Gilgamesheposet och 1 Mosebok härrör sig från samma händelse

Händelseförloppet i 1 Mosebok med dess detaljer har stort stöd inom historia, arkeologi samt andra antika texter vilket gör berättelsen trovärdig. Vad gäller historien om Noas flod finns det många likartade berättelser bland olika kulturer vilket tyder på att de är baserade på en ursprunglig sann händelse som spridits muntligt och även skrivits ner. Berättelserna har många likheter men skiljer sig också åt i olika hög grad, vilket är naturligt när det gäller ögonvittnen och muntliga historier som återgetts över tid. Att skildringarna skiljer sig lite åt är alltså inget bevis i sig för att det inte skulle handla om en och samma händelse som inträffat för mycket länge sedan.

Vilken av berättelserna kan tänkas överensstämma bäst med den faktiska händelsen? Är det per automatik den som vi (hittills) kan identifiera som den allra äldsta?

En viktig pusselbit är förstås att försöka åldersbestämma de skriftliga redogörelserna eftersom ju äldre en version är ju närmare kan den placeras den verkliga händelsen – vilket ökar sannolikheten att texten är den mest orörda och korrekta (jämför t ex Bibeln och Koranen). MEN, detta är bara en generell sanning och stämmer inte alltid med verkligheten. När det gäller en så gammal och storartad händelse som Noas flod som inträffade för ca 4500 år sedan, så måste vi exempelvis räkna med att en mängd olika skriftliga texter hunnit förstöras eller försvunnit, och därför kan vi inte med säkerhet veta om äldst = mest oförvanskad och sann. En viktig frågeställning:

1. Kan vi vara säkra på att den idag äldsta skriftliga berättelsen automatiskt är ohotat äldst och att inga äldre versioner någonsin kommer att grävas upp/hittas i framtiden (som kanske redogör historien på ett annat sätt)?
2. Kan vi vara säkra på att den först nerskrivna versionen överensstämmer bäst med den verkliga händelsen, jämfört med en något senare nerskriven version inom en annan kultur? (T ex gällande en folkgrupp som förflyttat sig längre bort från händelsen och därmed skrivit ner texter senare än folk som fortsätter att bo kvar nära händelsens centrum?)
3. Kan vi vara säkra på att människor inte valt att kasta väldigt luggslitna texter (på lertavlor eller papyrus), efter att de kopierat av dem och därmed förnyat dem?

Gilgamesheposet innehåller en mycket gammal flodhistoria liknande den vi kan se i 1 Mosebok. Få forskare tror att Gilgamesheposet är författat med 1 Mosebok som källa just eftersom Gilgamesh anses vara äldst. Men frågan är om 1 Mosebok omvänt måste haft Gilgamesh som en källa att efterlikna? Är inte det mest trovärdiga att berättelserna är baserade på en tidig händelse som sedan bevarats muntligt inom folkgrupper och skrevs ner vid olika tidpunkter?

Om 1 Mosebok skulle ha tagit sin berättelse från Gilgamesheposet så har författaren i så fall både ändrat och lagt till en lång rad detaljer som inte finns med i förlagan. Det handlar om väldigt stora avvikelser, såsom att gå från polyteism till monoteism, att tillägga att floden var världsvid, att justera det moraliska motivet för floden, att lägga till information om att vatten även kom från andra källor än ovanifrån, att till skillnad från förlagan beskriva konstruktionen på båten i detalj, att ändra måtten på båten så att den till skillnad från förlagans version blir stabil och idealisk som transport, att lägga till den exakta tiden för vistelsen ombord, att i detalj beskriva vilken månad resan startade och slutade, att ändra ordningen på de fåglar som flög ut från arken samt lägga till information om olivkvist, att lägga till beskrivningen att resenärerna handlar om fyra par som var värdiga att överleva, att beskriva släktleden från dessa par in i minsta detalj, att använda sig av specifika namn på människor, städer och länder som förekommer i mellanöstern och Europa än idag, etc. All denna nya information i 1 Mosebok tyder på att den röriga och detaljfattigare Gilgamesh ingalunda använts som källa. Om man använder en viss källa som förlaga brukar man inte i så stor omfattning frångå förlagan genom att hitta på helt egna sidohistorier och väsentligt nya detaljer.

