Augustinus och kyrkofädernas åsikter om Fri Vilja

De första ca 300 åren efter Jesu död

Den tidigaste kristna menade att det INTE var så att människor valde att göra det onda för att deras natur var ond/syndig, medan andra människor väljer det goda för att deras natur är god, för alla människor är av samma natur. Alla har fri vilja och kan välja mellan gott och ont. Gnostikerna satte sig emot detta och skrev till och med sina egna skrifter kända som De gnostiska skrifterna, där de använde kända namn som Maria, Thomas etc för att försöka ge stöd åt sina läror. Många av gnostikernas läror lyckades inte få fotfäste men vad gäller människans natur, fri vilja och syndens natur har falska läror tyvärr blivit accepterade och fortsätter att läras ut i våra kyrkor.

Gällande “Fri vilja” erkände John Kalvin om kyrkofädernas lära “As to the Fathers, (if their authority weighs with us,) they have the term constantly in their mouths”. Han sade “The Greek fathers above others have taught the power of the human will” och “they have not been ashamed to make use of a much more arrogant expression calling man ‘free agent’ or ‘self-manager’ just as if man had a power to govern himself”. Han sade också “The Latin fathers have always retained the word ‘free will’ as if man stood yet upright”.

Om urkyrkan var så enad i flera hundra år gällande den här läran, när skedde splittringen och vem orsakade den? Svaret är ganska uppenbart när vi ser till historien. Det var inte förrän på 400-talet som gnostiska och manikeiska influenser började infiltrera kyrkan och förgiftade den med sina läror. Augustinus anslöt sig till Kyrkan och blev biskop. Han började sedan att motarbeta det som Kyrkan alltid lärt ut om fri vilja och människans natur, och lärde ut den gnostiska synen.

John Gibb och William Montgomery sade “For nearly nine years Augustine was a Manichaean Auditor. At first he was a zealous partisan who contended publicly for his new faith, and did not hesitate to ridicule the doctrines of the Church and especially the Old Testament Scriptures”.

Märkligt nog så lärde Augustinus ut Fri vilja när han först anslöt sig till Kyrkan och debatterade mot manikeerna. Han sade “We [Christians] assert the liberty of the will, whereby our actions are rendered either moral or immoral, and keep it free from every bond of necessity, on account of the righteous judgment of God”. Samt: “The religious mind confesses and maintains that we do by our free will whatsoever we know and feel to be done by us only because we will it”. Och han sade “we sin voluntarily and not by necessity”. Men när han sedan började debattera med pelagianer så gick Augustinus tyvärr tillbaka till läran om totalt fördärv som manikéerna lärde. Beausobre märkte också denna förändring och att Augustinus försvarade Fri vilja “so long as he had to do with the Manichaeans. But when he came to dispute with the Pelagians, he changed his system. Then he denied that kind of freedom which before he had defended; and, so far as I am able to judge, his sentiments no longer differed from theirs [the Manichaeans] concerning the servitude of the will. He ascribed the servitude to the corruption which original sin brought into our nature; whereas the Manichaeans ascribed it to an evil quality, eternally inherit in matter.”

Synd var nu inte längre ett etiskt problem där människan själv hanterar sina val, utan ett metafysiskt problem där människan syndar av ren nödvändighet. De som kritiserade Augustinus för att lära ut Manekeism i stället för den sunda läran blev snart förföljda och fördömda som irrlärare när Augustinianism ernått Kyrklig auktoritet. De biskopar inom kyrkan som fortsatte att lära ut vad urkyrkan alltid lärt ut om Fri vilja och synd av val i stället för nödvändighet blev då bortdragna från sina talarstolar, fick sina ägodelar konfiskerade, och blev exkommunicerade av både kyrka och stat. Liksom Kalvinismen som kom efteråt, så använde Augustinianism politiska och statliga makter för att tysta alla former av opposition så att de nya lärorna kunde spridas som en farsot utan motstånd.

Det finns stora likheter men också några skillnader mellan Augustinianism och Gnostisism. Medan gnostikerna menade att människan natur var syndfull och fördärvad och att hon inte hade fri vilja eftersom hon var skapad av en underlägsen gud, så höll Augustinus med om att människans natur var syndfull och fördärvad och att hon inte hade fri vilja men han menade att det var Gud som gjorde det så pga Adams synd. Medan gnostikerna menade att köttet var syndfullt och att Jesus därför inte var kommen i köttet så trodde Augustinus att köttets lust var syndigt och att denna synd var ärftlig eller överförd från förälder till barn genom fysisk intimitet, och att Jesus undvek denna ärftliga åkomma genom att bli född av en jungfru. Därför höll Augustinus med gnostikerna i princip. Så Augustinianism är modifierad Manikeism eller semi-gnostisim.

