesus valt att GE sitt eget liv och för att ha varit lydig ända till döden. Om Gud endast skulle ha innehållet en enda person (en del menar exempelvis att Jesus endast är en uttrycksform av Fadern och att det hela tiden rör sig om en och samma Gud och person), så låter det som den här Guden kan välja att lyda sig själv, och upphöja sig själv pga denna lydnad, samt t o m diskutera med sig själv i hopp om att slippa ett visst moment.

Joh. 10:17 Fadern älskar mig därför att JAG ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. 18 Ingen tar det ifrån mig, utan JAG ger det av fri vilja. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka. Det budet har jag fått av min Fader.”

Fil. 2:6 Fastän han var till i Gudsgestalt, räknade han inte tillvaron som Gud såsom segerbyte 7 utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa. Han som till det yttre var som en människa8 ödmjukade sig och blev lydig ända till döde– döden på korset. Därför har också Gud upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, 10 för att i Jesu namn alla knän skall böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, 11 och alla tungor bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herren.

Mark. 14:32 De kom därefter till ett ställe som heter Getsemane. Jesus sade till sina lärjungar: ”Stanna här, medan jag ber.” 33 Och han tog med sig Petrus, Jakob och Johannes. Han greps av ängslan och ångest 34 och sade till dem: ”Min själ är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna här och vaka.” 35 Han gick lite längre fram och föll ner på jorden och bad att han om möjligt skulle bli förskonad från denna stund. 36 Han sade: ”Abba,Fader! Allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Men inte som JAG vill utan som DU vill.

Det grekiska ordet hypotasso (Strong’s 5293) kan översättas med att lägga under sig, att underordna sig, att lyda, etc.

När vi kan läsa att Jesus ska underordna sig sin Fader i exempelvis 1 Kor. 15:28, så är det detta ord som ligger som grund, och det gäller även nedan stycke där vi kan läsa att Jesus alltid var LYDIG sina föräldrar, där exakt samma grekiska ord används. Han underordnade sig alltså sina föräldrar, och det gjorde han av fri vilja. Det betyder inte att Josef och Maria hade en högre makt än Guds son, eller att de hade högre makt än änglarna (som ju var högre än Jesus i form av människa), utan det handlar om att Jesus valde att underordna sig sina föräldrar i en begränsad situation – nämligen inom den familjekonstellationen som han befann sig i. Om nu hans föräldrar skulle mana honom att tillbe falska gudar så skulle Jesus ha sett sig tvingad att lyda Gud mer än människor, och vägrat att lyda dem. Men nu var Josef och Maria tack och lov gudfruktiga människor, och tvingade inte Jesus till synd. Även om vi kan läsa att Jesus underordnade sig sina föräldrar, så underordnade han sig Gud Fader ännu mer. Ef. 5:21 uppmanar oss att underordna oss varandra vilket vore en ödmjuk inställning från vår sida, och en sådan ödmjuk inställning hade Jesus när han underordnade sig sin Fader och alltid gjorde sin Faders vilja. Fruar uppmanas att underordna sig sina män (vilket fungerar bra så länge som männen underordnar sig Jesus Kristus), men de måste underordna sig Gud ännu mer, slavar underordnar sig sina herrar, och yngre uppmanas att underordna sig äldre. T o m Jesus själv tjänade sina lärljungar genom att tvätta deras fötter, men det betyder inte att de därför har en högre position än honom.

Luk. 2: 49 Då sade han till dem: ”Varför har ni letat efter mig? Visste ni inte att jag måste ägna mig åt det som tillhör min Fader?” —51 Sedan följde han med dem ner till Nasaret, och han var alltid LYDIG mot dem. Hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta. 52 Och Jesus växte till i vishet, i ålder och välbehag inför Gud och människor.

1 Pet. 5:5 Likaså ni yngre, underordna er de äldre. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra. Ty Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd.6 Ödmjuka er alltså under Guds mäktiga hand, så skall han upphöja er när hans tid är inne.

Joh. 13:13 Ni kallar mig Mästare och Herre och det med rätta, ty det är jag. 14 Om nu jag, er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. 15 Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort mot er.16 Amen, amen säger jag er: Tjänaren är inte förmer än sin herre, och budbäraren är inte förmer än den som har sänt honom. 17 När ni vet detta, saliga är ni om ni också gör det

Efter sin lydnad ända till döds, så blev Jesus förhärligad och sitter på den högra sidan av Gud Fader på tronen. Både Jesus och hans Fader hade kapacitet att befinna sig på olika platser när Jesus levde som människa, och detta gäller även efter Jesus återuppståndelse och förhärligande. Det är alltså inga problem för Jesus att kunna sitta på den högra sidan om Gud Fader på tronen (att sitta på tronen är också en symbolisk bild av hans makt) samtidigt som han själv är Gud, eftersom en Gud har möjlighet att vara på flera platser samtidigt. Jesus kan vara mitt ibland en grupp bedjande kristna, och behöver inte schemalägga sina visiter för att inte riskera dubbelbokningar.

Matt. 18:20 Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.

Bibelverser om Jesus underordnande och upphöjelsethe first and the last

David profeterar i nedan verser, och talar om sig själv som den upphöjde och smorde, vilket också Jesus är. Det finns många profetiska likheter mellan Kung David och Jesus.

2 Sam. 23:1 Dessa är Davids sista ord. Så säger David, Isais son, så säger den man som blev högt upphöjd, Jakobs Guds smorde, Israels ljuvlige sångare:2 Herrens Ande har talat genom mig, hans ord är på min tunga.3 Israels Gud har talat, Israels klippa har sagt till mig:”Den som regerar över människor i rättfärdighet, den som regerar i Guds fruktan,4 han är lik morgonens ljus när solen går upp, en morgon utan moln, då jorden grönskar genom solsken efter regn.”5 Är det inte så med mitt hus inför Gud? Han har slutit med mig ett evigt förbund, i allt ordnat och tryggat. Ja, all min frälsning och allt jag begär låter han växa upp.

