En människa erkänns som rättfärdig genom GÄRNINGAR och inte bara genom tro!

Det finns en del som hör ovan uttryck och genast protesterar och menar att det är raka MOTSATSEN till vad Bibeln säger, och en del kan t o m bli riktigt upprörda. Ända tills de får höra att det är ett citat från Bibeln. Då försöker de i stället febrilt att förklara hur Jakob egentligen menar, för de går inte med på att Jakob menar det som han rakt ut säger. Inte ens när han motiverar det han säger med tydliga exempel på GÄRNINGAR.

Om vi undantar Joh 3:16, finns den någon vers i NT som används lika flitigt som Ef 2 8-9?:

“Ty av nåden är ni frälsta genom tron, och inte av er själva, Guds gåva är det, inte av gärningar, för att ingen skall berömma sig” (Ef. 2:8-9)

Jakobsbrev 2:24 är inte alls lika känd och det är sällan vi påminner varandra om den:

Jak. 2:24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom GÄRNINGAR och inte bara genom tro (Sv. Folkbibeln)

Jak. 2:²⁴ I sen alltså att det är av gärningar som en människa bliver rättfärdig, och ICKE AV TRO ALLENAST. (1917)

Den enda versen i Bibeln som innehåller både orden “tro” och “allena” så står det att vi INTE är frälsta genom tro allena! Ändå lär vi varandra precis tvärt om. Det finns ju inga motsägningar i Bibeln och inte heller är dessa två verser motsägande om vi ser dem i sitt sammanhang och om vi noterar vad verserna säger samt vad de INTE säger. Om vi studerar Ef 2:8-9 kan vi börja med att notera att det inte är TRON som är “gåvan” utan frälsningen. Hela mänskligheten har i och för sig gåvan/möjligheten att kunna komma till tro på Gud, men i den här versen åsyftas frälsningen som gåva.

“For by grace ye are saved through faith, and this [Τοῦτο] [it is] not of yourselves, [it is] the gift of God, not of works lest anyone might boast” (Eph. 2:8-9).

Pronomet [Τοῦτο] är ett demonstrativt pronomen och den syftar på det som det refererar till. Det är inte maskulint eller feminint utan neutralt och det är i singular och nominativt. “Tro” kan inte vara vad [Τοῦτο] syftar till eftersom “det” är neutralt och “tro” feminint. Paulus borde ha använt ett annat passande ord om han velat syfta på ordet “tro” och undvikit förvirring. Om vi accepterar att det inte är “tron” som är gåvan undviker vi dessutom motsägningar, såsom Rom 10:17 som säger att tro kommer av att höra (Guds ord). De som refererar till Ef. 2:8-9 tar sällan med vers 10 som säger:

“Ty vi är hans verk, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett för att VI skall VANDRA i dem”

Det står att VI ska vandra, och Gud kommer inte att vandra åt oss. Vad händer om vi väljer att inte vandra i de goda gärningarna? Gud har en plan och vi måste välja att följa den.

Vi är antingen frälsta av egen kraft/gärningar ELLER av nåd, och vi kan läsa att det är av nåd som vi är frälsta och villkoret är att vi TROR. Men vad innebär det att tro? Även demonerna tror ju på Gud och de är inte frälsta. Vi vet också att “ljumma” kristna inte är frälsta trots att de tror. Om vi tror på Jesus och känner honom så älskar vi honom och då säger Bibeln att vi också LYDER honom. Det är också på det sättet vi verkligen kan se om vi är Guds barn eller ej. Lyder vi honom eller inte?

Gärningar utan tro (vilket var risken för judarna) kan inte kan göra någon rättfärdig och Jakob menade att tro utan gärningar inte kan göra någon rättfärdig. Både Paulus och Jakob hänvisade till Abraham som var rättfärdig utan lagens gärningar MEN däremot var han var rättfärdig genom trons gärningar. Gärningarna som Paulus talar om i Rom 4:2 och Gal. 2:16 och andra ställen är inte samma sorts gärningar som Jakob talar om. Paulus talar om lagens gärningar med referens till de ceremoniella gärningarna som kan bli utförda av vem som helst som vill – omskärelse, sabbat, mat, klädsel, osv. Jakob däremot talar om hjärtats omvändelse vilket rör en person till att göra goda gärningar. Jakob använder Abraham som ett exempel där Abraham visade sin tro med att lyda Gud. Paulus och Jakob säger inte emot varandra och även Paulus talar om “trons gärningar” 1 Thess. 1:3; 2 Thess. 1:11; Gal. 5:6, etc.