De stora grundarna till den moderna kristna teologin har varit Augustinus, Luther och Kalvin. Augustinus var influerad av Manikeism och Luther och Kalvin var influerade av Augustinianskt tankesätt. Därför är det inget konstigt att Augustinus nekade till Fri vilja som Manikéerna gjorde, och Luther och Kalvin nekade till Fri vilja som Augustinus gjorde. Luther var t o m en Augustiniansk munk, och systemet med munkar och nunnor är influerat av idén att fysisk intimitet är syndigt. Luther refererade till Augustinus tretton gånger i sin bok “The Bondage of the Will” och 24 gånger i “Works of Martin Luther”. John Kalvin refererade till Augustinus tvåhundrasextiofem gånger i “Institutes on Christian Religion”Luther försvarade sin position mot Fri vilja genom att säga “Augustinus är helt och hållet på min sida”. Kalvin sade “Let us now hear Augustine in his own words, lest Calvin be charged with being opposed to all antiquity”. Men Kalvin var förstås avvikande mot alla de äldre kyrkofäderna före Augustinus.

John Kalvin sade “all ancient theologians, with the exception of Augustine, are so confused, vacillating, and contradictory on this subject, that no certainty can be obtained from their writings”. Kalvin trodde att män som Klement av Rom, Ignatius, som personligen kände apostlarna inte förstod apostlarnas epistlar medan Augustinus, som inte kände apostlarna, uppenbarligen gjorde det. Kalvin erkände: “It may, perhaps, seem that I have greatly prejudiced my own view by confessing that all of the ecclesiastical writers, with the exception of Augustine, have spoken too ambiguously or inconsistently on this subject, that no certainty is attainable from their writings”.

Reformatorerna ämnade styra tillbaka Kyrkan till den tidiga kristendomen, men kom inte längre tillbaka än till Augustinus som ju lärde irrläror. De borde ha gått tillbaka mycket längre i tiden. Encyclopedia of Religion and Ethics säger “it is Augustine who gave us the Reformation. For the Reformation, inwardly considered, was just the ultimate triumph of Augustine’s doctrine the Reformation came, seeing that it was, on its theological side, a revival of Augustinianism”.

Gnostisism, Augustinianism, Lutheranism och Kalvinism har mycket gemensamt som vi kunnat läsa här. Det är på sätt och vis samma gamla gnostisism i nytt format. Andra läror bygger på dessa gnostiska tänkesätt, såsom “easy believism”, predestinationsläran, nödvändighet av andligt uppväckande, ovillkorlig försäkran om evigt liv, etc. Men ingen gnostisk idé har fått en sådan spridning och acceptans bland kyrkor världen över såsom idén att människan är född med en syndfull natur.

Augustinus: “As nothing else is done for children in baptism but their being incorporated into the church, that is, connected with the body and members of Christ, it follows, that when this is not done for them, they belong to perdition.” 

Det finns en uppsjö av citat från de gamla kyrkofäderna vad gäller stöd till att människan har en fri vilja

De exempel som finns här borde räcka för att visa att Fri vilja – och inte att människan syndar av nödvändighet pga sin natur – var den universella synen i den tidigaste kristenheten.

KLEMENT

Vi kan läsa i Fil 4:3 att Paulus refererar till “mina medarbetare” i att sprida evangelium, och han namnger Klement vars namn “är skriven i Livets Bok”. Historieböckerna namnger denna man såsom Klement av Rom.

“It is therefore in the power of every one, since man has been made possessed of free-will, whether he shall hear us to life, or the demons to destruction.”

 Klement sade att Fri vilja gavs för att “he who is good by his own choice is really good; but he who is made good by another under necessity is not really good, because he is not what he is by his own choice“. Klement menade också att skälet till att syndare är orsaken till Guds straff för deras olydnad är att en syndare har en möjlighet att lyda Gud. Han sade “For no other reason does God punish the sinner either in the present or in the future world, except because He knows that the sinner was able to conquer but neglected to gain the victory”.

Skälet för att en syndare är straffbar för sin synd är alltså för att en syndare har en möjlighet att INTE synda. Han säger att en syndare är straffad, inte pga brist på kapacitet utan för oaktsamhet.

IGNATIUS 

Ignatius var en lärljunge till aposteln Johannes och dog martyrdöden i Colosseum i Rom genom att bli uppäten av lejon. Han lärde att människan är syndare av val och inte av naturen.