Ps. 18:47 Herren lever! Välsignad vare min klippa, upphöjd vare min frälsnings Gud!

Herren ENSAM skall vara upphöjd på den dagen, i den yttersta tiden. Om Herren allena är den som kommer att vara upphöjd så måste väl andra uteslutas? Men om andra ska uteslutas så måste vi väl välja om det är Gud Fader eller om det är Jesus som ENSAM ska vara upphöjd? Ändå vet vi ju att Jesus kommer att vara upphöjd, och Gud Fader är redan upphöjd över alla namn. Alltså är det två som är upphöjda, såvida vi inte accepterar treenigheten förstås:

Jes. 2:2 Det skall ske i den yttersta tiden att det berg där Herrens hus är skall stå fast grundat och vara högst bland bergen, upphöjt över höjderna. Alla hednafolk skall strömma dit.—11 Ty människornas stolta ögon skall förödmjukas, männens högmod skall bli nerböjt, och HERREN ENSAM SKALL VARA UPPHÖJD PÅ DEN DAGEN.Ty Herren Sebaots dag skall komma mot allt stolt och högmodigt, mot allt som är upphöjt, och det skall bli förödmjukat—17 Människornas stolthet skall slås ner och männens högmod förödmjukas. Herren ensam skall vara upphöjd på den dagen,18 och avgudarna skall fullständigt försvinna.19 Man skall fly in i klippgrottor och jordhålor av fruktan för Herren och hans höga majestät, när han reser sig för att förskräcka jorden.20 På den dagen skall människorna kasta bort till mullvadar och fladdermöss de avgudar av silver och de avgudar av guld som de har gjort åt sig för att tillbe.21 De skall fly in i klippskrevor och in i bergsklyftor av fruktan för Herren och hans höga majestät, när han reser sig för att förskräcka jorden.

Här nedan ser vi att Herren Sebaot (som är Jahve) blir upphöjd genom sin dom:

Jes. 5:14 Därför ökar dödsriket sitt begär, och spärrar upp sitt gap utan gräns. Stadens främsta måste fara dit ner tillsammans med de larmande och bullrande skaror som jublar därinne.15 Människorna skall bli nerböjda, var och en förödmjukad. Ja, de stoltas ögon skall förödmjukas. 16 Men Herren Sebaot (Jahve) blir upphöjd genom sin dom, Gud (El) , den Helige, bevisar sig helig genom rättfärdighet.

Att Fadern är den som lägger allt i sonens hand behöver inte motsäga treenigheten. Om människan Jesus har sitt ursprung som säd i Gudomen, så är han en del av Gud som sedan placerades i Maria där han började växa och få kött. Man kan då säga att han blev utsänd av Gud (eller Gud Fader) och det motsäger inte att Jesus inte själv kunde vara en del av denne treeniga Gud. Vi läste ju ovan att Jesus gav sitt eget liv, så innan han valde att reduceras till säd, bebis, barn, etc, så var han med på beslutet att ta steget att bli människa trots att det skulle innebära en underställd position. Den som tror på SONEN har evigt liv. Den som inte lyder SONEN skall inte se livet. Den som tror på HONOM blir inte dömd – eftersom han inte tror på Guds sons namn. Om någon vill tjäna MIG, säger Jesus, så ska han följa MIG. Om det nu är GUD som är den enda som vi ska tillbe och ära, och om sonen inte är Gud, så är det konstigt att fokuset så ofta ställs på sonen och inte Gud Fader allena. Är det för att lura människor att tro att Jesus är Gud? Borde inte Jesus göra reklam för att i stället tjäna GUD?:

 

Joh. 3:31 Den som kommer ovanifrån är över alla. Den som kommer från jorden är av jorden, och av jorden talar han. Den som kommer från himlen är över alla. 32 Vad han har sett och hört vittnar han om, och hans vittnesbörd tar ingen emot. 33 Den som har tagit emot hans vittnesbörd har bekräftat att Gud är sann.34 Den som Gud har sänt talar Guds ord. Gud ger honom sin Ande utan att mäta. 35 Fadern älskar Sonen, och allt har han lagt i hans hand. 36 Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.

Joh. 3:13 Ingen har stigit upp till himlen utom han som kom ner från himlen, Människosonen som är i himlen.14 Och liksom Mose upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bli upphöjd,15 för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv.— 18 Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.

Matt. 4:10 Då sade Jesus till honom: ”Gå bort, Satan! Ty det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och ENDAST honom skall du TJÄNA.” 11 Då lämnade djävulen honom, och se, änglar trädde fram och .

Joh. 12:23 Jesus svarade: ”Stunden har kommit då Människosonen skall förhärligas. — 26  och där jag är kommer också min tjänare att vara. .27 Nu är min själ i djup ångest. Vad skall jag säga? Fader, fräls mig från denna stund? Nej, just därför har jag kommit till denna stund. 28 Fader, förhärliga ditt namn.” Då kom en röst från himlen: ”Jag har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt.” —32 Och när jag har blivit upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig.” 33 Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö.34 Då sade folket till honom: ”Vi har hört i lagen att Messias skall stanna kvar för alltid. Hur kan då du säga att Människosonen måste bli upphöjd? Vad är det för en Människoson?” 35 Jesus sade till dem: ”Ännu en kort tid är ljuset ibland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. 36 Tro på ljuset, medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets barn.” När Jesus hade sagt detta drog han sig tillbaka och dolde sig för dem.

