Etikettarkiv | älskar

Sex / sju ting som Gud hatar och saker som han älskar – Ordspråksboken

tillbedjan-7Vad Gud hatar respektive älskar

Ordspråksboken innehåller många goda råd och varningar för människorna som han skapat. Där kan vi få veta vad som smärtar Gud allra mest, vilket är kopplat till människornas brist på kärlek och respekt till varandra. Det som är en synd inför Gud är att inte älska Gud över allting, och att inte älska sin nästa som sig själv. En del av detta innebär att vi också måste älska Gud av hela vårt förstånd, vilket innebär att vi måste lära oss hur Gud är logisk, tydlig och fullständigt rättvis när han dömer våra hjärtan. Om det är något vi inte förstår vad gäller Guds ord och handlingar så kan vi be om vishet och studera i skriften. Den helige Ande kan leda oss rätt om vår vilja finns.

Matt. 22:37 Han svarade: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.38 Detta är det största och främsta budet. 39 Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv.40 På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.”

Sex-sju saker som Gud hatar/avskyr

Ord. 6:16 Sex ting är det som Herren hatar, ja, sju som han avskyr:17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuter oskyldigt blod18 ett hjärta som smider onda planer, fötter som skyndar till det som är ont,19 den som främjar lögn genom att vittna falskt och den som vållar trätor mellan bröder.

Summerat vad Gud hatar med andra ord:

  1. Ha stolta ögon – som avspeglar t ex falsk skrytsamhet, hån, arrogans
  2. Sprida lögner, halvsanningar och falska rykten
  3. Utgjuta oskyldigt blod – såsom att låta oskyldiga få skulden
  4. Smida och utföra onda planer, som kan drabba medmänniskor negativt
  5. Uppsöka ondska – såsom att orsaka problem för andra, leva i synd, etc
  6. Sprida lögn och förtal genom att vittna falskt om medmänniskor
  7. Orsaka trätor och kiv bland människor som annars skulle kunna leva i frid

Här gäller det verkligen att rannsaka sig själv, för jag tror vi alla gjort oss skyldiga till en del av de ovan nämnda överträdelserna, inte bara en gång, utan flera.

För att ge ett exempel på även kristna människors blindhet till sin egen inblandning i  ryktesspridning och förtal så skulle man kunna nämna sverigedemokraten Björn Söder. Människor kanske omedvetet utsett honom till en person som det är ok att hata och mobba. För att rättfärdiga mobbningen krävs det först att man tillskriver honom åsikter han inte har (upprätta en halmgubbe) och även det kanske görs mer eller mindre omedvetet. I Björn Söders fall handar det vanligtvis om idén att han inte skulle anse att man kan vara jude/same samtidigt som man är svensk, vilket är det totalt motsatta till det han faktiskt sagt både 2014 och 2018 samt åren innan och däremellan. Förtalarna känner sig förmodligen trygga med att i princip hela gammelmedia hävdar samma sak, liksom många politiker, kulturpersonligheter, liksom vänner och bekanta. Så många kan väl inte ha fel? Ett sådant argument kallas för argumentum ad populum (eller på engelska ”an appeal to consensus”).

En del ryktesspridare är dessutom helt ointresserade av att få Björn Söders försvar och citat från honom själv (direkt från källan) där han tydligt strider för minoriteters rätt att just få behålla sina minoritetsidentiter i kombination med sina svenska medborgarskap, samt att de självklart också kan identifiera sig som svenskar och/eller sin minoritet. (Om jag skulle flytta till Spanien så skulle jag förmodligen identifiera mig mest som svensk resten av livet, även om jag skulle respektera och efterfölja spanska lagar.) Men att läsa längre citat direkt från Björn Söder (inte bara enstaka citat utan att ens veta hur frågan löd) skulle ju ikullkasta den populära lögnen om honom som man trivts med att sprida, och kanske de omedvetet även tänker ”han är ju bara en sverigedemokrat och då kan det kan väl inte vara så noga med sanningen?” Hur skulle vi kristna själva uppleva det om vi blev förtalade på falska grunder, och där mobbarna dessutom var helt ointresserade av att gå till oss (de förtalade) för att höra vår version? Är det inte tryggast att gå till källan direkt för att minimera risken för missförstånd? Skulle vi vilja att Gud bedömde oss baserat på omdömen från människor som avskyr oss? Låt oss inte glömma Paulus äventyr i Efesus där han hade problem med att ”alla” trodde på falsk ryktespridning om honom och hans följeslagare.