“If anyone is truly religious, he is a man of God; but if he is irreligious, he is a man of the devil, made such, not by nature, but by his own choice.”  (The Epistle of Ignatius to the Magnesians chap 5 (Long Version)

“There is set before us life upon our observance [of God’s precepts], but death as the result of disobedience, and every one, according to the choice he makes, shall go to his own place, let us flee from death, and make choice of life.” (The Epistle of Ignatius to the Magnesians chap 5, Long Version)

IRENAEUS 

Aposteln Johannes hade även en apostel som heter Polycarpos. Polycarpos var biskop i Smyrna när Uppenbarelseboken skrevs. Kyrkan i Smyrna var en av de kyrkor i Uppenbarelseboken som Jesus inte hade någon kritik till (Upp. 2:8-11). Polycarpos var en personlig vän med Ignatius och även han dog martyrdöden i Colosseum liksom Ignatius. Polycarpos hade en trogen lärljunge som heter Irenaeus. Han vederlade gnostikerna genom att säga:

“Men are possessed with free will, and endowed with the faculty of making a choice. It is not true, therefore, that some are by nature good, and others bad.” (Against Heresies, Book IV, Chapter XXXVII)

“Man is endowed with the faculty of distinguishing good and evil; so that, without compulsion, he has the power, by his own will and choice, to perform God’s commandments.” (Against Heresies, Book IV, Chapter XXXIX)

“Man is possessed of free will from the beginning, and God is possessed of free will (in whom likeness man was created)”. Irenaeus (A Dictionary of Early Christian Beliefs by David Bercot, p. 287, Published by Hendrickson Publishers)

“This expression, ‘How often would I have gathered thy children together, and thou wouldst not,’ set forth the ancient law of human liberty, because God made man a free agent from the beginning, possessing his own soul to obey the behests of God voluntarily, and not by compulsion of God.” (The Ante-Nicene Fathers, Volume One, Published by BRCCD, p. 1117)

“Forasmuch as all men are of the same nature, having power to hold and to do that which is good, and having power again to lose it, and not to do what is right; before men of sense, (and how much more before God!) some are justly accused, and receive condign punishment, because they refuse what is just and right”. Och “Those who do not do it [good] will receive the just judgment of God, because they had not worked good when they had it in their power to do so. But if some had been made by nature bad, and others good, these latter would not be deserving of praise for being good, for they were created that way, nor would the former be reprehensible, for that is how they were made. However, all men are of the same nature. They are all able to hold fast and to go what is good. On the other hand, they have the power to cast good from them and not to do it”.

 JUSTIN MARTYREN

Justin Martyren var en evangelist och arbetade intensivt för Herren tills han också dog martyrdöden i Rom.

“We have learned from the prophets, and we hold it to be true, that punishment, chastisement, and rewards are rendered according to the merit of each man’s actions. Otherwise, if all things happen by fate, then nothing is our own power. For if it is predestined that one man be good and another man evil, then the first is not deserving of praise and the other to be blamed. Unless humans have the power of avoiding evil and choosing good by free choice, they are not accountable for their actions ‘whatever they may be’ for neither would a man be worthy of praise if he did not himself choose the good, but was merely created for that end. Likewise, if a man were created evil, he would not deserve punishment, since he was not evil of himself, being unable to do anything else than what he was made for.” Justin Martyr (First Apology Chap. 43)

 TERTULLIANUS

Tertullianus var en annan kyrkoledare och apologist och är känd för sin textskrivarproduktivitet.

“No reward can be justly bestowed, no punishment can be justly inflicted, upon him who is good or bad by necessity, and not by his own choice.”  Tertullian (Doctrine of the Will by Asa Mahan, p. 61, Published by Truth in Heart)

METODIUS

Metodius var en kristen martyr som levde nära slutet av trehundratalet.

 “Those [pagans] who decide that man does not have free will, but say that he is governed by the unavoidable necessities of fate, are guilty of impiety toward God Himself, making Him out to be the cause and author of human evils.” Methodius (The Banquet of the Ten Virgins discourse 8, chap. 16)

“The Divine Being is not by nature implicated in evils. Therefore our birth is not the cause of these things”. Methodius (The Ante-Nicene Fathers, Volume Six, Published by BRCCD, p. 696)

“possessing free will, and not by nature evil” Methodius (The Ante-Nicene Fathers, Volume Six, Published by BRCCD, p 698)

“There is nothing evil by nature, but it is by use that evil things become such. So I say, says he, that man was made with free-will, not as if there were already evil in existence, which he had the power of choosing if he wished, but on account of his capacity of obeying or disobeying God. For this was the meaning of the gift of free will? and this alone is evil, namely, disobedience”. Methodius (The Ante-Nicene Fathers, Volume Six, Published by BRCCD, p. 746)

“God did not make evil, nor is He at all in any way the author of evil; but whatever failed to keep the law, which He in all justice ordained, after being made by Him with the faculty of free-will, for the purpose of guarding and keeping it, is called evil. Now it is the gravest fault to disobey God, by overstepping the bounds of that righteousness which is consistent with free-will”. Methodius (The Ante-Nicene Fathers, Volume Six, Published by BRCCD, p. 750)

EUSEBIUSIUS

Eusebiusius var en biskop och anses vara “Kyrkohistoriens Fader” pga sina många texter om densamma. Han skrev: “On the Life of Pamphilus”, “Chronicle of Universal History”, och “On the Martyrs”.

