Etikettarkiv | offer

Gud vill ha lydnad snarare än offer och späkning (Jesaja 58)

love2

Här nedan kan vi läsa om Guds folk israel som visserligen söker Gud dygnet runt, ber om kunskap om hans vägar och vill att han ska komma nära, men som ändå inte blir hörda pga sina överträdelser och synder. De har alltså övergett Guds bud men förväntar sig ändå att Gud ska höra deras rop för att de lägger ner sådan energi på det. De fastar, späker sig och söker honom, men de har missat det viktigaste och det allra enklaste, och det är att Gud vill att vi lyder honom snarare än offrar åt honom! Gud vill att hans folk visar att de älskar honom genom att visa det i handling – alltså respekt för hans bud genom lydnad. Offrade djur gjorde människorna i gamla testamentet när de överträtt hans bud, men varför överträda hans bud överhuvudtaget? Om de lyder hans bud behöver de inte offra. Gud älskar oss och vill oss det allra bästa genom att ge oss bud som är bra för oss.

Jesaja 58:1 Ropa med full hals, håll ej tillbaka.Höj upp din röst som en basun och förkunna för mitt folk dess överträdelse, för Jakobs hus dess synder.2 Väl söker de mig dag ut och dag in och vill ha kunskap om mina vägar, som om de vore ett folk som övar rättfärdighet och inte överger sin Guds domslut. De frågar mig om rättfärdiga domslut och vill att Gud skall komma dem nära.3 ”Varför fastar vi, när du inte ser det, varför späker vi oss, när du inte märker det?”

Samtidigt som de fastar, späker sig och går i säck och aska så syndar de! De kör slut på sina arbetare och de träter och bråkar. Varför skulle Gud då höra dem när de tydligt visar att de inte ångrar sina synder? Djuroffer under gamla testamentets tid var tvungna att kombineras med människornas sanna ånger och omvändelse eftersom det är våra hjärtan som Gud vill ha. Det är på samma sätt med omvändelse och dop under det nya testamentets tid som vi lever i idag, med skillnaden att vi renas pga Jesu perfekta offer i stället för genom temporära djuroffer.

Men se, på er fastedag gör ni vad ni har lust till, och alla era arbetare driver ni hårt.4 Ni håller er fasta med kiv och trätor, ni slåss med onda nävar. Ni fastar inte på sådant sätt nu att ni kan göra er röst hörd i höjden.5 Skulle detta vara en sådan fasta som jag vill ha,en dag då människan ödmjukar sig? Att man hänger med huvudet som ett sävstrå och sätter sig i säcktyg och aska, vill du kalla det att hålla fasta och en dag till Herrens välbehag?

Gud vill inte ha några falska offer som inte betyder någonting och det är lättare för oss att lyda honom i stället för att krångla till det genom att späka oss och leva i jämmer och elände. Men ofta så kan det vara så att människor inte gärna vill släppa sina synder men tror att Gud ändå accepterar dem om de lägger energi på offer och mycket tillbedjan. Självfallet är det bara bra att söka Gud och tillbe, men om vi kombinerar detta med överträdelser och orättfärdighet så tjänar det ingenting till. Gud vill att hans folk behandlar andra människor på ett barmhärtighet sätt genom att de delar sitt bröd, ger bostadslösa tak över huvudet, kläder den nakne och kort och gott lever rättfärdigt! Älskar vi Gud visar vi det genom att lyda honom.

6 Nej, detta är den fasta jag vill ha: Lossa orättfärdiga bojor, lös okets band, släpp de förtryckta fria, bryt sönder alla ok,7 ja, dela ditt bröd åt den hungrige, skaffa de fattiga och hemlösa en boning, kläd den nakne var du än ser honom och drag dig inte undan för den som är ditt kött och blod.