Apg. 19:29 Hela staden kom i uppror, och folk rusade alla på en gång till teatern och släpade med sig Gajus och Aristarkus, två makedonier som var Paulus följeslagare. — 32 Där skrek några ett, andra något annat. Folkmassan var i uppror, och de flesta visste inte ens varför de hade samlats

Ett klokt visdomsord om skvaller:

Ord. 16:28 En falsk människa vållar trätor, den som skvallrar skiljer vänner åt.

Döma med olika måttstockar

Att döma människor med olika måttstockar är något som Gud alltid avskytt. Det handlar nämligen om en orättvisa som drabbar människor, och om det är kristna som dömer orättfärdigt så är hyckleri involverat. Det skulle kunna handla om politiker,  hotellägare, fackpampar, rektorer, pastorer, etc som ivrigt förklarar att de inte vill ha något att göra med sverigedemokrater pga ”värdegrunden” samtidigt som de dels misslyckas med att bevisa det hemska de förfasas över, och dels visat sig vara öppna för människor som uttryckt sig antisemitiskt, upphöjt kommunism, diktaturer, etc. Sverige är som land tyvärr skyldigt för att döma med olika måttstockar och att ha olika lagar/förmåner för olika människor. Motsatsen till ”allas lika värde” lärs ut av vår regering om man ser till deras handlande.

Exempel på bibelverser om att döma med olika måttstockar:

5 Mos. 25:13 Du skall inte ha två slags vikt i din börs, en stor och en liten, 14 och i ditt hem skall du inte ha två slags efamått, ett stort och ett litet. 15 Full och rätt vikt skall du ha. Fullt och rätt efamått skall du också ha, för att du må leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig. 16 För Herren, din Gud, avskyr alla som gör orätt på detta sätt.

Ord. 11:1 Herren avskyr falsk våg, full vikt behagar honom.

Ord. 20:10 Två slags vikt och två slags mått, Herren avskyr bådadera. —Herren avskyr två slags vikter, falsk våg är av ondo.

Sak. 8:16 Men detta är vad ni skall göra: Tala sanning med varandra, döm i era portar rätta domar som ger frid.17 Tänk inte ut ont mot varandra i era hjärtan och ha inte kärlek till falska eder, ty allt sådant hatar jag, säger Herren.

Gud sägs avsky människor som tillber falska gudar eftersom ju dessa gudar inte kan hjälpa dem till vare sig ett gott liv eller till deras själars frälsning. Gud vore inte en rättfärdig Gud om han inte avskydde det onda och älskade det goda. Fler verser om det Gud hatar/avskyr:

Ord. 3:32 Ty Herren avskyr den som är falsk, men han är förtrogen med de rättrådiga.33 Herrens förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas hem välsignar han.34 Bespottare bespottar han, men de ödmjuka ger han nåd.35 De visa får ära till arvedel, de dåraktiga får skam.

Ord. 8:13 Att frukta Herren är att hata det onda. Högfärd, högmod, ett ont leverne och en falsk mun, det hatar jag. — 36 Men den som syndar mot mig skadar sin själ, alla de som hatar mig älskar döden.

Ord. 15:9 Herren avskyr den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet älskar han.

Ord. 16:5 Herren avskyr de högmodiga, de blir förvisso inte ostraffade.

Ps. 5:5 Du är inte en Gud som älskar ogudaktighet, den som är ond får ej bo hos dig.
6 De övermodiga består inte inför dina ögon, du hatar alla ogärningsmän.7 Du förgör dem som talar lögn, Herren avskyr de blodtörstiga och falska.

