Archive | July 2013

The Bible does not teach that we are born DEAD in trespasses and sins

Jul4

grav2To base an entire philosophy/theological doctrine on the idea that man is born naturally depraved and unable to seek God or make morally good decisions, is risky to say the least. If we are BORN dead and depraved, then this should have been stated in the Bible, and in a very clear language, but we find the opposite to be true.

The words “depraved” and “depravity” are not even Biblical words (KJV) so we must first figure out what reformed believers might mean with those words when they claim we all start out naturally depraved, and we must also figure out if we have an obligation to side with their particular interpretation. Note that I’m not saying that something cannot be true only because the words are not present in the Bible, but if neither the words nor the concept can be found in the Bible, then it’s likely not something we must believe is true. Maybe it’s better to focus on the word “dead” since we can find this word in the Bible, and in that way get a clue what it means to be spiritually dead.

Reformed believers often say we can’t do ANYTHING if we are dead, because “dead is dead” and “dead and not wounded”, but a physically dead person can’t do anything bad either. He is dead! If a spiritually dead person can’t do anything at all, then he wouldn’t be able to sin either but for some reason the “reformed” God allows all people (or rather predestines them) to be born into sin and bound by darkness, whereas he only enables some of them to escape this darkness and do good. This doesn’t make any sense at all. Why would a loving God who hates sin prevent most people from seeking him and be morally upright individuals? (And why would he turn around and show wrath towards those who remain in their sins, when he is well aware of that they have no other option?)

Lazarus – a spiritually alive man who died

It’s very common to make a comparison with Jesus’ friend Lazarus’ resurrection that is described in John 11, and suggest that he is a good example of that a dead person must get divine help to come alive and do good. However, if this incident is supposed to show that spiritually dead people can’t do anything at all (and particularly not any good things) then we must ask ourselves why such a good man like Lazarus is selected to be an example, considering that he wasn’t spiritually dead at all but spiritually alive, and a close friend of  Jesus and much loved by him. Also his sisters Martha and Mary were believers of Jesus, which they showed both in words and in actions. It’s interesting that Jesus claims that Lazarus, despite being dead, is only sleeping (v. 11).

John 11:11 These things said he: and after that he saith unto them, Our friend Lazarus sleepeth; but I go, that I may awake him out of sleep.

John 11:15 And I am glad for your sakes that I was not there, THAT YOU MAY BELIEVE. Nevertheless let us go to him.” (NKJV)

John 11:40 Jesus saith unto her, Said I not unto thee, that, if thou wouldest believe, thou shouldest see the glory of God?

John 11:42 And I knew that thou hearest me always: but because of the people which stand by I said it, THAT THEY MAY BELIEVE THAT THOU HAST SENT ME .43 And when he thus had spoken, he cried with a loud voice, Lazarus, come forth.

John 11:45 Then many of the Jews which came to Mary, and HAD SEEN THE THINGS WHICH JESUS DID, believed on him.

John 11:48 If we let him thus alone, all men will believe on him: and the Romans shall come and take away both our place and nation.

John 11:53 Then from that day forth they took counsel together for to put him to death.54 Jesus THEREFORE walked no more openly among the Jews; but went thence unto a country near to the wilderness, into a city called Ephraim, and there continued with his disciples.

Jesus acted (as per v. 40) as though he expected Martha to believe and understand ALL the things that Jesus had previously explained to her, and not only the fact that Jesus is the Messiah and divinely sent by God. However, it looks like Martha had misunderstood certain things that Jesus had told her. Moreover, if people were predestined to believe/not believe (resulting in heaven or hell) before the beginning of the world, then nothing that Jesus would have chosen to say or not say would change the outcome of what is already determined to occur. Yet, we can read that one reason for bringing Lazarus back to life is so that people may BELIEVE in him (Jesus), which turned out to be a successful procedure because many jews did end up believing in Jesus – precisely due to what they SAW with their own eyes. It doesn’t say they started to believe due to having been chosen to believe. Nevertheless, other jews plotted to kill Jesus and THEREFORE Jesus no longer walked openly among them. However, if people are predestined to always act according to God’s will, then there wouldn’t be any reason to take such measures to avoid the jews because it’s not possible to thwart God’s plans in a world where “predestination” is a rule. If God would have predestined someone to kill Jesus, then this would be the result whether Jesus walked openly among the jews or not.