Om Guds folk väljer att göra på det förslagna sättet blir de bönhörda av honom och välsignade. DÅ ska deras rättfärdighet gå framför dem och när de ropar så ska Gud visa sig. Men då måste de sluta att behandla sina arbetare på ett orättfärdigt och hårt sätt, de måste sluta baktala människor och tala onda ord och de måste dela med sig av sin mat.

8 Då skall ditt ljus bryta fram som morgonrodnadenoch ditt helande visa sig med hast. Din rättfärdighet skall gå framför dig och Herrens härlighet följa i dina spår.9 Då skall Herren svara när du åkallar honom. När du ropar, skall han säga: ”Se, här är jag.”Om du gör dig av med varje slags ok, om du slutar att peka finger och tala onda ord, 10 om du delar med dig åt den hungrige av det du har och mättar den som lider nöd, då skall ditt ljus gå upp i mörkret och din natt bli lik middagens ljus.

Gud ska då leda dem, mätta dem och välsigna dem på alla sätt.

11 Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång, vars vatten aldrig tryter.12 Dina avkomlingar skall bygga upp de gamla ruinerna, du skall återställa grundvalar från forntida släkten. Du skall kallas ”han som murar igen sprickor”,”han som återställer stigar, så att man kan bo i landet”.

Men villkoret är som sagt att lyda Guds bud och leva heligt. På den här tiden vara Sabbaten extra viktig, för människornas egen skull. Det var innan Jesus kom till världen och innan vi hade honom som vår vila. Att hoppa över Sabbaten och att t o m synda på Herrens dag riskerar att få människorna att tappa kontakten med Gud när de i stället tänker på sig själva på ett världsligt sätt.

13 Om du hindrar din fot på sabbaten att göra vad du har lust till på min heliga dag, om du kallar sabbaten din lust och förhärligar den till Herrens ära, om du förhärligar den genom att inte gå egna vägar och inte göra vad du har lust till eller tala tomma ord,14 då skall du fröjda dig i Herren, och jag skall föra dig fram över landets höjder och låta dig njuta av din fader Jakobs arvedel. Så har Herrens mun talat.

Lydnad är bättre än offer och späkning

Hosea 6:6 Ty jag har min glädje i kärlek och inte i offer och i kunskap om Gud mer än i brännoffer. Men dessa har liksom Adam brutit mot förbundet. Sedan dess har de handlat svekfullt mot mig.

1 Sam. 15:20 Saul svarade Samuel: ”Jag har ju hört Herrens röst och gått den väg som Herren har anvisat mig. Jag har fört hit Agag, Amaleks kung, och gett amalekiterna till spillo. 21 Men folket tog av bytet får och nötboskap, det bästa av det som skulle ges till spillo, för att offra det åt Herren, din Gud, i Gilgal.” 22 Då sade Samuel: ”Har Herren samma glädje i brännoffer och slaktoffer som att man hör Herrens röst? Se, lydnad är bättre än offer och hörsamhet bättre än det feta av baggar23 Ty upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi. Eftersom du har förkastat Herrens ord, har han också förkastat dig, så att du inte längre får vara kung.”

Annonser

Varför straffade Gud en man som samlade ved på sabbaten? (4 Mos. 15:35)

ved

Medan Israels barn var i öknen, ertappades en man med att samla ihop ved på sabbatsdagen. —Och Herren sade till Mose: ”Mannen skall straffas med döden (4 Mos. 15:32+35)

Är inte Gud lite blodtörstig som straffar en man som samlar ihop lite ved på Sabbaten? Nej, inte om det handlar om en öppen rebelliskhet från mannens sida och där själva vedinsamlingen bara är ett ytligt resultat av mannens rebelliska hjärta. Det handlar inte om ett oskyldigt misstag från mannens sida.

