Vad är Guds nåd? Är den gratis och utan villkor?

Nåd kommer från det grekiska ordet charis (från ordet charisma) och det kan betyda barmhärtighet, vänlighet, behag, ynnest, ljuvlighet, etc. (På engelska ” favor”, ”kindness”, ”mercy”.) En del får för sig att ordet betyder ”gratis”, men det är alltså inte sant. Som alltid är det bäst att se ordet i sitt sammanhang i Bibeln för att se betydelsen, i stället för att förlita sig på lexikon där människor infört definitioner. Vi kan läsa i Bibeln att Guds nåd är evig, och det betyder att han alltid är en förlåtande Gud som är villig att ge oss barmhärtighet, men det betyder inte att han förlåter villkorslöst!

Frälsningserbjudandet – alltså NÅDEN att bli renad från sina synder – gäller ALLA, men Gud tvingar oss inte att komma till honom för att bli frälsta.

Nåd betyder en hjälp att sluta synda, men många tror tvärt om att NÅD betyder att Jesus alltid täcker upp för oss om vi faller för frestelser och syndar. Om vi t ex har en dag då vi till 80% lever utan synd så skulle Jesus täcka upp för de resterande 20% via NÅDEN så att vi alltid är 100% rättfärdiga oavsett hur vi lever bara vi är troende kristna. Sanningen är dock att vi endast är betraktade som rättfärdiga OM vi omvänt oss och lever rättfärdigt. Om vi måste omvända oss dagligen så visar det att vi syndar dagligen, och det är tecken på att vi inte är andligt levande utan separerade från Gud. Synd separerar oss alltid från Gud.

Det lärs ut en falsk nåd i många kyrkor idag. Det lärs ut med hjälp av lite ”fluff” mellan raderna att nåden är en form av nådekort som varje kristen får när hon blivit född på nytt och som alltid kan användas som ett sorts kreditkort (där Gud får räkningen som han alltid betalar) som vi alltid kan använda oss utav vid behov av täckande av synd. Ingen predikant lär förstås ut ”Synda hur mycket ni vill för Gud bryr sig inte om det” MEN många lär ut synd mellan raderna genom att predika en fel sorts nåd. Nåd är ingen ”license to sin”, och även om de flesta håller med om det i sak så visar deras läror ändå att de tror att vi är bortanför risk för straff om vi bara tror och gör vårt bästa.

Vi är antingen frälsta av nåd (genom tro) ELLER av gärningar och de flesta intygar att det är det förstnämnda som gäller. Men även om vi är frälsta av nåd så kan vi falla från nåd om vi spolierar den, och synd och nåd passar absolut inte ihop. Att vara frälst av nåd betyder inte att vi kan synda utan att riskera att bli separerade från Gud. Att leva i synd utan att vilja omvända sig betyder att vi diskvalificerar oss från att vara Guds barn men det finns förstås alltid ett erbjudande från Guds sida att förlåta våra synder återigen vid sann omvändelse. Tyvärr är det inte säkert att en kristen omvänder sig direkt, och speciellt inte om en kristen känner sig så pass säker på att aldrig kunna förlora sin frälsning att hon tänker ”Några små felsteg kan jag ju göra eftersom Guds nåd alltid täcker upp för dem…” 

Biblisk definition av NÅD innebär bland annat LYDNAD

Titus 11. Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12. DEN LÄR OSS ATT AVSÄGA OSS ALL OGUDAKTIGHET och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt I DENNA VÄRLDEN

1 Kor 15:10 Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än de alla, fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig.

Kol 1:6 som har kommit till er och finns i hela världen och växer och bär frukt. Så har det också gjort hos er från den dag ni fick höra det och lärde känna Guds nåd sådan den verkligen är. 

1 Petrus 1:2 Ni är av Gud, Fadern, förutbestämda till att helgas genom Anden, så att ni lyder och blir bestänkta med Jesu Kristi blod. Må nåd och frid i allt rikligare mått komma er till del.

Ords 16:6 Genom nåd och sanning sonas skuld, genom HERRENS fruktan undflyr man det onda

Så tvärt emot vad vi så ofta fått för oss  – att NÅD är Guds verktyg för att se mellan fingrarna på vår synd- så betyder nåd snarare att vi kan lära oss att AVSÄGA oss synd och alltså leva rättfärdigt! Vi kan inte skryta gällande nåden eftersom den har uppenbarats för alla människor men det är vårt ansvar att leva gudfruktigt. NÅD är en lärare som instruerar den ödmjuka att säga nej till sig själv och synden.  Nåden har uppenbarats för alla människor men endast de ödmjuka ges nåd och de tar också emot den. Nåden är en gåva och gåvor tar man emot, och helst behåller. Gåvor kan tyvärr slarvas bort och till och med rivas sönder.

Vi kan avfalla från NÅD och gå miste om den

Gal. 5:2-4 visar att vi kan avfalla från NÅD vilket är detsamma som att Kristus inte längre är till någon nytta. Var de som avföll från nåden (galaterna som tidigare försökte bli rättfärdiggjorda genom lagen) tidigare frälsta? Absolut. De hade tagit emot det glada budskapet (3:2; 1:9); de lämnade dock Gud och vände sig till en falsk lära (1:6); de hade tidigare tagit emot Guds ande (3:2,5); de hade tidigare löpt ett gott andligt lopp (5:7) etc. Jämför med Apg 14:21-23 som också visar att galaterna blev lärljungar, befann sig i kristen tro (vid den tidpunkten) och placerade sin tillit till Herren.

Gal 1:6 Jag är förvånad över att ni så hastigt avfaller från honom som har kallat er genom Kristi nåd och vänder er till ett annat evangelium

Gal. 5:Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden.

Hebr. 12:15 Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen bitter rot skjuter skott och vållar skada och många smittas.(jmf Hebr. 3:12)

2 Kor 6:1 Som medarbetare förmanar vi er också att ni inte tar emot Guds NÅD FÖRGÄVES. (1917)

Jona 2:9 De som håller sig till fåfängliga avgudar överger den nåd de fått. 
Apg 13:43 Och då man skildes åt, följde många judar och gudfruktiga proselyter med Paulus och Barnabas, som talade till dem och uppmanade dem att förbli i Guds nåd. 
Hebr. 10:29  Hur mycket strängare straff tror ni då inte den skall förtjäna som trampar Guds Son under fötterna och håller förbundets blod för orent, det blod som har helgat honom, och som smädar nådens Ande?

Judas 1:4 Ty hos er har det nästlat sig in vissa personer. Om dem är det redan för länge sedan skrivet att de skulle drabbas av domen. Gudlösa som de är förvanskar de vår Guds nåd till försvar för ett liv i utsvävningar och förnekar vår ende Härskare och Herre, Jesus Kristus.

2 Sam 7:15 Men min nåd skall inte vika från honom, så som jag lät den vika från Saul, som jag lät vika för dig.

Jer 16:5 Ty så säger HERREN: Du skall inte gå in i något sorgehus, inte gå för att sörja med dem och inte heller trösta dem. Ty jag har tagit bort min frid ifrån detta folk, säger HERREN, och även min nåd och barmhärtighet.

Läs villkoren i nedan verser, och notera att ÖDMJUKHET är ett utav kraven

Jakob 4:6. Men större är den nåd han ger, därför säger den: Gud står emot de högmodiga, men de ÖDMJUKA ger han nåd.

1 Petrus 5:5 Likaså ni yngre, underordna er de äldre. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra. Ty Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd.

Ords 3:34 Bespottare bespottar han, men de ödmjuka ger han nåd.

Ords 14:22 De som tänker ut ont far vilse, de som tänker ut gott får erfara nåd och sanning.

5 Mos 7:9 Så skall du veta att endast HERREN, din Gud, är Gud, den trofaste Guden som håller fast vid sitt förbund och sin nåd i tusen släktled, när man älskar honom och håller hans bud.