Ibland kan vi bara läsa ”Gud” i Bibeln, och det kan innebära hela treenighetsGuden eller bara en av personerna i Gudomen – ofta Fadern. Därför underlättar det ibland att prova med att tolka ”Gud” som just ”Gud Fadern”, eftersom det kan ha den betydelsen. Framför allt underlättar det för dem som blir brydda över hur Jesus kan be till Gud om han själv är Gud, men om man förstår att det är Gud Fader som han kommunicerar med så löser sig knuten:

2 Petr. 1: 17 Ty han blev av Gud, Fadern, ärad och förhärligad, när en röst kom till honom från den upphöjda Härligheten: ”Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje.”

Om Jesus en gång blev ”nedsänkt” så måste han även bli upphöjd, och han har även nu en upphöjd position ”tills jag har lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter”. Just den slutpunkten har ännu inte inträffat, även om vi vet att resultatet kommer att bli så. När vi kommit fram till den slutpunkten (när det är dags för det nya Jerusalem), så kommer vi in i en ny fas vad gäller Jesus position. Då kommer Jesus att återlämna riket till Gud Fader. Jesus måste regera tills allt är lagt under hans fötter, så det är alltså inte Gud Fader ensam som regerar eftersom det står att sonen gör det. Självfallet är Jesus aldrig vid någon punkt ÖVER Gud Fader i position, och därför står det också ”Men när det heter att allt är lagt under honom, så är det uppenbart att den är undantagen som har lagt allt under Kristus”. Gud Fader har alltså inte vid något tillfälle under sonen. Till slut kommer Jesus av fri vilja att underordna sig den som lagt allt under honom (vilket betyder att han hade en annan position innan detta tillfälle), och sedan blir Gud allt i alla.

Apg. 2:31 I förväg såg han Kristi uppståndelse och sade: Han skall inte lämnas kvar i graven, och hans kropp skall inte se förgängelsen.32 Det är denne Jesus som Gud har uppväckt, och vi är alla vittnen till det. 33 Sedan han nu genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern tagit emot den utlovade helige Ande, har han utgjutit detta som ni ser och hör. 34 Ty David har inte farit upp till himlen. Men han säger: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida,35 tills jag har lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter.36 Därför skall hela Israels folk veta att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort både till Herre och Messias.”

Hebr. 10:12 Men Jesus har framburit ett enda syndoffer för alla tider, och han har satt sig på Guds högra sida 13 och väntar nu på att hans fiender skall läggas som en fotpall under hans fötter

1 Kor 15:23 Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och sedan, vid hans ankomst, de som tillhör honom. 24 Därefter kommer slutet, då han överlämnar riket åt Gud, Fadern, sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft. 25 Ty han måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter. 26 Som den siste fienden berövas döden all makt, 27 ty allt har han lagt under hans fötter. Men när det heter att allt är lagt under honom, så är det uppenbart att den är undantagen som har lagt allt under Kristus. 28 Och när allt har blivit lagt under honom (Strong’s 5293) , då skall Sonen själv underordna sig (Strong’s 5293) den som har lagt allt under (Strong’s 5293) honom, för att Gud skall vara allt i alla.

Ef. 1:20 Med denna kraft verkade han i Kristus, när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, 21 över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande. 22 Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen, 23 som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla.

Även om vi kan läsa att Jesus var lägre än änglarna under sin tid på jorden, så blev han sedan större än änglarna när han återuppstått och förhärligats. Det kan ju låta som en motsägelse att Hebr. 2 säger att Jesus var lägre än änglarna som människa, samtidigt som Gud Fader säger i kapitlet innan att Guds änglar skulle tillbe Jesus när han trätt in i världen – men han har förmodligen händelsen i Matt. 4 10-11 i tankarna, när änglar (åtminstone under en tid) tjänade Jesus efter hans tid i öknen. Vidare går det inte att komma runt att Gud Fader kallar sin son för Gud, så det innebär att vi kan göra likadant. Men vi har ju bara en Gud, vilket innebär att Jesus ingår i samma Gudom som Fadern.

Hebr. 1:4 Sonen är så mycket större än änglarna som det namn han har ärvt är förmer än deras. 5 Till vilken av änglarna har Gud någonsin sagt: Du är min Son, jag har i dag fött dig?Eller:Jag skall vara hans Fader, och han skall vara min Son? 6 Och när han låter den Förstfödde träda in i världen, säger han också: Alla Guds änglar skall tillbe honom.7 Om änglarna säger han: Han gör sina änglar till vindar och sina tjänare till eldslågor. 8 Men om Sonen säger han: Gud, din tron står i evigheters evighet,och rättens spira är ditt rikes spira.9 Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet. Därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder.10 Och:Du, Herre, har i begynnelsen lagt jordens grund, och himlarna är dina händers verk.11 De skall gå under, men du förblir. De skall alla nötas ut som en klädnad.

Hebr. 2:5 Det är inte under änglar han har lagt den kommande världen som vi talar om. 6 På ett ställe har någon vittnat:Vad är en människa, eftersom du tänker på henne, eller en Människoson, eftersom du tar dig an honom?7 En liten tid gjorde du honom RINGARE än änglarna, och du krönte honom med härlighet och ära.8 Allt har du lagt under hans fötter. När han lade allt under honom, utelämnades inget, allt skulle vara lagt under honom. Ännu ser vi inte allt vara lagt under honom. Men Jesus, som för en liten tid gjordes RINGARE än änglarna, honom ser vi nu krönt med härlighet och ära därför att han led döden. Genom Guds nåd skulle han smaka döden i allas ställe.10 Ty när Gud, för vilken och genom vilken allting är till, skulle föra många söner till härlighet, måste han fullkomna honom genom lidanden, han som för dem till frälsning. 11 Jesus som helgar och de som helgas är alla av en och samma släkt. Därför blygs han inte för att kalla dem bröder

Matt. 4:10 Då sade Jesus till honom: ”Gå bort, Satan! Ty det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna.” 11 Då lämnade djävulen honom, och se, änglar trädde fram och tjänade honom.

