Arkiv

Svårt att förlåta? Gud är villig att förlåta Dig

Det kanske inte alltid känns lätt att förlåta, men det blir lättare om man tänker på att Jesus förlåtit oss våra synder, och att vi lever en kort tid på jorden. Att förlåta någon betyder inte att vi också måste glömma alla de synder och sorger som den andra personen orsakat. Det kan hända att en person syndat mot dig i flera år, och dessa år kanske man inte kan radera ur sitt minne hur som helst. Det är dock viktigt att vi alltid är villiga och beredda att förlåta människor deras synder om den andra personen ber om förlåtelse, och även om personen inte inser att han syndat mot dig. Även om du är en bekännande kristen så kan din frälsning hänga på att du vägrar att förlåta en medmänniska. Att förlåta någon betyder inte att vi måste upphöra med att vara på vår vakt vad gäller den människan, i det fall hon visat att hon syndat mot dig vid upprepade tillfällen.

Matt 6:14Ty om I förlåten människorna deras försyndelser, så skall ock eder himmelske Fader förlåta eder;15men om I icke förlåten människorna, så skall ej heller eder Fader förlåta edra försyndelser.

Markus 11:25 Och när I stån och bedjen, så förlåten, om I haven något emot någon, för att också eder Fader, som är i himmelen, må förlåta eder edra försyndelser.»

Lukas 6:37 Dömen icke, så skolen I icke bliva dömda; fördömen icke, så skolen I icke bliva fördömda. Förlåten, och eder skall bliva förlåtet.

Johannes 20:23 Om I förlåten någon hans synder, så äro de honom förlåtna; och om I binden någon i hans synder, så är han bunden i dem.»

Om en person slår dig, och du säger ”jag förlåter dig”, och den andra säger ”bra, för här kommer en smocka till, och efter den ännu fler, och jag vet att det jag gör är fel men jag gör det i alla fall”, så är det tydligt att personen INTE har ångrat sin synd mot dig. Ska du då förlåta honom? Jesus och Stefanus förlät visserligen människor som handlat illa mot dem och som INTE bett om förlåtelse, men vi kan också läsa att dessa inte var medvetna om att de felat. Även vid sådana tillfällen måste vi alltså förlåta.

Lukas 23:34 Men Jesus sade. »Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra. Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. —

Apg 7:59Så stenade de Stefanus, under det att han åkallade och sade: »Herre Jesus, tag emot min ande.»  60Och han föll ned på sina knän och ropade med hög röst: »Herre, tillräkna dem icke denna synd.» Och när han hade sagt detta, avsomnade han.

Även Paulus menar att Jesus visat honom barmhärtighet eftersom han (Paulus) inte visste bättre när han tidigare agerade som våldsverkare. Paulus trodde att han gjorde helt rätt när han förföljde kristna eftersom han var ivrig att leva som en renlärig jude efter de judiska lagarna och baserat på hur han tolkade dem. Paulus hade därför inte skäl att känna någon ånger eftersom han inte insåg att han felat. Jesus fick honom på andra tankar.

1 Tim.:12Vår Herre Kristus Jesus, som har givit mig kraft, tackar jag för att han har tagit mig i sin tjänst och funnit mig vara förtroende värd, 13mig som förut var en hädare och förföljare och våldsverkare. Men barmhärtighet vederfors mig, eftersom jag icke bättre visste, när jag i min otro handlade så.

Om någon medvetet slår dig och VET att han syndar och handlar emot Guds bud, så kan jag inte se att det är självklart att vi ska förlåta, men eftersom vi inte kan vara säkra så måste vi alltid han en förlåtande grundinställning. Lukas menar att OM en person ångrat sig (alltså är han medveten om sin synd), och/eller kommer till dig och säger ”jag ångrar mig”, så ska vi förlåta. Men hur gör vi om personen INTE ångrar sig i vare sig ord eller handling?:

Lukas 17:3 Tagen eder till vara! Om din broder försyndat sig, så tillrättavist dig och sju gånger kommer tillbaka till dig och säger: ‘Jag ångrar mig’ så skall du förlåta honom.»

Vi är tillsagda att förlåta precis som Gud förlåter oss. Gud har villkor för förlåtelse. Vi måste bekänna vår synd och omvända oss!

Efesierbrevet 4:32 Varen i stället goda och barmhärtiga mot varandra, och förlåten varandra, såsom Gud i Kristus har förlåtit eder.

Kolosserbrevet 3:13 Och haven fördrag med varandra och förlåten varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit eder, så skolen ock I förlåta.

Gud förlåter oss inte såvida vi inte ångrar oss och ber om ursäkt! Omvändelse är helt nödvändigt för att bli förlåtna och renade.

Apostlagärningarna 8:22 Gör fördenskull bättring och upphör med denna din ondska, och bed till Herren att den tanke som har uppstått i ditt hjärta må, om möjligt är, bliva dig förlåten.

Apostlagärningarna 26:15 Då sade jag: ‘Vem är du, Herre?’ Herren svarade: ‘Jag är Jesus, den som du förföljer. —17 Och jag skall rädda dig såväl från ditt eget folk som från hedningarna. Ty till dem sänder jag dig, 18 för att du skall öppna deras ögon, så att de omvända sig från mörkret till ljuset, och från Satans makt till Gud, på det att de må, genom tron på mig, undfå syndernas förlåtelse och få sin lott bland dem som äro helgade.’