5 Mos 7:12 Om ni nu hör dessa föreskrifter och håller fast vid dem och följer dem, skall HERREN, din Gud, hålla fast vid sitt förbund och sin nåd så som han med ed har lovat dina fäder.

Kung 8:23 och sade: ”HERRE, Israels Gud, det finns ingen Gud som du, varken uppe i himlen eller nere på jorden, du som håller förbundet och bevarar nåd mot dina tjänare när de vandrar inför dig av hela sitt hjärta,

2 Krön 6:14 och sade: ”HERRE, Israels Gud, det finns ingen Gud som du, varken i himlen eller på jorden, du som håller förbundet och bevarar nåden mot dina tjänare när de vandrar inför dig av hela sitt hjärta,

2 Krön 30:9 Ty om ni vänder om till HERREN, skall era bröder och era barn finna barmhärtighet hos dem som håller dem fångna, så att de får vända tillbaka till detta land. Ty HERREN, er Gud, är nådig och barmhärtig, och han skall inte vända sitt ansikte från er, när ni vänder om till honom.

Neh 1:5 Jag sade: ”O, HERRE, himmelens Gud, du store och fruktansvärde Gud, du som håller fast vid förbundet och ger nåd åt dem som älskar dig och håller dina bud.

Ps 25:10 Alla HERRENS vägar är nåd och sanning för dem som håller hans förbund och vittnesbörd.

Ps 32:10 Den ogudaktige har många plågor, men den som förtröstar på HERREN omger han med nåd.

Ps 33:18 Se, HERRENS ögon ser till dem som fruktar honomtill dem som väntar på hans nåd.

Ps 62:13 och hos dig, Herre, är nådDu lönar var och en efter hans gärningar.

Ps 84:12Ty HERREN Gud är sol och sköld, HERREN ger nåd och ära. Han vägrar inte dem något gott som vandrar i fullkomlighet

Ps 103:11 Ty så hög som himlen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom. 

Ps 103:17 Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som fruktar honom och hans rättfärdighet intill barnbarn

Jer 3:12 Gå norrut och predikaVänd om Israel, du avfälliga, säger HERREN, så skall jag inte längre se på er med ovilja. Ty jag är nådig, säger HERREN, och skall inte vara vred för evigt.

Amos 5:15 Hata det onda och älska det goda och låt rätten härska i porten. Kanske skall HERREN, härskarornas Gud, vara nådig mot Josefs kvarleva.

Fil 1:29 Ty för Kristi skull har ni fått nåd, inte bara att tro på honom utan också att lida för hans skull

1 Petr 2:19 OM någon som vet att Gud är med honom, håller ut när han får lida oskyldigt, så är det nåd från Gud. Vad är det för berömvärt, om ni härdar ut med att bli slagna när ni handlar orätt? 20 Men om ni håller ut när ni får lida fast ni handlar rätt, då är det nåd från Gud.

Nåden enligt Romarbrevet

En del läser meningen ”där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer” som att ”ju mer vi syndar desto mer nåd ger oss Gud OVILLKORLIGEN”, men detta är inte vad som står. Läs villkoren igen ovan. Alla blir förstås inte frälsta oavsett hur mycket nåd Gud än erbjuder, för endast de som mottar gåvan och håller fast vid den till slutet blir frälst.

Rom 5:15 Dock är det inte med nåden som med syndafallet. Ty om de många har dött genom en endas fall, så har ännu mycket mer Guds nåd och gåva överflödat till de många genom en enda människas nåd, Jesu Kristi nåd. —17 Ty om en endas fall gjorde att döden fick herravälde genom denne ende, hur mycket mer skall då inte de som mottar den överflödande nåden och rättfärdighetens gåva regera i liv genom denne ende, Jesus Kristus. —20 Men dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli så mycket större. Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer 21 för att, liksom synden fick herravälde genom döden, också nåden skulle få herravälde genom rättfärdigheten, som leder till evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre. 

Rom 6:1 Vad skola vi då säga? Skola vi förbliva i synden, för att nåden skall bliva så mycket större? 2Bort det! Vi som hava dött från synden, huru skulle vi ännu kunna leva i den? 

Rom 6:14 Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. 15 Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte!

14 thoughts on “Vad är Guds nåd? Är den gratis och utan villkor?

  1. Endast genom Guds nåd blir vi räddade. När jag reflekterar över nådens mysterium kommer jag hela tiden till insikt att det inte är genom vad jag åstadkommit själv som räddningen finns för mig till att komma närmare Gud.
    Nåden, kan också belysas med berättelsen i Johannes Evangelium om Jesu möte med kvinnan vid Sykars brunn. Jesus möter en kvinna som av allt att döma var medveten om vad Gud begorde av den som tror. Tyvärr var inte hennes förmåga att leva efter den seden tillräcklig utan hon hade fallit av från såväl Guds som sammhällets lära, hon hade dessutom gjort detta flera gånger. Straffet för hennes synd, äktenskapsbrottet, var döden. I mötet med Jesus får hon fakta om sitt liv framlagt i dagsljuset. Hon blev trots att hon visste att hon syndat upprepat förlåten och fick del av det vatten som ger liv, Guds Käleks förlåtelse.
    Nådens innebörd går inte att bgränsa. Visst kan vi som människor tycka att den som fått förlåtelse inte skall bryta mot Guds vilja mer, att ”synda på nåden”. Visst kan vi sätta upp regler för hur det ska vara att leva i Kristi kropp. Visst kan vi tycka att det är fel när vi ser hur andra människor lever. Men vi har inte rätt att sätta gränser för Gud nåd. Nåden är en del av Guds mysterium och är till sin natur inte gripbar för vårt männskliga sätt att tänka. Att säga att nåden är på det ena eller andra sättet är trots allt bara att beskriva brottstycken av den storhet som nåden innebär. Jag tror att det är en farlig väg att försöka begränsa nådens storhet. Guds nåd är trots allt en del av ett heligt möte där den svaga bristfälliga människan möter den helande kärleksfulle Guden.
    Att möta den uppståndne Kristus och drabbas av hans förlåtelse och erbjudande om att leva i och av Kristi nåd är att förvandlas och få en önskan att göra det som är gott, att börja leva i enlighet med Guds vilja. Det är dock inte ett vaccin mot att bryta mot Guds vilja, så länge jag lever kommer jag dagligen att göra det. Det är därför vi är i behov av Guds nåd genom hans son Jesus Kristus. Även om nåden är fri är den aldrig gratis, den har kostat Gud att offra sin egen son för att vi skall få möjlighet att komma till honom trots våra svagheter. Och ändå ges den till oss att tas emot dagligen fritt och utan att vi gör annat än tackar honom för denna gåva.
    Att förstå och förklara Guds nåd och förklara för när och för vem Nåden gäller är lika svårt som att förstå Gud själv. Det är Gud som på sitt lika oförklarliga som allsmäktiga sätt handlar med och till oss med den oändliga godehet som endast finns i Gud.
    Berättelsen om kvinnan vid Sykars brunn finns där för att även en gammal kristen skall förstå att Nåden räcker även när större delen av det bristfälliga liv vi lever här är över. Nåden är tillräcklig trots allt vi gör. /Håkan Nilsson

    Gilla

    • Hej Håkan och tack för dina synpunkter

      Ja nåden är STOR, och den visar dels på Guds barmhärtighet (vi har fått nåd utan att förtjäna det) samt den kraft som vi får av Guds nåd att leva heliga liv.

      Kvinnan vid Sykars brunn hade förmåga att leva ett heligt liv, men hade ändå valt en annan väg. Det är viktigt att i sammanhanget tänka på att hon och vi andra får förlåtelse OM vi omvänder oss – vilket betyder att vi bestämmer oss för att lämna det gamla livet bakom oss.

      << Men vi har inte rätt att sätta gränser för Gud nåd.