Läs gärna om Herrens Ängel här.

Annonser

Ska vi TVÄTTA VARANDRAS FÖTTER som Jesus gjorde med sina lärljungar?

fötter

Jesus tvättade symboliskt lärljungarnas fötter

Här är hela historien.

Joh. 13:1 Det var strax före påskhögtiden, och Jesus visste att stunden hade kommit, då han skulle lämna denna värld och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna här i världen, och han älskade dem in i det sista.De åt kvällsmål, och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son, den tanken att han skulle förråda honom. Jesus visste att Fadern hade gett allt i hans händer och att han hade utgått från Gud och skulle gå till Gud.Han reste sig från bordet, lade av sig manteln och tog en linneduk och band den om sig. Sedan hällde han vatten i ett fat och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med linneduken som han hade bundit om sig. När han kom till Simon Petrus, sade denne till honom: ”Herre, skall du tvätta mina fötter?” Jesus svarade: ”Vad jag gör förstår du inte nu, men längre fram skall du förstå det.” Petrus sade: ”Aldrig någonsin skall du tvätta mina fötter.” Jesus svarade: ”Om jag inte tvättar dig, har du ingen del i mig.” Simon Petrus sade: ”Herre, inte bara mina fötter, utan också mina händer och mitt huvud!” 10 Jesus svarade: ”Den som har badat, behöver sedan bara tvätta fötterna. Han är helt och hållet ren. Så är också ni rena, DOCK INTE ALLA.” 11 Han visste vem som skulle förråda honom. Därför sade han att de inte alla var rena.12 När han nu hade tvättat deras fötter och tagit på sig manteln och lagt sig till bords igen, sade han till dem: ”Förstår ni vad jag har gjort med er? 13 Ni kallar mig Mästare och Herre och det med rätta, ty det är jag14 Om nu jag, er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. 15 Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort mot er. 16 Amen, amen säger jag er: Tjänaren är inte förmer än sin herre, och budbäraren är inte förmer än den som har sänt honom17 När ni vet detta, saliga är ni om ni också gör det.

Kanske det allra viktigaste att påpeka vad gäller denna text, är att Jesus på inga sätt försöker uttrycka att vi alltid går omkring smålortiga (småsyndiga), och att det räcker att då och då under dagen tvätta fötterna (be om förlåtelse/rena sig) för att fortsätta vara rentvättade, heliga och frälsta. En sådan syn hade gått emot många andra verser där vi kan se Jesus höga förväntningar på oss, och där vi kan se att vi t o m måste vara beredda att förneka oss själva för att kunna vara värdiga som hans lärljungar:

Mark 9:45. Och om din fot är dig till förförelse, så HUGG AV DENDet är bättre för dig att ingå i livet halt än att ha två fötter och bli kastad till HELVETET, till den outsläckliga elden, 46. där deras mask inte dör, och elden inte släcks.

Joh 3:36 Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte LYDER Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir KVAR över honom.”

Joh. 5:14 Senare träffade Jesus honom på tempelplatsen och sade till honom: ”Se, du har blivit frisk. Synda inte mer, så att inte något värre drabbar dig.”

Joh. 8:11 Hon svarade: ”Nej, Herre, ingen.” Då sade Jesus: ”Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer!”

John 14:21 Den som har mina bud och håller dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig, han skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom, och skall uppenbara mig för honom. —23. Jesus svarade och sade till honom: Om någon älskar mig, skall han hålla mitt ord. Och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. 24. Men den som inte älskar mig, han håller inte mina ord. Och det ord ni hör är inte mitt, utan Faderns, som har sänt mig.

Joh. 15:Ni är redan nu RENA i kraft av det ord som jag har talat till er. Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig.Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra. 6 Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp.—10 Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek.

Luk. 14:26 ”Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge. 27 Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge

Matt 10:22. Och ni skall bli hatade av alla, för mitt namns skull. Men den som står fast intill ÄNDEN skall bli frälst.

Upp 22:14. Saliga är de som håller hans bud, för att de skall få rätt till livets träd och få gå in genom portarna i staden.

Syftet med fottvagningen var att använda det som ett EXEMPEL, för att vi skall göra som det som Jesus gjort mot oss

Det måste alltså inte handla om att just tvätta andras fötter, utan det kan vara en annan handling som vi skulle kunna hjälpa en medmänniska med. Just fottvagning var ett lysande exempel, för det är verkligen en omvänd tanke att en Mästare ”sänker sig” till nivån där han utför en sådan enkel tjänst gentemot andra som kanske borde utföra sådana tjänster gentemot honom själv?  Men i Jesus värld är man störst om man ödmjukar sig och är de andras tjänare. ”Tjänaren är inte förmer än sin herre, och budbäraren är inte förmer än den som har sänt honom”, säger Jesus, och han säger även:

Matt.23:11 Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare. 12 Var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig skall bli upphöjd.

Vi svenskar kanske har svårt att förstå det här tänket med att tvätta våra fötter såvida vi faktiskt inte ändå planerat att bada eller duscha, men så bor vi också i ett land där man vanligtvis inte går med sandaler på torra och dammiga vägar, utan snarare på asfalt och med skor eller stövlar på underlag som kan vara både blöt och kall. Om vi sedan tar av oss våra varma skor inomhus kanske vi inte ens skulle se det som en ynnest om någon annan tar sig an våra svettiga fötter för att tvätta dem, utan något vi i så fall hellre gör själva privat (och givetvis då vi ändå tänkt bada/duscha). Under Bibelns tid var det vanligare att man tvättade sina fötter (och händer), dels för att det faktiskt behövdes (sandaler + damm = smutsiga fötter), och dels för att det handlar om både vördnad och tradition.

