Etikettarkiv | drabba

Guds vrede drabbade inte Jesus på korset, och vi kan fortfarande drabbas av den

Vår Fader har ingen anledning att låta sin son drabbas av något vredesutbrott, och framför allt inget som VI orsakat. Guds vrede drabbar oss fortfarande om vi är olydiga, och det gäller även vi som är födda på nytt.

Matt. 3:7 Men när han såg att många fariseer och sadduceer kom för att bli döpta av honom, sade han till dem: ”Ni huggormsyngel, vem har fått er att tro att ni kan fly undan den kommande vredesdomen?

Joh. 3:36 Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.”

Rom. 2:Menar du att du skall komma undan Guds dom, du människa, när du dömer dem som handlar så, och själv gör på samma sätt? Genom ditt hårda och obotfärdiga hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, när Guds rättfärdiga dom uppenbaras.Han skall ge var och en efter hans gärningar: evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. 

Rom. 1:18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.

Rom. 3:Men om vår orättfärdighet visar Guds rättfärdighet, vad skall vi då säga? Inte kan väl Gud, som straffar i sin vrede, vara orättfärdig – jag talar som människor tänker? 

När vi erkänner våra synder och omvänder oss så blir vi frälsta från vredesdomen, men det är inte ovillkorligt. Löftet gäller så länge som vi fortsätter att hålla oss rena och vandrar i rättfärdighet.

Rom. 4:15 Lagen åstadkommer ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse

Rom. 5:9 När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen.

Rom. 9:22 Men om nu Gud, fastän han ville visa sin vrede och göra sin makt känd, ändå med stort tålamod hade haft fördrag med vredens kärl, som var färdiga att förstöras, vad har du då att säga?

När vi tar för vana att lyda köttet i stället för anden så blir vi till slut ”olydnadens barn”. 

Ef. 2:3 Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

Ef. 5:6 Låt ingen bedra er med tomt prat. Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn.

Kol. 3:Döda därför era begär som hör jorden till: otukt, orenhet, lidelse, lusta, och girigheten som är avgudadyrkan.6 Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn

1 Tess. 5:Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra.Ty de som sover, de sover om natten, och de som berusar sig är berusade om natten.Men vi som hör dagen till, låt oss vara nyktra, iförda tron och kärleken som pansar och hoppet om frälsning som hjälm. 9 Ty Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus.

Hebreerbrevet talar om Guds vila, och trots att Gud först räddade sitt folk från Egypten så klarade sig inte alla till det förlovade landet eftersom de var olydiga. Guds vrede drabbade dem, och likadant kan det gå för oss om vi inte är lydiga och vandrar i rättfärdighet.

Hebr. 3:Därför säger den helige Ande:I dag, om ni hör hans röst,8  så förhärda inte era hjärtan, som när era fäder väckte min förbittring på frestelsens dag i öknen. Där frestade de mig och satte mig på prov, fastän de såg mina gärningar under fyrtio år. 10 Därför blev jag vred på detta släkte och sade:Alltid far de vilse i sina hjärtan. De vill inte veta av mina vägar. 11 Då svor jag i min vrede: De skall aldrig komma in i min vila.

Hebr. 4: 1  Låt oss därför med fruktan se till att ingen av er visar sig bli efter på vägen, när nu ett löfte att komma in i hans vila står kvar. Ty evangeliet har predikats för oss liksom för dem. Men för dem blev ordet som de hörde inte till någon nytta, eftersom det inte genom tron hade smält samman med dem som hörde det. Det är vi som tror som går in i vilan. Herren säger: Då svor jag i min vrede: De skall aldrig komma in i min vila och det fastän hans verk stod färdiga sedan världens grund blev lagd.

De sista dagarna blir det svårt för de som vänt Gud ryggen och vägrar att omvända sig.

Upp 6:16 och de sade till bergen och klipporna: ”Fall över oss och göm oss för hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede.

Slutligen liknelsen om himmelriket i Matt. 18. Lägg märke till att Kungen först förlåter sin tjänare (stryker hans skuld) men sedan drabbas tjänaren av HANS VREDE i alla fall, på grund av sina dåliga gärningar och att han vägrade att förlåta en annan människa.

Matt. 18: 23 Därför är himmelriket likt en kung som ville ha redovisning av sina tjänare. 24 När han började granskningen, förde man fram till honom en som var skyldig tio tusen talenter.[d] 25 Eftersom han inte kunde betala, befallde hans herre att han och hans hustru och barn och allt vad han ägde skulle säljas och skulden betalas. 26 Tjänaren föll ner för honom och bad: Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans. 27 Då förbarmade sig tjänarens herre över honom och gav honom fri och efterskänkte hans skuld.28 Men när tjänaren kom ut, träffade han en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra denarer. Han tog fast honom och ville strypa honom och sade: Betala, vad du är skyldig! 29 Hans medtjänare föll då ner och bad honom: Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig. 30 Men han gick inte med på det utan gick och lät sätta honom i fängelse, tills han hade betalat vad han var skyldig. 31 När hans medtjänare såg vad som hände, blev de mycket upprörda och gick och talade om alltsammans för sin herre. 32 Då kallade hans herre honom till sig och sade: Du onde tjänare! Hela skulden efterskänkte jag dig, därför att du bad mig. 33 Borde inte du också ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig? 34 Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till fångvaktarna, tills han hade betalt allt vad han var skyldig35 Så skall också min himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin broder.”