      Jag tror att det är viktigt att tolka ord rätt, så att vi inte missförstår Gud och hans lära. Bibeln är skriven för vår skull, på ett sätt som vi kan förstå. Om någon skulle säga att vi inte får Guds nåd såvida vi inte gjort goda gärningar i minst 2 år, då skulle nog både du och jag reagera negativt och mena att det är feltolkat.

      <<Att möta den uppståndne Kristus och drabbas av hans förlåtelse och erbjudande om att leva i och av Kristi nåd är att förvandlas och få en önskan att göra det som är gott, att börja leva i enlighet med Guds vilja. Det är dock inte ett vaccin mot att bryta mot Guds vilja, så länge jag lever kommer jag dagligen att göra det.

      Nu blir jag lite brydd. Du säger å ena sidan att vi vill göra Guds vilja när vi drabbas av hans nåd, och å andra sidan att vi syndar varje dag. Så vilket är det? Dessa är motsatta ståndpunkter.

      <<Det är därför vi är i behov av Guds nåd genom hans son Jesus Kristus. — Och ändå ges den till oss att tas emot dagligen fritt och utan att vi gör annat än tackar honom för denna gåva.

      Skulle inte detta kunna tolkas som en License to sin?

      GVD!

      Gilla

      • Det är där problemet jag ser i ditt resonemang kommer. Om vi gör nåden till en rätt att göra fel mot Guds vilja då har vi inte förstått något av nådens och Guds kärleks innebörd. Och då är mitt råd att fortsätta bedja och söka Gud och att Han hjälper den människan att förstå vad verklig förlåtelse och Nåd är. Om min räddning skall bero på vad jag gör eller inte gör undrar jag varför jag behöver Nåd överhuvuttaget. Det blir i slutänden gärningskristendom. Varför behövde då Gud offra sin son Jesus Kristus? Tyvärr är det många med mig som upplever det när vi söker oss till våra kyrkor idag
        Att möta Gud och efara nåden från den uppstånde Kristus, att bli född på nytt, kan aldrig innebära att jag beräknande bryter mot Guds och skapelsens vilja och räknar procent som, som du säger, ska täcka upp för min räkning eller ser det som en ”License to sin”.
        Mötet med den uppståndne Kristus gör att jag ser mitt bristfälliga liv och ger mig en längtan att komma bort från det som skämmer och som för mig bort från Gud. Mötet med den uppståndne Kristus tar mina brister ifrån mig i det ögonblick jag svarar att jag tror på Kristus och tar emot hans förlåtelse. Mötet med den uppståndne Kristus gör mig till en en ny skapelse med en ny uppgift. Jag får en längtan att söka mig närmare honom och att leva i och med hans kärlek, en längtan att dela med mig av hans kärlek till de människor jag möter.
        Men, vi är begränsade, vi är bristfälliga och vi gör fel. Hur mycket jag än önskar att jag ska leva ett rätt liv ser jag mina brister och inser att jag inte är den jag borde vara, att jag egentligen inte kan närma mig Gud.
        Det enda som finns kvar är att åter söka Gud, att bekänna att ”jag är en syndare i tankar, ord och gärningar”, att åter söka hans förlåtelse och få börja vandringen i ljuset igen.
        Guds ord säger att Guds kärlek är oändlig och att hans makt är över all annan makt. Han har makt och han har vilja, ja, till och med längtan att förlåta. Om det finns en gräns för hur många gånger jag kan få förlåtelse ligger den kunskapen hos Gud själv. Men Jesus säger att vi ska förlåta sju gångern sjuttiosju, vilket motsvarar det oändliga talet. Om Guds son säger att jag skall förlåta så mycket, skulle hans förlåtelse då vara mindre?
        Resonemanget kring ”licens att synda” stämmer inte för den som mött den Uppståndne Kristus och tagit del av hans stora Nåd. Det ”passar” helt enkelt inte in. Den som mött den uppståndne Kristus ser och söker mer av den helighet som fanns i mötet, den blir beroende av Kristus och det finns inaga substitut som kan ersätta närheten till Gud. Att kohandla om Nåden är att växla in nåden i småmynt, och anser nog jag, att man missförstått, inte bara nådens mysterium utan egentligen hela den storhet som bor i Gud och den räddning Gud har erbjudit oss.
        Johannes skriver i början av sitt evangelium att ”Ordet blev kött och tog sin boning bland oss”. Gud blev människa, han levde som du och jag, men med ett undantag: att han levde ett rent liv. Därför kunde inte ens döden behålla honom då han dog för vår skuld. Hur vi än försöker kommer du och jag kommer aldrig upp till den standarden, vi är begränsade och egentligen utestängda från Guds Rike. När vi dör har vi inget att ta fram som säger att inte döden ska hålla oss kvar, inget förutom att Guds son Jesus Kristus redan har betalt straffeet för mina och dina brister. Genom att Han levde som du och jag förstår Gud det svåra vi har i att leva och hantera livet dagligen när ”det världsliga” tränger sig på. Hur mycket vi än vill göra det rätta kommer vi, när vi granskar våra liv mot Guds önskan, att se att vi brister i utförandet.
        Så, nog måste jag tacka Gud för den nåd han öser över mig varje dag och stund. Det är genom den Nåden jag kan leva och se mening med livet. Det är i Nåden jag ser mitt uppdrag att gå till mina medmänniskor och visa på Guds storhet. Det är genom Nåd jag kan se Gud!
        För när allt kommer omkring är jag bara en förlåten syndare som hela tiden är beroende av Guds nåd. Tack vare nåden blir jag varje dag upprättad till att vara den Gud avsett mig att vara. Tack gode Gud för det!
        /Mvh Håkan

        Gilla

      • Hej Håkan

        <<Det är där problemet jag ser i ditt resonemang kommer. Om vi gör nåden till en rätt att göra fel mot Guds vilja då har vi inte förstått något av nådens och Guds kärleks innebörd.

        Vore det då inte bra att försöka definiera nåden eftersom du och jag exempelvis inte gärna vill se Guds nåd omförvandlas till en License to sin?

        <<< Om min räddning skall bero på vad jag gör eller inte gör undrar jag varför jag behöver Nåd överhuvuttaget. Det blir i slutänden gärningskristendom.

        En människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. Innan du protesterar, så betänk att det var ett citat från Jak. 2:24. Jakob är förstås ingen gärningslärare, och inte heller Paulus som också visar att det vi gör är av yttersta vikt för vår frälsning:

        Matt. 5:20 Jag säger er att om ER rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket.

        1 John 3:7 Kära barn, låt ingen bedra er. Den som GÖR RÄTT ÄR RÄTTFÄRDIG, liksom han är rättfärdig.

        Rom 2:6 Ty han skall ge åt var och en efter hans gärningar. 7. EVIGT LIV åt dem som med tålamod i GODA GÄRNINGAR söker efter härlighet och ära och oförgänglighet, 8. men över dem som är stridslystna och INTE VILL LYDA sanningen, utan lyder orättfärdigheten, kommer förtörnelse och VREDE.—13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens GÖRARE skall förklaras rättfärdiga

        << Varför behövde då Gud offra sin son Jesus Kristus?

        Därför att vi syndat.

        <<Att möta Gud och efara nåden från den uppstånde Kristus, att bli född på nytt, kan aldrig innebära att jag beräknande bryter mot Guds och skapelsens vilja och räknar procent som, som du säger, ska täcka upp för min räkning eller ser det som en "License to sin".

        Men säger du inte också att det är helt naturligt för en kristen att synda varje dag? Och visst menar du väl då att vi kristna fortfarande är frälsta trots denna dagliga synd? Du skrev "Det är dock inte ett vaccin mot att bryta mot Guds vilja, så länge jag lever kommer jag dagligen att göra det". Om man syndar dagligen utan att förlora sin frälsning, varför är inte detta en License to sin? Jag undrar också på vilket sätt det skiljer sig från den lära som Satan visade upp för Eva i Eden, när han sa "Ingalunda skall ni dö"?