Dead in trespasses and sins?

It’s always a bad idea to sin and thus be dead in trespasses and sins. Satan LIED and said that sinning will NOT cause spiritual death (which he said to Eve in Eden), but the truth is that trespassing the law – which is sinning – WILL separate us from God and cause spiritual death. We have the opportunity to repent of course.

Sin is the transgression of the law, John says, so that means we are not sinners due to having the nerve to be born but rather the moment we choose to break the law and SIN. If we are sinners already from birth, then John must be incorrect for suggesting that we are not sinners until we break the law of God, and the law of God doesn’t say that it’s a sin to be conceived or to be born into this world. It’s hardly our choice to be born, and why would that be a sin or against God’s will?

1 John 3:4 Whosoever committeth sin transgresseth also the law: for sin is the transgression of the law.

Some christians suggest that we are BORN “dead in trespasses and sins“, but that is not what the Bible says.

Ephesians 2:1: And you hath he quickened, who were dead in trespasses and sins; 2 Wherein in time past ye walked according to the course of this world, according to the prince of the power of the air, the spirit that now worketh in the children of disobedience:3 Among whom also we all had our conversation in times past in the lusts of our flesh, fulfilling the desires of the flesh and of the mind; and were by nature the children of wrath, even as others.4 But God, who is rich in mercy, for his great love wherewith he loved us,5 Even when we were dead in sins, hath quickened us together with Christ, (by grace ye are saved;)

Paul explains that the Ephesians in time PAST walked in sin, but he doesn’t expect them to continue like that. Also note that in order to commit the sins that Paul lists, you must at least be an ADULT. Babies are not aware of the law and they are unable to:

  • have a need or reason to be ”quickened”
  • perform TRESPASSES and SINS and through them be dead
  • walk according to the world
  • walk according to Satan (the prince of the power of the air)
  • be disobedient through following Satan
  • walk in the lusts of their flesh
  • fulfill the desires of their flesh
  • fulfill the desires of their mind

We can be labelled either children of God or children of Satan depending on our life styles. We can also read that the ”children of wrath” are also called ”children of disobedience” so it’s clear that in order to fit the bill you must be able to DISOBEY – which is something that babies cannot do. Eph. 2 doesn’t suggest we are BORN as children of wrath, but it provides details for how we can BECOME children of wrath by the way we live. Even the Ephesians WERE dead due to their choice to sin, but thanks to the blood of Jesus, and through their own repentance of their sins, they were restored. Paul says”hath raised us up together”, but that is a picture of our future with Christ, because he continues the sentence with ”in the ages to COME”. We haven’t been elevated yet. Moreover, in Romans 2 we can read about people who obey the law “by nature”, so apparently we are not born with a sinful nature. You can read more about the gnostic idea of the sinful nature in this blog article.

Col. 2:4 And this I say, lest any man should beguile you with enticing words.—8 Beware lest any man spoil you through philosophy and vain deceit, after the tradition of men, after the rudiments of the world, and not after Christ.—13 And you, being dead in your sins and the uncircumcision of your flesh, hath he quickened together with him, having forgiven you all trespasses;14 Blotting out the handwriting of ordinances that was against us, which was contrary to us, and took it out of the way, nailing it to his cross

Paul warns the Colossians (and all of us) extensively because there is always a huge risk that we will fall from our salvation due to sin. If we could never risk to go from being spiritually alive to being spiritually dead, then there wouldn’t be any reason to warn true believers the way Paul does. We can become cleansed, regenerated and righteous by confessing our sins and repenting, because then our sins will be blotted out.

