OK att inhandla halalkött till exempelvis ett äldreboende om det finns intresse?

Lyssnade på en proffsig och kunnig föredragshållare om etik och moral. Fallbeskrivningarna var väldigt bra och en av dem handlade om vårdpersonals inställning vad gäller matinköp av framför allt halalkött. Vilken inställning bör man kunna förvänta sig av vårdpersonalen, och hur tillmötesgående bör serviceinrättningen ha vad gäller inköp av halalkött? I Sverige bor många muslimer så frågorna är befogade.

Föredragshållaren ansåg att det inte borde vara svårt för vårdpersonal att helt enkelt handla halalkött om det finns efterfrågan, eftersom det numera finns gott om affärer som säljer sådant kött. Föredragshållaren verkade dock inte ha tänkt på andra perspektiv i frågan. En deltagare frågade om man i så fall kan kräva att få ekologisk mat (som ju är populärt hos många människor), och/eller vegetariska alternativ som alltjämt är populärt hos personer som inte äter kött överhuvudtaget. En del äter heller inte skaldjur, så det går att göra specialmat på många olika sätt. Kan man verkligen ge specialmat till alla grupper och inriktningar? Var går gränsen?

Med tanke på att vi varje år blir enormt många fler invånare i landet (vilket ger fler vårdtagare), och med tanke på att vi redan idag måste låna pengar och höja skatter för att få näsan över vattenytan, så är det svårt att tänka sig att vi kommer att ha råd med dyrare mat (som det ofta handlar om när det gäller inköp av små kvantiteter) och erbjuda en flexibilitet som också är tidskrävande. I framtiden kanske vi måste vara glada så länge som vi inte behöver betala extra för att överhuvudtaget få mat på äldreboenden och andra serviceinrättningar.

Det är alltså inte så självklart att sätta grupp mot grupp, genom att erbjuda specialmat åt vissa men inte åt andra. Då skulle det snarare handla om att dela in människor i “vi och dem” där man anser att det är viktigare att bekosta specialmat åt vissa men inte åt andra.

Vidare var det tydligt att föredragshållaren inte förstod invändningen att om man beslutar sig för att enbart använda sig av halalslaktat kött för enkelhetens skull (kanske för att det på äldreboendet bor nästan 50% muslimer) och därmed även få ner priset pga större inköp, så kan det finnas brukare som inte vill äta halalkött. Föredragshållaren invände att det är lagligt med halalkött i Sverige och att djuren är bedövade, men det är inte det som saken handlar om. Det finns människor som endast äter halalkött av religiösa (och kulturella) skäl, men det finns även människor som INTE äter halalkött av religiösa skäl.  

Jag kan se fyra invändningar mot att äta halalkött.

1. Pga religiösa skäl, där framför allt Paulus i 1 Kor. 8 och 10 (liksom Upp. 2:20) förklarar läget angående kött som offrats till avgudar, och att vi gör rätt att avhålla oss från att äta sådant med tanke på vårt eget samvete och samvetet hos våra bröder och systrar. Halalkött blir välsignat av imamer (och imamer anammar förstås Koranens budskap som står i strid med Bibelns budskap), och därför kan Paulus varningar kännas väldigt aktuella för kristna människor. 

1 Kor. 10:28 Men om någon skulle säga till er: “Det här är kött från avgudaoffer”, så avstå från att äta av hänsyn till honom som sade det, och för samvetets skull.

2. Pga oviljan att stödja halal-idén som sådan eftersom de anser att det handlar om ett stort geschäft där både pengar och påtryckningar likt maffiametoder är ingredienser. Det måste inte nödvändigtvis handla om att de tror att delar av vinsterna (hos eliten i toppen) indirekt används till terrorverksamhet, utan det kan handla om att man helt enkelt inte vill stödja halalgeschäftet där producenter känner sig tvingade att skaffa halalcertifikat för att kunna tävla med sina produkter på liknande villkor som andra konkurrenter. Det måste inte ens handla om kött utan halalprodukter har hela tiden utökats, av vilka en del t o m är haram (såsom hundmat). Läs om halal här eller här.

3. Även om budskapet är att halalslakt är lagligt och att djuren hanteras humant, så kanske människor tvekar gällande sanningshalten. Det är inte alltid lätt att kontrollera sådant överallt. Se exempelvis här. Sen kan det förstås vara så att djur far illa även om de inte halalslaktas (vilket är en av anledningarna till att människor inte äter kött sålt i affärer överhuvudtaget) framför allt utanför Sverige, men om det finns vårdtagare som är extra tveksamma till djurhanteringen vad gäller halalslakt så är det hur som helst ett argument som kanske ska respekteras? 

4. Det kan som sagt finnas människor som inte äter vare sig halalkött eller annat kött, kanske pga omtanke till djuren som de anser tvingas gå igenom ett alldeles för stort lidande för att bli konsumentkött. Om menyn på ett äldreboende säger “kött” (exempelvis halalkött), får de övriga då hålla tillgodo med filmjölk? Andra alternativ kanske inte erbjuds av kostnadsskäl, då inköp av dyrt kött reducerat möjligheten till alternativ maträtter.

Det kan finnas människor som skulle vägra äta halalkött (eller andra halalprodukter) även om de därför tvingas äta filmjölk en hel vecka. Ja, även om de inte skulle erbjudas någon annan mat överhuvudtaget. Det extrema övertrampet skulle vara om serviceinrättningen inte skulle informera om att de serverar halalkött, halalgodis, etc, utan ta för givet att detta accepteras hos alla.

Arbetar man däremot som personlig assistent till en brukare som vill äta halalkött så är det förstås brukaren själv som bestämmer var köttet ska inhandlas och vilket kött som ska väljas. Matinköp får heller inte göras utan att brukaren själv är med (med vissa undantag beroende på funktionsnedsättning). Som personlig assistent är man ju händer och fötter åt den person man arbetar åt, och inköp av matvaror gör inte assistenten över huvudet på brukaren. Dilemmat som beskrivs ovan handlar snarare matinköp vid större serviceinrättningar, såsom äldreboenden eller boenden för psykiskt funktionshindrade.