        <<Mötet med den uppståndne Kristus gör att jag ser mitt bristfälliga liv och ger mig en längtan att komma bort från det som skämmer och som för mig bort från Gud.— Men, vi är begränsade, vi är bristfälliga och vi gör fel.—

        "Göra fel" kan tolkas på olika sätt, och vi vinner på att vara tydliga. Om du tolkar "göra fel" som "synda", så känns det som du säger emot dig själv när du (som jag sagt tidigare) å ena sidan talar om denna längtan att komma bort från det som skämmer, men samtidigt upprepar du att det är helt naturligt för kristna att synda – t o m varje dag. Du säger exempelvis vidare:

        <<Det enda som finns kvar är att åter söka Gud, att bekänna att "jag är en syndare i tankar, ord och gärningar", att åter söka hans förlåtelse och få börja vandringen i ljuset igen.

        Så ingenting skiljer oss egentligen från de som inte tror på Gud? Vi är alla dåliga träd som visar dålig frukt, eftersom vi syndar varje dag i tankar, ord och gärningar? Jag tycker det låter som en License to sin, eftersom du verkar försäkra att vi hur som helst är brandförsäkrade trots denna dagliga synd. Men tänk om sanningen är att Satan har fel och att vi faktiskt fortfarande riskerar andlig död om vi tjänar två Herrar?

        <<Guds ord säger att Guds kärlek är oändlig och att hans makt är över all annan makt.

        Men har inte Satan en större makt om synden fortfarande har oss som i ett järngrepp och där den helige Ande inte är stark nog för att leda oss bort från synd til ett liv i fullständig seger? Vi måste alltså fortfarande förnedra oss i synd och det finns ingen återvändo?

        << Men Jesus säger att vi ska förlåta sju gångern sjuttiosju, vilket motsvarar det oändliga talet.

        Villkoret är att vi ångrar och omvänder oss. Syndar vi dagligen visar vi att vi inte i sanning omvänt oss. Förlåter oss Gud även om vi lovar honom att vi kommer att fortsätta att synda emot honom dagligen ända tills vi dör?

        <<Gud blev människa, han levde som du och jag, men med ett undantag: att han levde ett rent liv.

        Amen

        <<inget förutom att Guds son Jesus Kristus redan har betalt straffeet för mina och dina brister.

        Jag skulle uttrycka mig annorlunda, för om Jesus betalt vårt straff, då slipper väl vi straffet? Då fös vi väl helt och hållet "betalda och förlåtna"? Men Bibeln är tydlig med att vi inte slipper Guds vrede och straff om vi syndar. Om vi exempelvis förnekar Jesus, så förnekar han oss inför Fadern. Om vi vägrar att förlåta en broder, så kommer inte Gud att förlåta oss.

        <<Så, nog måste jag tacka Gud för den nåd han öser över mig varje dag och stund. —
        För när allt kommer omkring är jag bara en förlåten syndare som hela tiden är beroende av Guds nåd.

        Det sätt du uttrycker dig på kan missförstås. Man skulle kunna tolka det som att du starkt förmedlar att det är helt naturligt för oss kristna att synda (precis som alla andra människor ), men att det å andra sidan inte påverkar vår frälsning pga Guds nåd. Guds nåd är alltså det som skymmer vår synd inför Gud Fader så att han inte ser vår synd.

        Jag tror inte att ovan egentligen är dina egentliga åsikter, men du verkar vilja behålla två helt motsatta åsikter.

        GVD!

        Gilla

      • Ja nog har du läst din bibel, det visar du på med råge och skall ha cred för det.
        men låt oss till att börja med slå fast på vilken grund vi får nåd från Guds dom.
        -Vi erbjuds Nåd genom att vi möter den uppståndne och likt kvinnan vid brunnen får erkänna vår synd och bejaka vår tro. Vi drabbas av den godhet som bor Fadern. Genom att vi erkänner vår skuld gent emot Gud och bejakar vår tro blir vi lösta från vår skuld. Det är den aktiva nådens första steg i den enskildes liv. Sedan får vi välja om vi vill leva ett vårt liv i Guds närhet eller om vi vill gå en annan väg. Väljer vi att följa Kristus kommer dopet och att bejaka sitt dop varje dag för det är i dopet vi övergår till det nya livet. Jag tror utifrån den kunskap du vittnar om och vad du redan skrivit att vi är ganska överens om det – eller?
        Det jag tror att vi däremot inte är överens om är vad som skiljer den som är en pånyttfödd kristen från den som inte har tagit ställning för Kristus, den som inte bryr sig eller kanske till och med har tagit ställning mot Kristus.
        För mig är det inte viktigt att tala om för andra vilka fel de har eller med bibeln i hand slå dem i huvudet med att de inte duger, för det eller det bibelordet säger att det är så. Det är till och med så att det var vad Fariseerna och de Skriftlärda gjorde på Jesu tid. När jag läser i min Bibel ser jag att det var det Jesus förde sin kamp emot. Jag ser att det var de som drev igenom Korsfästelsen och jag ser att det var de som förföljde de första kristna för att förgöra och utrota dem.
        För mig handlar det istället om att se var det centrala i mitt liv är. Det handlar om att vara nära förlåtelsen, befrielsen jag fått när Kristus sagt dina synder är förlåtna, gå i frid och synda inte mer. Det handlar om att hålla fast i den rikedom jag fått genom Guds nåd.
        Ditt sätt att resonera har jag mött förr, när jag var ung var också det sättet att tänka tilltalande, men jag har aldrig fått ihop det med den gränslösa Nåd som Bibeln talar om. Även när jag var ung och radikal och gärna ville se svart och vitt vad som var rätt och fel hade jag svårt att få ihop det sättet att tänka.
        När du återupprepar ”Licens to sin” blir det ett sätt att för dig själv att försäkra dig om en plats i himlen, att säga till dig själv att jag är inte sådan som de andra. Men du har inte förstått att den frågan inte hör hemma i ett liv när man mött den uppståndne Kristus, som jag skrev i förra svaret, den frågan ”passar” inte in, den hör inte hemma i den pånyttföddes liv. Det kanske räcker för dig och hjälper dig med det du behöver för att se evighetens morgon i horisonten så må det då vara så för dig. Men för mig räcker det inte med gärningslära.
        Jag söker min salighet i att närma mig Gud och fråga vad han vill ha av mig. Att hämta kraft hos Gud genom lovsång, bön och tacksägelse. Den svenska kyrklighetens brist ligger inte bara i att den är otydlig, den ligger minst lika mycket i att den exkluderar de som inte till punkt och pricka tror som den eller den kyrkan stipulerar. Våra olika kyrkor, samfund och andra sammanslutningar som hävdar att de är delar av Kristi kropp eller kanske hävdar att endast de är Kristi kropp ser inte att den moderna människa söker något att tro på när det egna inte räcker till. Vi behöver en kristenhet som står för en tydlig tro, som verkar i kärlek som kristi kropp och som bär den som inte själv orkar gå. En Kyrka som med öppna armar tar emot den som söker efter livets mening och bjuder in till ett möte,fritt, utan krav men med ett mål att i ord och handling visa vem Gud är.
        Men, när allt kommer omkring, det här är mina tankar, jag är trots allt bara en pånyttfödd syndare som i ljuset av Guds kärlek endast kan se att jag är beroende av Guds fria och gränslösa nåd. Det är den dyraste skatt jag funnit i mitt liv. Och du, tro mig, det är min övertygelse jag berättar om, inte något någon annan sagt.
        Gå med Gud du också min vän!
        /Håkan

        Gilla

      • Hej Håkan

        <<Vi erbjuds Nåd genom att vi möter den uppståndne och likt kvinnan vid brunnen får erkänna vår synd och bejaka vår tro. Vi drabbas av den godhet som bor Fadern. Genom att vi erkänner vår skuld gent emot Gud och bejakar vår tro blir vi lösta från vår skuld.— Jag tror utifrån den kunskap du vittnar om och vad du redan skrivit att vi är ganska överens om det – eller?