Markus 4:12för att de ‘med seende ögon skola se, och dock intet förnimma, och med hörande öron höra, och dock intet förstå, så att de icke omvända sig och undfå förlåtelse’.

Jeremia 36:3Kanhända skall Juda hus, när de höra all den olycka som jag har i sinnet att göra dem, vända om, var och en från sin onda väg, och så skall jag förlåta dem deras missgärning och synd.

Jesus själv lärde oss vikten att förlåta:

Lukas 11:4 och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåta var och en som är oss något skyldig; och inled oss icke i frestelse.’

Lukas 7:47Fördenskull säger jag dig: Hennes många synder äro henne förlåtna; hon har ju ock visat mycken kärlek. Men den som får litet förlåtet, han älskar ock litet.»  

Paulus kritiserade korintierna för att ha varit alldeles för släpphänta och accepterande vad gäller synd i 1 Kor. 5, men när syndaren blivit tillrättavisad och visat ånger så måste vi visa att vi förlåter honom och tröstar honom så att vi inte faller i andra diket:

2 Kor. 2:6Nu är det likväl nog med den näpst som han har fått mottaga från de flesta bland eder. 7I mån alltså nu tvärtom snarare förlåta och trösta honom, så att han icke till äventyrs går under genom sin alltför stora bedrövelse. 8Därför uppmanar jag eder att fatta gemensamt beslut om att bemöta honom med kärlek. 9Ty när jag skrev, var det just för att få veta huru I skullen hålla provet, huruvida I voren lydiga i allting. 10Den som I förlåten något, honom förlåter ock jag, likasom jag också förut, om jag har haft något att förlåta, har inför Kristi ansikte förlåtit det för eder skull.11Jag vill nämligen icke att vi skola lida förfång av Satan; ty vad han har i sinnet, därom äro vi icke i okunnighet.

Här nedan är den berömda liknelsen i Matteus 18 som handlar om förlåtelse. Det intressanta är att den tjänare som fick sin skuld raderad (notera att han först bad kungen om förbarmande innan han fick skulden raderad och att det inte var kungen som initierade förslaget att radera skulden) fick tillbaka samma raderade (förlåtna) skuld lite senare! Detta visar att en förlåten och renad person ändå riskerar att gå evigt förlorad om han själv vägrar att förlåta andra. Det är viktigt att inte bara ta för givet att vi alltid är förlåtna för att ”Gud är så kärleksfull och förlåtande” och för att vi är ”kristna”, utan att vi faktiskt BER OM FÖRLÅTELSE och att vi inser att vi syndat. Likaså att vi planerar att inte upprepa synden, för annars är det ingen sann ånger. Tjänaren i liknelsen hade inte gjort en sann omvändelse (trots att han bad om förbarmande/förlåtelse) och därför var hans själ fortfarande i fara. Gud kan se i våra hjärtan om vi verkligen ångrar vår synd och om vi behandlar andra med en förlåtande attityd.

Matt 18:21Då trädde Petrus fram och sade till honom: »Herre, huru många gånger skall jag förlåta min broder, om han försyndar sig mot mig? Är sju gånger nog?»   22Jesus svarade honom: »Jag säger dig: Icke sju gånger, utan sjuttio gånger sju gånger. 23Alltså är det med himmelriket, såsom när en konung ville hålla räkenskap med sina tjänare. 24Och när han begynte hålla räkenskap, förde man fram till honom en som var skyldig honom tio tusen pund. 25Men då denna icke kunde betala, bjöd hans herre att han skulle säljas, så ock hans hustru och barn och allt vad han ägde, för att skulden måtte bliva betald. 26Då föll tjänaren ned för hans fötter och sade: ‘Hav tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans.’ 27Och tjänarens herre ömkade sig över honom och gav honom fri och efterskänkte honom hans skuld. 28Men när samme tjänare kom ut, träffade han på en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra silverpenningar; och han tog fast denne och grep honom vid strupen och sade: ‘Betala vad du är skyldig.’ 29Då föll hans medtjänare ned och bad honom och sade: ‘Hav tålamod med mig,så skall jag betala dig.’ 30Men han ville icke, utan gick åstad och lät sätta honom i fängelse, till dess han hade betalt vad han var skyldig.  31 Då nu hans medtjänare sågo det som skedde, togo de mycket illa vid sig och gingo och berättade för sin herre allt som hade skett.  32 Då kallade hans herre honom till sig och sade till honom: ‘Du onde tjänare, allt vad du var skyldig efterskänkte jag dig, eftersom du bad mig därom. 33 Borde då icke också du hava förbarmat dig över din medtjänare, såsom jag förbarmade mig över dig?’34 Och i sin vrede överlämnade hans herre honom i fångknektarnas våld, intill dess han hade betalt allt vad han var skyldig. 35Så skall ock min himmelske Fader göra med eder, om I icke av hjärtat förlåten var och en sin broder.»

Det kan vara svårt om din väg korsas av en person som låter sin synd drabba dig och dina nära och kära, och du syndar inte om du blir besviken, ledsen, arg och ibland påminns om det svåra. Men be och var nära Gud så att inte Satan får grepp över dig. Låt Gud ta hand om domen vad gäller andra människors överträdelser. Gud vet precis vad som finns i människors hjärtan.