Det viktigaste detaljen i jämförelsen är att båten i Gilgamesheposet handlar om en totalt sjöoduglig kubformad båt medan båten enligt 1 Mosebok handlar om en helt idealiskt byggd båt för sitt ändamål och som skulle kunna flyta helt stabilt trots påfrestningar. Om den här historien därför endast är baserat på livlig fantasi, så handlar det om en skribent som har en enormt stor kännedom om skeppsbyggnation, fysik, botanik, människor, historia, etc.

Bakgrunden till 1 Mosebok

Om man tänker sig scenariet att Bibelns beskrivningar är sanna (ett högst rimligt tankeexperiment med tanke på Bibelns många detaljer som överensstämmer med verkligheten), så utgår vi ifrån att människor talade samma språk under tiden för floden och ända fram till språkförbistringen i Babel drygt 100 år senare. Siffran är baserad på att Peleg, Ebers son, levde i den fjärde generationen efter floden, då både språkförbistring och jordförändringar anses ha skett (ordet “arkipelag“ är värt ett kapitel för sig).

1 Mos. 10:25 Men åt Eber föddes två söner. Den ene hette Peleg, ty under hans tid blev jorden uppdelad. Hans bror hette Joktan.

1 Mos. 11:1 Hela jorden hade ett enda språk och samma ord. 2 Men när människorna bröt upp och drog österut, fann de en lågslätt i Sinars land och bosatte sig där. 3 De sade till varandra: “Kom, så slår vi tegel och bränner det!” Teglet använde de som sten, och som murbruk använde de jordbeck. 4 Och de sade: “Kom, så bygger vi oss en stad och ett torn som har spetsen uppe i himlen. Låt oss göra oss ett namn, så att vi inte sprids ut över hela jorden.“5 Då steg Herren ner för att se på staden och tornet som människorna byggde. 6 Herren sade: “Se, de är ett enda folk och de har ett enda språk. Detta är deras första tilltag, och härefter skall ingenting vara omöjligt för dem vad de än beslutar sig för. 7 Låt oss stiga ner och förbistra deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.” 8 Så spred Herren ut dem därifrån över hela jorden, och de måste upphöra att bygga på staden. 9 Den fick namnet Babel, eftersom Herren där förbistrade hela jordens språk, och därifrån spred han ut dem över hela jorden.

Hebreiska sägs ha kommit från Eber, och Noas sonson Aram sägs vara ursprunget för arameiska. Man kan alltså spekulera i om dessa är två exempel på språkgrenar som haft sin början i Babels språkförbistring. Vi vet inte vilket språk som den första människan Adam använde sig utav men det var förmodligen inte hebreiska. 1 Mosebok skrevs (eller sammanfattades) på hebreiska vilket anses vara ett senare språk än akkadiska/sumeriska. Tankegången är att Mose hade tillgång till tidigare nerskrivna berättelser/krönikor (många krönikor omnämns också i det gamla testamentet) som tidigare generationer skrivit ner före honom. Mose skulle kunnat göra sammanfattningar av dem samt lagt till eget material (och även hans efterföljare Joshua).

Resonemanget är att Adam först skrev ner sin historieskildring, sedan tog senare generationer över för att lägga till egna ögonvittnesskildringar om sin egen tid. Enligt Den redliges bok (omnämnd i Bibeln vid två tillfällen) så tog Noa med sig dokumentationen ombord på arken, för att fortsätta att bevara historiebeskrivningen till senare generationer som levde efter floden. När språkförbistringen sedan blev ett faktum i Babel så fanns förstås ett behov att översätta dokumentationen till ett eller flera andra språk, och framför allt kanske just hebreiska eftersom detta verkar vara det språk som Shems släktgren använde sig utav (och som sedan Mose kom att använda). Shem var enligt Den redliges bok den som tog ansvaret att bevara dokumentationen från tiden före floden.