Sins/iniquities/transgression of God’s law (same things) have always separated us from God ever since Adam, and continue to do sodeath3

If we sin, we are dead (in trespasses and sins), and then we must seek God, come to him, confess our sins and repent in order to be cleansed and regenerated. Then we become “born again”, because we are no more spiritually dead.

Daniel 9:11 Yea, all Israel have transgressed thy law, even by departing, that they might not obey thy voice; therefore the curse is poured upon us, and the oath that is written in the law of Moses the servant of God, because we have sinned against him

Isaiah 59:2 But your iniquities have separated between you and your God, and your sins have hid his face from you, that he will not hear.

Gal. 6:7 Be not deceived; God is not mocked: for whatsoever a man soweth, that shall he also reap.8 For he that soweth to his flesh shall of the flesh reap corruption; but he that soweth to the Spirit shall of the Spirit reap life everlasting.9 And let us not be weary in well doing: for in due season we shall reap, IF we faint not.

The prodigal son is an excellent example of a person who was LOST and DEAD (according to the words of his own Father who is a picture of God the Father), and still capable of making an excellent decision to repent, return to his Father and confess his sins before him. Loads of people say “but he never ceased to be a son!”, but what does it matter to be a physical son of someone when he is still LOST and DEAD? And quite obviously a person who lives together with prostitutes in unrepentant sin is (during this time) nothing but 100% lost and dead, unless we must believe that heaven will be a place full of unrepentant sinners.

Luke 15: 24 For this my son WAS DEAD, and is ALIVE AGAIN; he WAS LOST, and IS FOUND. And they began to be merry.—30 But as soon as this thy son was come, which hath devoured thy living with harlots, thou hast killed for him the fatted calf.—32 It was meet that we should make merry, and be glad: for this thy brother was DEAD, and is ALIVE AGAIN AGAIN; and was LOST, and is FOUND.

Again, to base an entire doctrine on something that the Bible doesn’t say is extremely unwise, and especially if this false doctrine necessitates that we erect other false doctrines to save that first one, and which in the end makes God to be the author of sin and very illogical. Are we born depraved and with a sinful nature that makes us sin ACCORDING to God’s will or AGAINST his will?

LIVETS BOK i Bibeln finns det EN utav och namnen i boken kan raderas

Jul3

bible 4Livets bok som vi riskerar att raderas ifrån

”Bok” kommer från det Grekiska ordet bibliō.

Endast de som segrar till slutet ska klädas i vita kläder och de ska heller inte få sina namn strukna ur livets bok. Det är ju vid tidens slut som de kristna får sina nya och efterlängtade vita kläder och då finns det heller inte längre några risker att få sina namn strukna ur livets bok – eftersom de sedan träder in i Guds rike för alltid.

Upp. 3:4 Men du har några få i Sardes som inte har smutsat ner sina kläder, och de skall vandra tillsammans med mig i vita kläder, ty de är värdiga. 5 Den som segrar skall alltså bli klädd i vita kläder, och jag skall aldrig stryka ut hans namn ur livets bok utan kännas vid hans namn inför min Fader och hans änglar.

Det finns några kristna som menar att det finns två olika livets böcker; en universell livets bok där allas namn skrivs in per automatik vid födseln och som de riskerar att raderas från, och en livets bok som kallas Lammets livets bok där endast de sant kristna finns med och som de aldrig riskerar att raderas från. De menar alltså att varje gång som vi kan läsa om varningar att vi kan raderas ur livets bok så handlar det om den universella boken och inte lammets bok. De menar också att vi oftast kan veta vilken bok som det syftas på genom att tolka de verser med varningar om namnstrykningar som relaterade till den universella boken, medan de verser som talar om en ynnest att vara i livets bok (såsom Fil. 4:2-3) som Lammets livets bok. Men detta är förstås inget ärligt sätt att läsa skriften på eftersom man börjar med ett svar som man sedan vill läsa in i skriften.