I sammanhanget här nedan kan vi notera att Gud först noga går igenom skillnaden mellan att synda medvetet och att synda ”av misstag”. Även de som syndar av misstag är väl medvetna om att de faktiskt syndat, för annars skulle det inte finnas skäl att ta upp saken och offra djur (som man gjorde under gamla testamentet) för en synd som de inte ens är medvetna om att de begått. Det kan då handla om att de för sent insett att de faktiskt brutit mot Guds lag genom sitt handlande, och då handlar det oftast (eller alltid) om en mindre förseelse om nu Guds lag i övrigt är väl inpräntad i människors sinnen. Man mördar inte, stjäl inte, begår inte äktenskapsbrott och tillber inte andra gudar av misstag. Idag har vi den Heliga Ande till hjälp och han uppmärksammar oss på synd och varnar för att göra felaktiga beslut. Synd är ju både i Gamla och Nya testamentet att bryta mot Guds lag, och för det krävs en egen fri vilja och ett alternativ vid varje tillfälle att INTE synda.

Hur som helst är det intressant att Gud först går igenom det här med att synda medvetet och omedvetet, och sedan går direkt till det exemplet med mannan som måste stenas för att han samlar ihop ved. Gud förklarade att man kan offra en årsgammal get om man syndar av misstag, men något sådant alternativ erbjuder inte Gud till den här mannen, vilket måste betyda att mannen syndar med berått mod trots att han visste att det var emot Guds vilja och beslut.

4 Mosebok 15:27 Om en enskild person av misstag syndar, skall han som syndoffer föra fram en årsgammal get. 28 Prästen skall bringa försoning för den som har felat genom att av misstag synda inför Herrens ansikte. Så blir han försonad och får förlåtelse. 29 Både för den infödde bland Israels barn och för främlingen som bor ibland dem skall samma lag gälla när någon begår en synd av misstag.30 Men den som begår något med berått mod, vare sig han är infödd eller främling, han hånar Herren och skall utrotas ur sitt folk31 Eftersom han har föraktat Herrens ord och brutit mot hans bud, måste han utrotas. Hans missgärning vilar på honom.” 32 Medan Israels barn var i öknen, ertappades en man med att samla ihop ved på sabbatsdagen33 De som ertappade honom med att samla ihop ved förde honom till Mose och Aron och hela menigheten. 34 Då det inte var klart utsagt vad som borde göras med honom, satte de honom i förvar. 35 Och Herren sade till Mose: ”Mannen skall straffas med döden. Hela menigheten skall stena honom utanför lägret.” 36 Då förde hela menigheten ut honom utanför lägret och stenade honom till döds, så som Herren hade befallt Mose.

Syftet med ved är att göra upp eld, och göra upp eld gör man vanligtvis för att baka och laga mat. Problemet är att Gud gav israelerna ett bud att inte baka och koka något på sabbatsdagen, och det var ett bud för deras egen skull. Det kunde helt enkelt göra extra stora portioner dagen innan och skulle slippa samla ved och förbereda mat en dag i veckan som de i stället skulle kunna använda för att vila från sin vardag och sina rutiner.

2 Mos. 16:23 Då sade han till dem: ”Detta är vad Herren sagt. I morgon är det sabbatsvila, en Herrens heliga sabbat. Baka nu det ni vill baka och koka det ni vill koka. Men allt som blir över skall ni spara åt er till i morgon.”

I stället samlade alltså mannen ved och hånade i och med detta både sin skapare och hans lagar, trots att det är vår Herre som har våra liv i sina händer och vill leda oss rätt. Männen som ertappade mannen med ved var osäkra på hur de skulle behandla honom och väntade in Guds rådslut, och budet var alltså dödsstraff. Med det ville Gud visa hela israel att det är viktigt att hörsamma honom i alla frågor – återigen för deras egen skull. Om Gud skulle börja se mellan fingrarna på att det förekom trollkonster, avgudadyrkan, rebelliskhet och omoral bland hans egendomsfolk så skulle detta vara dålig reklam för honom själv vilket skulle leda till att andra folkslag skulle förakta judarnas Gud i stället för att ansluta sig till honom för att få liv. Tanken var ju att israel skulle vara ett gott föredöme för andra folk – som en storebror som kan leda andra rätt. Om de då skulle visa sig vara likadana rebelliska syndare som alla andra så skulle det inte tjäna något syfte och skulle orsaka att många människor avvisade deras Gud. Det var alltså av yttersta vikt för israelerna att hålla sig till Guds lagar. Sen kan man tillägga att det visserligen är allvarligt med en fysisk död, men det är ännu allvarligare med en andlig död eftersom det handlar om evigheten.