5 Mos. 12:31 Så skall inte du göra när du tillber Herren, din Gud, ty allt som är avskyvärt för Herren och som han hatar, det har de gjort till sina gudars ära. Ja, till och med sina söner och döttrar bränner de upp i eld åt sina gudar.

Ja, Gud hatar av naturliga skäl orättfärdighet, eftersom han älskar det motsatta:

Ps. 11:5 Herren prövar den rättfärdige, men den ogudaktige och den som älskar våld, dem hatar hans själ.

Hebr. 1:8 Men om Sonen säger han: Gud, din tron står i evigheters evighet, och rättens spira är ditt rikes spira. 9 Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet. Därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens oljamer än dina medbröder.

1 Joh. 2:5 Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom. 6 Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde. Den som säger sig vara i ljuset och hatar sin broder är ännu kvar i mörkret10 Den som älskar sin broder förblir i ljuset, och i honom finns inget som leder till fall. 11 Men den som hatar sin broder är i mörkret och vandrar i mörkret. Han vet inte vart han går, ty mörkret har förblindat hans ögon.

1 Joh. 3:15 Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig.

2 pet. 3Gud är kärlek!

En del ateister får för sig, att om Gud är kärlek och verkligen älskar människor på djupet så accepterar han, eller åtminstone förlåter, deras livsstilar oavsett vilka de är. Så fungerar dock inte en kärleksfull Gud, och himmelriket vore heller inget eftersträvansvärt om det fanns synd och sorg även där. Gud förlåter dock vid sann omvändelse, vilket betyder att man vänder sig bort från att överträda Guds bud.

Paulus förklarar främst i Korintierbrevet hur grundläggande kärleken är för både livet och gemenskapen.

1 Kor. 13:1 Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek, vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal.2 Och om jag ägde profetisk gåva och kände alla hemligheter och hade all kunskap, och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg men inte hade kärlek,
så vore jag ingenting.3 Och om jag delade utallt vad jag ägde och om jag offrade min kropp till att brännas, men inte hade kärlek, så skulle jag ingenting vinna.
Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst,5 den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda.6 Den gläder sig inte över orättfärdigheten
men har sin glädje i sanningen.7 Den fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting. 

I ett sammanhang så kan man säga att Gud älskar ALLA människor eftersom Jesus dog för hela världen och VAR OCH EN som tror på honom kan få evigt liv. Gud sände sin son för att världen skulle bli frälst genom honom. Om Gud fått bestämma så hade detta inneburit alla människor eftersom Gud vill att alla ska bli frälsta, men kärlek är inte tvingande för då vore det inte en sann och fri kärlek. Vi har en fri vilja och är inte förprogrammerade marionetter som bara kan välja en väg. Jesus mål var inte att döma världen, utan snarare att frälsa världen (och alla har erbjudits ljuset), men människor dömer sig själva genom att kasta sig utför stupet.

På ett annat sätt, som vi sett i flera verser ovan, så ”avskyr/hatar” Gud sina motståndare som lever i synd. Det går alltså att älska och hata samtidigt, beroende på sammanhang.

Joh. 3:16 Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. 17 Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. 18 Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. 19 Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda. 20 Ty var och en som gör det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. 21 Men den som lyder sanningen kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud.”

Johannes evangelium 14-16 förklarar kärleken till Gud och hans bud. Älskar vi Herren så är det naturliga att vi lyder honom då vi håller oss kvar i vinträdet. Men något tvång finns inte.

Joh. 14:15 Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud.16 Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er, — 21 Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom.”22 Judas – inte Judas Iskariot – frågade: ”Herre, hur kommer det sig att du vill uppenbara dig för oss och inte för världen?” 23 Jesus svarade: ”Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. 24 Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord. Det ord som ni hör är inte mitt utan kommer från Fadern som har sänt mig.  