“The Creator of all things has impressed a natural law upon the soul of every man, as an assistant and ally in his conduct, pointing out to him the right way by this law; but, by the free liberty with which he is endowed, making the choice of what is best worthy of praise and acceptance, because he has acted rightly, not by force, but from his own free-will, when he had it in his power to act otherwise, As, again, making him who chooses what is worst, deserving of blame and punishment, as having by his own motion neglected the natural law, and becoming the origin and fountain of wickedness, and misusing himself, not from any extraneous necessity, but from free will and judgment. The fault is in him who chooses, not in God. For God is has not made nature or the substance of the soul bad; for he who is good can make nothing but what is good. Everything is good which is according to nature. Every rational soul has naturally a good free-will, formed for the choice of what is good. But when a man acts wrongly, nature is not to be blamed; for what is wrong, takes place not according to nature, but contrary to nature, it being the work of choice, and not of nature!” Eusebius (The Christian Examiner, Volume One, Published by James Miller, 1824 Edition, p. 66)

“The devil in his oracles hangs all things upon fate, and taking away that which is in our power, and arises from self-motion of free will? brings this also into bondage to necessity” Eusebius (The Cause of God and Truth by John Gill, 1838 Edition, p. 502)

Episcopius

“What is plainer than that the ancient divines, for three hundred years after Christ, those at least who flourished before St. Augustine, maintained the liberty of our will, or an indifference to two contrary things, free from all internal and external necessity!” Episcopius (An Equal Check to Pharisaism and Antinomianism by John Fletcher, Volume Two, p. 209, Published by Carlton & Porter)

Pelagius, som är historiskt känd för att ha lärt ut fri vilja under samma tid som Augustinus levde, var i harmoni med urkyrkan med sin åsikt.

“In all there is free-will equally by nature”. 

Origen

“The Scriptures emphasize the freedom of the will. They condemn those who sin, and approve those who do right. We are responsible for being bad and worthy of being cast outside. For it is not the nature in us that is the cause of the evil; rather, it is the voluntary choice that works evil”. Han sade också “the heretics introduce the doctrine of different natures”. Origen (A Dictionary of Early Christian Beliefs by David Bercot, p. 289, Published by Hendrickson Publishers)

“the heretics introduce the doctrine of different natures.” Origen (A Dictionary of Early Christian Beliefs by David Bercot, p. 291, Published by Hendrickson Publishers)

Augustinus bön till Maria:

“Blessed Virgin Mary, who can worthily repay you with praise and thanksgiving for having rescued a fallen world by your generous consent? What songs of praise can our weak human nature offer in your honor, since it was through you that it has found the way to salvation? Accept then such poor thanks as we have to offer, unequal though they be to your merits. Receive our gratitude and obtain by your prayers the pardon of our sins. Take our prayers into the sanctuary of heaven and enable them to bring about our peace with God. May the sins we penitently bring before Almighty God through you be pardoned. May what we beg with confidence be granted through you. Take our offerings and grant our request; obtain pardon for what we fear, for you are the only hope of sinners. We hope to obtain the forgiveness of our sins through you. Blessed Lady, in you is our hope of reward. Holy Mary, help the miserable, strengthen the discouraged, comfort the sorrowful, pray for your people, plead for the clergy, intercede for all women consecrated to God. May all who venerate you, feel now your help and protection. Be ready to help us when we pray, and bring back to us the answers to our prayers. Make it your continual care to pray for the People of God, for you were blessed by God and were made worthy to bear the Redeemer of the world, Who lives and reigns forever.” (Saint Augustine year 430 Dictionary of Mary Catholic Book Publishing Co.: New Jersey, 1997, 1985, p. 531.)

(Denna artikel är till vissa delar översatt från en artikel av Jesse Morell, från boken “The Natural Ability of Man: A Study On Free Will & Human Nature”. Där kan man läsa fotnoter till citaten jag nämnde ovan, och du kan även läsa artikeln och fotnoter i länken: http://openairoutreach.wordpress.com/2011/04/04/did-augustine-corrupt-the-church-with-gnostic-doctrine/)

One thought on “Augustinus och kyrkofädernas åsikter om Fri Vilja

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s