Abraham levde ju före den Mosaiska lagen, men Paulus agerade mot de judar som menade att man var tvungen att hålla lagen för att kunna bli rättfärdig. Paulus talar om den ceremoniella lagen. Paulus lägger mycket kraft i Romarbrevet 3 och 4 på att visa judarna att de inte är förmer än hedningarna i hjärtat även om de har omskärelsen och den Mosaiska lagen vilket hedningarna inte har.

Jak. 2:¹⁴ Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? ¹⁵ Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen ¹⁶ och någon av er säger till dem: “Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? ¹⁷ Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.¹⁸ Nu säger kanske någon: “Du har tro.” – Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. ¹⁹ Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. ²⁰ Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? ²¹ Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom GÄRNINGAR när han bar fram sin son Isak på altaret? ²² Du ser att hans tro SAMVERKADE med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. ²³ Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän. ²⁴ Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom GÄRNINGAR och INTE bara genom tro. ²⁵ Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? ²⁶ Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

Vi kan inte bli frälsta under lagen

1 Joh. 5:3 Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga.

Ingen syndare kan bli frälst under lagen. En överträdare kan inte slippa sitt straff genom att EFTER sin överträdelse börja leva moraliskt rätt. De goda gärningar han gör efter sin överträdelse kan inte radera ut det som han tidigare gjort sig skyldig till. Att tillräknas rättfärdighet är att förklaras oskyldig och befriad från alla anklagelser. Men Gud kan inte ljuga så därför kan God inte förlara syndare som oskyldiga och rättfärdiga (Ex. 23:7; Deut. 25:1; Prov. 17:15; Nah. 1:3). Den skyldigas enda hopp är att blir förlåten genom Jesus Kristus barmhärtighet. Gud kan ge benådning åt den skyldiga och det är detta som är skillanden mellan att vara frälst av lagens gärningar jämfört med av nåd. Rättfärdig genom lagens gärningar är när du förklaras oskyldig, vilket är omöjligt för en överträdare, men rättfärdig genom nåd är när överträdaren som förtjänar straff är benådad och förlåten. Rättfärdighet genom lagens gärningar är något man förtjänar (om man håller lagen) medan rättfärdighet genom nåd är oförtjänt. Ingen kan skryta över att ha fått en oförtjänt benådning och efter benådningen betraktas den tidigare överträdaren som om han aldrig gjort sig skyldig till något brott. Däremot kan den som har makt att benåda ställa motkrav, t ex att den skyldiga ber om förlåtelse och ångrar sig från hjärtat. Ingen inom rättsväsendet skulle vilja benåda en person som säger att han inte ångrar någonting och i stället planerar att utföra nya djävulska dåd om han skulle bli benådad. Att bli benådad betyder inte att det är fritt fram att utföra flera överträdelser i tro att man är immun mot ytterligare anklagelser och krav på straff. Överträdelser innebär krav på straff även för flergångsförbrytare.

Den ceremoniella delen av lagen är inte längre nödvändig, vad gäller omskärelse, mat, klädnad, etc. Vi är inte under lagen men däremot hänger det på oss att lyda den Heliga Ande. Vi har valet att lyda köttet eller anden och lyder vi köttet leder det till fördärvet. Lyder vi Anden så betyder det att vi LYDER Gud ifrån hjärtat – kärleksbuden som ALLTID gäller. Anden leder oss aldrig till synd:

Gal 5: 18. Men om ni LEDS av Anden, så är ni inte under lagen. 19. Men köttets gärningar är uppenbara: de är hor, otukt, orenhet, lösaktighet, 20. avguderi, trolldom, ovänskap, kiv, avund, vredesutbrott, stridslystnad, splittringar, partisinne, 21. missunnsamhet, mord, dryckenskap, frosseri och annat sådant, så som jag säger i förväg vad jag redan har sagt: att de som gör sådant skall inte ärva Guds rike.