Joh. 15:Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek. 10 Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek.11 Detta har jag talat till er, för att min glädje skall vara i er och för att er glädje skall bli fullkomlig. 12 Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag har älskat er.13 Ingen har större kärlek än att han ger sitt liv för sina vänner.14 Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er.—17 Och det befaller jag er att ni skall älska varandra.

Joh. 16:26 Den dagen skall ni be i mitt namn, och jag säger inte att jag skall be till Fadern för er, 27 ty Fadern själv älskar er, eftersom ni har älskat mig och tror att jag har utgått från Gud.

Man kan inte älska Gud och hata sin kristna broder. Ja, vi får ”hata” synden och syndaren på det sättet som vi sett Gud göra i flera verser ovan, men kärlek består i en önskan att även vår värsta fiender omvänder sig och får liv – så de kommer med i den kristna gemenskapen tillsammans med oss. Skadeglädje, illvilja och ondska får inte plats i kärleken. Vi bör be för våra fiender, och inte önska att de går under.

1 Joh. 4:7 Mina älskade, låt oss älska varandra, ty kärleken är av Gud, och var och en som älskar är född av Gud och känner Gud.8 Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, ty Gud är kärlekSå uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. 10 Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder. 11 Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra. 12 Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älskar varandra förblir Gud i oss, och hans kärlek har nått sitt mål i oss. 13 Vi vet att vi förblir i honom och han i oss, därför att han har gett oss av sin Ande. 14 Vi har sett och vittnar om att Fadern har sänt sin Son som världens Frälsare. 15 Den som bekänner att Jesus är Guds Son, i honom förblir Gud och han själv förblir i Gud. 16 Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom.17 I detta har kärleken nått sitt mål hos oss: att vi är frimodiga på domens dag. Ty sådan han är, sådana är också vi i den här världen. 18 Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan. Rädslan hör ju samman med straff, och den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken. 19 Vi älskar därför att han först har älskat oss. 20 Om någon säger att han älskar Gud och hatar sin broder, så är han en lögnare. Ty den som inte älskar sin broder som han har sett, kan inte älska Gud som han inte har sett. 21 Och detta är det bud som vi har från honom, att den som älskar Gud också skall älska sin broder.

1 Joh. 5:2 När vi älskar Gud och håller hans bud, då vet vi att vi älskar Guds barn. Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga.4 Ty allt som är fött av Gud besegrar världen, och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro. 5 Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus är Guds Son? 

Ps. 97:10 Ni som älskar Herren, hata det ondaHan bevarar sina frommas själar, ur de ogudaktigas hand räddar han dem. 

Trots att vi kan läsa att Gud avskyr de orättfärdiga syndarna som orsakar plåga bland sina medmänniskor, så kan man ändå säga att Gud ändå älskar dem eftersom hans son dog för dem. Det är glädje i himlen för var och en som omvänder sig, eftersom det innebär ytterligare en person som vänt synden ryggen och fått evigt liv.

Rom. 5:6 Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne. 7 Knappast vill någon dö för en hederlig människa – kanske vågar någon gå i döden för den som är god. 8 Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare

2 Kor. 5:14 Ty Kristi kärlek driver oss, eftersom vi är övertygade om att en har dött i allas ställe, och därför har alla dött. 15 Och han dog för alla, för att de som lever inte längre skall leva för sig själva utan för honom som har dött och uppstått för dem.

Ef. 2:4 Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, 5 också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta.  

Att ”hata” kan användas som nedan i en hyperbol, där Jesus menar att i jämförelse med honom själv – som är den ende som kan ge oss livgivande vatten och evigt liv – så måste man ”hata” alla andra, som i sammanhanget helt enkelt betyder att allting och alla andra måste komma i andra hand. Inte ens nära familjemedlemmar bör vi älska mer än Skaparen. Familjemedlemmar är temporära i en temporär värld, men Gud och hans rike varar i evighet. Detta betyder inte att vi kan behandla familjemedlemmar med en axelryckning, utan återigen bara att prioritera rätt i våra liv. Skaparen måste komma före det skapade.

Luk 14:26 ”Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge.