        Jag vill som sagt väldigt gärna lägga till det här med OMVÄNDELSE i din beskrivning. Inte bara bekännelse och tro.

        <<För mig är det inte viktigt att tala om för andra vilka fel de har eller med bibeln i hand slå dem i huvudet med att de inte duger, för det eller det bibelordet säger att det är så.

        För mig är dock detta viktigt. Ja inte precis att "slå dem i huvudet med Bibeln", men gärna utifrån Bibeln visa människor på vilka krafter som finns i den helige Ande och vilka risker det finns med synd. Det är våra SJÄLAR det handlar om, så det här ämnet är enormt viktigt. Lika angeläget är det att inte dunka en "kristen syndare" i ryggen och intala honom att "allt är väl med sin själ, broder" när inte allting är väl pga en uppenbar synd.

        Jak. 5:19 Mina bröder, om någon bland er kommer bort från sanningen och någon för honom tillbaka, 20 så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg FRÄLSER HANS SJÄL FRÅN DÖDEN och överskyler många synder.

        << När jag läser i min Bibel ser jag att det var det Jesus förde sin kamp emot.

        Att inte varna och döma? Jo, Jesus var den som började att predika "repent or perish". Johannes Döparen vägrade att döpa judar som visserligen kom för att döpas, men som inte visade sin tro med sina liv. (Men kanske jag missförstod dig.)

        <<men jag har aldrig fått ihop det med den gränslösa Nåd som Bibeln talar om.

        Är det en Nåd som fungerar som ett "nådakort" såsom ett kontokort där alla synder redan är betalda i förtid? Och om man syndat så kan man använda detta kort för att radera ut synden, och dessutom göra detta om och om igen i oändlighet tills Jesus kommer tillbaka? Guds sanna nåd innebär tvärt om, att vi kan undvika synd, och därför är vi rena. Inte för att vi kan gömma oss bakom Jesus, utan för att vi faktiskt kan gå segrande ur varje frestelse-kamp. Frestelser är inte synd, men att ge in för dem är synd:

        Titus 2:11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är

        << Men du har inte förstått att den frågan inte hör hemma i ett liv när man mött den uppståndne Kristus, som jag skrev i förra svaret, den frågan "passar" inte in, den hör inte hemma i den pånyttföddes liv.

        Jag är rädd att jag inte förstår, eftersom du säger att det är helt naturligt för kristna att synda varje dag, och att det ändå inte är någon fara på taket vad gäller deras själar pga Guds nåd. Är inte det själva definitionen av License to sin?

        <<Men för mig räcker det inte med gärningslära.

        Hoppas du inte kritiserar Jakob 🙂

        <<Jag söker min salighet i att närma mig Gud och fråga vad han vill ha av mig.

        Tror du han vill att du ska leva ett heligt liv? Och visst säger väl Guds nåd i Titus 2:11-12 att vi kan klara det?

        << svenska kyrklighetens brist ligger inte bara i att den är otydlig

        Men började du inte dina inlägg med att säga att vi inte borde definiera nåd? Blir inte det väldigt otydligt?

        <<den ligger minst lika mycket i att den exkluderar de som inte till punkt och pricka tror som den eller den kyrkan stipulerar.

        Det borde inte vara kyrkan som bestämmer, utan Bibeln.

        <<Vi behöver en kristenhet som står för en tydlig tro, som verkar i kärlek som kristi kropp och som bär den som inte själv orkar gå.

        Amen

        << jag är trots allt bara en pånyttfödd syndare som i ljuset av Guds kärlek endast kan se att jag är beroende av Guds fria och gränslösa nåd.

        Att säga att man är syndare är detsamma som att säga "Jag är inte på väg till Guds rike". Inga syndare kommer in i Guds rike vare sig de tror på Gud eller ej. Tryck inte ner dig själv, utan sträck på dig och kalla dig inte längre en stackars syndare (såvida du faktiskt inte syndar). Det är möjligt att du kanske missförstått synd. Det är inte synd att vara arg om det finns skäl, det är ingen synd att tycka att någon person är snål, elak, obehaglig, etc. Bibeln delar in människor i syndare och "saints" (heliga). Ingen måste mörda, hata, stjäla, begå äktenskapsbrott, ljuga, förtala, fuska, etc, Guds ord säger att vi kan leva heligt med helt rena hjärtan, så låt oss tro att vi kan leva i fullständig seger. Det är givetvis svårare om man slarvar med sin relation med Gud, men lättare om man odlar kontakten. Jag tror att du har alla kapacitet i världen! Jag är också beroende av Guds nåd, för det är ju den som lär mig och hjälper mig att leva heligt.

        GVD!

        Gilla

      • Vi ser olika på livet, vilket är naturligt. Jag har ingen aning om vad du bär med dig i din ryggsäck. men jag har svårt att förstå ditt fokus. Jag är orolig för att du fruktar synden mer än du fruktar Gud. Hela ditt resonemang blir ett försök att sätta upp gränser för vad man får och vad man inte får. Om jag förstår ditt resonemang rätt så bygger du upp din trygget i ditt liv på det sättet. Jag har inte rätt att säga att det sättet att leva och tänka är fel, men jag delar inte den uppfattningen.

        Det som jag anser är alvarligt är att när vi kristna gör det sättet att tänka till rättesnöre för andra stänger vi dörren till kyrkan. Vi gör trösklarna till våra Kyrkor så höga att ingen som inte har nyckeln till bakdörren har en chans att komma in. Vi sätter upp fasader där vi berömmer oss av hur bra vi lyckas, så den som är svag i anden inte för ett ögonblick tror att den skulle överleva i vår närvaro. Var det inte det Fariseerna och de Skriftlärda gjorde? De förslavade sina medmänniskor under religionens ok och tog bort rätten att vara fria inför Gud. Till sitt försvar lyftade de fram vad profeterna och Mose sagt. Faran i ditt resonemang är att du stänger ute de som kämpar i sin tro och har det svårt. Till ditt försvar använder du ett mantra, ett uttryck som du verkar gilla ”License to sin”. Men du återupprepar det och verkar förutsätta att alla vill göra det som är fel mot Gud.

        Jag säger att jag är en pånyttfödd syndare och att jag måste lita till att den Nåd Kristus vann för mig på Golgata. För jag vet att hur mycket jag än försöker kommer jag att misslyckas i mina strävanden att vara Rättfärdig och Helig, för jag är bara en människa med de fel och brister som ligger i den mänskliga naturen. Det är därför vi har trosbekännelsen innan vi går i Nattvarden, för vi är bara människor och vi syndar i ”tankar, ord och gärningar”. Om du från det vill dra slutsatsen att jag säger att det är naturligt att göra fel, göra synd, så får den tolkningen ligga hos dig.

        Jag älskar Gud, jag älskar och tackar för nåden, jag har fått möta den Uppståndne och blivit omvänd, jag hatar synden men jag fruktar den inte. För jag vet att den nåd, den befrielse som Jesus vann genom sitt offer på Golgata är starkare än vad syndens makt är. Jag är vunnen, jag är friköpt och jag har fått ett löfte om ett evigt liv! Att det sedan inte alltid går den väg jag önskar är en sorg jag får bära med mig. Men, det innebär inte att jag vill synda.

        Den som mött Kristus, den som fått se sitt liv i ljuset av hans godhet, den som blivit pånyttfödd kommer för alltid att vara märkt av Kristus och kommer att för alltid längta bort från synden. Det är därför jag återkommer till att din fråga inte passar in.

