Bibeln om sparvar som faller till marken, samt om hårstrån som är räknade

SparvarGud känner till även när sparvar faller döda till marken

Bibeln förklarar att inte ens en sparvs död går Gud obemärkt förbi.

Matt. 10:28 Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna. 29 Säljs inte två sparvar för ett kopparmynt? Och inte en enda faller till marken utan er Faders vilja. 30 På er är till och med alla hårstrån räknade.31 Var alltså inte rädda. Ni är mer värda än många sparvar.

Vi kan läsa ”utan er Faders vilja” i v. 29, men i originaltexten står endast (översatt till svenska) ”utan er Fader”, vilket många andra översättningar också fått det till (såsom King James Bible). I Lukas version av händelsen förklaras samma sak med inte en enda av dem är bortglömd hos Gud”.

Luk. 12:4 Till er, mina vänner, säger jag: Var inte rädda för dem som dödar kroppen men sedan inte kan göra något mer. 5 Jag vill visa er vem ni skall frukta. Frukta honom som har makt att döda och sedan kasta i Gehenna. Ja, jag säger er: Honom skall ni frukta. 6 Säljs inte fem sparvar för två öre? Och inte en enda av dem är bortglömd hos Gud.7 Ja, till och med alla hårstrån på ert huvud är räknade. Var inte rädda. Ni är mer värda än många sparvar.

Utgiften för ovan nämnda sparvar var låg, och sparvar är väldigt oansenliga djur som ofta förekommer i stora mängder. Ändå intresserar sig Gud för varje liten sparvs liv, eftersom djur och människor ingår i Guds goda skapelse. Guds kärlek och omtanke fungerar inte på ett sådant sätt att djur och människor aldrig behöver dö från den här världen, men lidande och död har ändå en begränsning. Vi har något större och något bättre att se fram emot, och livet efter detta varar för evigt. När vi börjar leva i det nya Jerusalem så kommer vi inte att utbrista att våra uppförsbackar på jorden inte var värt besväret, för i Guds rike råder total salighet och där finns inga tårar.

Upp. 21: Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. 2 Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum. 3 Och jag hörde en stark röst från tronen säga: ”Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem4 Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.”

Det var från början inte tänkt att djur (”levande djur” – i princip de som andas och har blod) skulle ätas, men det var innan Adam och Eva syndade och innan de drevs ut från Edens lustgård samt bort från Livets träd som ger liv. Efter den händelsen härskade döden över både djur och människor eftersom våra liv måste begränsas för att slippa leva i evighet i en kall och hård värld drabbad av lidande. Syndens lön är döden, och döden i sig betraktas som en fiende som ska besegras (1 Kor. 15:26). Ändå är döden i den här världen, efter att synden kom in i bilden, något helt nödvändigt och kan ses som ett förbarmande från Guds sida. Han har en bättre väg för oss.

Det var inte förrän efter floden som Gud gav tillåtelse till köttätande.

1 Mos. 29 Och Gud sade: ”Se, jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frukt som har frö. Detta skall ni ha till föda. 30 Men åt alla djur på jorden, åt alla fåglar under himlen och åt allt som krälar på jorden, åt allt som har liv ger jag alla gröna örter till föda.” Och det skedde så.

1 Mos. 9:9 Gud välsignade Noa och hans söner och sade till dem: ”Var fruktsamma, föröka er och uppfyll jorden. 2 Fruktan och skräck för er skall komma över alla djur på jorden och alla fåglar under himlen, över allt som krälar på marken och över alla fiskar i havet. De är givna i er hand. Allt som rör sig och har liv skall ni ha till föda. Så som jag har gett er de gröna örterna ger jag er nu allt detta4 Men kött som har sin själ i sig, nämligen sitt blod, skall ni inte äta, 5 och för ert eget blod, som har er själ i sig, skall jag kräva räkenskap. Jag skall utkräva det av alla djur, likaså av människorna. Av var och en som dödar sin broder skall jag utkräva den människans liv.

I Jesu undervisning om sparvarna så ingår också budskapet att vi är ännu mer värda  inför Gud än de billiga sparvarna, och Gud har t o m koll på antal hårstrån på våra huvuden. Visst är det naturligt att frukta för sitt liv om fienden är nära, men vår inställning bör vara att inte vara rädda för människor som maximalt kan döda våra kroppar. Den vi allra mest bör frukta och respektera är Skaparen som ju har makt att göra mer än så. Vid den slutliga domstolen har Skaparen makt att kasta personer i Gehenna (de som inte vill ha något med honom att göra) vilket är långt mer allvarligt än att en människokropp dör och förmultnar. En förmultnad kropp kan få liv igen i Guds värld, men inte en kropp som kastas i Gehenna.

Den första människan som dog blev mördad av sin egen bror. Gud förhindrar inte människor att begå brott i en värld som är skapad med fri vilja, men Guds ögon ser allt och han glömmer inte.

1 Mos. 4:10 Då sade han: ”Vad har du gjort? Hör, din brors blod ropar till mig från marken!

Jesus gör återigen en jämförelse med fåglarna här nedan. Det Jesus talar om handlar om TRO, som också resulterar i trygghet och förväntan. Om vi låter världens bekymmer lägga sig som ett lock på vårt andliga liv så kommer vi också ha svårare med vår tilltro till vad Gud kan göra. Den avslöjade hemligheten är sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också”.

Matt. 6:25 Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta eller dricka, inte heller för er kropp, vad ni skall klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? 26 Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem. Är inte ni värda mycket mer än de? 27 Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? 28 Och varför gör ni er bekymmer för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. 29 Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 30 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har! 31 Gör er därför inte bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? eller: Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med? 32 Efter allt detta söker hedningarna, men er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. 33 Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. 34 Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

Den frid som Jesus ger är annorlunda än den frid som världen kan ge:

Joh. 14:27 Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s