Den Herren älskar TUKTAR han, i hopp om omvändelse – Hebr. 12:6

chastenGuds tuktan leder inte alltid till omvändelse och frälsning

Bibeln är tydlig med att Gudstuktan inte alltid leder till omvändelse och frälsning, men frälsning är ändå själva avsikten med tuktan och disciplinering eftersom en sådan behandling generellt sett kan påverka en person att vända om från sina onda vägar och göra bättring. Vi uppmanas att inte förakta Herrens tuktan och att inte tappa modet, och vi kan även läsa att det finns söner som tuktas men glömmer uppmaningen. Om det inte förelåg någon sådan risk så hade vi inte behövt bli varnade för att inte glömma, förakta och tappa modet.

Hebr. 12:5 Ni har glömt den uppmaning ni får som söner: Min son, förakta inte Herrens tuktan och tappa inte modet, när du tuktas av honom.

Föräldrar uppmanas inte nödvändigtvis att slå sina barn rent fysiskt (läs gärna min artikel om fysisk aga), men det handlar ändå om disciplinering och uppfostran. Det handlar om att Gud inte vill att vi ska tro ”jag blir testad och tuktad, så det måste betyda att Gud inte tycker om mig”, och därför jämför han med en far som ganska självklart disciplinerar och tuktar sina barn pga kärlek. Det är snarare om föräldrar inte disciplinerar och tuktar sina barn som vi kan börja ana att de inte älskar sina barn och inte bryr sig om hur det går för barnen i framtiden. Man skulle också kunna tänka sig ett scenario där föräldrar kanske ger upp sina försök för att de provat olika former av förmaningar och disciplinering men ändå misslyckats, vilket leder till att borstar sanden från sandalerna och lämnar sina 18-åringar till sin egen olycka och slutar att förmana. (Jämför gärna med Rom. 1 där vi kan läsa om hur Gud ”utlämnar” vissa människor till sina egna begär eftersom han förlorat allt hopp om dem.) Vi ska alltså inte låta uppförsbackar få oss att tappa modet även om det känns trist när vi är mitt uppe i bedrövelsen. Försöker Gud säga oss någonting, eller handlar det om något annat? Det är nyttigt att stanna till i sin vardag och tänka efter om Gud försöker få oss på andra tankar.

Om vi underordnar oss Gud så är löftet att vi får leva. Skälet till Guds tuktan är att han vill att vi omvänder oss och får ta del av hans helighet så vi ombeds att göra stigarna raka för våra fötter. Gud säger inte att han är den som gör stigarna raka och motar fram oss på dessa raka vägar vare sig vi vill eller ej. Om det hängde på Gud att fösa oss fram på en viss väg så måste samma Gud också klandras för alla som inte vandrar på den rätta vägen. I själva verket är det vårt eget ansvar, men Gud har gett oss möjligheten att välja rätt. Gud påverkar oss gärna med att dra i oss och tukta oss (det finns ingen ursäkt om vi är rebelliska), men till syvende och sist så är det vi själva som väljer om vi ska lyda Gud eller inte.

Hebr. 12:6 Ty den Herren älskar tuktar han, och han agar var son som han har kär. 7 Det är till er fostran som ni får utstå lidande. Gud handlar med er som med söner. Och var finns väl en son som inte tuktas av sin far? 8 Om ni inte får en sådan fostran som alla andra, då är ni oäkta barn och inte riktiga söner. 9 Vi hade våra jordiska fäder som tuktade oss, och vi hade respekt för dem. Skulle vi då inte så mycket mer underordna oss andarnas Fader så att vi får leva? 10 Våra fäder tuktade oss ju bara en kort tid efter bästa förstånd, men Gud gör det till vårt verkliga bästa, för att vi skall få del av hans helighet. 11 För stunden tycks ingen tuktan vara till glädje utan till sorg, men för dem som fostrats genom tuktan ger den längre fram frid och rättfärdighet som frukt.13 Gör stigarna raka för era fötter, så att den fot som haltar inte går ur led utan i stället blir botad.