        Jesu seger på Golgata har gjort att vi blivit befriade till att leva i Kristus. Vi blev inte befriade för att läggas på ett nytt ok, det är inte det Paulus, Jakob och de andra som var med på den tiden pratar om. De följde den uppståndne för att de valde det och för att de älskade Jesus som var den Mästare de valt att följa. Jesu offer på Golgata har ingen mening för mig om jag kan frälsa mig själv genom gärningar. Men det får en mening i samma stund som jag inser mitt beroende av hans Nåd för att jag skall kunna närma mig Gud och leva det liv jag är skapad för.

        Men, när kvällen kommer, när jag summerar dagen måste jag ändå citera Pulus: Det goda jag vill det gör jag inte, men det onda som jag inte vill det gör jag. Jag måste varje dag och stund tacka Gud för att jag får leva i och av hans nåd, trots att jag inte på något sätt förtjänat detta.

        Jag är fri att leva i Guds kärlek, jag är fri att leva och älska min medmänniska, jag är fri att göra det som är rätt i Guds skapelse och jag är fri att säga nej till det som är fel. Jag är alltså beriad till att göra Guds vilja.

        Därför passar inte ditt resonemang om ”License to sin” in. Den ende som kan sätta gräns för nåden är Gud själv. När vi ska ransaka våra liv kommer via alla att vara dömda för vi klarar inte att leva rättfärdigt. Men löftet till den som erkänner och tror att Kristus är Guds son och att han friköpt oss från våra synder blir befriad från sin skuld.

        Gilla

      • Hej Håkan

        << Jag är orolig för att du fruktar synden mer än du fruktar Gud.

        En del av att frukta Gud är att lyda honom och undvika synd, men jag lever inte i skräck just eftersom jag ju kan leva i total seger med hjälp av den helige Ande. Om Bibeln varnar för synd så får inte vi ha en ursäktande attityd till synd.

        <<Det som jag anser är alvarligt är att när vi kristna gör det sättet att tänka till rättesnöre för andra stänger vi dörren till kyrkan.

        Men om sanningen är att synd separerar oss från Gud (och om Satan ljuger som säger att vi INTE ska dö om vi syndar), så vore det väl orätt av oss att förmedla budskapet att människor kan bli frälsta i sin synd? Då har vi ju lurat människor att förlora sina själar, och det finns väl inget mer tragiskt?

        <<Var det inte det Fariseerna och de Skriftlärda gjorde? De förslavade sina medmänniskor under religionens ok och tog bort rätten att vara fria inför Gud.

        Fariséerns problem var att de INTE hade insidan av bägaren ren utan endast utsidan. Deras problem var alltså deras SYND, och Jesus lovade att om inte vår egen rättfärdighet övergår deras så kommer vi inte ens in i himmelriket.

        <<Jag säger att jag är en pånyttfödd syndare och att jag måste lita till att den

        Återigen att kalla sig syndare är detsamma som att säga att man inte är frälst. Det finns inga frälsta syndare. Däremot kan man vara en före-detta syndare som är frälst. När man är född på nytt så lämnar man sitt gamla syndiga liv, men du menar att vi alltid har synden med oss och att vi kan tjäna två herrar och ändå vara frälsta? Var har Paulus fel?:

        Gal. 5:19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, 21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.

        << För jag vet att hur mycket jag än försöker kommer jag att misslyckas i mina strävanden att vara Rättfärdig och Helig,

        Varför säger då Jesus att det är bättre att hugga av oss kroppsdelar om de får oss att synda så att vi inte ska hamna i helvetet? Kände inte Jesus till att det är fullständigt naturligt även för kristna att synda, och att det inte är någon skillnad vad gäller frukten mellan troende och inte troende?

        << Det är därför vi har trosbekännelsen innan vi går i Nattvarden, för vi är bara människor och vi syndar i ”tankar, ord och gärningar”.

        Bibeln säger inte att vi är syndare i tankar, ord och gärningar. OM det vore så, så skulle vi absolut kunna tjäna två herrar och ändå vara frälsta. Men t o m ljumma kristna ska spys ut ur Guds mun. Det är Bibeln som talar här, men människor vill inte gärna höra obekväma sanningar.

        <<Om du från det vill dra slutsatsen att jag säger att det är naturligt att göra fel, göra synd, så får den tolkningen ligga hos dig.

        Om vi hela tiden syndar i tankar, ord och gärningar, hur kan det då vara något annat än helt naturligt för kristna att synda?

        <<Jag älskar Gud, jag älskar och tackar för nåden, jag har fått möta den Uppståndne och blivit omvänd,

        Vad är "omvänd" för dig? Att fortsätta att synda som förut – i tankar, ord och gärningar?

        <<För jag vet att den nåd, den befrielse som Jesus vann genom sitt offer på Golgata är starkare än vad syndens makt är.

        Absolut, för vi vet ju att Guds nåd betyder en hjälp att sluta synda.

        <<Jag är vunnen, jag är friköpt och jag har fått ett löfte om ett evigt liv!

        "Friköpt" är ofta uttryckt med "redeemed" på engelska, och det kan missförstås till mindre grad. Vem får evigt liv enligt Bibeln? Den som lyder Gud, enligt Hebr. 5:9.

        <<Den som mött Kristus, den som fått se sitt liv i ljuset av hans godhet, den som blivit pånyttfödd kommer för alltid att vara märkt av Kristus och kommer att för alltid längta bort från synden.

        Även många agnostiker undviker mycket synd, lever moraliskt fina liv och längtar bort från synd. Är det alltså ingen skillnad när man går från agnostiker till kristen?

        << Vi blev inte befriade för att läggas på ett nytt ok—

        Är det ett besvärligt ok att behöva lyda det dubbla kärleksbudet genom att behandla vår nästa med kärlek?

        <<Men, när kvällen kommer, när jag summerar dagen måste jag ändå citera Pulus: Det goda jag vill det gör jag inte, men det onda som jag inte vill det gör jag.

        Om du läser även Rom. 6 och 8 så ser du att Paulus inte talar om sitt liv som frälst, även om han gör sin liknelse i nutid. Han säger ju i kapitlet efter att synd = död, och han säger själv i Apg att han levt med ett fullständigt rent samvete "ända till idag". Hade han haft synd på sitt samvete så hade han inte kunnat säga det.

        <<Jag är fri att leva i Guds kärlek, jag är fri att leva och älska min medmänniska, jag är fri att göra det som är rätt i Guds skapelse och jag är fri att säga nej till det som är fel.

        Men säger du inte också att du är fri att göra precis tvärt emot, eftersom du säger att du syndar dagligen i tankar, ord och gärningar? Säger du inte egentligen att du är fria att få synda, men att det inte är någon fara för din själ i alla fall eftersom du ändå inte kommer att dö andligen? Syndar man är man inte fri utan Paulus säger att man är då slav under synden och död.

        <<Den ende som kan sätta gräns för nåden är Gud själv.

        Och han säger genom Jakob och Petrus att det är den ödmjuke som ges nåd.

        << När vi ska ransaka våra liv kommer via alla att vara dömda för vi klarar inte att leva rättfärdigt.

        Varför säger då Bibeln att vi måste leva rättfärdigt?

        1 Pet. 4:18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?

        GVD!

        Gilla

  2. Jag måste åter ge dig cred för att du kan din Bibel! Men jag är rädd att du läst men med fel fokus. Den som mött Kristus, erbjudits och tagit emot hans Nåd och förlåtelse, blivit omvänd och en pånyttfödd Kristen har inte lusten till synd för sina ögon. Det är där ditt resonemang spricker. Den mäniskan vill inte göra fel mot Guds vilja men måste varje dag, varje gång frestelse kommer göra val att göra det somär rätt.

    I ditt resonemang har du helt förbisett den överlåtnes arbete för resten av dennes liv. Det som vanligtvis kallas Helgelse.