Om människor hamnar i den universella boken genom födseln så kan man undra när man sedan stryks ur boken om man under hela livet väljer att vända Gud ryggen? Stryks man vi döden? Eller kommer man att strykas så fort man blir vuxen, och när exakt är det? Och vad händer om en person blir kristen vid 50 års ålder? Var den personen alltså med i den universella boken långt innan han blev kristen då han även lades till i den andra boken som kallas Lammets livets bok? Är alla kristnas namn med i två livets böcker medan övriga är med endast i EN livets bok? Många frågor som man lätt kan undanröja om vi bara accepterar att det endast finns en livets bok.

Det finns inget bibliskt stöd för att de finns två livets böcker

Bibeln talar visserligen om BÖCKER (plural) som vi ska dömas efter, men då handlar det inte om livets bok utan om böcker som innehåller uppgifter om de gärningar som vi utfört på jorden. Vi kan läsa “böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok”. Människorna kommer att dömas efter sina gärningar, och om man dessutom inte finns med i livets bok så kastas man i eldsjön. Om det nu finns två livets böcker så hade det ju varit en stor hjälp om detta hade stått uppgivet någonstans i Bibeln, och om Johannes kunde hjälpa oss att förstå om den livets bok som omnämns i Upp. 20:12 handlar om lammets speciella livets bok eller den universella boken.  Nu finns det inte någon sådan distinktion eftersom det endast verkar finnas EN livets bok.

Daniel 7:9 Medan jag såg på djuret sattes troner fram, och den Gamle av dagar satte sig ner. Hans kläder var snövita och håret på hans huvud var som ren ull. Hans tron var av eldslågor och hjulen på den var av flammande eld. 10 En ström av eld flöt ut från honom. Tusen gånger tusen tjänade honom och tio tusen gånger tio tusen stod inför honom. Han satte sig ner för att döma och böcker öppnades.

Upp. 20:11 Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns ingen plats för dem. 12 Och jag såg de döda, både stora och små, stå inför tronen. Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda blev dömda efter sina gärningar, efter vad som stod skrivet i böckerna. 13 Och havet gav igen de döda som fanns i det, och döden och helvetet gav igen de döda som fanns i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. 14 Döden och helvetet kastades i eldsjön. Detta, det vill säga eldsjön, är den andra döden. 15 Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.

Moses verkar också vara av den uppfattningen att det endast finns en livets bok eftersom han talar om “boken som du skriver i“. Gud förklarar för Moses att det är den som SYNDAR som skall UTPLÅNAS ur denna bok, och han vägrar att låta Moses namn strykas ur boken i stället för andra människor – eftersom var och en måste stå för sina egna handlingar. Moses var ju faktiskt den som INTE syndat bland israelerna, och det vore förstås ett grymt slut att låta den person som avhållit sig från synd behöva förlora sin själ och i stället låta syndarna få liv i hans ställe. Det var förstås en vacker tanke från Moses sida och det visar på hans stora kärlek till det folk han ledde, men Gud skulle aldrig tänka sig att köpslå med människors själar på det sättet.

2 Mos. 32:30 Nästa dag sade Mose till folket: “Ni har begått en stor synd. Jag skall nu stiga upp till Herren. Kanske jag kan bringa försoning för er synd.” 31 Mose gick tillbaka till Herren och sade: “O, detta folk har begått en stor synd. De har gjort sig en gud av guld. 32 Men förlåt dem nu deras synd. Om inte, så utplåna mig ur boken som du skriver i.” 33 Men Herren svarade Mose: “Den som har syndat mot mig, honom skall jag utplåna ur min bok.