Petrus frågar Jesus varför han inte kan tvätta även hans händer och hans huvud, men det skulle krångla till det som Jesus försökte undervisa om. Om man badat på morgonen och sedan går ut på ett ärende, så är det förmodligen inte huvud och händer som man känner är nersölade och behöver tvättas, men ganska naturligt FÖTTERNA om man nu vandrar med sandaler. Därför kände nog Jesus att det inte fanns ett syfte med att tvätta även andra kroppsdelar helt i onödan, utan vi hjälper ju våra medmänniskor just genom att hjälpa till i något område där det verkligen behövs. Att hjälpa någon att kratta hans uppfart trots att uppfarten är ganska nykrattad, är ju ingen stor hjälp – utan snarare tvärt om. Man är förmodligen bara i vägen och slösar bort sin tid.

Jesus säger ”Den som har badat, behöver sedan bara tvätta fötterna”, och det går att tolka både bokstavligt och andligt. (Ungefär som att det går att tolka ”Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling” både bokstavligt och andligt.) Dels så stämmer ju det som Jesus säger rent bokstavligt. Det räcker med fötterna! Man skulle också kunna se det på så sätt att vi inte behöver döpa oss i vatten varje gång som vi syndar, och att det räcker med att bekänna våra synder och omvända oss om vi syndar efter vårt dop och pånyttfödelse. Men Jesus säger i Joh. 13 att hans lärljungar var ”rena”, och det skulle han inte säga om de varit skyldiga för synd under det tillfället. Ändå tvättade Jesus (som förstås också var ren) deras ”rena” fötter – trots att de alltså redan benämndes som rena och faktiskt inte hade någon synd (eftersom de blivit renade och därför rättfärdiga) – för även rena människor har ju behov av att ödmjuka sig och tvätta andras fötter – eller utföra andra goda gärningar gentemot sina medmänniskor. Rena människor borde vilja utföra goda gärningar.

Jesus sa dock ”Så är också ni rena, DOCK INTE ALLA” och syftade på Judas, för han var INTE ren – just pga sin synd. Synd orenar ALLTID en människa, och därför kallade Jesus alla lärljungar för rena, utom just syndaren Judas – trots att han tvättat allas fötter. Regelbunden och daglig synd = ingen sann omvändelse. Jesus tvättade sina lärljungars fötter för att ge dem ett exempel att följa, och jag tror inte exemplet bokstavligen och av ren nödvändighet måste innebära att just tvätta andras fötter. Om nu Jesus som är GUD är ödmjuk nog att tvätta sina lärljungars fötter, så borde vi ta efter hans exempel genom att tjäna och göra goda gärningar gentemot våra medsyskon. Det gjorde exempelvis denna berömda kvinna som var en känd synderska i sin stad, och som fick sina synder renade av Jesus (när hon ödmjukade sig inför honom, omvände sig och visade sin tro med goda gärningar):

Lukas 7: 37 Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med olja 38 och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Med sina tårar började hon väta hans fötter och torkade dem med sitt hår. Och hon kysste hans fötter och smorde dem med oljan.—44 Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: ”Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus, gav du mig inget vatten till mina fötter. Men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. 45 Du gav mig inte någon hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte upphört att kyssa mina fötter. 46 Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam47 Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet.” 48 Sedan sade han till henne: ”Dina synder är förlåtna.” 49 Då började de andra bordsgästerna fråga sig: ”Vem är den här mannen, som till och med förlåter synder?” 50 Men Jesus sade till kvinnan: ”Din tro har frälst dig. Gå i frid.

Annat exempel:

1 Tim. 5:Till ‘församlingsänka’ skall den utses som är minst sextio år och har varit en enda mans kvinna. 10 Hon skall vara känd för att ha gjort mycket gott: uppfostrat barn, visat gästfrihet, tvättat de heligas fötter, hjälpt nödlidande och sökt varje tillfälle att göra gott.11 Yngre änkor skall du däremot avvisa. Ty när de drivs av begär och sätter sig upp mot Kristus, vill de bara gifta sig 12 och drar domen över sig, eftersom de har förnekat sin första tro. 13 På samma gång lär de sig att vara lata, när de går omkring i husen. Och inte nog med det, de lär sig också att vara skvalleraktiga och nyfikna och att prata om sådant som de borde tiga med. 14 Jag vill därför att unga änkor gifter sig, föder barn, sköter hemmet och inte ger motståndaren något tillfälle att tala illa om dem. 15 Somliga har redan vänt sig bort och följt Satan.

Vi kan läsa att kvinnan som tvättade Jesus fötter med sitt hår fick förlåtelse för sina synder, och vi vet redan vad villkoret för förlåtelse är. Vi kan därför anta att kvinnan omvände sig:

Apostlagärningarna 2:38 Petrus svarade dem: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva

1 Joh. 1: Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

Jesus sa också till Petrus: ”Vad jag gör förstår du inte nu, men längre fram skall du förstå det.” Jag undrar om han tänkte på att Petrus senare skulle komma att förneka honom tre gånger, och att Jesus trots denna vetskap visar en förlåtande och tjänande attityd mot Petrus – en sådan attityd som även vi bör han mot de som gjort ont mot oss? Även om Jesus hade en förlåtande attityd mot de som syndat mot honom (exempelvis de som korsfäste honom), och om även vi har en likartad inställning, så betyder det inte att de som gjort ont mot oss faktiskt per automatik blir förlåtna inför Gud. De blir endast förlåtna om de bekänner sina synder och omvänder sig, och det är något mellan Gud och dem själva. Men det är viktigt att vi har en förlåtande inställning så att även våra hjärtan är rena inför Gud. Kanske Petrus skulle erinra sig att hans mästare tvättade hans fötter och visade ödmjukhet, trots att han samtidigt visste att Petrus inom bara några timmar skulle komma att förneka honom väldigt ihärdigt.