    Du förutsätter att den som ger medmänniskan, eller sig själv löftet om att vara ” fri att leva i Guds kärlek, att vara fri att leva och älska min medmänniska, vara fri att göra det som är rätt i Guds skapelse och vara fri att säga nej till det som är fel, att vara beriad till att göra Guds vilja” att den ger sig själv en fribiljett till Himlen.

    Alla människor, troende eller inte, andedöpt eller ateist har friheten att själv välja om de vill göra Guds vilja. Det gäller även dig och mig, vi får välja varje gång. Om du anser att du kan leva utan att göra fel mot Gud och dina medmänniskor är du bara att gratulera, men jag känner ingen annan som kan nå den standarden. Däremot har jag mött många som kämpat med sitt liv och sin Helgelse av den enkla anledningen att de mött Kristus och valt att leva i efterföljelse. De var fria att välja att följa och göra det som är rätt eller att välja att göra något annat om det varit bättre.

    Att möjlighet att söka rättfärdighet eller att synda, möjlighet att göra rätt eller fel, finns i våra liv visar bara att vi lever i brytningen mellan de realiteter som Bibeln kallar Eden och Himmelriket. Vi har valet som delar av våra egna liv. Vi föds syndfria som gåvor från Gud till att bli delar av den värld vi kallar nuet. Vi kommer på den resa våra liv är att göra fel, att synda mot Guds vilja, men vi kommer också att göra goda saker. Det är förutsättningar som ligger i vår natur. Men vi lever också i förändringens tid. Gud har sett oss och våra brister. Han har sett sin älskade avbilds tafatta försök att göra rätt och skapa sig en hållbar tillvaro. Han har sett vår längtan att åter få komma till Paradiset.

    Vi kan acceptera Guds gränslösa kärlek som drev honom till att bli människa och köpa oss fria från den skuld vi drar på oss under livet. Men, vi kan också säga nej till erbjudandet. Att säga ja till erbjudandet innebär att vi blir korsmärkta och går in i en process, det som kallas Helgelse, som då kommer att vara resten av våra liv.

    Din tes om att ifrågasätta Den Fria Nåden genom att göra den till rätt att synda är fel just genom att du ställer frågan fel. Den som mött Kristus, den som kommit till tro och erkänt Kristus som sin räddare, den som blivit omvänd, den som fått del av den Helige Ande. Den människan vill inte efter det mötet göra fel mot Gud, den kan som Adam och Eva välja att göra det rätta eller att göra fel, men den vill det inte. Den som mött den uppståndne vill, genom sin längtan till gemenskap med Gud, genom att den helige Ande leder denne, göra det som är rätt mot Gud.

    Din tes faller därför att du sätter gräns för friheten i Kristi Nåd. Det är endast Gud själv som kan sätta gräns för den nåden. Vi kan rådge varandra att göra det som är rätt mot Gud men vi har inte rätten att begränsa Guds nåd. Om gör det kommer vi att ställas ansvariga för det och för dem som går förlorade genom att vi tar ifrån dem hoppet om sin frälsning.

    Din tes faller därför att du tror att vi kan vinna vår frälsning genom att leva rättfärdigt genom gärningar, Om vi kan leva rättfärdigt, varför skulle då Gud bli människa och dö för att vi ska bli befriade. De Skritlärda och Fariseer som du avfärdar som rena på utsidan men orena på insidan levde i efter lagen, Precis som du framhåller att vi kan göra. Många av dem lyckades bättre än vad du och jag någonsin kommer att lyckas med. Men de bröt mot Guds vilja i det att de inte erkände Guds Son och inte visade barmhärtighet. Även Paulus var en av dem.

    Vi möter Guds Son och inser vår synd, Vi dör och uppstår i Dopet, vi får nytt liv genom den Helige Ande. Men kampen och Helgelsen har vi kvar, och tänk, även Paulus hade samma kamp att bli rättfärdig genom sin Helgelse.

    Din Tes faller därför att den pånyttföddes fråga är ”Hur kan jag komma närmar Gud, Hur kan jag göra för att göra mer av det som är rätt i Guds ögon och mindre av det som är fel. Det är naturligt för den Kristne att göra Guds vilja. Men, vare sig vi vill det eller ej, lever vi kvar i en verklighet där vi brottas med gott och ont.

    Din tes är fel, den ”Passar inte in” därför att du lägger in mänskliga värderingar i Guds gudomliga verk.

    Gilla

    • Hej Håkan

      <<Den som mött Kristus, erbjudits och tagit emot hans Nåd och förlåtelse, blivit omvänd och en pånyttfödd Kristen har inte lusten till synd för sina ögon. Det är där ditt resonemang spricker. Den mäniskan vill inte göra fel mot Guds vilja men måste varje dag, varje gång frestelse kommer göra val att göra det somär rätt.

      Men du säger ju att de valen leder till att man hela tiden syndar i tankar, ord och gärningar. Säger du då inte emot dig själv om du samtidigt säger att en pånyttfödd kristen inte längre vill synda? Så vilket av de två olika ståndpunkterna är sann? Båda kan inte vara sanna.

      <<Om du anser att du kan leva utan att göra fel mot Gud och dina medmänniskor är du bara att gratulera, men jag känner ingen annan som kan nå den standarden.

      Ingen måste synda. Alla kan omvända sig och lyda Titus 2:11-12 – som talar om den nåd som kan hjälpa oss att leva heligt.

      <<— att bli människa och köpa oss fria från den skuld vi drar på oss under livet. Men, vi kan också säga nej till erbjudandet.

      Men att säga nej till erjudandet är väl också en synd som Gud dött för? Om Gud köpt oss fria från all skuld som vi kan tänkas dra på oss genom livet, då är vi väl förlåtna innan vi ens utför synderna? Och att inte tro är väl som sagt en synd i mängden som Jesus dött för?

      <<Att säga ja till erbjudandet innebär att vi blir korsmärkta och går in i en process, det som kallas Helgelse, som då kommer att vara resten av våra liv.

      Har du bibelstöd för detta?

      << Den människan vill inte efter det mötet göra fel mot Gud, den kan som Adam och Eva välja att göra det rätta eller att göra fel, men den vill det inte.

      Du motsäger dock dig själv när du samtidigt säger att vi alltid syndar i tanke, ord och gärning.

      <<Vi kan rådge varandra att göra det som är rätt mot Gud men vi har inte rätten att begränsa Guds nåd. Om gör det kommer vi att ställas ansvariga för det och för dem som går förlorade genom att vi tar ifrån dem hoppet om sin frälsning.

      Så kristna människor kan gå förlorade trots allt? Trots att Jesus köpt dem fria, betalt för deras synder, osv?

      <<Om vi kan leva rättfärdigt, varför skulle då Gud bli människa och dö för att vi ska bli befriade.

      Den som syndar är inte befriad. Syndar vi är vi slavar under synden och döda. Jesus dog för att vi syndat. Inte för att hjälpa oss att fortsätta att synda.

      <<De Skritlärda och Fariseer som du avfärdar som rena på utsidan men orena på insidan levde i efter lagen, Precis som du framhåller att vi kan göra.

      Nej, de levde under Mose lag. Det behöver inte vi göra. Vi är dock inte laglösa. Vi förväntas att lyda det dubbla kärleksbudet.

      << Många av dem lyckades bättre än vad du och jag någonsin kommer att lyckas med.

      Jesus säger att om inte vår rättfärdighet övergår deras rättfärdighet, så kommer vi inte in i himmelriket.

      <<även Paulus hade samma kamp att bli rättfärdig genom sin Helgelse.

      Paulus kallade sig helig, rättfärdig och ostrafflig.

      GVD!