Titus 3:4. Men när Guds, vår Frälsare(s, godhet och kärlek till människorna uppenbarades, 5. frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan efter sin barmhärtighet, inom den nya födelsens bad och förnyelse i den Helige Ande

Rom 2:⁴ Eller föraktar du hans stora godhet, mildhet och tålamod och förstår inte att det är hans godhet som för dig till omvändelse? ⁵ Genom ditt hårda och obotfärdiga hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, när Guds rättfärdiga dom uppenbaras.⁶ Han skall ge var och en efter hans GÄRNINGAR: ⁷ EVIGT LIV åt dem som uthålligt GÖR det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, ⁸ men vrede och DOM åt dem som söker sitt eget och INTE LYDER sanningen utan orättfärdigheten. ⁹ Nöd och ångest skall komma över varje människa som GÖR det onda, främst över juden och även över greken 

Rom 2:23, Ty alla har syndat och saknar Guds härlighet, 24. och de blir rättfärdiga utan förtjänst av hans nåd genom den förlossning, som är i Kristus Jesus, 25. vilken Gud har ställt fram som ett försoningsmedel genom tron, i hans blod, för att visa sin rättfärdighet, därför att han förlåter synderna, som tidigare hade blivit gjorda under Guds långmodighet, 26. för att i den tid, som nu är, visa sin rättfärdighet, för att han själv skall vara rättfärdig och göra den rättfärdig, som är av Jesu tro.

Abraham var rättfärdig innan omskärelsen genom TRO (som han visade med lydnad), och därför kan även hedningarna blir rättfärdiga genom TRO och UTAN judarnas laggärningar (såsom omskärelsen)

Problemet med tro/lag som Paulus hela tiden återkommer till i Galaterbrevet, Hebreerbrevet, Romarbrevet, osv är vissa “fundamentalistiska judar” som lärde hedningarna att de måste lyda lagen (Tora) och utföra lagens gärningar (omskärelse) för att kunna blir rättfärdiga. Eftersom Paulus arbete riktade sig just mot hedningarna så använde han en stor del av sina skrifter för att lägga till rätta dessa felaktiga läror. Paulus använde ständigt ämnet omskärelse när han diskuterade rättfärdiggörelsen av att göra lagens gärningar.

Apg 15:1 Några kom ner från Judéen och lärde bröderna: Om ni inte låter omskära er efter Moses stadgar, så kan ni inte bli frälsta.2. Detta ledde till motsättningar, och Paulus och Barnabas kom i en ganska skarp tvist med dem. Därför beslöts det att Paulus och Barnabas och några andra av dem skulle fara upptill apostlarna och till de äldste i i Jerusalem för dessa tvistefrågors skull.

Rom 3:28. Ty vi håller före, att människan blir rättfärdig genom tro, utan lagens gärningar. 29. Eller är Gud endast judarnas Gud? Är han inte även hedningarnas Gud? Jo, också hedningarnas, 30. så visst som det är en Gud, som gör den oomskurne rättfärdig av tron och den omskurne genom tron.

Rom 4: 9 Gäller nu denna saligprisning endast de omskurna eller också de oomskurna? Vi säger ju, att tron blev räknad Abraham till rättfärdighet. 10. Hur blev den då honom tillräknad? När han var omskuren, eller när han var oomskuren? Inte såsom omskuren, utan såsom oomskuren.

Gal 6:15. Ty i Kristus Jesus gäller varken omskärelse eller förhud utan en ny skapelse.

Gal 5:6. Ty i Kristus Jesus betyder det inget om någon är omskuren eller oomskuren, utan tro som är verksam genom kärlek.