Enligt Biskop Usshers annaler så inträffade Babels språkförbistring ca 2242 f.Kr, och kort därefter ser vi hur civilisationerna i Babylon, Egypten och Grekland började ta form (2234 f.Kr. — 2089 f.Kr.) De civilisationer som etablerades närmast Babel hade förstås möjligheten att skriva ner texter före andra civilisationer som etablerades längre bort från händelsernas centrum. Det tar en viss tid att resa över stora avstånd och även att etablera fungerande och permanenta samhällen. Därför kan vi inte med säkerhet veta att de äldsta skriftliga berättelserna är de som återgett den verkliga händelsen på det mest korrekta sättet. Det skulle lika gärna kunna vara någon av de senare texterna, skrivna av människor som rest långt och därför nedtecknat historien något senare – på sitt eget språk som de kanske fått från Babel.

Gilgamesh och Atrahasi

Berättelsen om kung Gilgamesh av Uruk i Mesopotamien skrevs ner under sumerisk tid på kilskrift omkring 2000 f.Kr. Gilgamesh ansågs vara till två tredjedelar gud och till en tredjedel människa (mamma gudinna och pappa människa). Detta påminner om både grekisk och nordisk mytologi, och ur biblisk synvinkel skulle det kunna handla om människor både före eller efter floden då människorna blev oerhört mycket äldre än idag.

Det egentliga eposet sammanställdes på akkadiska under gammalbabylonisk tid omkring 1200 f.Kr., med gamla berättelser som grund – berättelser som upphittats på lertavlor runtom mellanöstern. Sammanställningen är skriven på tolv lertavlor som hittades i ruinerna efter Assurbanipalbiblioteket (förstördes 612 f.Kr). Det sägs vara läkaren och exorcisten Sin-leqi-unninni som är författare, och det är förstås svårt att säga om man kan lita på hans beskrivning. Det finns således inte en ursprunglig text av Gilgamesheposet, utan en sammanställning av skrifter som man försökt synkronisera på bästa sätt till en sammanhängande text. De allra äldsta kända referenserna till den stora floden sägs härstamma från Atrahasiseposet från omkring 1700 f.Kr (eller äldre) genom ett fåtal lertavlor man hittat (ej kompletta).

“It is generally conceded that the Flood was not part of the original epic, which may have referred to it, but only briefly. The long account in Tablet 11 seems to be told for its own sake. It seriously interrupts not only the flow of dialogue between Utnapishtim and Gilgamesh but the otherwise smooth and natural transition from the end of the Tablet 10, where Utnapishtim tells Gilgamesh about the assembly of the gods after the Flood, to Utnapishtim’s rhetorical question. Finally, the story as told here is not an independent account; it draws on an identifiable source, the myth of Atrahasis.” /William Moran, American assyriologist

Det är förstås svårt att säga om delar av skrifterna var avsedda att i detalj beskriva en faktiskt händelse så sanningsenligt som möjligt (såsom kristna betraktar 1 Mosebok), eller om några av författarna föredrog att beskriva en berömd och faktisk händelse på ett poetiskt och spännande sätt – kanske för att förhöja hjältestatusen hos huvudpersonerna. Det kan vi bara spekulera om, men eftersom det handlar om skrifter som har över 4000 år på nacken så bör vi vara väldigt försiktiga med att begränsa möjliga scenarier. Lertavlorna, liksom 1 Mosebok, skulle som sagt kunna baseras på en sann händelse i grunden även om de av olika skäl (glapp i texterna,  missförstånd, tillägg, etc) skiljer sig åt. Det gör inte en eventuell verklig händelse mindre sann, och 1 Mosebok kan mycket väl vara den historiebeskrivning som bäst överensstämmer med den faktiska händelsen. Det skulle t o m vara så att beskrivningen stämmer överens fullt ut.

Click to access timeline_of_the_bible.pdf

Click to access TheGilgameshEpicAMasterpiecefromAncientMesopotamia.pdf

http://creation.com/many-flood-legends