Upp.3: 19 Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Var därför ivrig och OMVÄND DIG. 20 Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig. 21 Den som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron.

Här nedan handlar det om en israelisk lag för hur man hanterar en uppstudsig son (gammal nog för att vara en frossare och drinkare), även om vi inte vet om det någonsin gått så långt i Israel att föräldrarna helt gett upp kampen för sin son som de ser som helt förlorad.

5 Mos.21:18 Om någon har en uppstudsig och trotsig son, som inte lyder sin far eller mor och inte lyssnar på dem trots att de tuktar honom, 19 så skall hans föräldrar ta honom och föra honom till de äldste i staden vid stadens port. 20 Och de skall säga till de äldste i staden: ”Den här, vår son, är uppstudsig och trotsig och vill inte lyda oss utan är en frossare och drinkare.” 21 Då skall alla män i staden stena honom till döds. Du skall skaffa bort det onda ifrån dig. Hela Israel skall höra detta och känna fruktan.

Job 5:17 Se, salig är den människa som Gud agar, förkasta inte den Allsmäktiges tuktan

Ord. 3:11 Min son, förakta inte Herrens fostran, förarga dig inte över hans tuktan. 12 Ty den Herren älskar tuktar han liksom en far den son som han har kär.

Fler exempel: helig ande

1 Kor. 11:31 Om vi gick till rätta med oss själva, skulle vi inte bli dömda. 32 Men när vi döms fostras vi av Herren, för att vi inte skall bli fördömda tillsammans med världen.

2 Kor. 6: 9 Vi är misskända men ändå erkända, vi är döende men lever, vi är tuktade men inte till döds

5 Mos. 8:5 Du skall veta i ditt hjärta att Herren, din Gud, fostrar dig, så som en man fostrar sin son, 6 och du skall hålla Herrens, din Guds, bud så att du vandrar på hans vägar och fruktar honom.

2 Sam. 7:14 Jag skall vara hans fader och han skall vara min son. Om han gör något orättfärdigt skall jag straffa honom med ris, så som människor brukar, och med plågor som drabbar människors barn.

Job 33:15 I drömmen, i nattens syn, när sömnen fallit tung över människorna och de slumrar i sin bädd,
16 då öppnar han människornas öron och bekräftar deras tuktan 17 för att hindra människan från en ogärning och hålla henne borta från högmod. 18 Han bevarar hennes själ från graven och hennes liv från att falla för svärd.19 Hon tuktas med plågor på sin sjukbädd och med ständiga smärtor i benen.—22 Hennes själ kommer nära graven, hennes liv nära de döda.(Elihu)

Jesaja 26:16 Herre, i nöden sökte de dig, de utgöt tysta böner när din tillrättavisning drabbade dem.

Psalm 94:10 Han som tuktar folken, skulle han inte straffa, han som lär människorna förstånd? 11 Herren känner människornas tankar, han vet att de är tomhet. 12 Salig är den man som du, Herre, tillrättavisar och undervisar från din lag 13 för att ge honom ro i onda dagar, till dess att de ogudaktigas grav har blivit grävd. 14 Ty Herren förskjuter inte sitt folk, han överger inte sin arvedel. 15 Rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skall hålla sig till den.

Psalm 118:18 Hårt har Herren tuktat mig, men han lämnade mig inte åt döden. 19 Öppna för mig rättfärdighetens portar, jag vill gå in genom dem och tacka Herren. 20 Detta är Herrens port, de rättfärdiga går in genom den.

Ord. 13:24 Den som spar på riset hatar sin son, den som älskar honom fostrar honom i tid. 25 Den rättfärdige äter och blir mätt, de ogudaktiga får gå med tom mage.

Ord. 19:16 Den som håller budet bevarar sitt liv, den som inte ger akt på sin väg skall dö.17 Den som ömmar för den fattige lånar åt Herren och får lön av honom för det goda han har gjort. 18 Fostra din son medan det finns hopp, sträva inte efter att vålla hans död. — 20 Lyssna på råd och tag emot fostran, så att du för framtiden blir vis.