Det förekommer en annan välkänd bibelpassage som handlar om att samla ved emot Guds vilja, och här handlar det om mycket allvarliga saker eftersom det rör hela familjers ansträngning för att offra till andra gudar. Gud menar att de faktiskt kränker sig själva med sådana handlingar, eftersom det är de själva som går förlorade genom avgudadyrkan. De barn som det handlar om måste ha varit stora nog för att hugga ner träd för ved och också kunna bära hem grenarna.

Jer. 7:17 Ser du inte vad de gör i Juda städer och på Jerusalems gator? 18 Barnen samlar ihop ved, fäderna gör upp eld och kvinnorna knådar deg för att baka offerkakor åt himlens drottning. För att kränka mig utgjuter de drickoffer åt andra gudar.19 Men är det mig de kränker med detta? säger Herren. Är det inte snarare sig själva, så att de kommer på skam? 20 Därför säger Herren, Herren så: Se, min vrede och förbittring skall jag utgjuta över denna plats, över både människor och djur, över åkerns träd och markens gröda, och den skall brinna utan att slockna.

Amos 5:25 Bar ni fram åt mig slaktoffer och matoffer under de fyrtio åren i öknen, ni av Israels hus?26 Bar ni då Sickut, er kung och Kijjun, er guds stjärna, era gudabilder som ni gjort åt er?27 Jag skall föra er i fångenskap bortom Damaskus, säger han vilkens namn är Herren, härskarornas Gud.

De assyrisk-babyloniska gudarna Sakkut och Kewan uttalas här med vokalerna från det hebreiska ordet shiqquts (vederstygglighet) för att ange det vederstyggliga med avgudar. Här är några andra verser om att offra till himlens härskara, inkl. himlens drottning:

Apg 7:42 Men Gud vände sig bort från dem och utlämnade dem till att dyrka himlens här, så som det står skrivet i profeternas bok: Bar ni väl fram åt mig slaktoffer och andra offer under de fyrtio åren i öknen, ni av Israels hus? 43 Nej, ni bar med er Moloks tält och guden Romfas stjärna, de bilder som ni hade gjort för att tillbe. Men jag skall föra er bortom Babylon.

5 Mos 4:19 Och när du lyfter dina ögon upp till himlen och ser solen, månen och stjärnorna, himlens hela härskara, låt dig då inte förledas att tillbe dem och tjäna dem.

2 Kung. 23:4 Därefter befallde kungen översteprästen Hilkia och prästerna under honom liksom dem som höll vakt vid ingången, att de ur Herrens tempel skulle föra bort alla de föremål som var gjorda åt Baal och Aseran och åt himlens hela härskara. Och han brände upp dem utanför Jerusalem på Kidrons fält, men askan efter dem lät han föra till Betel. Han avsatte också de avgudapräster som Juda kungar hade tillsatt för att tända offereld på offerhöjderna i Juda städer och runt omkring Jerusalem, liksom dem som tände offereld åt Baal, åt solen, åt månen, åt stjärnbilderna och åt himlens hela härskaraOch han förde Aseran ut ur Herrens hus till Kidrons dal utanför Jerusalem och brände upp den där. Han stötte sönder den till stoft och kastade stoftet på den allmänna begravningsplatsen.