1 Kor 7:19. Omskärelsen betyder inget och förhuden betyder inget. VAD SOM BETYDER NÅGOT ÄR ATT MAN HÅLLER GUDS BUD.

Poängen är att den ceremoniella lagen där omskärelsen ingår betyder inget men vad som däremot betyder något är att VI HÅLLER GUDS BUD. Stor skillnad alltså! Paul var upprörd över att galaterna började tro på falska idéer från judar hur de kan bli frälsta och menade att vi måste få omskurna hjärtan och inte omskuret kött (Rom. 2:28-29). Omskuret hjärta betyder avklädning av köttets syndakropp (Kol. 2:11). Paul var noga med att påpeka att vi inte ska fortsätta i synd (Rom. 6:1-2) och att vi ska vakna upp till rättfärdighet och sluta synda (1 Kor. 15:34). Paul varnade även galaterna att om de levde i synd så skulle de inte ärva Guds rike (Gal. 5:19-21).

Vad är lagen till för?

Gal 3:19. Vad är då lagen till för? Den blev tillagd för överträdelsernas skull, till dess säden skulle komma som hade fått löftet, och blev skickad genom änglar i en medlares hand.

Vi kan se att det fanns överträdelser INNAN lagen kom och att det var just pga av överträdelserna som lagen kom. Vad för slags överträdelser? Det måste handla om överträdelse av kärleksbudskapet om att älska Gud över allting annat och att behandla sin nästa såsom sig själv, vilket Gud även skrev ner med hjälp av Moses i form av tio Guds bud.

Den lag som Mose och Aron fick av Gud gällande djuroffer, reningsinstruktioner, mat, klädnad, etc handlar om den ceremoniella lagen som var temporär och skulle gälla till den utlovad säden trädde fram. Efter Jesu uppståndelse avskrevs denna temporära lag MEN absolut inte den ursprungliga kärlekslagen som ALLTID varit i kraft – allt sedan Adams dagar. Inte har det väl någon gång varit överflödigt eller valfritt att inte döda, ljuga, stjäla och begå äktenskapsbrott? Jesus kom inte för att upphäva kärleksbuden utan han upprätthåller den lagen.

Egentligen kan de tio budorden sammanfattas i två bud

Matt 22:37. Då sade Jesus till honom: Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd. 38. Detta är det största och främsta budet. 39. Det andra är detta likt: Du skall älska din nästa såsom dig själv. 40. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.

Om vi verkligen älskar vår nästa så lyder vi även tio Guds bud som ÄR de två ovan nämnda buden fast mer detaljerade. Dessa två bud har alltid varit aktuella att hålla och det är INTE dessa bud som Paulus förfasar sig över att galater, hebreer, etc “återvänder” till. Det är den temporära Toran som Paulus inte vill se de nyomvända kristna gå tillbaka till. Jesus kom inte för att upphäva lagen (den moraliska lagen):

Rom. 3:30. så visst som det är en Gud, som gör den oomskurne rättfärdig av tron och den omskurne genom tron. 31. Gör vi då lagen om intet med tron? Nej, inte alls! UtanVI UPPRÄTTHÅLLER LAGEN

Matt 5: 17. Ni skall inte mena, att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva, utan för att fullborda.

Hebr. 10:16. Detta är det förbund som jag skall sluta med dem efter dessa dagar, säger Herren: Jag skall ge dem mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinne vill jag skriva dem

Rom 2:13. Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR lagen, de skall bli rättfärdiggjorda.14. Ty då hedningarna, som inte har lagen, AV NATUREN GÖR DET LAGEN INNEHÅLLER, så är dessa, fastän de inte har lagen, sig själva en lag. 15. De visar sålunda, att lagens verk är skrivet i deras hjärtan, och därom bär deras samvete dessutom vittnesbörd, också deras tankar, som inbördes anklagar eller också försvarar dem, 16. på den dagen, när Gud skall döma över människornas hemligheter, genom Jesus Kristus, enligt mitt evangelium.