Människan blir oren genom synd från hjärtat

Jesus förklarar att det är vad som kommer från våra hjärtan som kan gör oss orena, och han ger exempel på sådan synd som orenar oss. Även onda planer är alltså en synd, även om vi inte hunnit utföra dessa planer än. Frestelser är däremot ingen synd. Endast om vi väljer att ge vika för dem.

Mark. 7:15 Ingenting som utifrån går in i människan kan göra henne oren, men det som går ut ur människan, det orenar henne.”17 När han hade lämnat folket och kommit hem, frågade hans lärjungar vad han menade med denna liknelse. 18 Han svarade dem: ”Är ni också oförståndiga? Inser ni inte att det som utifrån går in i människan inte kan göra henne oren, 19 eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?” Därmed förklarade han all mat för ren. 20 Och han tillade: ”Det som går ut ur människan, det gör henne oren. 21 Ty inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord, 22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, högmod och dårskap23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.”

Kulturen att tvätta varandras fötter på Bibelns tid

sandaler

Det verkar som att tvätta en annan persons fötter (eller åtminstone möjliggöra detta så att de själva kan tvätta sina fötter) kan vara ett tecken på både vördnad och gästfrihet, och där man önskar sin medmänniska gåvan att känna sig fräsch innan man intar exempelvis en måltid.

1 Mosebok 18:4 Låt mig hämta lite vatten, så att ni kan tvätta era fötter och vila er under trädet. (Abraham)

1 Mosebok 19:2 och sade: ”Mina herrar, kom med till er tjänares hus. Tvätta era fötter och stanna över natten. Sedan kan ni fortsätta er färd tidigt i morgon.” De svarade: ”Nej, vi stannar på gatan över natten.” (Lot)

1 Mos. 24:29 Rebecka hade en bror som hette Laban. Han sprang i väg till mannen vid källan. 30 Han hade nämligen sett näsringen och armbanden som hans syster bar, och när han hörde sin syster berätta vad mannen sagt till henne, gav han sig i väg ut till mannen som stod hos kamelerna vid källan. ” 32 Så kom mannen till hennes hem, och man lastade av kamelerna och tog fram halm och foder åt dem och vatten till att tvätta hans och hans följeslagares fötter. (Laban och hans hushåll)

1 Mosebok 43:24 Mannen förde dem in i Josefs hus. Han gav dem vatten att tvätta fötterna med och gav deras åsnor foder.

Dom. 19:20 Då sade den gamle mannen: ”Frid vare med dig! Låt mig sörja för allt som saknas dig. Men här på den öppna platsen skall du inte stanna över natten.”21 Så förde han honom in i sitt hus och gav åsnorna foder. Och när de hade tvättat sina fötter, åt de och drack.

1 Sam. 25:40 När Davids tjänare kom till Abigail i Karmel, sade de till henne: ”David har sänt oss till dig för att få dig till hustru.” 41 Då reste hon sig och föll ner till marken på sitt ansikte och sade: ”Se, här är din tjänarinna. Låt mig tjäna med att tvätta fötterna på min herres tjänare.” 42 Därefter reste hon sig snabbt och satt upp på åsnan. Så gjorde också de fem unga flickor som gick med henne. Hon följde med dem som David hade sänt och hon blev hans hustru.

2 Samuelsboken 11:8 Därefter sade David till Uria: ”Gå ner till ditt hus och tvätta dina fötter.” Uria lämnade då kungens palats, och kungen sände en gåva till honom.

2 Samuelsboken 19:24 Mefiboset, Sauls son, kom också ner för att möta kungen. Han hade varken ansat fötter eller skägg eller tvättat sina kläder från den dag då kungen drog bort till den dag då han kom välbehållen tillbaka.

2 Mos. 29:1  Detta är vad du skall göra med dem för att helga dem till att bli mina präster:—17 Men själva baggen skall du stycka och tvätta inälvorna och fötterna och lägga dem på styckena och huvudet. 18 Och du skall bränna hela baggen på altaret. Det är ett brännoffer åt Herren, en ljuvlig doft, ett eldsoffer åt Herren.

2 Mos. 30:17 Herren sade till Mose: 18 Du skall göra ett kar av koppar med en fotställning av koppar att användas till tvättning och du skall ställa det mellan uppenbarelsetältet och altaret och hälla vatten i det. 19 Aron och hans söner skall tvätta sina händer och fötter med vatten från det. 20 När de går in i uppenbarelsetältet skall de tvätta sig med vatten för att de inte skall dö, så även när de träder fram till altaret för att göra tjänst genom att tända eldsoffer åt Herren. 21 De skall tvätta sina händer och fötter för att inte dö. Detta skall vara en evig stadga för dem, för Aron själv och hans efterkommande från släkte till släkte.

2 Mosebok 40:31 Mose och Aron och hans söner tvättade sina händer och fötter med vatten ur det.

3 Mosebok 1:9 Men inälvorna och fötterna skall tvättas i vatten och därefter skall prästen bränna alltsammans på altaret. Det är ett brännoffer, ett eldsoffer till en ljuvlig doft förHerren.—13 Men inälvorna och fötterna skall tvättas i vatten och därefter skall prästen offra alltsamman och bränna det på altaret. Det är ett brännoffer, ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren.