Jer. 44:17 utan vi kommer att göra allt vad vår mun har lovat, att tända rökelse åt himlens drottning och utgjuta drickoffer åt henne, så som vi och våra fäder, våra kungar och furstar gjorde i Juda städer och på Jerusalems gator. Då hade vi tillräckligt med bröd och det gick bra för oss, och vi såg inte till någon olycka. 18 Men sedan vi slutat att tända rökelse åt himlens drottning och utgjuta drickoffer åt henne, har vi lidit brist på allt och går under genom svärd och hunger. 19 Och när vi tände rökelse åt himlens drottning och utgöt drickoffer åt henne, så var det inte utan våra mäns samtycke som vi gjorde offerkakor åt henne, kakor som bar hennes bild, och utgöt drickoffer åt henne.”

Jer. 19:13 Och husen i Jerusalem och Juda kungars hus skall bli lika orena som Tofetplatsen, ja, alla de hus där man har tänt rökelse på taken åt himlens hela härskara och utgjutit drickoffer åt andra gudar.

Jesus paid a high price as a sin offering for us, but he did not PAY for our SINS

In the parable in Matthew 18:23–35, we can see that the servant who had a debt (sin) to the King was LOOSED and FORGIVEN for it. The debt was REMOVED. TAKEN AWAY. No one offered to pay the debt for this servant but it was simply ERASED due to his pleadings. However, when the same servant later refused to forgive another person, then the same debt was back on the table yet again! Had the debt been paid for originally, then the King couldn’t request for yet another payment of a debt which is already paid and settled, regardless of any bad  behavior of the guilty servant. But we know that when we ask for forgiveness and repent, it’s our PAST sins that are forgiven and removed. Not our FUTURE sins. If Jesus had PAID for all our sins on the cross, then we would be BORN forgiven and saved. If we would sin, we could always suggest that we’re still safe since Jesus has already PAID for our transgressions, and this means we don’t have to. We could also suggest that we can actually serve two masters and still be saved, because our sins are already forgiven. We would actually be off the hook and free from punishment no matter what we did. Clearly this is not the true scenario. This is the parable:

Matt 18:23Therefore is the kingdom of heaven likened unto a certain king, which would take account of his servants. 24And when he had begun to reckon, one was brought unto him, which owed him ten thousand talents. 25But forasmuch as he had not to pay, his lord commanded him to be sold, and his wife, and children, and all that he had, and payment to be made. 26The servant therefore fell down, and worshipped him, saying, Lord, have patience with me, and I will pay thee all. 27Then the lord of that servant was moved with compassion, and LOOSED him, and FORGAVE him the debt. 28But the same servant went out, and found one of his fellowservants, which owed him an hundred pence: and he laid hands on him, and took him by the throat, saying, Pay me that thou owest. 29And his fellowservant fell down at his feet, and besought him, saying, Have patience with me, and I will pay thee all. 30And he would not: but went and cast him into prison, till he should pay the debt. 31So when his fellowservants saw what was done, they were very sorry, and came and told unto their lord all that was done. 32Then his lord, after that he had called him, said unto him, O thou wicked servant, I forgave thee all that debt, because thou desiredst me: 33Shouldest not thou also have had compassion on thy fellowservant, even as I had pity on thee? 34And his lord was wroth, and delivered him to the tormentors, till he should pay all that was due unto him. 35So likewise shall my heavenly Father do also unto you, if ye from your hearts forgive not every one his brother their trespasses.

When it comes to the animal sacrifice system in the OT, there are no verses which say anything close to ”sins were transferred to the animal”. Was the animal sacrificed OR punished? The animal certainly suffered and died as a result of the sin of man, but never did the animal become posessed by sin and die for those sins. This would imply guilt and that the animal was being punished for sins it did not commit. In the same way Jesus suffered and died because of man’s sin. He did not die because sin was transferred to Him, otherwise it would not be an adequate sacrifice. Rather than being an offering for sin and suffering an unjust death, he would have been punished for our sin which we know was not the case since He was without sin.