      Gilla

      • Nej, JAG säger inte att vi hela tiden syndar! Det är du som med din hemmagjorda tes förutsätter att frihet i Kristus innebär ett kalkylerande med nåden. För den som mött Kristus och blivit omvänd och insett hur dyr nåden är finns inte det alternativet. Att göra på det sättet vore att synda på nåden. Men, att leva med de förutsättningar som vi som människor har innebär att vi gör fel, både medvetet och omedvetet. Att leva i helgelse är en daglig kamp där vi genom bön och Andens ledning söker Rättfärdighet. Att leva i Helgelsen har heller aldrig varit ett räkneexempel. När Jesus skärper lagen vid ”Bergspredikan” innebär det att det inte längre bara är den aktiva synden utan redan när vi tänker synd blir våra liv fel. Har du inte insett det bör du nog prata med en själasörjare och granska ditt liv. Du lever i en illusion min vän! Men valet är ditt, du har läst den goda boken, låt den kunskap som finns där genomlysa ditt liv!

        Men du har rätt i det att vi kan välja bort Kristus. Bibeln talar ett klart och tydligt budskap om att det är den som tror att Kristus är Guds son och som lämnar sitt liv i hans händer, den som tror på hans död och uppståndelse, som blir räddade. Vad av Nåd som därutöver är, ligger helt i Guds hand.

        Du säger att Fariseerna och de Skriftlärda var Syndare för att de levde efter Mose lag, Kristus sammanfattar lagen! Det är samma lag men med det undantaget att vi inte längre ska offra försoningsoffer. För Kristus har redan gett det ultimata offret. Vi blev friköpta när Jesus dog på Golgata! Men det är samma lag han friköpt oss från. Det är samma gärningslära som du propagerar för som Fariseerna och de Skriftlärda slog sig för bröstet och berömde sig av. Du har inte förstått vad Jesu offer handlar om, det är därför du leker med tankar kring Nåden i procentsatser. Du pratar om hur rättfärdigt du kan leva men glömmer till att börja med att se på din nästa med kärlek som faktiskt det dubbla kärleksbudet handlar om. Eller tolkar du det som att du ska se på andra med samma dömande blick som de ser på dig?

        Ja, Paulus blev rättfärdig och ostrafflig genom att han insett att Kristus, den som han förföljt, var den som betalade hans skuld gentemot Gud.

        Vi avslutar här, jag tror inte att du har intresse av att resonera om Guds Nåd, men för mig är den frågan för viktig för att växlas ned i småmynt. Om du tänker att du kommer till himlen på grund av dina gärningar så får det vara så, Jag hoppas att Gud välsignar dig i det. Jag för min del vet att jag inte har något att hålla fram inför Gud än att jag blev räddad när Jesus dog för min skuld på Golgata.

        Gilla

      • Hej Håkan

        <<Nej, JAG säger inte att vi hela tiden syndar!

        Du säger att vi kristna syndar dagligen i tankar, ord och gärningar, vilket innebär att daglig synd är något väldigt normalt hos kristna och något som inte orsakar andlig död. Det innebär väl att vi "hela tiden syndar"?

        << Men, att leva med de förutsättningar som vi som människor har innebär att vi gör fel, både medvetet och omedvetet.

        Det är bättre att uttrycka sig med "synd" om det är "synd" som man menar. Att göra "fel" behöver ju inte vara någon synd om man räknar fel, tappar en grej, missförstår, etc.

        <<Du säger att Fariseerna och de Skriftlärda var Syndare för att de levde efter Mose lag

        Nej, det var inte så jag skrev. Självfallet är det ingen synd att leva efter Mose lag på den tiden då Mose lag gällde. Men fariseernas problem var att de var syndare vad gäller den moraliska delen av Mose lag, för de var inte rena på insidan. Därför säger Jesus att vår egen rättfärdighet måste övergå deras. Vi måste alltså vara rena på insidan.

        << Det är samma lag men med det undantaget att vi inte längre ska offra försoningsoffer.

        Nej, Mose lag innehåller 630 bud, varav de flesta ceremoniella och inte längre aktiva. Vi lever inte längre under Mose lag men däremot så lever vi under det dubbla kärleksbudet – som gällde även innan Mose lag trädde i kraft.

        <<Vi blev friköpta när Jesus dog på Golgata!

        "Friköpta" kan klinga fel på svenska. Det engelska ordet "redeemed" innehåller inga hänvisningar till något slags köp. Men Jesus dog för oss, helt klart. För några kanske "friköpt" betyder att vi är laglösa och nu fritt har råd att leva hur vi vill utan risk för några konsekvenser. Det är dock inte vad Bibeln lär.

        <<Det är samma gärningslära som du propagerar för som Fariseerna och de Skriftlärda slog sig för bröstet och berömde sig av.

        Nej, återigen så var fariseernas problem inte att de lydde Gud för mycket utan för litet. Det var därför som Jesus bannade dem. De var inte rättfärdiga nog. De borde ha levt mycket mer rättfärdigt. JAKOB säger däremot att tro utan gärningar är död.

        <<Du pratar om hur rättfärdigt du kan leva men glömmer till att börja med att se på din nästa med kärlek —

        Hur vet du det?

        <<Eller tolkar du det som att du ska se på andra med samma dömande blick som de ser på dig?

        Bibeln lär att vi kan döma OM vi kan döma rättfärdigt. Att döma någon trots att man inte har hela bilden klar för sig, är att döma orättfärdigt. Om du t ex anklagar mig för att bryta det dubbla kärleksbudet utan att ha fog för det, så dömer du mig orättfärdigt.

        <<Ja, Paulus blev rättfärdig och ostrafflig genom att han insett att Kristus, den som han förföljt, var den som betalade hans skuld gentemot Gud.

        Nej, detta skulle ju kunna göra även demoner frälsta, för även de tror ju att Jesus är Messias och Guds son. Att bara sitta och tro på Gud räddar oss inte såvida vi inte också visar det med gärningar. Paulus berättar att andra borde ta efter hans exempel på hur man borde leva. Bibeln säger att den som GÖR rättfärdighet är rättfärdig. Inte den som gömmer sig bakom Jesus rygg och tror att Jesus rättfärdighet kan täcka upp för vår pågående synd.

        << Om du tänker att du kommer till himlen på grund av dina gärningar så får det vara så

        Bibeln säger:

        Jak.2: 24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro.

        GVD!

        Gilla

      • Som jag skrev sist, jag tror inte att du är intresserad av att diskutera Guds nåd. Du har ditt intresse att bevisa en tes som inte på något vis är unik för dig, jag hörde den redan för många år sedan. Men den bottnar i ett gärningstänkande som inte är förenligt med en sund Kristen tro. Du behöver börja se ditt liv i ljuset av Guds fria nåd, Du behöver se ditt absoluta beroende varje dag och stund av den nåd som kommer ur Kristi lidande och död för dig. Läs Jakobsbrevet, ja läs även Paulus och Hesekiel, sök information om vad Helgelse är.

        Jag har inget intresse att fortsätta en diskussion som handlar om att ifrågasätta det mest avgörande i mänsklighetens historia, att Gud dör för att alla människor ska kunna leva, att Gud genom sin son ger oss den nåd som gör oss till fria människor utan något religiöst ok över våra axlar. Fria ATT göra Guds vilja och att söka bli honom lika. För varje dag allt mer, allt närmare. Att leva i nåden, fritt och utan att vi förtjänar det och att samtidigt arbeta på vår helgelse föratt vi älskar Gud. Det är inte lagen som gör att vi vill ha livsgemenskap med Gud, det är längtan att få vara nära Gud.

        Jag avslutar mitt deltagande här/Håkan

        Gilla

      • Hej Håkan

        << den bottnar i ett gärningstänkande som inte är förenligt med en sund Kristen tro.— Läs Jakobsbrevet, ja läs även Paulus och Hesekiel, sök information om vad Helgelse är.

        Gärningstänkande?:

        Jak. 2:24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro.

        Läs gärna min artikel om betydelse av Helgelse.

        Tack för dina synpunkter!

        MVH/Annika

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s