Psaltaren 58:11 Den rättfärdige skall glädja sig, när han ser hämnden, han skall tvätta sina fötter i den ogudaktiges blod.

Höga Visan 5:3 Jag har tagit av mina kläder, skulle jag nu ta på dem igen? Jag har tvättat mina fötter, skulle jag nu smutsa ner dem igen?

1 Kor. 5:6 Ert skryt låter inte bra. Vet ni inte att lite surdeg syrar hela degen?

Gal. 5:9 Lite surdeg syrar hela degen.

Bibeln uppmuntrar kristna att diskutera och framföra skäl för sin tro – apologetik

diskutera

1 Petrus 3:15 — Var ALLTID beredda att SVARA VAR OCH EN som begär att ni FÖRKLARAR det hopp ni äger

Jakobsbrevet 5:20 så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ FRÅN DÖDEN och överskyler många synder.

Det är alltså inte fel av kristna att resonera, diskutera och lägga fram bra argument för sin tro, utan snarare något som uppmuntras i Bibeln.  Personer som inte alls är troende kan på det sättet låta sig övertygas om evangeliet och bli kristna, och personer som visserligen betraktar sig som kristna men som missuppfattat bibelsektioner kan bli upplysta och bli fria från sina villfarelser. Det gäller framför allt de personer som tror att de kan ha både sin synd och sin frälsning samtidigt. Det är heller inte fel att kristna försvarar sig mot felaktiga påståenden och rykten, men givetvis inom rimliga gränser. Vidare når vi sällan framgång om vi har en hård ton i våra diskussioner, och det gäller att inte sjunka till samma låga nivå som de vi diskuterar med om de väljer en aggressiv taktik. Om en diskussion verkar urarta och bli otrevlig för att en deltagare inte är mogen nog för en dialog så kanske det bästa alternativet är att upphöra med att diskutera, och vi får helt enkelt använda ett gott omdöme när vi avgör hur vi ska agera.

En ren iver behöver i sig inte betyda att dialogen urartar, utan kan vara ett tecken på ett brinnande intresse och det behöver inte vara fel, men det kan lätt missuppfattas som aggressivitet så det gäller att se upp. Var och en kanske tror att deras egen väg är den rätta (och konstigt vore det väl annars) men en bra dialog handlar om att lyssna trots att vi är helt övertygade om vår egen (rätta) åsikt. Kanhända att vi upptäcker att det vi alltid trott faktiskt inte har stöd i Bibeln? På så sätt fick jag själv ändra uppfattning gällande min syn på arvsynden som jag hela tiden tagit för given var sanningarnas sanning, men som jag upptäckte inte alls lärs ut i Bibeln – inte ens i Romarbrevet 5. Det började med en artikel som jag läste och som övertygade mig, men jag läste även diskussioner och apologetik och då blev jag ännu mer övertygad. Nu inser jag att idén är gnostisk och ingenting som de gamla kyrkofäderna (före Augustinus) lärde ut.

En del kanske tror att det är fel att diskutera med tanke på verserna nedan:

Lukas 9:Men om man inte tar emot er, lämna då den staden och skaka dammet av era fötter. Det skall vittna mot dem.” (+ Matt. 10:14 och Markus 6:11)

Matteus 7:6  Ge inte det heliga åt hundarna och kasta inte era pärlor för svinen. De trampar ner dem och vänder sig om och sliter sönder er.

Men då handlar det om människor som inte tar emot budskapet, stänger dörren och säger att de inte vill höra. Om man efter några försök märker hårda hjärtan som vägrar lyssna så slösar man förmodligen bort tiden på att diskutera med dem, och det är bättre att använda sin tid mer vist. Men vi måste hela tiden tänka på att det kanske finns andra lyssnare med i bilden. Det kan hända att den som du samtalar med är omöjlig att nå och visar det på alla tänkbara sätt, men det kan också hända att det finns andra lyssnande öron i samma rum och personer som är nyfikna på det du säger och börjar ta det till sig. Det är inte ens säkert att dessa lyssnare som lurar i bakgrunden ens yttrar sig, men ändå lyssnar på din argumentation och kanske tycker att den är rimlig. Det kan alltså vara på sin plats att predika med tanke på DEM. Vi ska använda vår tid VÄL. Upptäcker vi att det finns hopp kan det vara värt att fortsätta, men om du gjort flera försök och det är stängda dörrar överallt så måste du överväga om du kanske skulle sprida Guds ord på andra ställen där det finns mer hopp? Det finns helt enkelt gränser.

I Bibeln kan vi se att Paulus verkligen använde sin tid med att diskutera, argumentera, resonera och övertala människor.

Apg. 28:23 De bestämde en dag för honom, och då kom ännu fler till hans bostad. För dem förkunnade han Guds rike och vittnade om det, och han försökte ÖVERTYGA dem om Jesus, både utifrån Mose lag och profeterna. Och det höll han på med från morgonen ända till kvällen24 Somliga lät sig övertygas av hans ord, men andra ville inte tro.

Apg 15:15 Några som hade kommit ner från Judeen började lära bröderna att de inte kunde bli frälsta, om de inte lät omskära sig enligt seden från Mose. När det nu uppstod oenighet och Paulus och Barnabas kom i allvarlig tvist med dem, beslöt man att dessa två och några andra av dem skulle fara upp till apostlarna och de äldste i Jerusalem för att överlägga med dem om denna stridsfråga.—Efter en lång överläggning reste sig Petrus och sade till dem: ”Bröder, ni vet att Gud för länge sedan bestämde, att hedningarna genom min mun skulle få höra evangeliets ord och komma till tro.