Om nu alla människor per automatik finns med i en universell livets bok så vore det ju inget speciellt om Klemens och Paulus andra medarbetare också har sina namn där. Livets bok står dessutom i bestämd form, så det vore konstigt om det fanns flera livets böcker.

Fil. 4: 2 Evodia och Syntyke uppmanar jag att vara eniga i Herren. 3 Ja, också dig, trofaste medarbetare, ber jag: hjälp dem som har kämpat med mig i evangeliets tjänst tillsammans med Klemens och mina andra medarbetare, som har sina namn i livets bok.

Nedan hittar vi det enda stället, förutom Upp. 21:27, där orden “livets bok som tillhör lammet” finns med. Ska vi ta detaljen att livets bok tillhör lammet (Jesus Kristus) som ett tecken på att denna bok är annorlunda mot den livets bok som vi kan läsa om på andra ställen? Det finns inget som helst stöd för det, och det är väl ganska naturligt att livets bok faktiskt tillhör Jesus Kristus som är vår Gud och som vi vet ska döma levande och döda? Jämför gärna nedan passage med Upp. 17:8.

Upp. 13:7 Och åt vilddjuret gavs makt att strida mot de heliga och att besegra dem, och det fick makt över alla stammar och folk och språk och folkslag. 8 Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat från världens grundläggning.9 Den som har öron må höra. 10 Om någon måste gå i fångenskap, skall han gå i fångenskap. Och om någon måste dödas med svärd, skall han dödas med svärd. Här visar sig de heligas uthållighet och tro.

Det är kanske Upp. 17:8 som människor främst använder som stöd för en universell livets bok eftersom det står “livets bok från världens grundläggning“, men det är boken som är från begynnelsen och inte nödvändigtvis namnen i boken. Ordagrant blir det “of whom not are written the names in the book of life from foundation of world”. Det låter vidare som “livets bok som tillhör lammet” i Upp. 13:8 är samma bok som här nedan i Upp. 17:8 trots att det där endast står “livets bok”, eftersom det på båda ställena handlar om hur de människor som inte står med i den boken förundras över vilddjuret och t o m tillber det. Det står om “världens grundläggning” på båda ställena, och även en förklaring i Upp. 13:8 att det är lammet som är slaktat från världens grundläggning.

Upp. 17: 8 Vilddjuret som du såg, det var och är inte mer. Det skall stiga upp ur avgrunden och går sedan i fördärvet. De invånare på jorden som inte har sina namn skrivna i livets bok från världens grundläggning, de skall förundras när de ser vilddjuret, eftersom det var och inte är men skall komma.

Har man inte sitt namn skrivet i livets bok kastas man i eldsjön, och det kan vi läsa är en sanning vad gäller livets bok liksom det stället där det står “livets bok som tillhör lammet”. Återigen verkar det alltså handla om samma bok.

Upp. 20:15 Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.

Upp. 21: 27 Aldrig någonsin skall något orent komma in i den, och inte heller någon som handlar skändligt och lögnaktigt, utan endast de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet.

Om vi aldrig skulle riskera att gå från andligt levande till andligt döda pga synd (som Satan försäkrade Eva var en sanning) så skulle vi absolut ha råd med att göra både tillägg och borttagningar ur Guds ord i skriften utan att riskera våra själar, men det vore ju en falsk säkerhet eftersom Uppenbarelseboken mycket tydligt säger att konsekvenserna snarare blir utomordentligt allvarliga. Resultatet blir ju att den personens del (som alltså ursprungligen var tänkt för honom) ur livets träd tas bort, och om vi inte har tillträde till det nya Jerusalem så innebär det ju evig förtappelse.

Upp. 22:18 För var och en som hör profetians ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord skall Gud på honom lägga de plågor som det är skrivet om i denna bok. 19 Och om någon tar bort något från de ord som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom HANS DEL I LIVETS TRÄD och i den heliga staden, som det står skrivet om i denna bok.

