Att döma slarvigt och sprida förtal – ok om det bara gäller SD?

Vad spelar det för roll om vi överdriver och vinklar information om folk om det bara är sverigedemokrater det handlar om? Då gäller väl inte Guds bud att inte förtala, ljuga, döma orättfärdigt och att använda olika måttstockar när vi dömer? Visst tycker väl Gud om när vi öppet uttrycker att sverigedemokrater förmodligen inte kan vara kristna och att man helst inte bör ha något samröre med dem, eller vara vän med dem, eller ens äta lunch med dem för att tydligt visa hur vi avskärmar oss från “det onda”? För om man är emot massinvandring så är man väl per definition rasist och ser ner på folk med mörk hudfärg?

Ibland verkar det som en del kristna tänker exakt så, samt är övertygade om att de gör något gott för Guds rike när de förtalar, mobbar och orsakar splittring bland kristna baserat på frågan om Sverige behöver massinvandring eller ej. SD blir som ett legitimt mobboffer som det är ok att sparka på, eftersom man bestämt sig för att sverigedemokrater står för en lång rad ondskefulla åsikter.

Det är sorgligt att även kristna faller för frestelsen att döma SD baserat på information från SD:s motståndare, som ju inkluderar gammal-media (och definitivt den kristna tidningen Dagen). Skulle vi själva vilja bli bedömda baserat på åsikter av människor som hatar oss? Visst stämmer citat, men bör vi kristna inte döma RÄTTFÄRDIGT genom att försöka se hela kontexten? Innebär inte det att vi bör försöka efterlikna Jesus och vara varandras försvarsadvokater i stället för åklagare? En duktig försvarsadvokat förnekar inte fakta, men gör vad han/hon kan för att korrigera falska påståenden och lyfta fram förmildrande omständigheter. Om vi dessutom träffar på människor som vi menar är syndare och bör omvända sig, då är det väl bäst att förklara exakt vad synden består av så att personerna vet vad de ska omvända sig ifrån? Att ropa “rasist” hjälper inte om man inte samtidigt bevisar att det är ett sant och passande epitet. (Det har jag aldrig sett Stefan Swärd, Micael Grenholm och deras svans av SD-ogillare lyckas med.) Är det verkligen tänkt att vi ska göra vad vi kan för att hitta fel hos en viss grupp människor medan andra grupper inte har samma strålkastare riktade mot sig? Är det verkligen ett tryggt sätt att döma människor genom att använda sig av avarter som mönster för hela gruppen? Inte skulle väl vi kristna uppskatta om vi blir dömda baserat på udda människor som visserligen kallar sig kristna men som lever helt tvärt emot vad Bibeln lär?

Om SD hade “nazistisk grund” som så många påstår så borde väl detta framkomma i något deras partiprogram eller andra gemensamma centrala dokument? Om det i stället var enskilda personer som hade rasistiska åsikter så är det väl inte samma sak som att hela partiet startades på den grunden och hade nazistiska drivkrafter och mål? Om vi anklagar någon för att vara nazist/fascist/rasist borde vi kristna inte vara otroligt säkra på vår sak innan vi uttrycker en sådan allvarlig dom mot vår nästa, eller räcker det med att säga “Det vet väl alla”, eller “Det har jag läst hos EXPO”? Om nu några medlemmar i historien haft rasistiska åsikter (vilket dagens SD-ledning aldrig förnekat), hur länge ska dagens medlemmar bli straffade för vad som hände i partiets historia i början på 1990-talet då de själva kanske fortfarande var barn/tonåringar? Inte ansluter man väl sig till ett parti baserat på enskilda medlemmars beteenden för 20-25 år sedan, utan man studerar väl snarare SD:s partiprogram och dess ledning? Avarter finns väl i alla partier, så varför ska just SD stå ut?

Nu finns i alla fall chansen att döma på ett rättvisare sätt genom att låta den anklagade själv få chansen att försvara sig, precis som det fungerar i en rättvis domstol. Jag kan rekommendera youtubeklippet här nedan med SD-riksdagsledamoten Mattias Karlsson. Han berättar bl. a om de odemokratiska behandlingarna som de fått utstå genom årens lopp, eftersom de till skillnad från andra partier haft svårigheter att boka lokaler, få sina röstsedlar distribuerade, tala på torg och i skolor, etc. Politikern Richard Jomshof blev vid flera tillfällen av med läraranställningar pga sitt SD-engagemang trots att han var en mycket omtyckt lärare. Många gånger har SD-politiker blivit hotade och fysiskt attackerade (faktiskt nära att bli dödade!), och det är dystert att tänka på att detta har skett och sker i Sverige och inte DDR eller Nordkorea.

De övriga länkarna leder till skriftlig information om SD:s historia. Att gå till källan direkt betyder inte att man lugnt kan luta sig tillbaka och lita på allt som sägs, men det är en chans att låta den som attackerats få försvara sig och det KAN vara så att informationen och faktauppgifterna stämmer helt med verkligheten. Faktauppgifter såsom årtal och innehåll i partiprogram går dessutom att kontrollera. Mattias har ansträngt sig för att undersöka SD:s historia grundligt för att få korrekta uppgifter, men han är ödmjuk nog att förklara att det är historien från hans synvinkel. Andra personer kanske har andra infallsvinklar.

SD-kuriren med Sverigedemokraternas 25 års jubileumsskrift

SD:s hemsida om SD

Stellan Bojeruds kortfattade förklaring om SD:s historia