Apg. 17: Till dem gick Paulus som han brukade, och under tre sabbater samtalade han med dem utifrån Skrifterna och förklarade och visade att Messias måste lida och uppstå från de döda. Och han fortsatte: ”Denne Jesus som jag predikar för er, han är Messias.” Några av dem blev övertygade och slöt sig till Paulus och Silas. Därtill kom ett stort antal greker som fruktade Gud och inte så få kvinnor av förnäm släkt.

Apg. 17:17 Han samtalade nu i synagogan med judarna och med dem som fruktade Gud och dessutom varje dag på torget med dem som han träffade där. 18 Även en del filosofer, både epikureer och stoiker, diskuterade med honom och en del sade: ”Vad kan den där pratmakaren vilja säga?” Andra sade: ”Han tycks vara en som förkunnar främmande gudar.” Detta sade de, eftersom han predikade evangeliet om Jesus och uppståndelsen.

Apg. 19:Sedan gick han in i synagogan och under tre månader PREDIKADE han frimodigt. Han samtalade med dem och försökte övertyga dem om det som hör till Guds rike. Men där fanns några som förhärdade sig och inte ville tro utan talade illa om ‘den vägen’, så att alla hörde det. Då lämnade han dem och tog lärjungarna med sig, och varje dag HÖLL HAN SAMTAL i Tyrannus hörsal.10 Detta pågick under två år, så att alla som bodde i Asien, judar och greker, fick höra Herrens ord.

Det grekiska ordet dialegomai (1256 Strongs) betyder diskutera, resonera, argumentera, konversera, predika eller samtala med någon/några. Därifrån har vi fått vårt ord ”dialog”.  Dialegomai används inte i verserna ovan men här nedan ser du exempel på ordet används i Nya Testamentet. Tyvärr är Svenska Folkbibeln väldigt försiktig med ordet och väljer ofta att rätt och slätt översätta ordet med ”samtala”, men det säger inte så mycket vad slags samtal det handlar om. Det grekiska ordet ger uttryck för en resonerande samtalsform där man lägger fram argument för sin ståndpunkt för att få andra att förstå och låta sig övertygas. Jag gör en notering efter varje vers med hur ordet översätts i King James Bible  som här kommer närmare grundspråket.

Markus 9:33 De kom till Kapernaum. När Jesus nu var hemma, frågade han dem: ”Vad var det ni talade om på vägen?” 34 De teg, eftersom de på vägen hade TALAT med varandra om vem som var störst. 

KJV: disputed

Apg. 17:1 De tog vägen över Amfipolis och Apollonia och kom till Tessalonika, där judarna hade en synagoga. Till dem gick Paulus som han brukade, och under tre sabbater SAMTALADE han med dem utifrån Skrifterna och förklarade och visade att Messias måste lida och uppstå från de döda.

KJV: reasoned

Apg. 17:17 Han SAMTALADE nu i synagogan med judarna och med dem som fruktade Gud och dessutom varje dag på torget med dem som han träffade där. 18 Även en del filosofer, både epikureer och stoiker, diskuterade med honom och en del sade: ”Vad kan den där pratmakaren vilja säga?” Andra sade: ”Han tycks vara en som förkunnar främmande gudar.” Detta sade de, eftersom han predikade evangeliet om Jesus och uppståndelsen.

KJV: disputed

Apg. 18:Varje sabbat förde han samtal i synagogan och övertygade både judar och greker.När Silas och Timoteus kom ner från Makedonien, var Paulus helt upptagen med att predika ordet och vittna för judarna att Jesus är Messias.

KJV: reasoned

Apg. 18:19 De kom till Efesus, och där lämnade han dem. Själv gick han in i synagogan och SAMTALADE med judarna.

KJV: reasoned

Apg. 19:Sedan gick han in i synagogan och under tre månader PREDIKADE han frimodigt. Han samtalade med dem och försökte övertyga dem om det som hör till Guds rike. Men där fanns några som förhärdade sig och inte ville tro utan talade illa om ‘den vägen’, så att alla hörde det. Då lämnade han dem och tog lärjungarna med sig, och varje dag HÖLL HAN SAMTAL i Tyrannus hörsal.10 Detta pågick under två år, så att alla som bodde i Asien, judar och greker, fick höra Herrens ord.

KJV: disputing, disputing

Apg. 20:Den första dagen i veckan var vi samlade till brödsbrytelse. Paulus SAMTALADE med de församlade, och eftersom han skulle resa nästa dag, fortsatte han att tala ända till midnatt.Det fanns ganska många lampor i det rum på översta våningen, där vi var samlade. I fönstret satt en ung man som hette Eutykus. Han föll i djup sömn när Paulus TALADE så länge, och i sömnen föll han ner från tredje våningen, och när man lyfte upp honom var han död.

KJV: preached, preaching

Apg. 24:12 Varken i templet eller i synagogorna eller ute i staden har de sett mig DISKUTERA med någon eller ställa till oroligheter bland folket. 13 Och de kan inte heller bevisa inför dig vad de nu anklagar mig för.

KJV: disputing

Apg. 24:25 Men då Paulus TALADE om rättfärdighet och självbehärskning och den kommande domen, blev Felix förskräckt och sade: ”Gå din väg för den här gången. När jag får tid skall jag kalla på dig.”

KJV: reasoned

Hebr. 12:Ni har glömt den UPPMANING ni får som söner: 

Min son, förakta inte Herrens tuktan och tappa inte modet, 

när du tuktas av honom.

KJV: speaketh

Judas 1:Men när ärkeängeln Mikael TVISTADE med djävulen om Moses kropp, vågade han inte uttala någon smädande dom över honom utan sade: ”Må Herren straffa dig.”

KJV: disputed

Se mer verser om tillrättavisning och varningar i den här bloggartikeln