Jesus säger i Jn 5:29 att vid uppståndelsen som kommer de som GJORT det goda att komma till livets uppståndelse och de som GJORT det onda till domens uppståndelse. Detta bektraktas som villolära idag och Jesus själv skulle anklagas för att vara en villolärare i de flesta kyrkor för ett sådant påstående. Folk skulle anklaga honom för att lära ut en tro baserad på gärningar och inte på “tro allena” som de menar är den rätta läran, och en del skulle inte ens betrakta honom som frälst eftersom de menar att om man tror att gärningar är ett “måste” för sin frälsnings skull, ja då är det klippt. Det märkliga är att samma personer kan anse att “synd” inte är ett hinder för frälsning men att “gärningar” är ett hinder.

Domedagen kan även läsas om i liknelsen om Fåren och Getterna i Matt. 25, och där kan vi också se att GÄRNINGARNA har påverkan på vår frälsning (inte bara tro) och alltså är en väsentlig ingrediens. Utan gärningar kan vi inte bli frälsta. Sen kan man diskutera vad “gärningar” innebär. Att undvika att synda – är det en gärning? Alltså i princip något som man inte gör.

Enda gången som “evig frälsning” står med i samma vers i NT så kan vi läsa att evig frälsning ges till den som LYDER honom

Hebr.5:9.⁹ Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom

Frälsningen kostar! Den kräver att du försakar ALLT- inklusive synd – och inte bara under tidpunkten när du för första gången blir född på nytt utan ALLTID. Detta är något du “gör”. Vi måste älska Gud med hela vårt hjärta, av hela vår själ och av hela vårt förstånd. Abraham dödade nästan sin son för att han GJORDE något för Gud. Gud lät sin enda son dö på korset för oss så skulle Gud acceptera att vi satt och gjorde ingenting? Fienden vet hur han ska lura människor att inte ärva Guds rike. Han använder lögner. En av hans favoriter är att intala dem om att de inte behöver göra någonting, och de narras då att tro att de inte har något ansvar för att lyda Gud. Om han lyckas övertala dig om att du inte behöver göra någonting då har han besegrat dig.

Det är möjligt att du gjort Jesu död på korset till en lag i sig själv som säger att du inte behöver göra något av det som Gud förväntar sig av dig. Det var det som fällde judarna. De trodde att de inte behövde göra någonting för att lyda Gud för de trodde att de var rättfärdiga genom djuroffer och för att de var födda just judar. Tror du att du inte behöver göra något för att lyda Gud för att du för alltid blivit rättfärdig genom hans offer? Du tror av misstag att hans död försäkrar dig något som det alls inte gör. Innebörden med Jesu offer är att möjliggöra frälsning. Han gjorde så att draperiet brast itu i templet och möjliggjorde då fritt inträde till det heligaste heliga – Guds kärna – men en öppnad väg är inte tillräckligt för att rädda dig.

Den själ som syndar den ska dö enligt Bibeln. Därför måste du sluta synda. Jesus sa “Gå och synda inte mer“. Du måste vara fullkomlig såsom din Fader i himlen är fullkomlig. “Var helig såsom jag är helig”. Allt detta ställer krav på DIG och det är DU som måste med fruktan och bävan måste arbeta på din frälsning (Fil.2:12) Allt detta går att åstadkomma tack vare tro på Jesus och hjälp av den heliga anden. Den lära som reducerar allvaret i synden resulterar till idén att synd inte längre är dödlig och det är emot vad skriften säger och är en mycket farlig lära. Det är samma lögn som Satan använde sig av till Eva i lustgården; “Ingalunda skolen I dö”. Men sanningen är att synd strider mot SJÄLEN.

Jes.18: 21Men om den ogudaktige omvänder sig från alla de synder som han har begått, och håller alla mina stadgar och övar rätt och rättfärdighet, då skall han förvisso leva och icke dö. 22Ingen av de överträdelser han har begått skall du tillräknas honom; genom den rättfärdighet han har övat skall han få leva. 23Menar du att jag har lust till den ogudaktiges död, säger Herren, HERREN, och icke fastmer därtill att han vänder om från sin väg och får leva? 24Men om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör vad orätt är, alla sådana styggelser som den ogudaktige gör — skulle han då få leva, om han gör så? Nej, intet av all den rättfärdighet han har övat skall då ihågkommas, utan genom den otrohet han har begått och den synd han har övat skall han dö.