2 Cor. 5:21 For he hath made him [to be] sin for us, who knew no sin

Hebrews 10:8 — saying above, Sacrifices and offerings and whole burnt offerings and [sacrifices] for sin thou wouldst not, neither hadst pleasure therein.

It is not uncommon to the Scriptures to use the word ”sin” to refer to a ”sin offering” as the word ”sin” is translated ”sin offering” in numerous places throughout Exodus, Leviticus, Numbers, Chronicles, Nehemiah, and Ezekiel, because the context of such passages is clearly referring to a sin offering and not an act of sin. In Leviticus alone, it is rightly translated as sin-offering over 50 times! The same is true in Hebrews 10:6-8 which is a quotation from Psalm 40:6. In the Psalm, the Septuagint also does not have the word ”sacrifice” in the text. Albert Barnes said To be sin – The words ”to be” are not in the original. Literally, it is, ”he has made him sin, or a sin-offering”Even a footnote in the ASV gives sin-sacrifice as the meaning, as do other translations. This view of the atonement, that Christ suffered our penalty and took our punishment, has inevitably lead to the errors of universalism, limited atonement, unconditional salvation, and once saved always saved. These conclusions cannot be logically denied if the premise is accepted that Jesus Christ took our punishment or suffered the penalty for our sins.

Gal. 3:13Christ hath redeemed us from the curse of the law, being made a curse for us: for it is written, Cursed is every one that hangeth on a tree

What is the curse of the law? Did the law of God ever demand for sinners to be crucified? No. In the civil government of Israel, the severest punishment of the law was stoning. Crucifixion was sanctioned by Roman law, but it was not sanctioned by Jewish law. Under the moral government of God, the severe punishment of the law is eternal hell. That is why the text says that Jesus suffer ”a curse” not sufferedthe curse of the law”. The curse of the law is what we are saved FROM; a curse is what he ENDURED. The curse of the law was SUBSTITUTED with a curse.”

Jesus Christ shed his blood ”for the remission of sins” (Matt. 26:28), but the Bible says that even after the atonement that sinners must still repent ”for the remission of sins” (Acts 2:38)

Jesus died to reconcile God and man (Rom. 5:10; Col. 1:21) but after the atonement we have the ”ministry of reconciliation” (2 Cor. 5:18) and after the atonement we are to tell men ”be ye reconciled unto God”(2 Cor. 5:20)

If Christ bore the sinner’s punishment as a Substitute, then the sinner is unconditionally free from it, for both the sinner and the Substitute cannot be justly punished for the same offence. The theory, therefore, leads necessarily to either universalism on the one hand, or unconditional election on the other. The truth is though that Jesus died on my behalf but did not take MY place on the cross.

The animal for a sin-offering had to be absolutely pure, without a blemish, all of which Jesus was. For Him to have become ”sin” in the sense of disobedience to God, He would have become a blemished sacrifice. The priests making an offering under the Law also had to be as spotless as the sacrifice they offered. Just so, Jesus as High Priest was ”holy, guileless, undefiled, separated from sinners, and made higher than the heaven … when he offered up himself,” Hebrews 7:26-27. Leviticus 16:22 says the scapegoat will ”bear … unto a land” the sins of the people. This was figurative, meaning to ”take away” sins, remove sins as is the likely definition of ”azazel.” The scapegoat symbolized the removal of sins. This is exactly the meaning to be attached to Jesus’ ”bearing our sins”.

Isaiah 53:4, 11-12.Surely he hath borne (nasa) our griefs, and carried (sabal) our sorrows … for he shall bear (sabal) their iniquities … and he bare (nasa) the sin of many, and made intercession for the transgressors.

Notice that the two words are used interchangeably.