Idén om att det finns två livets böcker verkar vara ett tillägg till skriften, och tillägg har vi varnats för att göra. Varför skulle Gud ens behöva två böcker med namn på andligt levande och döda, och varför skulle en universell livets bok nämnas som “livets bok” och förbrylla alla ärliga Bibelläsare? Det låter inte troligt att Gud skulle låta människor finnas med i en universell livets bok per automatik trots att han vet att han sedan kommer att stryka dem vid ett senare tillfälle. Om vi däremot hela tiden under vår livstid har en chans att finnas med i livets bok (genom omvändelse, tro och trohet) och även riskerar att raderas om vi i stället väljer att leva i synd, så blir både Gud och skriften mer begriplig.

Livets Träd

Sen kan vi även läsa om livets träd, och det är det träd som fanns i Eden och som ska återfinnas i det nya Jerusalem.

Upp. 2: 7 Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna. Åt den som segrar skall jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis.

Upp. 22:1 Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. 2 Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken. 3 Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Lammets tron skall stå i staden, och hans tjänare skall tjäna honom.

Ber Jesus endast för de som Fadern gett honom i Joh. 17:9?

Jul2

praying 4Jag ber för dem. Det är inte för världen jag ber utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina. (Joh. 17:9) 

“Världen” står ofta i motsatsförhållande till de kristna, och “världen” är ofta förknippat med Satans  välde och det som är ont. Det är självfallet inte en synd att bli född till världen och att leva i den, men vi ska se till att inte leva AV världen genom att beblandas med dess ondska – och inte heller älska världen. Eftersom världen anses vara det som är förlorat och något som tillhör Satan, så vore det ologiskt att be för något som inte ens tillhör Jesus eller hans rike. Däremot kan man be att individer ska slippa undan världens lockelser och gå segrande ur kampen genom att vända sig till Jesus Kristus – som vill att alla människor ska bli frälsta. Paulus uttrycker sig i Efesierbrevet “Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna”, vilket är en bra beskrivning på de osynliga krafter som vi strider emot i denna världen. Om allting vore förutbestämt från början (vem som ska komma till himmel respektive helvete) så skulle det inte finnas något skäl att strida, och inte ens att be, men nu är inte allting förutbestämt och själva poängen med att be är att vi kan påverka med våra böner och ändra utgången.

Jesaja 13:11 Jag skall straffa världen för dess ondska, de ogudaktiga för deras missgärning. Jag skall göra slut på de stoltas övermod och slå ner tyrannernas högmod

Johannes 7:7 Världen kan inte hata er, men mig hatar den, därför att jag vittnar om att dess gärningar är onda.

Johannes 12:25 Den som älskar sitt liv förlorar det, och den som hatar sitt liv i den här världen, han skall bevara det och vinna evigt liv.

Johannes 15:18 Om världen hatar er, skall ni veta att den har hatat mig innan den hatat er.19 Om ni vore av världen, skulle världen älskaer som sina egna. Men ni är inte av världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut urvärlden. Därför hatar världen er.

Efesierbrevet 6:12 Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna.13 Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt.

1 Johannesbrevet 2:15 Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom.16 Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen. 17 Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja förblir i evighet.

1 Johannesbrevet 5:19 Vi vet att vi tillhör Gud och att hela världen är i den ondes våld.

Jesus fokuserar dessutom just i det här avsnittet på sina LÄRLJUNGAR och ingen annan (inte Judas som redan avfallit), precis som vi ibland kan välja att be endast för en eller flera av våra familjemedlemmar eller vänner. Jesus ger sina lärljungar uppgiften att vara världens ljus och det kräver förstås extra näring och böner – och det är ju inte världen som Jesus ger denna uppgift eftersom det ju är världen vi ska kämpa emot. Genom att läsa resten av sammanhanget här nedan (v. 2–8) så kan vi se att de som Fadern GETT Jesus är de som klarat av följande villkor:

  • De måste lära känna den ende sanne Guden och den som han har sänt
  • De måste hålla fast vi Guds ord
  • De måste ta emot Guds ord
  • De måste förstå att Jesus utgått från Fadern och tro att han har sänt honom

2 Du har gett honom makt över alla människor, för att han skall ge evigt liv åt alla dem som du har gett åt honom. 3 Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus. —6 Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du har tagit ut ur världen och gett mig. De var dina, och du gav dem åt mig, och de har hållit fast vid ditt ord. — 8 Ty de ord som du har gett mig har jag gett dem, och de har tagit emot dem och har verkligen förstått att jag har utgått från dig, och de tror att du har sänt mig.

Eftersom Jesus visste att han snart skulle lämna sina lärljungar ansåg han att det vara viktigt att be för dem och ge dem styrka att klara av uppgiften att predika Guds ord. Återigen är de som Fadern gett Jesus de som klarat av ovanstående villkor, och trots att det därför är en speciell skara så ber Jesus att de ska BEVARAS – vilket alltså inte är en självklarhet. Jesus önskan är att lärljungarna och de kristna ska vara ETT i samma tanke och mål, och han tillkännager att han själv bevarade sina närmaste lärljungar – förutom Judas. Slutligen så säger Jesus att han inte ber att de ska TAS UR VÄRLDEN för att bevaras på så sätt, utan han ber att de ska bevaras trots att de kommer att leva kvar i världen. Världen hatar de som är på Jesus sida och de som är kristna är inte av världen. Det är i detta sammanhang som Jesus säger sig inte be för världen (Satans rike) utan för de andra – att de ska vara starka och bevaras från allt som är ont. Att be att VÄRLDEN ska bevaras vore inte logiskt för världen är ju den som narrar människor att falla.

11 Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen när jag går till dig. Helige Fader, bevara i ditt namn dem som du har gett mig, för att de skall vara ett, liksom vi är ett. 12 Medan jag var hos dem, bevarade jag i ditt namn dem som du har gett mig. Jag vakade över dem, och ingen av dem gick förlorad, ingen utom fördärvets man, för att Skriften skulle uppfyllas. 13 Nu går jag till dig, och detta säger jag medan jag är i världen, för att deras hjärtan skall vara fyllda av min glädje. 14 Jag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem, eftersom de inte är av världen, liksom inte heller jag är av världen. 15 Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. 16 De är inte av världen, liksom inte heller jag är av världen.

Jesus ber givetvis inte bara för sina elva lärljungar utan han ber också för de som kommer att höra evangeliet, och att det ska ge goda resultat. Han ber att de ska vara ETT såsom Fadern är ETT (i tankar och mål) med Jesus.

20 MEN INTE BARA FÖR DEM BER JAG, utan också för dem som genom deras ord kommer att tro på mig. 21 Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig.

En av profetiorna i GT handlar om att Messias ska be för sina överträdare:

Jesaja 53:12 Därför skall jag tillskifta honom hans lott bland de många, och med talrika skaror skall han få utskifta byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland överträdare, han som bar mångas synder och bad för överträdarna. (1917) (“made intercession” KJV)

Lukas 23:33 Och när de kom till den plats som kallas Huvudskallen, korsfäste de honom och brottslingarna där, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra. 34 Men Jesus sade: “Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör.” Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem.

Om vi ska tro att Jesus aldrig bad för några andra än en speciellt utvalt skara som sedermera skulle bli frälsta, ska vi också bete oss likadant och vägra att be för vissa människor? Nej, Bibeln säger t o m att vi ska be för våra fiender. 

Matt. 5:44 Jag säger er: Älska era ovänner och BE för dem som förföljer er. 45 Då är ni er himmelske Faders barn. Han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. 46 Ty om ni älskar dem som älskar er, vilken lön får ni för det? Gör inte publikaner det också?

Läs denna bloggartikel för att läsa verser som visar att Jesus dog för alla människor i hela världen.