Matthew 8:16-17And when even was come, they brought unto him many possessed with demons: and he cast out the spirits with a word, and healed all that were sick: that it might be fulfilled which was spoken through Isaiah the prophet, saying, Himself took our infirmities, and bare our diseases.

What Jesus performed in healing the physical diseases was the fulfillment of Isaiah 53:4, specifically that He bore (nasa) our griefs and carried (sabal) our sorrows. But, their diseases were not transferred to Jesus so that he then became a leper, demon possessed, blind, etc. Yet, he ”bore” their diseases in fulfillment of Isaiah 53:4 and he took away their diseases! The Greek word for ”bare” in Matthew 8:17 is bastazo, which is the inspired translation of nasa. Bastazo may mean to take up, to transport, to carry, to take away or to remove. In this figurative use, the emphasis is on the taking away, removal. The word for ”took” in this passage is lambano. It’s obvious in Matthew 8:17 that bastazo and lambano are synonyms and mean to remove.

Matthew 3:11 I indeed baptize you in water unto repentance: but he that cometh after me is mightier than I, whose shoes I am not worthy to bear (bastazo).

Seeing that the Holy Spirit gives us the meaning of nasa and sabal in Isaiah 53:4, why should we understand these words to mean any differently in Isaiah 53:11-12 when it says He ”bare their iniquities” or ”bare the sins of many?” This only tells us that He ”took away” the sins and iniquities, not that the sins and iniquities were transferred to him or imputed to him.

 Hebrews 9:26 …else must he often have suffered since the foundation of the world: but now once at the end of the ages hath he been manifested to put away sin by the sacrifice of himself … so Christ also, having been once offered to bear the sins of many, shall appear a second time, apart from sin, to them that wait for him, unto salvation,” , 28.

Verse 28 repeats the subject of verse 26 with a slight change of words. ”Put away” in verse 26 becomes ”bear” in verse 28. ”Sacrifice” in verse 26, becomes ”offered” in verse 28. Jesus bore our sins in that He took them away.

I Peter 2:24″—who his own self bare (anaphero) our sins in his body upon the tree, that we, having died unto sins, might live unto righteousness; by whose stripes ye were healed.

In this passage, the ”cross” replaces the altar as the place of sacrifice. The body of Jesus was offered up on an altar, an offering to God. The last sentein the Septuagint by anaphero. He ”shall bear (sabal/anaphero) their iniquities” and ”he bare (nasa/anaphero) the sin of many”. We have seen the meaning of nasa and sabal to be to take away. The same is true in an offering up of a sacrifice.

Isaiah 53:6 All we like sheep have gone astray; we have turned every one to his own way; and the Lord hath laid on (paga) him the iniquity of us all

Paga is found in Isaiah 53:12 ”made intercession for the transgressors”. So, even in the context of verse 6, the same verb is used to mean ”intercession.” The Hebrew scholars who translated Isaiah 53:6 into Greek ”and the Lord gave him up for our sins”. The verb paredoken, from paradidomi, means to deliver up or intercede. Paradidomi is in the following two N.T. passages,

Romans 8:32 He that spared not his own Son, but delivered him up for us all, how shall he not also with him freely give us all things?

John 1:29 On the morrow he seeth Jesus coming unto him, and saith, Behold, the Lamb of God, that taketh away the sin of the world! 

 I Peter 2:24…who his own self bare (removed) our own sins in his body upon the tree

The fact that Jesus ”bore” our sins and iniquities does not mean our sins, guilt and punishment were transferred (imputed) to him. His death actually occurred but the terms used to describe what it accomplished are used figuratively.

1 Cor. 7:23 Ye are bought with a price; be not ye the servants of men.

Jesus indeed paid a high price for us because he gave up his LIFE for us! The price he bought us with was his life. It doesn’t say we are purchased unconditionally though. In the same breath Paul tells us to NOT be servants of men. What would happen if we disobeyed him and became servants of men (as in living for people instead of God)?

Partly from Jesse Morell and Mike DeSario